Brås uppdrag. Brås grundvärden

Relevanta dokument
GD Erik Wennerström har ordet Strategins syfte Brås övergripande mål och uppdrag Brås grundvärden... 4

Brottsförebyggande rådet, URN: NBN: SE: BRA-538

Verksamhetsplan 2015

Innehåll. Myndighetens roll och verksamhet. Verksamhetsåret 2016

Budgetunderlag

Brå:s uppdrag. Brå:s profil

Verksamhetsplan Brottsförebyggande rådet, Brå

Inneha ll MYNDIGHETENS ROLL OCH VERKSAMHET VERKSAMHETSÅRET 2017

Brottsförebyggande rådet

Inneha ll MYNDIGHETENS ROLL OCH VERKSAMHET VERKSAMHETSÅRET Brås uppdrag kunskapscentrum i rättsväsendet. Brås verksamhet

Uppdrag till Brottsförebyggande rådet att utveckla det nationella stödet och samordningen för brottsförebyggande arbete

Vad säger kriminalstatistiken, egentligen?

Årsredovisning Brottsförebyggande rådet

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel.

Budgetunderlag

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten

Kommittédirektiv. En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75. Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010

Ekobrottsmyndighetens inriktning för verksamheten Juni 2014 Reviderad juni 2016

Regeringens beslut. Bakgrund. Regeringsbeslut I: Ju2017/06712/DOM (delvis) Ju2017/08090/DOM

Samordningsplan. Vision e-hälsa 2025

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Åklagarmyndigheten

Handlingsplan Trygg och säker

Uppdrag angående nationellt centrum för kunskap om våld och andra övergrepp mot barn

I uppdraget ingår att vidta åtgärder för att:

Strategiska förutsättningar

Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Åklagarmyndigheten

Straff i proportion till brottets allvar

En myndighetsöverskridande handlingsplan för brottsutbytesarbete i samverkan. Januari 2015

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Årsredovisning Brottsförebyggande rådet

M115 Kommittémotion. 3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till

för åren Brottsförebyggande rådet

2011:15. Brå och kriminalstatistiken

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Ekobrottsmyndigheten

Kopia. Uppdrag till Polismyndigheten och andra berörda myndigheter att utveckla den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir.

höja förmågan att delta i operativt, internationellt polissamarbete mot organiserad tillgreppsbrottslighet.

Myndigheters organisering för utvärdering inom vård och omsorg i en komplex värld. Vårdanalys Cecilia Stenbjörn, Stockholm, 20 oktober 2017

Svensk författningssamling

Nästa steg. för svensk polis

Kommittédirektiv. Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd. Dir. 2013:11

Rikspolischefens inriktning

Budgetunderlag Brottförebyggande rådet

Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 Kapitel: Innehåll, förord

Kommittédirektiv. Översyn av straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrott. Dir. 2013:30. Beslut vid regeringssammanträde den 14 mars 2013

Samverkan mellan polis och kommun

Beslut vid regeringssammanträde: Delegation för åtgärder mot felaktiga utbetalningar från trygghetssystemen Senast ändrad:

Utdrag. Godkännande av en överenskommelse om intensifierat samverkansarbete för barn och ungas psykiska hälsa

Kommittédirektiv. En delegation mot överutnyttjande av och felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Dir. 2016:60

Granskning av underrättelser om beslut om inhämtning av uppgifter enligt den s.k. inhämtningslagen

Budgetunderlag Brottförebyggande rådet

Missiv Dok.bet. PID131548

Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet

Remiss av betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Svensk författningssamling

Budgetunderlag Brottsförebyggande rådet

Motion till riksdagen: 2014/15:2986 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Kommittédirektiv. Tillämpningen av reglerna om förverkande av utbyte av brottslig verksamhet. Dir. 2013:14

Ingrid Oikari Beslut: Miljömålsrådets kansli Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi

Norrmalms stadsdelsförvaltning Äldre- och socialtjänstavdelningen. Handläggare Sara Alvfeldt Telefon: Snabbare lagföring

Handlagda brott. Att använda och tolka den nya statistiken

Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Södermanlands län och Eskilstuna kommun

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Resultat av enkätundersökningar

Svensk författningssamling

Årsredovisning Brottsförebyggande rådet

Visioner och strategier för ekobrottsbekämpning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

E-strategi för Strömstads kommun

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25

Riktlinje kring polisanmälningar i Lekebergs kommun

Svensk författningssamling

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012

Brottsutvecklingen. KORTA FAKTA OM I SVERIGE

En snabbare lagföring med särskilt fokus på unga som begår brott och personer som återfaller i brott

Åklagarmyndighetens författningssamling

Svensk författningssamling

Trygghetskommission - Direktiv

Årsboken A. Allmänna uppgifter RV0105

Kriminalstatistik. Korrigering av statistik Handlagda brott, Handlagda brottsmisstankar och Misstänkta personer

Strategiska brott bland unga på 00-talet. En uppdatering och utvidgning av kunskapen kring brott som indikerar förhöjd risk för fortsatt brottslighet

Regeringens proposition 2015/16:177

IFO-plan för Ydre kommun

Lag (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet

Strategi för myndighetsstöd. vid utveckling av lokal ungdomspolitik

Svensk författningssamling


2013:10 NTU Regionala resultat

Kommittédirektiv. En nationell samordnare mot våld i nära relationer. Dir. 2012:38. Beslut vid regeringssammanträde den 26 april 2012

Åklagarmyndighetens författningssamling

Strategisk utvecklingsplan för Länsstyrelsen

Regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Brottsförebyggande rådet

It-kostnadsuppdraget

Hot och hat mot förtroendevalda ett hot mot demokratin och det demokratiska samtalet

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014

En effektiv och kunskapsbaserad myndighet för genomförande av funktionshinderspolitiken en plan för utvecklingsarbete

Uppdrag att stödja arbetet med att säkerställa tillämpningen av barnets rättigheter i kommuners och landstings verksamheter

Stockholm den 12 februari 2014

Transkript:

