SÄLENFLYG AB Göteborg 2009-12-07
Datum 2009-12-07 Uppdragsnummer 61400621468000 Utgåva/Status Koncept SILLÉN GUSTAV Uppdragsledare Håkan Lindved Handläggare Ramböll Sverige AB Box 5343, Vädursgatan 6 402 27 Göteborg Telefon 031-335 33 00 Fax 031-40 39 52 www.ramboll.com Organisationsnummer 556133-0506
Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 1.1 Bakgrund... 2 1.2 Miljöärendet och dess handläggning... 2 1.3 Samråd enligt ESBO-konventionen... 3 1.4 ens avgränsning och inriktning... 4 1.4.1 Avgränsning... 4 1.4.2 Inriktning... 4 1.5 Administrativa uppgifter och organisation... 5 1.5.1 Administrativa uppgifter... 5 1.5.2 Organisation... 5 1.5.3 Miljöarbete och ledningssystem... 5 2. Verksamhetsbeskrivning... 6 2.1 Trafik och trafikutveckling... 6 2.1.1 Nuvarande förhållanden... 6 2.1.2 Planerad framtida verksamhet... 6 2.1.3 Flygplan och flygplansrörelser... 6 2.2 Flygverksamhet... 7 2.2.1 Flygtrafiktjänst... 7 2.2.2 Flygplansrutiner på mark... 8 2.2.3 Användning av rullbanor... 9 2.2.4 Flygvägar...10 2.3 Flygplatsens anläggningar och verksamheter...10 2.3.1 Bansystem och stråk...10 2.3.2 Hinderfrihet...11 2.3.3 Inflygnings- och landningshjälpmedel...11 2.3.4 Byggnader...11 2.3.5 Vatten- och avloppssystem...13 2.3.6 Energi...13 2.3.7 Drivmedelshantering...13 2.3.8 Halkbekämpning och avisning...13 2.3.9 Övrig kemikalieanvändning...14 2.3.10 Avfallshantering...14 2.3.11 Brandövningar...15 2.3.12 Parkering...15 i
2.3.13 Övrig verksamhet med anknytning till flygplatsen...15 3. Lokalisering och planförhållanden... 16 3.1 Läge och omgivande bebyggelse...16 3.2 Planförhållanden...17 3.2.1 Översiktsplan...17 3.2.2 Detaljplan...19 3.3 Mark...19 3.4 Landskap...20 3.5 Meterologiska förhållanden...20 4. Alternativ... 21 4.1 Nollalternativ...21 4.2 Alternativ lokalisering...22 4.3 Alternativ utformning...23 5. Miljökonsekvenser... 24 5.1 Hushållning med mark, vatten och den fysiska miljön...24 5.1.1 Nulägesbeskrivning...24 5.1.2 Flygplatsverksamhetens påverkan och konsekvenser för riksintressen och skyddad natur...25 5.2 Luftmiljö...27 5.2.1 Nulägesbeskrivning...27 5.2.2 Flygplatsverksamhetens påverkan och konsekvenser för luftmiljö...27 5.2.3 Utsläpp av luftföroreningar från flygplatsverksamheten...27 5.2.4 Utsläpp av luftföroreningar från resor till och från flygplatsen...29 5.3 Vatten och våtmarker...30 5.3.1 Nulägesbeskrivning...30 5.3.2 Flygplatsverksamhetens påverkan och konsekvenser genom utbyggnad och utsläpp till spillvatten och dagvatten...33 5.4 Bullermiljö...38 5.4.1 Nulägesbekrivning...38 5.4.2 Flygplatsverksamhetens påverkan och konsekvenser avseende buller...38 6. Gränsöverskridande påverkan Norge... 47 6.1 Naturvärden, bebyggelse m.m i Trysil kommune...47 6.2 Påverkan till följd av flygbuller...47 6.3 Restriktioner till följd av krav på hinderfrihet...48 6.4 Påverkan på Tandåa...49 7. Miljömål och miljökvalitetsnormer... 49 7.1 Miljömål...50 ii
7.1.1 Nationella miljömål...50 7.1.2 Regionala miljömål...53 7.1.3 Lokala miljömål...54 7.2 Miljökvalitetsnormer...54 7.2.1 Miljökvalitetsnormer för luft...54 7.2.2 Miljökvalitetsnormer för fiskvatten...55 8. Hushållning med material, råvaror och energi... 56 9. Olycksrisker... 57 10. Planerade skyddsåtgärder... 58 10.1 Överväganden...58 10.2 Planerade skyddsåtgärder...59 10.3 Utredning av ytterligare skyddsåtgärder...60 10.3.1 Omhändertagande av glykolförorenat dagvatten...60 10.3.2 Omhändertagande av urea i dagvatten...60 10.3.3 Dagvattenavledning skyddsvärd våtmark bevaras...60 11. Kontroll av verksamheten... 61 12. Referenser... 62 Bilagor 1. PM- Utsläpp till luft iii
