Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 PM GL 2012-10-10 Utsläppen minskade Efter en kraftig uppgång 2010 minskade de svenska utsläppen av växthusgaser igen år 2011. Tillgänglig statistik inom nyckelområden och försiktiga antaganden i andra sektorer visar att utsläppen 2011 uppgick till mellan 62 och 63 miljoner ton växthusgaser (CO2e), en minskning med tre till fyra miljoner ton jämfört med året innan. Tabell 1: Utsläpp Sverige 2005-2011, miljoner ton CO 2 e Alla sektorer 72,8 67,4 67,3 65,6 63,6 59,7 66,2 62-63 Kursiverade röda siffror visar uppskattade utsläpp 2011 Siffran är preliminär utifrån den statistik som finns tillgänglig, men relativt säker eftersom data finns från de sektorer där utsläppen varierar mest: industrin, energisektorn och vägtransporterna. Dessa utgör huvuddelen av de svenska utsläppen och i de övriga sektorerna är variationerna från år till år små men med en svagt minskande tendens. Även för transportsektorn finns sedan i våras officiella uppgifter över utsläppen från vägtransporter och flyget. De visar visar att utsläppen från vägtransporterna minskade mycket marginellt, från 19 till 18,8 miljoner ton och att inrikesflygets utsläpp minskade en aning. Tillsammans utgör dessa bekräftade uppgifter cirka två tredjedelar av utsläppen i Sverige. Det är också i dessa sektorer framför allt inom industrin och energibolagen som variationerna brukar vara stora. Inom de områden där statistik ännu saknas (huvudsakligen tabell 4) har vi antagit en svagt minskande utveckling, lägre utsläpp än 2010 och i nivå med de lägsta siffrorna sedan 2007, dvs lägre än under lågkonjunkturåret 2009 då de svenska utsläppen var rekordlåga. på grund av vackert väder och medioker konjunktur Dessvärre beror minskningen inte på politiska åtgärder. Av statistiken framgår att användningen av fossila bränslen i energisektorn och industrin minskade med 2,8 miljoner ton. Bakgrunden till detta var inte politiska beslut eller klimatarbete i företagen, utan en exceptionellt varm vinter och en
medioker konjunktur för industrin. Nästa gång det blir en kall vinter och god konjunktur kommer utsläppen att öka igen. Figur 1: Utsläpp och tillväxt, Sverige1994-2011 Källor: Sveriges femte nationalrapport om klimatförändringar, Miljödepartementet, Ds 2009:63 samt Ekonomifakta/SCB År 2009 minskade utsläppen dramatiskt till följd av lånkonjunkturen. 2010 ökade de ännu mer dramtiskt, den största ökningen på många år, vilket även av regeringen förklarades av högkonjunktur och kallt väder. 2011 sjönk de tillbaka samtidigt som konjunkturen mattades av. I hela landet var årsmedeltemperaturen 2011 varmare än normalt, särskilt i Norrland där den var den högsta någonsin på flera håll, trots hundraåriga mätserier. Även 2009 var varmare än normalt, medan 2010 var rekordkallt. Sverige har inte lyckats bryta sambandet mellan tillväxt och utsläpp, trots att regeringen hävdar det. De svenska utsläppen är mer beroende av väder och konjunkturer än av klimatpolitik. Det är en ironi att ett varmare klimat och dålig konjunktur verkar vara den enda vägen mot minskade utsläpp med dagens regering. men gapet till vetenskapens råd ökade. Minskningen innebär att utsläppen blev lägre än 2010, men de var fortfarande högre än 2009 och i samma härad som 2008. Jämfört med 1990 var utsläppen 14 procent lägre och i linje med Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011, PM GL 2012-10-10 2