Verksamhetsplan 2013

Brås uppdrag Brottsförebyggande rådet (Brå) är centrum för forsknings- och utvecklingsverksamhet inom rättsväsendet och ska bidra till kunskapsutvecklingen inom det kriminalpolitiska området och främja brottsförebyggande arbete. Myndigheten ska initiera, bedriva och informera om forsknings- och utvecklingsarbete för att ge regeringen och myndigheterna i rättsväsendet underlag för åtgärder och prioriteringar, samt löpande bistå regeringen i kriminalpolitiska frågor. Brå ansvarar för den officiella rättsstatistiken, vilket innefattar att följa, analysera och rapportera om rättsstatistiken, brottsligheten och samhällets reaktioner på brott. Brå tar också fram statistik som bygger på stora surveyundersökningar, som den nationella trygghetsundersökningen (NTU). Brå ska också initiera, stödja och informera om lokala brottsförebyggande insatser inom olika samhällssektorer. Verksamheten ska bygga på ett förtroendefullt samarbete med övriga myndigheter inom rättsväsendet och en fördjupning av samarbetet priorieras under 2013. Verksamheten som helhet ska därmed bidra till att utveckla och effektivisera arbetet inom myndigheterna i rättskedjan, bland annat genom att i ökad utsträckning erbjuda metodstöd när behov finns. Kraven på hög kvalitet förutsätter nära kontakter med universitet och högskolor, vilket bland annat säkerställs genom det vetenskapliga råd som är knutet till myndigheten. Grunden för myndighetens långsiktiga uppdrag utgörs av regeringens kriminalpolitiska mål: att minska brottsligheten och öka människors trygghet. Brås verksamhet styrs främst av regeringens instruktion och årliga regleringsbrev för myndigheten. Styrningen sker bland annat genom de årliga återrapporteringskrav och de uppdrag som anges i regleringsbrevet, de särskilda uppdrag som ges till myndigheten under verksamhetsåret, ekonomiska anslag och signaler i budgetpropositionen, samt dialog med myndighetens ledning. Egeninitierade projekt ska vara väl förankrade hos rättsväsendets myndigheter för att säkerställa att de möter ett uttalat behov av metod- och kunskapsutveckling. Detta görs bland annat med hjälp av Brås insynsråd, där främst företrädare för rättsväsendets myndigheter är ledamöter. I slutet av 2012 antogs Strategi 2015 som ett prioriterings- och styrinstrument för de kommande tre åren. Strategin ska visa vägen såväl för myndigheten som helhet, som för var och en av enheterna och för alla enskilda medarbetare, i arbetet med att nå regeringens mål. Brås grundvärden Fyra grundvärden ska genomsyra hela Brås verksamhet. Grundvärdena skapar förutsättningar för att Brå ska vara en myndighet där alla verksamhetsgrenar och medarbetare, med sina särskilda kompetenser, bidrar till myndighetens mål. Dessa värden är engagemang, integritet, relevans och utveckling. Genom att alla medarbetare är engagerade och allas kunskap tas tillvara, ökar förmågan att lösa uppgifter. Därför samverkar Brå både internt och externt, och på så sätt nås målen. För att förtroendet för Brås kunskap alltid ska vara högt, upprätthålls hög integritet kring interna och externa processer för att ta fram kunskap. Medarbetare har 1

förtroende för varandra och bemöter varandra och externa intressenter med respekt. Brå säkerställer alltid att den kunskap som produceras är behovsanpassad och kommer till nytta för den främsta målgruppen rättsväsendet. Alla medarbetare och chefer bidrar med idéer och erfarenheter i arbetet. Brås verksamhet karaktäriseras av ständigt lärande och utveckling. Förstärkt roll som kunskapscentrum i rättsväsendet Regeringen har beslutat att förstärka Brås ramanslag. Under den treårsperiod som Strategi 2015 omfattar kommer Brå framförallt att använda resurserna till utvidgade statistik- och forskningsinsatser. Under verksamhetsåret 2013 prioriteras utveckling av ny statistik, särskilt sådan som möjliggörs genom Rättsväsendets informationsförsörjning (RIF). Brås analys av brottsutvecklingen och av myndigheternas verksamhetsresultat kommer att börja förstärkas under året, liksom insatser som ger underlag för utveckling av verksamheter inom rättsväsendets myndigheter, och möjliggör ett utökat metodstöd till dessa myndigheter. Regeringens markering innebär också att Brå behöver förtydliga sin inriktning på rättsväsendets myndigheter, genom att fördjupa samverkan med dessa, och ytterligare förstärka sin roll som kunskapscentrum i rättsväsendet. Brå är en på många sätt unik kunskapsorganisation, där olika typer av verksamheter kräver att Brå antar olika roller. Brå är ett kunskapscentrum som med hög integritet och vetenskaplighet tar fram avancerade beslutsunderlag, samtidigt som myndigheten är en informationscentral som levererar data av hög kvalitet. Den tredje huvudsakliga rollen är den konsultativa kunskapsorganisationen som stödjer målgrupperna i deras utvecklingsarbete och ger råd om åtgärder. Dessa roller utgör bredden på verksamheten, som i höjdled spänner från policynivån till den konkreta verksamhetsnivån. Brå prioriterar i dessa roller att skapa relevant kunskap för våra primära målgrupper Regeringskansliet och rättsväsendets myndigheter, liksom att bedriva verksamhet som kan omsättas i beslut och praktisk handling. Brås mål Strategi 2015 Brås strategi för perioden 2013 2015 har tagits fram för att svara upp mot regeringens förväntningar och Brås grundvärden, samt för att förstärka relevanta roller. Strategin definierar både hur vi ska arbeta och vilka områden som ska förstärkas. Tre mål förverkligas genom ett antal strategiska åtgärder som kommer att prioriteras under de kommande åren. De tre målen är: 1. Brå är en attraktiv arbetsplats med ett effektivt verksamhetsstöd av hög kvalitet. 2. Brå producerar kunskap som bidrar till ökad effektivitet, ökad kvalitet och utveckling av verksamheten hos myndighetens målgrupper. 3. Brå producerar tillförlitlig och behovsanpassad löpande statistik. 2

Brås verksamhet Statistikverksamhet Ett stort verksamhetsområde för Brå är statistik. Relevant statistik av hög kvalitet är centralt för att kunna följa och bedöma såväl brottsligheten som rättsväsendets verksamheter. Som ansvarig för den officiella kriminalstatistiken producerar myndigheten statistik om brottslighet och samhällets reaktioner på brott. I uppgiften ingår att utveckla innehållet och kvaliteten och att göra anpassningar till rättsväsendets och samhällets informationsbehov. Särskilt fokus ligger på utvecklingen av ny statistik, särskilt sådan som möjliggörs genom Rättsväsendets informationsförsörjning (RIF). Statistikverksamheten innebär i stor utsträckning löpande produktion och publicering av den officiella kriminalstatistiken samt en IT-intensiv förvaltning och utveckling av statistiksystemen. Till statistikprodukterna hör även Nationella trygghetsundersökningen (NTU), statistiken över hatbrott och numera även statistik över politikers utsatthet för brott, genom Politikernas trygghetsundersökning (PTU). Brå inrättar en ny funktion för utveckling av rättsstatistiken vid enheten för rättsstatistik. Funktionens huvudsakliga uppgift kommer att vara att utveckla nya och befintliga löpande statistikprodukter inom rättsstatistiken, mot bakgrund av de nya möjligheter som arbetet inom RIF medger. Utvecklingsarbetet vid funktionen ska bedrivas i projektform enligt en fastlagd handlingsplan för statistikutvecklingen de kommande åren. Arbetet vid funktionen kommer initialt att koncentreras till att utveckla en databas för framställning av ny löpande statistik över nya mått i ärendeflödet inom rättsväsendet, exempelvis på handläggningstider. På sikt kommer funktionen att kunna bedriva parallella utvecklingsprojekt rörande ny statistik vad avser såväl de brottsutredande och lagförande som de dömande och verkställande verksamheterna inom rättsväsendet. I takt med att nya statistikprodukter färdigutvecklats inom funktionen kommer de att övergå i löpande drift och förvaltning vid andra funktioner inom statistikverksamheten. Det finns ett ökande behov av analyser av hur enskilda och övergripande brottskategorier utvecklas. På motsvarande sätt ökar behoven av att kunna följa och bedöma flödet genom rättsväsendet och myndigheternas prestationer. Därför inrättas under året en funktion för analys av brottsutvecklingen och rättsväsendets verksamhetsresultat. Funktionens uppgift blir att utifrån befintlig statistik göra företrädesvis snabbt genomförda och avrapporterade analyser av brottsutvecklingen och av utvecklingen av verksamhetsresultaten inom rättsväsendet. Forsknings- och utvecklingsverksamhet I enlighet med regeringens instruktion för Brå är en betydande del av myndighetens samlade verksamhet forskning och utveckling. Kunskaps- och faktaproduktionen bygger i stor utsträckning på tillämpad forskning. Kunskapen, inklusive utvecklingen av nya kunskapskällor, tas fram med vetenskapliga metoder och förhållningssätt, och forskningsrapporterna granskas av externa vetenskapliga experter. Merparten av den här verksamheten bedrivs i projektform och redovisas i rapporter och andra publikationer. Viktiga arbetsuppgifter är också att bistå andra myndigheter och aktörer genom 3