Sammanfattning Verksamhet och påverkan Vid halkbekämpning av rullbanan vintertid kommer vid besvärliga väderleksförhållanden det kvävehaltiga ämnet urea att användas för att ta bort is. Uppskattningsvis kommer i genomsnitt ca 20 ton/år urea använts vid flygplatsen. Urea kommer att rinna av banan med dagvatten via sedimentationsdam, myrmark och bäckar/diken till Tandån. Genom uppsamling av glykol, som används för avisning av flygplan, blir belastningen på recipienten med syretärande ämnen begränsad. Genom oljefällor och oljeavskiljare, för dagvatten som rinner av ytor som kan förorenas av drivmedelsspill och oljor, förhindras utsläpp av föroreningar till omgivande vattenområden. Flygplatsen kommer huvudsakligen att trafikeras av större jetflygplan. Vid start och landning ger flygplanen upphov till buller i omgivningen samt utsläpp av luftföroreningar. Framför allt berörs de i strort sett obebyggda områdena i flygplatsens in- och utflygningsvägar av buller. Fälthållningsfordon ger upphov till utsläpp av luftföroreningar men medför inga bullerstörningar i omgivningen. Konsekvenser Verksamhetens huvudsakliga konsekvenser i miljön är påverkan i recipienten till följd av utsläpp av kvävehaltigt dagvatten från ureahantering. Flygplatsutbyggnaden innebär att naturområde vid Blästbäcken med visst förhöjt värde tas i anspråk. Flygplatsverksamheten ger upphov till buller i framför allt banans in- och utflygningsvägar och bör följaktligen undantas från byggnation av bostäder, fritidshus m.m.. Utsläpp av luftföroreningar från verksamheten uppkommer till stor del från startande och landande flygplan men även från flygplatsens fälthållningsfordon. Utsläppen bedöms inte ge upphov till några halter som ger påverkan på människors hälsa. Utsläppen har en mer regional och global påverkan eftersom de verkar försurande, övergödande och bidrar till växthuseffekten. 1 av 62
1. Inledning Sälenflyg AB (Sälenflyg) har för avsikt att lämna in en tillståndsansökan för utbyggnad av befintlig flygplats och för flygplatsverksamhet vid Mobergskölen utanför Rörbäcksnäs i Malung Sälens kommun. Flygplatsen kommer att ändra namn till (STA). Flygplatsverksamheten omfattas av krav på tillstånd enligt 9 kapitlet miljöbalken och punkt A 63.30, bilagan till förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Prövningsmyndighet är Miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt. 1.1 Bakgrund Nuvarande flygplats har namnet Rörbäcksnäs flygplats och benämns ibland Sälens flygplats. Flygverksamhet har förekommit på flygplatsen sedan början av 1970- talet. Nuvarande flygplats anlades i början av 1970 talet som en 750 m lång grusbana. Rullbanan har därefter förlängts till 1 199 m och asfalterats. Flygplatsen har använts för allmänflyg och visst taxiflyg. Ingen reguljär trafik har tidigare förekommit. Antalet flygrörelser och passagerare har i allmänhet varit få över åren men någon tillförlitlig statistik saknas. Med den nya planläggningen av Sälenområdet finns möjlighet att kraftigt bygga ut skidanläggningen i Sälen med stugor och hotell. Planer finns även på att kraftigt bygga ut övernattningskapaciteten i Trysil. För att möta ett ökat behov av transporter till turistanläggningarna i framför allt Sälen- och Trysilfjällen har därför intressenter i området planer på att bygga ut den befintliga flygplatsen för att kunna ta emot charterflyg, linjefart och taxiflyg. En förlängning av banan till 2 500 m planeras samt installation av instrumentinflygningshjälpmedel. Det finns idag inget tillstånd enligt miljöskyddslagen eller miljöbalken till flygplatsverksamhet vid flygplatsen. Utbyggnad av rullbana till 2 500 m, installation av instrumentinflygningshjälpmedel och en väsentligt ökad flygtrafik kräver en tillståndsprövning enligt 9 kap miljöbalken. 