regeringens egen prognos 1 för år 2020: en minskning till cirka 60 miljoner ton, cirka 17,5 procent sedan 1990. Detta ska jämföras med en av de centrala rekommendationerna från FN:s vetenskapliga kommitté IPCC från 2007: att utsläppen i industriländerna bör minskas med mellan 25 och 40 procent jämfört med 1990. Länder med goda förutsättningar att minska sina utsläpp dit Sverige hör bör ligga vid den övre gränsen. Denna rekommendation ligger också i linje med EU:s mål för år 2050: en minskning med 80 till 95 procent. Sedan dessa råd och mål utfärdades har vetenskapen visat att situationen är än allvarligare och att utsläppsreduktionen antagligen behöver vara större. Figur 2: Utsläpp i Sverige 1990-2020 jämför med IPCC:s rekommentation Källa: Sveriges femte nationalrapport om klimatförändringar, Miljödepartementet, Ds 2009:63 samt IPCC:s fjärde rapport, 2006/2007 Sverige har aldrig varit nära den reduktionstakt som IPCC:s rekommendation medför och gapet mellan vetenskapen och politiken växer för varje år. Sverige skjuter upp den nödvändiga minskningen till framtiden, vilket gör att fler och mer genomgripande åtgärder krävs för att målen ska kunna nås. År 2011 uppgick gapet till cirka tio miljoner ton och år 2020 kommer gapet att ha ökat till cirka 20 miljoner ton med den utsläppsbana som regeringen förutser i sin prognos. Det innebär också att Sverige inte alls ligger i fas för att nå EU:s utsläppsmål för 2050. Med nuvarande reduktionstakt kommer målet att nås cirka år 2200, 150 år för sent. 1 Sveriges femte nationalrapport om klimatförändringar, Ds 2009:63, Miljödepartementet 2009 Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011, PM GL 2012-10-10 3
Specifikationer Utsläpp från el-, värme och industri Den 15 maj 2012 presenterades statistiken över utsläppen 2011 för den så kallade handlande sektorn i Europa och därmed även för Sverige. Sektorn utgörs av i stort sett alla industrier samt kraft- och värmeverk i landet. Siffrorna visar att utsläppen hos dessa minskade med 2,8 miljoner ton jämfört med året innan, en minskning med tolv procent för sektorn. Utsläppen ligger därmed på cirka 20 miljoner ton, samma nivå som de har legat på sedan 1990 2. I stort sett hela minskningen 2011 beror på lägre utsläpp från förbränning, i huvudsak el- och värmeproduktion. Övriga branscher i sektorn har haft mer eller mindre oförändrade utsläpp. Tabell 2: Utsläpp från den handlande sektorn i Sverige 2005-2011, miljoner ton CO 2e Förbränning 7,3 7,7 10,2 7,7 Raffinaderier 3 2,9 3 2,8 Gruv 0,6 0,5 0,7 0,7 Stål 4,4 2,4 4,4 4,2 Cement och kalk 3 2,5 2,9 3 Glas 0,3 0,2 0,2 0,2 Keramik 0,05 0,05 0,06 0,06 Papper 1,4 1,1 1,2 1 Övrig förbränn. 0,04 0,05 0,09 0,05 Totalt 20 3 19,3 20 19,1 20,1 17,5 22,6 19,8 Källor: 2005-2010: Sweden s National Inventory Report 2010, Annexes. Table A.8.2, sid 149, Naturvårdsverket 2011 2008-2011: EU-kommissionen, Verified Emission for 2011 Utsläpp från transporter I början av 2012 presenterades statistik över utsläppen från vägtransporter och flyg av Trafikverket 4 respektive Trafikanalys 5. Uppgifterna visar att utsläppen från inrikes flyg ökade med 4,5 procent under 2011. Utsläpp från utrikes flyg ökade med drygt två procent men ingår inte i 2 National Inventory Report 2012 Sweden, Annex, tabell A.1.1, Naturvårdsverket 2011 (Sveriges rapportering till UNFCCC) 3 National Inventory Report 2012 Sweden, Annex, tabell A.1.1, Naturvårdsverket 2011 (Sveriges rapportering till UNFCCC). Handelssystemet inleddes 2005 och statistik saknas för åren dessförinnan. Åren 2005-2008 utvecklades systemet och därför saknas statistik över utsläpp per bransch för dessa år. 4 Minskade utsläpp av koldioxid från vägtrafiken, PM, Trafikverket 27 februari 2012 5 Luftfart 2011, Trafikanalys, maj 2012. Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011, PM GL 2012-10-10 4
