Styrel. Ett system för prioritering av elanvändare vid elbrist. Konferens för fastighetschefer, 1 juni 2015

Relevanta dokument
Vägledning för identifiering av samhällsviktig verksamhet och prioritering. Bo Gellerbring Anna Rinne Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet

Styrdokument för krisberedskap i Markaryds kommun

Plan. för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser Beslutat av: Kommunfullmäktige. Beslutandedatum:

Välkomna till möte om Elprio och Styrel

Styrdokument för krisberedskap i Timrå kommun. Inledning. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Fastställd av kommunstyrelsen , 240

Samhällsviktig verksamhet i Styrel. Mötesplats SO 16 november 2010 Mats Ekeblom

Plan för Munkedals kommuns arbete med krisberedskap

Styrdokument krisberedskap Sundsvalls kommun

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Plan för arbete med krisberedskap

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap

Styrdokument för kommunal krisberedskap

Plan för att förebygga och hantera extraordinära händelser. Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017.

Kommunal krishantering

Styrdokument krisberedskap Timrå kommun

Handlingsplan för Samhällsstörning

Vilka författningar styr hanteringen av samhällsstörningar?

Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser

Strategi för krisberedskap För åren Strategi för krisberedskap

Prioriteringsordning och planeringsunderlag för Styrel 2015

Program för krisberedskap

Styrel inriktning för prioritering av elanvändare

Styrels planeringsomgång

KRIS VERKSAMHETSPLAN FÖR MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN, STRÖMSTADS KOMMUN

Legala aspekter - dispostion

Handlingsplan för trygghetspunkter

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser

Vägledning för samhällsviktig verksamhet. Att identifiera samhällsviktig verksamhet och kritiska beroenden samt bedöma acceptabel avbrottstid

Krisberedskap - Älvsbyns kommun

Plan för hantering av extraordinära händelser

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige

Styrdokument för krisberedskap Sotenäs kommun , enligt överenskommelse med MSB och SKL

Vägledning för identifiering av samhällsviktig verksamhet

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser

PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP

Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP

Plan för hantering av extraordinära händelser. Motala kommun

Krisledningsplan för Timrå kommun

Styrel. Styrning av el till prioriterade användare vid kortvarig elbrist.

0 Österåker. Tjänsteutlåtande. Till Kommunstyrelsen. Krisledningsplan Österåkers Kommun. Sammanfattning. Beslutsförslag

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas

Krisledningsplan för Ånge kommun

Styrdokument för Ljusnarsbergs kommuns krisberedskap

KRISLEDNINGSPLAN FÖR TIMRÅ KOMMUN. 1. Inledning. - Mål. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 6 1 (7) Fastställd av kommunfullmäktige , 148

Styrdokument för kommunens krisberedskap

Övergripande kommunal ledningsplan

Kommunernas krisberedskap - uppföljningsprocessen. Tomas Ahlberg

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser;

Kommunernas krisberedskap - uppföljningsprocessen

1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Styrdokument

Krishantering för företag

Krishanteringsplan för Region Halland

Kartläggning av SAMHÄLLSVIKTIGA VERKSAMHETERS BEROENDE AV ELEKTRONISK KOMMUNIKATION - EN FÖRSTUDIE

1 Bakgrund Syfte Krisberedskapen i Nybro kommun Krisledningsnämnd Risk- och sårbarhetsanalyser

Strategi för förstärkningsresurser

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun

Fred kris krig Lagstiftning ur kommuners och landstings perspektiv

Krishantering för företag

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.07

Styrande dokument. Styrdokument för krishantering Oskarshamns kommun. Fastställd av Kommunstyrelsen , 97

Styrels planering för Kalmar kommun

KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun

Krisledningsplan för Sundsvalls kommun inför och vid samhällsstörningar, extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap

Styrdokument för. Krisberedskap Antagen av Kommunfullmäktige

Våra roller vid en kris

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Risk- och sårbarhetsanalyser Återkoppling av landstingens risk- och sårbarhetsanalyser

PM till utbildningsmaterial om Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar

Skydd av samhällsviktig verksamhet

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

STYRDOKUMENT för kommunens arbete med krisberedskap

Direkttelefon Referens Lag och annan statlig reglering

Innebörden av områdesansvar. Gunilla Wiklander Andersson Beredskapssektionen

Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och stadsbyggnadsnämnden

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap

Planeringsförutsättningar Kommunomfattande översiktsplan Krisberedskap. Ulla Ullstein, Ansvarig tjänsteman

Aktörsgemensamma mål och målbeskrivningar Slutversion oktober 2015

Plan för extraordinära händelser Essunga kommun

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Försvarsdepartementet

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor

Plan för extraordinära händelser Mjölby kommun Dnr. 2012:186

Plan för krishanteringsarbetet

Ledningsplan vid extraordinär händelse

STYRDOKUMENT 1/19. Plan för hantering av extraordinära händelser Styrdokument för kommunens krisberedskapsarbete

Styrdokument för krisberedskap i Överkalix kommun

Plan för hantering av extraordinära händelser

Bilaga 2 Inriktning m.m. för utbildnings- och övningsverksamheten inom krisberedskapsområdet

Så är vi redo om krisen kommer

Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och byggnadsnämnden 2013

Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun

Plan för extraordinära händelser i Värmdö kommun

foi:s modell för risk- och sårbarhetsanalys (forsa)

Styrdokument för krisberedskap i Vara kommun

Strategi för krisberedskap inom F-samverkan. Lokal och regional nivå i Jönköpings län

Handlingsplan för kris och extraordinära händelser för social- och äldreomsorgsförvaltningen

Styrdokument för krisberedskap

KRISLEDNINGSPLAN för Socialförvaltningen Timrå kommun

Katastrofmedicinskt centrum KMC

Transkript:

Styrel Ett system för prioritering av elanvändare vid elbrist Konferens för fastighetschefer, 1 juni 2015

Agenda Styrels bakgrund och målsättning Styrelprocessen Positiva effekter av Styrel

Film om Styrel Styrelfilm

Styrel - en del av krisberedskapen Styrel utgår ifrån krisberedskapens tre grundläggande principer Ansvarsprincipen Likhetsprincipen Närhetsprincipen En första nationell planeringsomgång för Styrel genomfördes 2011. Den andra planeringsomgången genomförs under år 2014 med statliga myndigheter och andra aktörer (sektorer) och under år 2015 med kommuner, länsstyrelser och elnätsföretag.

Geografiskt områdesansvar Metoden för styrelplanering är utformad enligt det geografiska områdesansvaret Områdesansvaret utövas av regering, länsstyrelser och kommuner. Under styrelplaneringen ska statliga myndigheter, inkl. länsstyrelser samt kommuner samverka med andra regionala och lokala aktörer, som landsting och privata vårdgivare.

Samhällsviktig verksamhet En verksamhet som uppfyller minst ett av följande villkor: Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. Med samhällsviktig verksamhet avses de verksamheter, anläggningar, noder, infrastrukturer och tjänster som är av avgörande betydelse för upprätthållandet av viktiga samhällsfunktioner, (ex. hälso- och sjukvård, elektronisk kommunikation, m.fl.) Samhällsviktig verksamhet kan vara av nationell, regional eller lokal betydelse. MSB:s föreskrifter för kommuners risk- och sårbarhetsanalyser, MSBFS 2015:5

Prioritetsklasser i Styrel 1. Elanvändare som redan på kort sikt (timmar) har stor betydelse för liv och hälsa 2. Elanvändare som redan på kort sikt (timmar) har stor betydelse för samhällets funktionalitet 3. Elanvändare som på längre sikt (dagar) har stor betydelse för liv och hälsa 4. Elanvändare som på längre sikt (dagar) har stor betydelse för samhällets funktionalitet 5. Elanvändare som representerar stora ekonomiska värden 6. Elanvändare som har stor betydelse för miljön 7. Elanvändare som har stor betydelse för sociala och kulturella värden