1.2 Miljöärendet och dess handläggning Sälenflyg har genomfört samråd med statliga myndigheter, kommuner och de organisationer och allmänhet som antas bli berörd av verksamheten. Ett inledande samråd med Länsstyrelsen i Dalarna och Malung Sälens kommun har genomförts genom möte den 3 mars, 2009. Underlag för samråd skickades ut genom brev till Länsstyrelsen, kommunen och övriga relevanta myndigheter samt organisationer under maj, 2009. Svar har inkommit från Naturvårdsverket, Fiskeriverket, Transportstyrelsen, Länsstyrelsen Dalarna, Miljökontoret Malung Sälens kommun, Malungs Räddningstjänst och Naturskyddsföreningen Malung Sälen. Samråd med allmänheten och boende i närområdet har genomförts genom möte den 31 mars 2009 samt vid olika tillfällen med markägare i området 2 av 62
1.3 Samråd enligt ESBO-konventionen Flygplatsverksamheten innebär att startande och landande flygplan ger upphov till bullerexponering utanför Sveriges gränser i Norge. Vidare ligger flygplatsen inom Tandåns avrinningsområde och eftersom Tandån rinner in i Norge kan utsläpp till vatten från flygplatsverksamheten ge upphov till gränsöverskridande påverkan. Länsstyrelsen och Naturvårdsverket har gjort bedömningen att samråd enligt ESBO-konventionen ska genomföras i samband med tillståndsprövning av verksamheten. Ett koncept till miljökonsekvensbeskrivning har tagits fram och används som samrådsunderlag i ESBO-samrådet. Resultat av samråd 3 av 62
1.4 ens avgränsning och inriktning 1.4.1 Avgränsning Flygplatsverksamheten kommer att bedrivas inom stationsområde och rullbana med stråk och ljuslinjer enligt avgränsning som framgår av Figur 1. Figur 1 Flygplatsens verksamhetsområde, yttre linje, staket, utgör yttre gräns. Förutom den avgränsningen i Figur 1 samt mark för ljuslinje i varje banända medför flygplatsverksamheten begränsningar i markanvändningen utanför flygplatsområdet. För flygsäkerheten finns krav på hinderfrihet i luftrummet omkring flygplatsen se Figur 2 Figur 2 Hinderytor enligt BCL-F Kompletteras senare Vidare innebär bullerutbredningen vid starter och landningar begränsningar för bostadsbebyggelse i flygplatsens in- och utflygningsvägar. 1.4.2 Inriktning Flygplatsverksamhet påverkar omgivningen framför allt genom bullerstörningar, utsläpp till vatten och luft. Flygplatsen ligger inom område som är av riksintresse för friluftslivet och det finns naturintressen i närområdet. Det är också dessa aspekter som framför allt tagits upp under samrådsprocessen. MKB:n fokuserar därför främst på konsekvenserna av flygbuller, utsläpp till dagoch spillvatten samt luftföroreningar. Vidare beskrivs påverkan på konkurrerande intressen. 4 av 62