att leverera, tolka och förklara forskningsresultat och statistik. Medarbetare deltar exempelvis i arbetsgrupper, i utredningar eller som kunskapsförmedlare vid utbildningar och konferenser. Att på regeringens uppdrag och i samröre med berörda myndigheter följa upp och utvärdera rättsväsendets insatser är en central uppgift för Brå, och Brå har både kunskap och kompetens på området. Brå kommer i större utsträckning att arbeta nära andra myndigheter vid verksamhetsutveckling och utvärdering. Därmed utvecklas kapaciteten att formulera erfarenheter och förslag på ett sådant sätt att de blir användbara i berörd organisation, liksom kapaciteten att sprida budskapet så att det verkligen når ut till de berörda. I forsknings- och utvecklingsverksamhetens löpande arbete ingår också att delta i utvecklingen av rättsstatistiken, besvara remisser och förfrågningar från bland annat journalister och allmänhet samt att utföra kortare insatser på uppdrag av Justitiedepartementet. Lokalt brottsförebyggande arbete Brå ska enligt instruktionen ge lokala aktörer tillgång till kunskap, för att de utifrån sina förutsättningar ska kunna förebygga brott och otrygghet genom det särskilda anslag som tilldelas myndigheten för detta ändamål. I syfte att strategiskt utveckla det lokala brottsförebyggande arbetet ingår ett ansvar för att initiera brottsförebyggande insatser inom olika samhällssektorer. Brå anordnar seminarier och utvecklingsworkshops på olika ämnen för rättsväsendets lokala brottsförebyggande aktörer, och de som dessa samarbetar med. Ekonomiskt stöd tilldelas få, men strategiskt utvalda, utvecklingsprojekt för att öka andelen väldokumenterade och utvärderade brottsförebyggande insatser. De utvecklingsprojekt som föregående år getts ekonomiskt stöd ges metodstöd och följs upp på nära håll. Det huvudsakliga målet är att sedan kunna sprida erfarenheterna av utvecklingsarbetet vidare till andra aktörer. Exempel på kunskapsbaserade, beprövade eller utvärderade brottsförebyggande insatser och initiativ inom olika samhällssektorer samlas även in genom en strukturerad omvärldsbevakning. Kunskapen hämtas från både forsknings- och utvecklingsprojekt, som bedrivs både nationellt och internationellt. De erfarenheter som inhämtas genom omvärldsbevakningen och genom det strategiska utvecklingsarbetet sprids sedan på olika sätt. Spridningen sker främst via den del av Brås webbplats som heter Förebygga brott, vid egna arrangemang som konferensen Råd för framtiden och olika seminarier men även vid olika utbildningar och nätverksträffar som anordnas av andra. Stödverksamheter Brås arbete med forskning och analys, statistik och lokalt brottsförebyggande arbete, bistås av en rad för myndigheten helt avgörande verksamheter, vilka definieras som stödverksamheter. Myndigheten har en omfattande kommunikationsverksamhet, personalverksamhet, förvaltningstöd, juridisk och IT- verksamhet. 4

Myndighetens enheter Myndighetens verksamhet är organiserad i enheter, med en betydande samverkan över enhetsgränserna. Enheten för rättsstatistik ansvarar i huvudsak för att producera och utveckla Sveriges officiella kriminalstatistik med tillhörande system. Enheten för statistiska undersökningar ansvarar för de periodiska undersökningar som genomförs med särskild datainsamling. Enheten för utvärdering och polisforskning genomför främst utvärderingar och studier av reformer och verksamheter i och i anslutning till rättsväsendet. Enheten för forskning och utveckling är i stor utsträckning inriktad på traditionell brottslighet och samhällets åtgärder mot sådan brottslighet. Enheten för forskning om ekonomisk och organiserad brottslighet är i stor utsträckning inriktad på nya eller tidigare outforskade former av brottslighet och samhällets åtgärder mot sådan brottslighet. Enheten för utveckling av brottsförebyggande arbete ger kvalificerat stöd till lokalt brottsförebyggande arbete. Enheten för kommunikation ansvarar för kommunikationsstöd internt och externt, samt för Brås omfattande produktion av rapporter. Enheten för IT ansvarar för myndighetens interna IT-system samt för det ITintensiva arbetet med kriminalstatistiken. Enheten för förvaltningsstöd ansvarar för myndighetens övergripande styrning och utveckling inom områdena ekonomi, registratur och arkiv, kontorsstöd och säkerhet. Därtill kommer ytterligare två funktioner: Det juridiska sekretariatet hanterar juridiska ärenden vid myndigheten och ansvarar för myndighetens remissyttranden. Personalfunktionen i Staben utvecklar strategier, policyer och processer inom personal- och arbetsmiljöområdet. 5

Verksamhetsåret 2013 Statistik Regeringens instruktion och regleringsbrev definierar stora delar av den omfattande statistiska verksamhet som genomförs på myndigheten. Verksamheten presenteras under rubrikerna Produktion av offentlig kriminalstatistik, Utveckling av rättsväsendeinriktad statistik, Surveybaserad statistik samt Andra statistiska verksamheter. Produktion av offentlig kriminalstatistik Löpande produktion av den officiella kriminalstatistiken Brå ansvarar för att löpande producera och förvalta Sveriges officiella kriminalstatistik och det tillhörande systemet för rättsstatistik (SOR). Den officiella kriminalstatistiken består av åtta slutliga statistikprodukter som årligen publiceras på myndighetens webbplats och i ett urval i årsboken Kriminalstatistik. Därutöver publicerar Brå även preliminära uppgifter om anmälda och uppklarade brott samt återfall i brott med kortare periodisering samt årlig statistik över konstaterade fall om anmält dödligt våld på webbplatsen. I arbetet med kriminalstatistiken ingår även en löpande förvaltning av statistikprodukterna och statistiksystemet. Förvaltning kan omfatta nödvändiga uppdateringar eller åtgärder av brister i statistiken, men även mindre utvecklingsinsatser och effektiviseringsåtgärder. Under 2013 kommer Brå primärt att genomföra förvaltningsåtgärder av produktionsstoppande karaktär eller som är nödvändiga till följd av systemomläggningar inom samordningen av rättsväsendets informationsförsörjning (RIF). Initiativ: regeringen (följer av instruktionen). Målgrupp: regeringen, riksdagen och rättsväsendets myndigheter, samt statistikens övriga användare. Startår: löpande Redovisningsår: löpande Målgruppsanpassning av kriminalstatistiken Under 2012 har Brå genomfört en intervjustudie som ska fungera som underlag för att bättre målgruppsanpassa statistiken och identifiera angelägna utvecklingsområden. Olika användare av statistiken har intervjuats om hur de använder kriminalstatistiken i dagsläget och om deras framtida behov. Ett särskilt fokus har legat på hur statistiken används för att följa upp rättsväsendets verksamheter och behovet av att utveckla statistiken i detta syfte. Resultatet från intervjustudien publiceras i februari 2013, och därefter fortsätter Brå målgruppsarbetet med att konkretisera och prioritera identifierade utvecklingsspår och återkoppla resultatet till användarna. Arbetet ska utgöra grund till en handlingsplan och strategi för den framtida utvecklingen av kriminalstatistiken. 6