Exempel på prioritering i Skåne 2011 Prioritetsklass Prioriteringskriterium Kommentar 1 Befolkningens liv o hälsa Elanvändare som redan på kort sikt (timmar) har mycket stor betydelse för liv och hälsa Verksamhet Akutsjukvård, sjukhusapotek, räddningstjänst, polis, grundvattenborrar, vattenverk, livsmedelsindustri, vårdcentral, ambulanstation, avloppspumpstation, dagvattenpumpstation, IT (kommunal), reningsverk, severhall, handikapssomsorg, skola, larmcentral, trygghetslarm, panncentral 2 Samhällets funktionalitet Elanvändare som redan på kort sikt (timmar) har mycket stor betydelse för samhällets funktionalitet 3 Befolkningens liv o hälsa Elanvändare som på längre sikt (dagar) har mycket stor betydelse för liv och hälsa 4 Samhällets funktionalitet Elanvändare som på längre sikt (dagar) har mycket stor betydelse för samhällets funtionalitet 5 Stora ekonomiska värden Elanvändare som representerar mycket stora ekonomiska värden 6 Stora miljövärden Elanvändare som har mycket stor betydelse för miljön 7 Stora sociala o kulturella värden Elanvändare som har mycket stor betydelse för sociala och kulturella värden Avloppspumpar, dagvattenpumpar, reningsverk, ledningsfunktion, serverhall, vattenproduktion, tryckstegringsstation, ventilkammare, fjärrvärme, krisledning, krisinformation, kollektivtrafik, IT (kommunal) Värmestuga, dagmottagningar, apotek, LSSboende, äldreboende, gruppboende, centralkök Avloppspumpar, dagvattenpumpar, folktandvård, BVC, trygghetspunkt, tågdrift, barnomsorg, grundskola F-6, särskola,ekonomiskt bistånd, socialkontor, stödboende (missbruk), begravningsverksamhet, hemtjänst, hamnverksamhet Djurbesättning Avfallshantering Magasin, arkiv, idrottshall, idrottsplats

Exempel på elnätskarta med prioriterade ellinjer

Styrelprocessen Ska utifrån sitt geografiska områdesansvar för krisberedskapen, samordna planeringen inom länet. Länsstyrelsen utgör en länk mellan statliga myndigheter, kommuner, landsting/regioner samt privata aktörer Länsstyrelsen skall även som sin roll som statlig myndighet, identifiera samhällsviktig verksamhet.

Länsstyrelsen Ska utifrån sitt geografiska områdesansvar för krisberedskapen, samordna planeringen inom länet. Länsstyrelsen utgör en länk mellan statliga myndigheter, kommuner, landsting/regioner samt privata aktörer Länsstyrelsen skall även som sin roll som statlig myndighet, identifiera samhällsviktig verksamhet.

Kommunen i Styrel Kommunen deltar utifrån sitt ansvar för krisberedskapen inom sitt geografiska ansvarsområde (enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, LEH). Kommunen ska identifiera samhällsviktiga verksamheter och elanvändare som ska prioriteras dels inom sin verksamhet, dels inom sitt geografiska område. Det kan vara verksamhet inom kommunens egna förvaltningar eller nämnder, kommunala bolag, region eller privata bolag. Kommunen bör själv prioritera elanvändare inom det geografiska området som statliga myndigheter inte prioriterat men som kommunen anser bör prioriteras.

Var kommer regionen in? Det åligger landstingen att minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer (2006:544). Som en del av detta genomförs RSA. Under styrelplaneringen ges regionen möjlighet att medverka samt lämna synpunkter och underlag.

Planeringsomgången 2011 Nästan alla 290 kommuner, 21 län, 170 elnätsföretag och ett 20-tal centrala myndigheter genomförde planeringsomgången 2011. Ca. 12 500 persondagar användes. Ca. 45 000 identifierade elanvändare (av 5,3 milj.) Ca. 17 000 prioriterade elledningar (av totalt antal?)

Positiva effekter med Styrel Individen Ökad insikt om samhällsviktig verksamhet Nya kunskaper om kontinuitetshantering Utvecklad förmåga att driva effektiva processer och projekt Organisationen Överblick över samhällsviktiga verksamheter som behöver medverka i krisberedskapen Ökad kunskap om olika verksamheters behov av elförsörjning och reservkraft Utvecklad privatoffentlig samverkan mellan elnätsföretag, kommuner och länsstyrelser Krisberedskapen Underlag från Styrel kan användas för t.ex. risk- och sårbarhetsanalyser Metodutveckling för pandemiplanering m.m. Underlag för stadsplanering och utbyggnad av elnäten, m.m.

Johan Olsson 010-224 15 49 johan.b.olsson@lansstyrelsen.se