1.5 Administrativa uppgifter och organisation 1.5.1 Administrativa uppgifter Huvudman: Sälenflyg AB Kontaktperson: Jonas Persson, ordförande Adress: c/o Jonas Persson, Tandådalens Wärdshus, Tandådalen 780 67 SÄLEN Telefon: 070-55 33 8888 E-post: jonas@salenflyg.se Verksamhetskod: A 63.30, nuvarande kod C 63.50 Fastighetsbeteckning: Lima Besparing S:1 1.5.2 Organisation Flygplatsens organisation är under uppbyggnad. Följande organisation förutses: Flygplatsens medarbetare har 3-4 olika kompetenser och arbetar integrerat med olika tjänster inklusive ramptjänst (t.ex. bagagehantering, lastning/lossning, försörjning flygplan - kraftförsörjning, varm- och kalluft, starthjälp, hantering av flygplansavfall, dricks- och spillvattenhantering/ toaservice, catering). Flygplatsens organisation består av två huvudenheter, operativ enhet och teknisk enhet. Operativa enheten har huvuduppgifterna sommar- och vinterfälthållning, flygplatsräddningstjänst, luftfartsskydd samt tankningstjänst. Tekniska enheten ansvarar för fordonsunderhåll, El/Tele, VVS och fastighetsunderhåll. Enheterna leds av en enhetschef som svarar direkt under flygplatschefen. Lokal flygtrafiktjänst, ATS (Air Traffic Service) kommer att finns vid flygplatsen. Uppgifterna blir bland annat flygtrafikledning. 1.5.3 Miljöarbete och ledningssystem Sälenflyg kommer att arbeta aktivt med miljöfrågor genom planering och genom att ständigt sträva efter att minska den negativa miljöpåverkan, främst genom att begränsa buller från flygtrafik, minska utsläppen av klimatpåverkande gaser, minska övriga utsläpp till luft och vatten samt minimera kemikalieanvändningen och uppkomsten av avfall. Flygplatsens organisation är i en uppbyggnadsfas men ett miljöledningssystem planeras att införas när organisationen finns på plats. 5 av 62
2. Verksamhetsbeskrivning 2.1 Trafik och trafikutveckling 2.1.1 Nuvarande förhållanden Idag bedrivs endast allmänflyg och visst taxiflyg i begränsad omfattning med enstaka starter och landningar. Ingen passagerartrafik av betydelse förekommer. Förhållanden har i stort sett varit desamma sedan flygplatsen anlades i början av 1970-talet. Ingen väsentlig trafikökning har varit fallet sedan rullbanan asfalterades och byggdes ut till 1 199 m. 2.1.2 Planerad framtida verksamhet Sälenflyg planerar att byggas ut flygplatsen med terminaler och en rullbanan med längden 2 500 m för att ta emot chartertrafik. Sälenflyg har låtit flygplatskonsulten RDG Solutions ta fram en affärsplan för den nya flygplatsen. I affärsplanen har en analys av flygkunder som potentiellt kommer att operera på flygplatsen. Analysen omfattar flygplansflotta och sannolik tillväxt i ett kortsiktigt och ett långsiktigt perspektiv. 2.1.3 Flygplan och flygplansrörelser De dominerande trafikslagen vid flygplatsen bedöms bli inrikes och utrikes charter samt aerial work (framförallt helikopterflyg). I övrigt bedöms privatflyg, taxiflyg och skolflyg kunna förekomma. Av Tabell 1 framgår en uppskattad fördelning av framtida flygrörelser på olika kategorier av flyg för år 2020. Tabell 1 Uppstattad fördelning av flygtrafik vid flygplatsen år 2020 Typ av flygtrafik Uppskattat antal rörelser år 2020 Flygplanstyper (exemplifierade i bilaga x) Linjetrafik och charter 10 000 Airbus 310, Boeing 737, MD 80 serien, Fokker 50 Taxiflyg 2 000 Beech 200, Cessna Citation 550 Aerial work - helikopterflyg 400 EC 135 Privatflyg 5 000 Cessna 172, Piper PA32 Summa 17 400 6 av 62