Initiativ: regeringen. Målgrupp: regeringen och rättsväsendets myndigheter, samt statistikens övriga användare. Startår: 2012 Redovisningsår: löpande Kvalitetsarbetet inom den officiella kriminalstatistiken Utöver den löpande produktionen utvecklas kontinuerligt kvaliteten i den officiella kriminalstatistiken och det underliggande produktionssystemet. Under 2013 fortsätter myndigheten ett långsiktigt arbete med kvalitetsförbättringar för att på sikt kunna göra utfästelser om tillräcklig kvalitet i enlighet med Statistiska centralbyråns riktlinjer. Arbetet utgår från de förbättringsområden som Statskontoret identifierat i sin granskning av Brås statistikverksamhet 2011. Där belystes dels behovet att systematisera uppföljningen av statistikens kvalitetsegenskaper och genomförandet av löpande kvalitetsstudier, dels behovet av röjandekontroller av statistiken. Redan under 2011 påbörjade Brå en serie kvalitetsstudier för att bidra till större kunskap om kvaliteten i statistikens grunduppgifter. En första studie, om polisens användning av brottskoder vid registreringen av polisanmälningar, publicerades i september 2012. Arbetet fortsätter under 2013 med en andra kvalitetstudie, i vilken polisens användning av beslutskoden annat granskas. Under 2013 kommer Brå att därutöver inrikta kvalitetsarbetet på att stärka kontakterna med statistikens användare, bland annat genom att inrätta så kallade användarråd som ska bistå myndigheten i planering och uppföljning av statistikproduktionen. Dessutom planerar myndigheten att analysera vilka konsekvenser systemutvecklingen inom Rättsväsendets informationsförsörjning (RIF) har på den löpande kriminalstatistiken. Särskilt fokus kommer att läggas på hur statistiken över anmälda och uppklarade brott påverkas av nya antalsräkningsregler vid registrering av brott. Initiativ: regeringen (följer av instruktionen). Målgrupp: regeringen, riksdagen och rättsväsendets myndigheter, samt statistikens övriga användare. Startår: löpande Redovisningsår: löpande Utveckling av rättsväsendeinriktad statistik RIF etapp 1 och 2 Rättsväsendets informationsförsörjning (RIF) är ett samarbete mellan rättsväsendets myndigheter, med målet att förbättra och utveckla informationsutbytet genom att skapa en ändamålsmässig informationsförsörjning mellan myndigheterna. Brå fortsätter under 2013 att arbeta med detta uppdrag, tillsammans med Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Domstolsverket, Kriminalvården, Tullverket, Kustbevakningen och Skatteverket. På sikt ska samarbetet även utveckla kriminalstatistikens innehåll och kvalitet samt effektivisera statistikproduktionen. Brå har ett 7

särskilt uppdrag av regeringen att identifiera och vidta olika förberedande åtgärder som optimerar möjligheterna att på sikt utveckla indikatorer och statistik som kan användas för uppföljning av verksamheterna inom rättsväsendet. Under året kommer Brå tillsammans med berörda myndigheter att slutföra den första etappen av utvecklingsarbetet med ett strukturerat elektroniskt informationsflöde i rättskedjan. Parallellt påbörjas den andra etappen i utvecklingsarbetet, som ska öka omfattningen strukturerad information samt ytterligare höja kvaliteten och spårbarheten i den information som utbyts mellan rättsväsendets myndigheter. I arbetet ingår att tillsammans med övriga berörda myndigheter formulera mål och ambitionsnivå för etappen, precisera och realisera kraven på det förbättrade informationsutbytet samt utveckla former och påbörja genomförandet av utvecklingsarbetet. Myndigheterna ska också bedriva förstudier för vidareutveckling på områdena personella tvångsmedel, beslag, digital bevisning samt kunskapshöjande återkoppling till brottsutredande myndigheter. Initiativ: regeringen. Målgrupp: regeringen, riksdagen och rättsväsendets myndigheter, samt statistikens övriga användare. Samarbetspartners: rättsväsendets myndigheter. Startår: RIF etapp 1: 2009, RIF etapp 2: 2012 Redovisningsår: RIF etapp 1: 2013. RIF etapp 2: 2015 (delredovisning 31 mars 2013, 1 oktober 2013 och 31 december 2013) RÄLS Rättsväsendets leveranser till SOR etapp VII Utvecklingsarbetet som bedrivs inom RIF (rättsväsendets informationsförsörjning) innebär att samtliga myndigheter som levererar grunduppgifter till Brås system för den officiella rättsstatistiken (SOR) kommer genomföra omfattande förändringar i sina verksamhetssystem. För att säkerställa den nuvarande produktionen av kriminalstatistik samt även förbereda för framtida utveckling av statistiken behöver Brå i sin tur anpassa det egna statistiksystemet till systemomläggningarna. Arbetet som är flerårigt och bedrivs inom projektet RÄLS (Rättsväsendets leveranser till SOR) innebär omfattande tekniska förändringar inom tre av statistiksystemets delsystem. Under 2013 kommer projektet koncentreras till nödvändig anpassning för mottagande, granskning och lagring av uppgifter från Polisens system BMPA/PUST respektive domstolarnas system Vera, vidareutveckling av interna IT-stöd och anpassning av RUS-databasen. Dessutom omfattar projektet från och med hösten 2013 även anpassning för mottagande av uppgifter i enlighet med genomförandefasen i RIF etapp 2. Inom ramen för projektet ingår dels att analysera och specificera statistikverksamhetens krav på leveranser från de externa verksamhetssystem som förser kriminalstatistiken med grunduppgifter, dels till att identifiera och formulera krav på nya eller anpassade IT-stöd till produktionsprocessen i det interna statistiksystemet. En viktig arbetsuppgift är även att analysera vilka konsekvenser systemomläggningarna har på den löpande statistiken (se löpande produktion ovan). Initiativ: regeringen (följer av instruktionen). Målgrupp: regeringen, riksdagen och rättsväsendets myndigheter, samt statistikens övriga användare. Samarbetspartners: rättsväsendets myndigheter. 8