Sveriges officiella statistik. Utsläppen från vägtrafiken minskade samtidigt med cirka en procent jämfört med året innan. Den helt dominerande inrikes utsläppskällan i transportsektorn är vägtrafiken, som ensam står för nästan en tredjedel av Sveriges utsläpp. Utifrån statistiken från Trafikverket och Trafikanalys, och med försiktiga antaganden om utsläppen i de andra trafislagen (vars utsläpp i sammanhanget är marginella) sluter vi oss till att utsläppen transportsektorn år 2011 var cirka 19,8 miljoner ton, en minskning med 0,4 miljoner ton jämfört med 2010. Tabell 3: Utsläpp från inrikes transporter 2005-2011, miljoner ton CO 2 e Vägtransporter 17,3 19,7 19,6 19,7 19,2 18,7 19 18,8 Flyg 6 0,7 0,5 0,5 0,5 0,5 0,4 0,4 0,4 Sjöfart 7 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,7 0,5 Järnväg 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 Totalt 18,6 20,8 20,7 20,8 20,3 19,7 20,2 19,8 Kursiverade röda siffror visar en uppskattning Trafikverket skriver i sitt underlag om vägtrafikens utsläpp 2011: Även när vi blickar framåt ser det ut som att beslutade styrmedel bara räcker till att stabilsera utsläppen på nuvarande nivå. EU- regelverk för koldioxidutsläpp från nya personbilar och lätta lastbilar samt bindande krav på 10 procent förnybar energi inom transportsektorn kommer inte räcka mer än till att kompensera för trafikökningen vare sig i Sverige eller inom EU som helhet. Det räcker dock inte för att nå klimatmålet och trygga energiförsörjningen för vägtransportsektorn. Personbilstrafiken behöver även minska och ökningen av godstransporter på väg dämpas. Det krävs då en förändrad inriktning i utvecklingen av samhälle och infrastruktur. Den egna bilen behöver få en minskad roll som transportmedel och tillgängligheten behöver i större grad lösas genom effektiv kollektivtrafik samt förbättrade möjligheter att gå och cykla. Dessutom behöver logistiken förbättras och transporter flyttas över till järnväg och sjöfart så att lastbilstransporterna totalt sett kan hållas på dagens nivå. 6 Utsläpp från utrikes flygtrafik uppgick 2011 till 1,79 miljoner ton men ingår inte i Sveriges officiella statistik. Flygets klimatpåverkan anses dessutom vara minst dubbelt så stor som dess utsläpp av koldioxid genom andra faktorer. 7 Utsläpp från utrikes sjöfart uppgick 2010 till 6,8 miljoner ton men ingår inte i Sveriges officiella statistik. Bränslet utgör så kallade bunkers, alltså lastning som sedan används i internationell sjöfart och inte kan anses vara svenska utsläpp. Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011, PM GL 2012-10-10 5
Övriga utsläpp Förutom utsläppen från industrin och energibolagen samt transportsektorn kommer en tredjedel av utsläppen från en rad andra verksamheter. Inom dessa branscher finns ännu ingen offentlig statistik, men variationerna är mycket små och visar en svagt minskande tendens. Inom dessa områden har vi gjort försiktiga antaganden jämfört med utsläppen föregående år och dragit slutsatsen att utsläppen minskade cirka 0,9 miljoner ton jämfört med år 2010. Tabell 4: Övriga utsläpp 2005-2011, miljoner ton CO 2e Jordbruk 8 9,1 8 8 8 8 7,8 7,9 7,8 Markanvändning 9 3,7 5 4,3 4,7 5,1 4,8 4,8 4,7 Arbetsmaskiner 3,1 3,4 3,5 3,6 3,7 3,8 3,8 3,6 Bostäder 6,3 2,6 2 1,7 1,4 1,4 1,6 1,4 Avfall 3,4 2,5 2,4 2,2 2,1 1,9 1,8 1,7 Lokaler 2,6 0,8 0,8 0,9 0,7 0,6 0,7 0,6 Jordbruk, fiske 10 1,7 1,8 1,8 1,8 1,8 1,8 1,9 1,8 Lösningsmedel 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 Diffusa utsläpp 0,4 0,4 0,9 1 1 1 1 1 Totalt 30,6 24,8 24 24,2 24,1 23,4 23,8 22,9 Kursiverade röda siffror visar en uppskattning Tur med vädret I hela landet var årsmedeltemperaturen 2011 varmare än normalt, särskilt i Norrland där den var den högsta någonsin på flera håll, trots hundraåriga mätserier. Även 2009 var varmare än normalt, medan 2010 var rekordkallt. 8 Avser utsläpp från gödsel, matsmältning och jordbruksmark. 9 Avser utsläpp från åkermark, våtmarker och bebyggd mark. 10 Avser utsläpp från förbränning. Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011, PM GL 2012-10-10 6
Figur 3: Årsmedeltemperaturer 2009-2011 2009 2010 2011 Källa: SMHI, http://www.smhi.se/klimatdata/meteorologi/2.1353/monyrtable.php?month=13&par=tmpyr Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011, PM GL 2012-10-10 7