2.2 Flygverksamhet 2.2.1 Flygtrafiktjänst 2.2.1.1 Luftfartsbestämmelser En förutsättning för en välordnad, säker och effektiv flygverksamhet är, att dess utövare tillämpar likartade bestämmelser, regler och lagar. Det övergripande ansvaret för detta innehas av ICAO (International Civil Aviation Organisation) och EU genom EG-förordningen. Grunden för de internationella luftfartsbestämmelserna utgör Chicagokonventionen från 1944, till vilken Sverige är ansluten. I Sverige styrs flygverksamheten av den svenska luftfartslagen. Bestämmelser vad avser den civila luftfarten utfärdas av Luftfartsstyrelsen som publiceras i BCL (Bestämmelser för Civil Luftfart). Ovanstående bestämmelser är bland annat baserade på ICAO:s rekommendationer. För den civila luftfarten i Sverige utges publikationen AIP-Sverige. AIP-Sverige är en handbok för flygande personal som bland annat innehåller lokala trafikföreskrifter, trafikrestriktioner och öppethållningstider. 2.2.1.2 Luftrum Svenskt luftrum är indelat i ett högre (9 500 fot till 65 000 fot) och ett lägre luftrum. Det högre luftrumet betjänas av Sweden control med flygkontrollcentraler inom Stockholm-Arlanda och Malmö TMA (Stockholm control respektive Malmö control). Från dessa centraler styrs flygverksamheten inom landet och samordning med angränsande nationers kontrollcentraler för utrikes, avgående/ankommande samt överflygande luftfart. Varje enskild flygplats disponerar ett luftrum runt flygplatsen upp till en höjd 2 900 m std (över genomsnittlig havsyta), 9 500 fot. Inom detta luftrum som kan omfatta olika terminalområden (TMA) och närmast flygplatsen en kontrollzon (CTR) - tas stor hänsyn till miljöfaktorer då in- och utflygningsriktningar fastställs. Därtill kommer ett av ICAO fastställt cirkulärt område med 30 nautiska mils radie som begränsar byggnadshöjden runt flygplatsen, i praktiken byggnader/master på omgivande fjälltoppar. 7 av 62
s framtida terminalområde kommer att ha en utsträckning ca 50 km runt flygplatsen, se Figur 3. Kompletteras senare Figur 3 s terminalområde (TMA) 2.2.2 Flygplansrutiner på mark Rutinerna när ett inkommande flygplan i charterrafik har landat och befinner sig på mark omfattar i huvudsak följande moment: a) Intaxning från landningsbana till terminalplatta framför passagerarterminalen b) Anslutning av startaggregat och uppvärmningsaggregat (vintertid). c) Avstigning, passagerare d) Ur- och inlastning av bagage och övrigt gods e) Påfyllning av drivmedel f) Möjlighet för hantering av vatten, avlopp och avfall g) Teknisk kontroll h) Påstigning, passagerare h) Uppstart av motorer i) Eventuell flygplansavisning före start j) Uttaxning till startbana Av ovanstående markrutiner är det i första hand in- och uttaxningen, påfyllnaden av drivmedel och flygplansavisningen, som kan ge miljöeffekter. Beträffande dessa rutiner kommer följande att gälla vid 8 av 62
att avgasutsläppen under in- och uttaxningen begränsas genom en kort angöring till terminalplattan, att spill från drivmedelshanteringen undviks genom särskilda skyddsåtgärder och att spill på terminalplattan av glykol från flygplansavisning till huvuddel uppsamlas med speciellt fordon och mellanlagras i särskild tank innan det transporteras vidare till reningsverk. Den tekniska kontrollen omfattar rutinmässig översyn av flygplanets tekniska funktioner. Inget underhåll av flygplan i chartertrafik planeras på flygplatsen. 