Utveckling av databas för statistik för verksamhetsuppföljning i rättsväsendet Arbetet inom RIF öppnar upp för utveckling av såväl den befintliga kriminalstatistikens innehåll och kvalitet, som av helt nya statistikområden. Brås ambition är att på sikt ta till vara alla de nyttor som RIF-arbetet erbjuder. Fokus i utvecklingsarbetet kommer, i enlighet med regeringens uttalade krav, i första hand att ligga på att utveckla kriminalstatistiken så att den i högre grad kan användas för styrning och uppföljning av verksamheterna inom rättsväsendet. För att inte riskera störningar i den löpande produktionen av befintlig statistik och så snabbt som möjligt få ut verksamhetsnytta är den nuvarande strategin att utveckla en sidodatabas, med uppgifter från rättsväsendet enligt de nya formaten, som kan användas för att framställa en ny löpande statistik över ärendeflödet inom rättsväsendet med mått på handläggningstider och andra utfall. Den nya databasen är även tänkt att möjliggöra för uttag av mikrodata, som kan användas för analyser av rättsväsendets verksamhet inom Brås utrednings- och forskningsverksamheter. En viktig avgränsning i databasen är att den nya statistiken som ska utvecklas endast kommer att utgå från data med de nya formaten och att ingen hänsyn initialt ska behöva tas till historiska data. Det är nödvändigt för att snabba upp utvecklingsarbetet, men innebär också att tidsserier kommer att få byggas upp successivt i takt med att den nya statistiken publiceras. Utvecklingsarbetet kommer att bedrivas vid en nyinrättad funktion vid Enheten för rättsstatistik, i samarbete med IT-enheten. Initiativ: regeringen. Målgrupp: regeringen, riksdagen och rättsväsendets myndigheter, samt statistikens övriga användare. Redovisningsår: 2014 En utvecklad återfallsstatistik Brå arbetar sedan flera år med ett regeringsuppdrag att utveckla statistiken över återfall i brott. Utvecklingsarbetet är långsiktigt och genomförs etappvis. Den andra etappen av arbetet bedrevs till stora delar åren 2010 2012, och omfattade bland annat lanseringen av en ny löpande statistik över återfall i brott (preliminär och slutlig), som bättre tillgodoser krav på relevans, tillförlitlighet och aktualitet. Under 2013 fortsätter Brå utvecklingsarbetet i mindre skala inom ramen för ett antal prioriterade utvecklingsområden. Bland annat avser myndigheten inhämta uppgifter från det nationella rättspsykiatriska kvalitetsregistret, i syfte att förbättra tillförlitligheten i redovisningen av återfall i brott efter påföljden rättspsykiatrisk vård. 9

Initiativ: regeringen. Målgrupp: regeringen, riksdagen och rättsväsendet myndigheter, samt statistikens övriga användare. Surveybaserad statistik Nationella trygghetsundersökningen (NTU) Den årliga Nationella trygghetsundersökningen mäter sedan 2005 utsatthet för olika typer av brott, trygghet, förtroende för rättsväsendet och erfarenheter av mötet med rättsväsendet. De centrala resultaten redovisas förutom på nationell nivå även på regional nivå och i vissa fall för större kommuner. I början av 2013 redovisas resultatet från den sjunde undersökningsomgången i publikationen NTU 2012 (avseende 2011). Därefter förbereds och genomförs den nästföljande datainsamlingen, NTU 2013 (avseende 2012), och en första delrapportering av utsatthet för brott 2012 görs hösten 2013. Under året görs också uttag av data och särskilda analyser till underlag av olika slag, rapporter och presentationer som produceras på Brå. Initiativ: regeringen (följer av instruktionen). Målgrupp: regeringen, riksdagen och rättsväsendets myndigheter samt statistikens användare Startår: årligen. Redovisningsår: årligen Nationell kartläggning av brott i nära relationer Brå fick 2012 i uppdrag av regeringen att utveckla och genomföra en nationell kartläggning av brott i nära relationer. Ett nytt frågeavsnitt i Nationella trygghetsundersökningen (NTU) har utvecklats och är särskilt utformat för att fånga upp misshandel, sexuellt våld, hot och trakasserier som inträffar i parrelationer. Frågeavsnittet införs i datainsamlingen för NTU 2013 (avseende 2012), som genomförs våren 2013. I uppdraget ingår även att göra en bedömning av utbredningen och karaktären av den typ av brottslighet som ingår i frågeavsnittet och som även bygger på andra datakällor med information om brott i nära relationer. Initiativ: regeringen. Målgrupp: regeringen och riksdagen, samt rättsväsendets myndigheter, forskare och andra aktörer inom området. Startår: 2012 Redovisningsår: 2014 10

Politikernas trygghetsundersökning (PTU) Brå fick 2011 i uppdrag av regeringen att utveckla och genomföra en periodiskt återkommande undersökning som mäter omfattningen och utvecklingen av exempelvis hot, våld och trakasserier mot politiskt förtroendevalda. Förutom utsatthet mäts även oro, konsekvenser av utsatthet och rutiner för att hantera utsatthet. En första datainsamling genomfördes 2012, då cirka 14 000 ledamöter i riksdag, kommunfullmäktige, landstingsfullmäktige eller regionfullmäktige tillfrågades om utsattheten 2011. Efter den första insamlingen har frågeformuläret till viss del arbetats om, och under våren 2013 görs den andra datainsamlingen. Under 2013 följer därefter bearbetning och analys av datamaterialet, för att resultatet ska kunna redovisas senast den 15 maj 2014. Initiativ: regeringen. Målgrupp: regeringen och riksdagen samt rättsväsendets myndigheter. Redovisningsår: 2014 Andra statistiska verksamheter Prognoser över verksamhetsvolymerna i rättsväsendet Sedan 2008 har Brå och Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten, Domstolsverket och Kriminalvården på regeringens uppdrag arbetat med att årligen göra prognoser över inoch utflödet i rättsväsendets framtida verksamhetsvolymer. Under 2013 ska myndigheterna även utreda förutsättningarna för att Ekobrottsmyndigheten inkluderas i prognosmodellerna. Brås roll är främst att stödja de övriga myndigheterna i att utveckla prognos- och analysmetoderna och att bidra till att analysmetoderna håller hög kvalitet. En rapport med 2012 års prognoser publiceras i början av 2013, och därefter påbörjas arbetet med de prognoser som ska ingå i 2013 års rapport, som offentliggörs i början av 2014. Initiativ: regeringen. Målgrupp: regeringen och riksdagen samt Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten, Domstolsverket, Kriminalvården och Ekobrottsmyndigheten. Samarbetspartners: Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten, Kriminalvården och Domstolsverket. Startår: löpande Redovisningsår: årligen Hatbrottsstatistiken Brå har sedan 2006, på uppdrag av regeringen, tagit fram en årlig statistik över hatbrott. Statistiken redovisar antalet polisanmälningar med främlingsfientliga/rasistiska och antireligiösa motiv, liksom hatbrott motiverade av gärningspersonens inställning till en persons sexuella läggning eller könsidentitet. Även uppgifter om andelen uppklarade brott samt uppgifter om målsägande och gärningspersoner ingår i statistiken. Dessutom redovisas uppgifter från frågeundersökningarna Nationella trygghetsundersökningen 11

(NTU), Politikernas trygghetsundersökning (PTU) och Nationella skolundersökningen om brott (SUB). I Brås uppdrag ingår även att utveckla hatbrottsstatistiken, vilket bland annat medfört att produktionsmetoden som används 2013 väsentligt effektiviserats. Brå är också kontaktpunkt för hatbrottsarbete gentemot ett internationellt organ på området (ODIR). Initiativ: regeringen. Målgrupp: regeringen och riksdagen samt rättsväsendets myndigheter. Startår: årligen Redovisningsår: årligen Statistik över anmälda brott samt utsatthet för brott och trygghet på delområdesnivå Myndigheten har 2013 fått ett förnyat uppdrag från regeringen att publicera årliga uppgifter över antalet anmälda brott samt uppgifter om utsatthet för brott och trygghet i stadsdelar som omfattas av lokala partnerskap enligt förordningen (2008:348) om urbant utvecklingsarbete. Statistikuppgifterna kommer att publiceras den 28 mars 2013, i samband med publiceringen av den slutliga brottsstatistiken. Initiativ: regeringen. Målgrupp: regeringen och riksdagen samt rättsväsendets myndigheter. Handläggningstider i rättskedjan Med regleringsbrevet för år 2013 fick Brå i uppdrag att utifrån Rättsväsendets uppföljningssystem (RUS) redovisa handläggningstider i rättskedjan. Det gäller brottstyperna misshandel, rån, våldtäkt, stöld och utpressning. Eventuella förändringar jämfört med tidigare analyser ska lyftas fram. Brå ska också särskilt redovisa handläggningstiderna för mål och ärenden som avser unga gärningspersoner. Rapporteringen kommer att ha ett mer statistiskt inriktat fokus än tidigare redovisningar. Initiativ: regeringen. Målgrupp: regeringen och rättsväsendets myndigheter. Redovisningsår: 2014 Statistikservice Till de löpande huvuduppgifterna som statistikansvarig myndighet hör att framställa specialanpassad statistik och mikrodata från de register som ligger till grund för den officiella statistiken och annan statistik på begäran från statistikens användare. I arbetet med statistikservice ingår dels informationsarbete med att besvara telefon- och e-postförfrågningar eller genomföra seminarier för statistikens huvudanvändare, dels att 12

lämna ut mikrodata från Brås statistikregister till forskning eller sammanställa specialanpassad statistik på beställning av statistikens användare. Efterfrågan på specialbeställningar är svår att förutse och planera, men förväntas öka mot bakgrund av satsningen med att förstärka analysverksamheten inom myndigheten. Myndigheten fortsätter även att effektivisera arbetet med specialbeställningar och öka tillgängligheten som påbörjades under 2012. Detta kommer bland annat att fokusera på att analysera och effektivisera arbetsprocesserna, skapa standardiserade arbetsverktyg, utöka dokumentationen av metadata samt slutföra översynen av myndighetens prissättningsmodell och uttagande av avgifter. Ett internt metodstöd om survey-metoder ingår också i den statistiska servicen. Initiativ: regeringen (följer av instruktionen). Målgrupp: statistikens användare. Startår: löpande Redovisningsår: löpande Internationellt samarbete I egenskap av statistikansvarig myndighet medverkar Brå aktivt i det internationella samarbetet på statistikområdet, med syftet att skapa en mer harmoniserad och internationellt jämförbar kriminalstatistik. Arbetet bedrivs bland annat genom att myndigheten representerar Sverige i arbetsgrupper, främst inom EU, men även inom FN och andra internationella organ. Inom ramen för det internationella samarbetet ansvarar myndigheten även för genomförandet av såväl löpande som enskilda uppdrag rörande statistik om brott och rättsväsendet, på begäran eller initiativ från olika internationella organ. Initiativ: regeringen (följer av instruktionen). Målgrupp: statistikens användare. Samarbetspartners: EU, FN och andra internationella organ. Startår: löpande Redovisningsår: löpande Forsknings- och utvecklingsverksamhet Denna verksamhet presenteras utifrån forskningens inriktning och huvudsakliga målgrupper, under rubrikerna Brottsligheten, Polis- och Åklagarverksamhet, Senare led i rättskedjan samt Andra områden. Utöver dessa lyfter vi fram ett antal projekt under rubriken Internationell verksamhet och EU-ansökningar. Brottsligheten Analys av brottsutvecklingen Det finns ett behov av mer analyser av brottsutvecklingen och regeringen har förväntningar på att Brå ökar sin kapacitet för sådana analyser. Inte minst handlar det om att löpande följa, analysera och redovisa utvecklingen för ett antal övergripande brottskategorier och några enskilda och kriminalpolitiskt särskilt relevanta brottskategorier. Det 13

handlar också om att med relativt kort varsel genomföra analyser av brottstyper som det uppstår särskilt kunskapsbehov om. Inledningsvis byggs rutiner för arbetet upp och de första resultaten bör kunna redovisas i slutet av 2013. Initiativ: regeringen. Målgrupp: regeringen och rättsväsendets myndigheter. Redovisningsår: löpande Ungdomsindikatorer Sedan ett antal år har Brå ett regeringsuppdrag parallellt med ett flertal myndigheter, som inom sina respektive ansvarsområden ska följa ungdomars levnadsvillkor, efter givna indikatorer. I denna omgång ska Brå ta fram och analysera statistik för 2012. Uppdraget ska rapporteras till Ungdomsstyrelsen, som har regeringens uppdrag att sammanställa uppgifterna. Initiativ: regeringen. Målgrupp: aktörer med intresse för ungas levnadsvillkor. Startdatum: 2013 Redovisningsdatum: 2013 Uppföljning av korruptionens struktur i Sverige Statskontoret fick 2012 i uppdrag av regeringen att ta fram ett underlag om korruption i kommuner och landsting samt i kommun- och landstingsägda företag. Av uppdraget framgick att en uppföljning skulle göras av Brås rapport Korruptionens struktur i Sverige (Brå 2007:21). Statskontoret bad därför Brå att följa upp den tidigare studien och gå igenom samtliga ärenden som kommit in till Riksenheten mot korruption, från dess start 2003, och som klarats upp först efter utgången av den 31 augusti 2006. Resultatet av genomgången redovisades i Statskontorets rapport 2012:20. Eftersom redovisningen till Statskontoret var av en mer statistisk karaktär kommer Brå under 2013 att, med den färska undersökningen som bas, genomföra en fördjupad analys och formulera förslag på förebyggande åtgärder. Rapporten är tänkt att fungera som ett metodstöd för myndigheter där risk för korruption föreligger och för Riksenheten mot korruption, som utreder brotten. Projektet är det tionde inom ramen för Brås forskningsprogram Otillåten påverkan. Initiativ: Statskontoret. Målgrupp: Riksenheten mot korruption, Polisens korruptionsenhet och andra berörda myndigheter. Samarbetspartners: Riksenheten mot korruption. Startår: 2012 14

Personrån Det finns ett behov av en uppdaterad bild av personrånens struktur, utveckling och karaktär. I studien kommer denna brottstyp att analyseras utifrån dess struktur, men även gärningspersonerna bakom brotten kommer att lyftas fram, i syfte att hitta mönster vid upprepade brott. I många av Brås rapporter påvisas att bilden av den självrapporterade utsattheten för brott skiljer sig mot den som återfinns i den officiella kriminalstatistiken. Det är viktigt att eftersöka en bättre förståelse för hur dessa empiriska material förhåller sig till varandra. Studien utgör en del i ett utvecklingsarbete för att överbrygga skillnaderna mellan de olika datakällorna. En primär målgrupp för studien är Polisen, som också kommer att kunna använda resultaten för att utveckla sina arbetsmetoder angående denna brottstyp. Initiativ: Brå. Målgrupp: Polisen samt rättsväsendets myndigheter. Slutår: 2014 Skolundersökningen om brott Brå genomför regelbundet en nationell skolundersökning om brott (SUB). Undersökningen utgör ett viktigt kunskapsunderlag beträffande brottslighet bland ungdomar i årskurs 9 i Sverige, och omfattar såväl ungdomars utsatthet för brott som brottsutövande bland ungdomar. Den senaste datainsamlingen avslutades under 2012, och resultaten publiceras i februari 2013. Kunskapen kan användas som underlag för t.ex. olika prioriteringar och satsningar. Initiativ: Brå. Målgrupp: rättsväsendets aktörer, socialtjänsten och andra som intresserar sig för ungdomsfrågor. Startår: 2011 Tre städer Under 2012 fick Brå ett regeringsuppdrag att beskriva den organiserade brottslighetens struktur i de tre städerna Stockholm, Göteborg och Malmö. Regeringsuppdraget avrapporterades till regeringen i maj 2012. I det nya projektet Tre städer används det insamlade datamaterialet från regeringsuppdraget till en rapport om organiserad brottslighet som tydligare svarar mot kunskapsbehovet hos rättsväsendets myndigheter än den promemoria som togs fram inom ramen för regeringsuppdraget. Projektet är det fjärde inom ramen för Brås forskningsprogram om Illegala entreprenörer. 15