2.2.3 Användning av rullbanor Flygplatsen får en rullbana i riktningen xxx - yyy med beteckningen 15/33 Riktningen för start respektive landning ger banans namn, 15 (xxx ) eller 33 (yyy ). Huvudregeln vid val av start- och landningsriktning är att ett flygplan normalt skall starta och landa mot vinden. Hänsyn till säkerhetsfaktorer, banförhållanden (bromsverkan och/eller ev. beläggning på banan), arbeten på flygplatsen, inflygnings- och landningshjälpmedel, övrig flygtrafik, färdriktning m.m. kan medföra undantag från ovanstående huvudregel. Detta är möjligt eftersom större flygplan är förhållandevis okänsliga för sidvind och dessutom har ganska god förmåga att starta och landa i svag medvind. Anvisningar om bana för start och landning lämnas av flygtrafikledningen. Befälhavare kan emellertid begära tillstånd till att få använda annan banriktning. Motivet för detta kan vara att förkorta flygvägar och taxningssträckor. Flygtrafikledningen är endast skyldig att tillmötesgå en sådan begäran om flygsäkerhetsskäl tillåter detta med hänvisningar till flygplanets prestanda, väderförhållanden, banförhållanden etc. En grov uppskattning av vilka banor som kommer att användas har gjorts med utgångspunkt från förhärskande vindriktning och förmodade destinationer, se Tabell 2. Tabell 2 Uppskattning av fördelning av trafik på respektive bana Rörelser som berör området nordväst om flygplatsen Start bana 33 30 % Landning bana 15 30 % Rörelser som berör området sydost om flygplatsen Start bana 15 70 % Landning bana 33 70 % 9 av 62
2.2.4 Flygvägar Flygplatsens samlade miljöpåverkan på omgivningarna bestäms inte bara av verksamheten på själva flygplatsen utan också av in- och utflygningsvägar i samband med start och landning. Till följd av att de förmodade detinationerna kommer att vara öster och söder om flygplatsen kommer, där så är möjligt från vädersynpunkt, starter och landningar att ske söderut respektive från söder. Vid bra väderlek tillämpar flygplan visuell inflygning VA (visual approach). Piloten ser då under sin inflygning, längs de publicerade routerna eller under radarledning av flygledaren, flygplatsen och lägger upp inflygningen utifrån visuella referenser. 2.3 Flygplatsens anläggningar och verksamheter 2.3.1 Bansystem och stråk Bansystemet vid kommer att bestå av en asfalterad rullbana och en taxibana som ansluter till en terminalplatta, se Figur 4. Flygplatsen föreslås utformas enligt kod 4C i BCL. Rullbanan kommer att bli 2 500 m lång och 45 m bred. Banan kommer att omges av gräsbevuxna stråkytor och den sammanlagda stråkbredden blir 300 m. Stråket utsträcks 60 m utanför vardera banända. Därtill kommer ett extra säkerhetsområde 90 m långt och 90 m brett i vardera banändarna. Drift- och terminalområdet vid terminalbyggnaden kommer att omfatta terminalplatta för uppställning av flygplan samt drifts- och serviceytor för övrigt flyg och markfordon. På terminalplattan kommer det att finnas tre åretruntplatser och 3 vinterplatser för tunga flygplan, en plats för flygplan av storleksklasen SAAB 340, två platser för tvåmotorigt taxiflygplan samt ytterligare platser längre från terminalbyggnaden som ger uppställningsmöjlighet för två tvåmotoriga och två enmotoriga allmänflyg. Figur 4, planerad utbyggnad av flygplats 10 av 62