Initiativ: Brå. Målgrupp: rättsväsendets myndigheter. Samarbetspartners: Polismyndigheten i Skåne, Polismyndigheten i Västra Götaland, Polismyndigheten i Stockholms län. Startår: 2012 Polis- och Åklagarverksamhet Grooming I regleringsbrevet för 2012 gavs Brå i uppdrag att följa upp och utvärdera tillämpningen av straffbestämmelsen om kontakt med barn i sexuellt syfte. En frågeställning som hanteras är varför så många ärenden skrivs av. Studien ska även redovisa brottslighetens karaktär och förekomst. Syftet är att undersöka hur bestämmelsen fungerar i praktiken och om några särskilda problem uppstått i samband med tillämpningen av den. Den vänder sig primärt till polis och åklagare och innehåller aspekter som kan utgöra ett metodstöd. Initiativ: regeringen. Målgrupp: regeringen, Polisen och Åklagarmyndigheten. Startår: 2012 Uppföljning och analys av regeringens satsning på Polisen Brå fick under 2012 i uppdrag av regeringen att följa upp och analysera resultatet av regeringens satsning på att öka antalet poliser till 20 000 under åren 2006 2010. I uppdraget ingår att kartlägga hur resurstillskotten styrts och använts inom Polisen och att analysera utvecklingen av Polisens resultat. En bedömning ska göras av hur de ökade resurserna påverkat resultatet. Initiativ: regeringen. Målgrupp: regeringen och Polisen. Startår: 2012 och 2014 Utvärdering av projekt Karin i Malmö Brå har i uppdrag av regeringen att utvärdera verksamheten vid projekt Karin i Malmö. Projekt Karin är en modell för samlokalisering och samverkan främst mellan polis och socialtjänst rörande våld i nära relationer. Syftet med utvärderingen är att få kunskap om hur arbetsformen fungerar, utifrån de deltagande myndigheternas perspektiv och uppdrag, samt vilken betydelse den har för kvaliteten och effektiviteten i myndigheternas arbete. Utvärderingen ska bland annat inbegripa en analys av om arbetsformen har haft någon effekt på polisens utredningar, på antalet lagförda gärningsmän eller på 16

handläggningstiderna. Utvärderingen ska även innehålla en analys av om arbetsformen påverkat stödet som de våldsutsatta kvinnorna erbjudits, eller påverkat risken för att kvinnorna ska utsättas igen. Rapporten ska kunna användas som ett stöd för att diskutera bra arbetsmetoder för verksamheter som rör kvinnor som anmält våld i nära relationer. Initiativ: regeringen. Målgrupp: regeringen, de studerade verksamheterna och beslutsfattare inom polis och kommun. Startår: 2012 Olaga förföljelse (stalkning) och utökat kontaktförbud Brå fick i regleringsbrevet för 2013 i uppdrag att följa upp och utvärdera reformen om förbättrat skydd mot stalkning, som trädde i kraft den 1 oktober 2011. Syftet med utvärderingen är att undersöka tillämpningen av bestämmelsen om brottet olaga förföljelse och hur bestämmelserna om kontaktförbud tillämpas i praktiken. I uppdraget ingår att i den mån det är möjligt uppmärksamma vilket genomslag elektronisk övervakning fått i fall av särskilt utvidgade kontaktförbud och om det område som förbudet gäller är väl avvägt. Initiativ: regeringen. Målgrupp: regeringen och rättsväsendets myndigheter. Redovisningsår: 2015 Redovisningen av tillämpningen av vissa hemliga tvångsmedel Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Rikspolisstyrelsen och Tullverket ska, i samråd med Brå, lämna ett förslag på hur myndigheterna på ett mer ändamålsenligt sätt kan redovisa hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, hemlig kameraövervakning och inhämtning, enligt lagen (2012:278) om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet. Det förslag som myndigheterna lämnar ska göra det möjligt att bedöma omfattningen och nyttan av tvångsmedelsanvändningen. I uppdraget ingår metodstöd och myndigheterna ska lämna förslag på hur man skulle kunna utforma motsvarande redovisning avseende hemlig rumsavlyssning och preventiva tvångsmedel enligt lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott. Initiativ: regeringen. Målgrupp: regeringen och rättsväsendets myndigheter. Samarbetspartners: Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Rikspolisstyrelsen och Tullverket. 17

Södertäljesatsningen En fallstudie av Södertäljesatsningen mot organiserad brottslighet ska genomföras. Studien är inriktad på att, i realtid, följa satsningens olika faser, med fokus på problemformulering, samverkan och måluppfyllelse. Brå ska sondera hur samverkan sker på de olika nivåerna och hur myndigheterna arbetar för att uppfylla målen på sin respektive nivå, samtidigt som de delar ett övergripande mål. Goda exempel ska lyftas fram och hinder och möjligheter identifieras. Den slutliga rapporten ska fungera som en manual för bra rutiner inför liknande insatser i framtiden. Projektet inkluderar även direkt metodstöd, till exempel genom att Brå bidragit med att utforma och utveckla Södertäljesatsningens uppföljningsmall, som används för att utvärdera respektive ärende. Projektet är det sjunde inom ramen för Brås forskningsprogram Åtgärder mot organiserad brottslighet. Initiativ: Polismyndigheten i Stockholms län, och Brå. Målgrupper: rättsväsendets myndigheter, kontrollmyndigheter och förvaltningar som ingår i det myndighetsgemensamma arbetet mot organiserad brottslighet. Samarbetspartners: rättsväsendets myndigheter, kontrollmyndigheter och förvaltningar som ingår i det myndighetsgemensamma arbetet mot organiserad brottslighet. Startår: 2011 Redovisningsår: 2014 Malmösatsningen En fallstudie av Malmösatsningen mot grov organiserad brottslighet ska genomföras. Studien är inriktad på att, i realtid, följa satsningen under 2013 med fokus på problemformulering och samverkan. Brå ska undersöka hur samverkan sker på de olika nivåerna och hur myndigheterna arbetar för att uppfylla målen på sin respektive nivå, samtidigt som de delar ett övergripande mål. Metodstöd ges genom att goda exempel lyfts fram och hinder och möjligheter identifieras. Projektet är det åttonde inom ramen för Brås forskningsprogram Åtgärder mot organiserad brottslighet. Initiativ: Polismyndigheten i Skåne län, Rikspolisstyrelsen, Brå. Målgrupp: rättsväsendets myndigheter, kontrollmyndigheter och förvaltningar som ingår i det myndighetsgemensamma arbetet mot organiserad brottslighet. Samarbetspartners: rättsväsendets myndigheter, kontrollmyndigheter och förvaltningar som ingår i det myndighetsgemensamma arbetet mot organiserad brottslighet. Redovisningsår: 2014 Kameraövervakning i Stockholm Brå fick i juni 2012 en förfrågan från Stockholmspolisen om att utvärdera deras nya satsning på kameraövervakning på Stureplan och Medborgarplatsen. Arbetet inleddes omedelbart med en förmätning och kamerorna sattes på i juli 2012. Brå kommer att följa projektet under de tre år det pågår och lämna två delrapporter och en slutrapport. 18

Utvärderingen kommer att omfatta såväl svårigheter vid genomförandet som kamerornas effekter på brottslighet och trygghet. Initiativ: Polismyndigheten i Stockholms län. Målgrupp: Polisen, på både lokal och nationell nivå. Startår: 2012, 2014 och 2015 Hot spots i tre städer Brott begås inte på slumpmässiga platser i stadsmiljöer. På vissa platser begås många brott och på andra inga alls. Platser med många brott kallas hot spots. Internationell forskning tyder på att ett platsbaserat polisarbete som riktas mot hot spots kan förebygga brott mer effektivt och till en lägre kostnad än traditionellt polisarbete. Under 2011 har Brå kartlagt vilken potential det finns för polisen i Sverige att förebygga brott genom att fokusera sitt arbete på hot spots. Den geografiska spridningen av fem typer av brott har studerats i sex svenska städer av olika storlek. På grundval av den studien inledde Brå under 2012 tillsammans med Polisen tre försöksprojekt med systematiskt platsbaserat arbete, som kommer att utvärderas. De rör personrån i Stockholm, bostadsinbrott i Göteborg och våld på allmän plats i Eskilstuna. Projekten innebär att Polisen ges ett metodstöd som utvärderas, vad gäller både implementering och effekter. Initiativ: Brå. Målgrupp: Polisen, på både lokal och nationell nivå. Samarbetspartners: Polisen. Startår: 2011 Samverkan mellan polis och kommun överenskommelsernas betydelse för det brottsförebyggande arbetet Under 2012 har Brå arbetat med en studie av hur formaliserade överenskommelser om samverkan mellan polis och kommun inverkar på det brottsförebyggande arbetet. Studien bygger dels på enkäter till kommuner och länspolismyndigheter i landet, dels på en djupstudie i tre kommuner. Rapporten riktar sig till Polisen och till kommuner och ska fungera som ett underlag för diskussioner, på både lokal och nationell nivå, kring problem och möjligheter i arbetet. Genom metodstöd, bland annat i form av seminarier, kommer Brå att aktivt sprida och diskutera resultaten. Initiativ: Brå. Målgrupp: Polis och kommun. Startår: 2012 19

Polisens utredningar av butiksrån Under 2000-talet har antalet polisanmälda butiksrån fortsatt att öka relativt kraftigt. Under 2011 publicerade Brå en rapport med fördjupad kunskap om butiksrånens utveckling och karaktär. I februari 2013 publiceras del två, som fokuserar på Polisens utredningar av butiksrån. Polisens möjligheter att öka personuppklaringen ytterligare analyseras. Studien riktar sig primärt till Polis och åklagare och utgör ett metodstöd. Initiativ: Brå. Målgrupp: Polis och åklagare. Startår: 2012 Senare led i rättskedjan Utvärdering av 2010 års straffmätningsreform Den 1 juli 2010 höjdes straffen generellt för allvarliga våldsbrott, genom att det vid bedömningen av straffvärdet särskilt skulle beaktas om gärningen inneburit ett allvarligt angrepp på någons liv eller hälsa eller trygghet till person. En mängd faktorer ska nu beaktas i straffmätningen, såsom återfall och om brottet utgjort ett led i en brottslighet som utövats i organiserad form eller systematiskt eller om brottet föregåtts av särskild planering. Regeringen har gett Brå i uppdrag att utvärdera vilket genomslag denna reform haft och granska om den fått avsedd effekt. Initiativ: regeringen. Målgrupp: regeringen, domstolarna och Åklagarmyndigheten. Startår: 2012 Redovisningsår: 2014 Domstolarnas bemötande I samarbete med Sveriges Domstolar, som för närvarande arbetar med en bemötandestrategi, genomför Brå en studie som ska ge kunskap om dels hur domstolarna uppfatttas av olika parter (målsägande, tilltalade, vittnen), dels bemötandets betydelse för rättssäkerhet och effektivitet. Utifrån bland annat intervjuer och forskningsgenomgångar ska studien resultera i förslag till åtgärder som kan förbättra bemötandet av parter och vittnen i samband med rättegångar. Studien vänder sig primärt till Sveriges Domstolar och utgör huvudsakligen ett metodstöd. Initiativ: Brå och Sveriges Domstolar. Målgrupp: Sveriges Domstolar. Samarbetspartners: Sveriges Domstolar. Startår: 2012 20

Andra områden Nationell riskbedömning avseende penningtvätt och finansiering av terrorism i Sverige Brå ska i samverkan med 15 andra myndigheter ta fram nationella riskbedömningar avseende penningtvätt och finansiering av terrorism i Sverige. Riskbedömningarna ska ligga till grund för Sveriges nationella strategi och handlingsplan avseende åtgärder för bekämpning av penningtvätt och terroristfinansiering. Finansinspektionen ska samordna arbetet. Den nationella riskbedömningen i fråga om penningtvätt ska rapporteras av Finansinspektionen, på samtliga berörda myndigheters vägnar, till regeringen (Finansdepartementet) senast den 30 augusti 2013. En motsvarande riskbedömning ska göras beträffande finansiering av terrorism, och rapporteras på liknande sätt senast den 28 mars 2014. Initiativ: regeringen. Målgrupp: regeringen och rättsväsendets myndigheter. Samarbetspartners: ett stort antal myndigheter. och 2014 Handläggningstider i rättskedjan Med regleringsbrevet för år 2012 fick Brå i uppdrag att utifrån Rättsväsendets uppföljningssystem (RUS) redovisa handläggningstider i rättskedjan. Det gäller brottstyperna misshandel, rån, våldtäkt, stöld och utpressning. Eventuella förändringar jämfört med tidigare analyser ska lyftas fram. Brå ska också särskilt redovisa handläggningstiderna för mål och ärenden som avser unga gärningspersoner. Initiativ: regeringen. Målgrupp: regeringen och rättsväsendets myndigheter. Startår: 2012 Vårdnadshavares närvaro i rättsprocessen Med regleringsbrevet för 2013 fick Brå i uppdrag att kartlägga i vilken utsträckning vårdnadshavare närvarar i rättsväsendets åtgärder när deras barn misstänks för brott. Det gäller närvaro såväl vid polisförhör som i domstolsförhandlingar. Även betydelsen av sådan närvaro för barnet och för rättsprocessen ska belysas. Studien kommer att innehålla aspekter som kan utgöra metodstöd. Initiativ: regeringen. Målgrupp: regeringen, rättsväsendets aktörer och socialtjänsten. Redovisningsår: 2014 21