2.3.2 Hinderfrihet För att upprätthålla erforderlig hinderfrihet för flyget kommer röjning av träd och vegetation att genomföras. Vidare finns hinderljus på hinder som ej kan avlägsnas (t.ex. berg). 2.3.3 Inflygnings- och landningshjälpmedel Banan föreslås att för landning från såväl nordväst (bana 15) som sydost (bana 33) bli utrustad för precisionsinflygning, d v s med LLZ (Localizer, inflygningsledstråle), GP (glide path) och NDB (yttre inflygningsfyr) samt för båda banorna DME (avståndsmätning). En 900 m lång ljuslinje med inflygningsljus planeras för båda banorna. De markbaserade landningsljusen placeras ca 1-25 m över markytan beroende på markytans höjdvariationer och avstånd till landningsbanan. Längst bort från banänden står det högsta, därefter står landningsljusen med successivt avtagande höjd in mot landningsbanan. Landningsljusen bärs upp av stålkonstruktioner som ställs upp på betongfundament. 2.3.4 Byggnader Byggnader och anläggningar som planeras i flygplatsverksamheten är terminalbyggnad, flygledartorn, drift- och ramptjänstbyggnad, fordonsgarage, miljöstation och sandlager, se Figur 5. 11 av 62
Figur 5 Planerat stationsområde Terminalbyggnad För passagerartrafiken, inrikes såväl som utrikes, planeras en terminalbyggnad. I terminalbyggnaden ska finnas funktioner som t ex incheckningshall, flygplatskontroll, avgångshallar i anslutning till samtliga utgångar, ankomsthallar för passagerare och bagage samt tull- och eventuell passkontroll. Terminalbyggnaden dimensioneras för totalt 2x500 avgående och ankommande passagerare per timme. Terminalbyggnader kommer att byggas ut i takt med trafikutvecklingen. Kompletterande tillbyggnader och ombyggnader kan komma att utföras inom hela terminalområdet. Nya byggnader i detta område bedöms i normalfallet inte påverka konsekvenserna av verksamheten. Fordonsgarage I byggnad ska det finnas utrymme för uppställning av fälthållningsfordon. Det ska också finnas en mindre tvätthall för avspolning av fordon och en mindre fordonsverkstad. Flygledartorn I flygledartornet regleras flygtrafiken i flygplatsens närhet. På marken (airside) regleras både flygplans och fordonens rörelser. 12 av 62
I övrigt behövs funktioner för bland annat ramptjänst, miljöstation och sandlager som utformas i ett senare skede: Ramptjänstbyggnad Bland annat för lagring och hantering av glykol för avisning. Miljöstation I lokalen kommer farligt avfall och miljöfarliga kemiska produkter att lagras. I byggnaden kommer sortering och lagring av farligt avfall som oljerester, batterier m.m ske. Miljöstationens golv kommer att utföras i betong med upphöjda kanter för att hindra eventuellt spill från att förorena omgivningen. Sandlager Byggnaden används för att lagra den sand som kommer att utnyttjas för halkbekämpning på rullbana, taxibana och terminalplatta. 2.3.5 Vatten- och avloppssystem Flygplatsen kommer att anslutas till kommunalt vatten och avlopp. 2.3.6 Energi Energiförsörjningen sker genom en 10 kv kraftledning till transformatorstation på flygplatsen. Reservkraftverk som drivs med diesel anläggs i samma byggnad. Uppvärmning av terminal och övriga byggnader planeras ske genom kulvertsystem och pelletseldning som energikälla. 2.3.7 Drivmedelshantering Drivmedelshanteringen kommer att läggas ut på externt oljebolag. Vid flygplatsen kommer både drivmedel av typen Jet A1 (flygfotogen) och Avgas 100LL (flygbensin) hanteras. De största volymerna kommer att vara drivmedel av typen Jet A1 som används i jet- och turboprop-flygplan. Årliga mängder vid fullt utbyggd flygplats uppskattas till ca 10 000 m 3 Jet A1 och 50 m 3 Avgas 100LL per år. Nya mindre flygplan kommer i framtiden att använda diesel som drivmedel vilket kommer att minska behovet av flygbensin (Avgas 100LL). Drivmedel till fälthållningsfordon kommer att hanteras i egen drivmedelsanläggning. Dieselanvändning har uppskattats till 80 m 3 per år. Samtliga drivmedelscisterner kommer att vara invallade och invallningarna rymmer den största cisternens volym och 10 % av eventuella övriga cisterner. 2.3.8 Halkbekämpning och avisning Mekanisk bearbetning (plogning, sop- och blåsmaskiner) kommer huvudsakligen att användas för halkbekämpning av bansystemet. Sand kommer att användas i andra hand när tillräcklig friktion inte kan uppnås med mekanisk bearbetning. När det föreligger mycket svåra förhållanden t ex isbark på rullbanan p.g.a. exempelvis underkylt regn kommer i tredje och sista hand urea att användas. Det 13 av 62
är svårt att uppskatta det årliga behovet av att använda urea eftersom det inte förekommit regelbunden flygtrafik i området tidigare. Grovt uppskattas behovet i genomsnitt vara ca 20 ton urea per år. För avisning av flygplan i samband med starter används en vätska som huvudsakligen består av propylenglykol och vatten. Två olika typer (typ 1 och typ 2) av glykol kommer att användas. Skillnaden mellan typerna är att de har olika viskositet och vidhäftningsförmåga. Typ 1 som kommer att användas i störst utsträckning är mer lättflytande och med låg vidhäftning. Glykol av typ 2 kommer att användas när väderförhållandena kräver en bättre vidhäftning. Avisning kommer att ske på uppställningsplattan och spill samlas upp med en sugfordon direkt efter flygplanets avgång. Med sugfordon uppsamlad glykol kommer att samlas i en cistern. Uppsamlad glykolförorenad snö och vatten kommer att tippas på en betongyta med kanter. Innan verksamheten är i full drift är det svårt bedöma vilka mängder av halkbekämpningsmedel och avisningsvätskor som kommer att förbrukas. I tabell x har dock en grov uppskattning av årsförbrukningen gjorts. Tabell 3 Uppskattad årsförbrukning av ämnen för halkbekämpning och avisning Parameter Uppskattad årlig förbrukning Sand (ton)? Urea (ton) 20 Glykol* typ I (m 3 ) 17 Glykol* typ II (m 3 ) 3 *Mängden glykol är omräknat som 100 % glykolinnehåll Den avisningsbil som kommer att användas ska ha möjlighet att optimera glykolblandningen efter utetemperatur och andra väderbetingelser. Den glykol som används blir förvärmd för effektivare avisning. 2.3.9 Övrig kemikalieanvändning Användningen av kemiska produkter vid flygplatsen kommer när avisningsvätska, halkbekämpningsmedel och drivmedel räknats bort, vara liten. En lista över samtliga kemiska produkter som används vid flygplatsen kommer att upprättas. Följande kemiska produkter kommer sannolikt att användas: brandsläckningsmedel, motoroljor, hydrauloljor, avfettningsmedel, fordonstvättmedel, markeringsfärg, kylarglykol, absorbtionsmedel. Ett kemikalieregister kommer att upprättas som kommer att omfatta årligen förbrukade mängder och säkerhetsdatablad för varje produkt. 2.3.10 Avfallshantering Från flygplatsverksamheten uppkommer hushållsavfall, brännbart avfall, avfall under producentansvar, farligt avfall samt grovavfall. Flygplatsen kommer att få 14 av 62
en källsortering som motsvarar de fraktioner som kan lämnas i kommunen. Särskilda utrymmen med höga krav på försiktighetsmått kommer att iordningsställas både för vanligt avfall och för tillfällig lagring av farligt avfall. Sannolikt uppkommer följande fraktioner av farligt avfall: elektronikavfall, spillolja/oljefilter, lösningsmedel, färgrester, lysrör och oljeavfall från oljeavskiljare. För borttransport och slutligt omhändertagande av avfall kommer godkänd entreprenör att anlitas. Avfallsmängderna vid flygplatsen bedöms öka i takt med ökad flygtrafik. Det gäller framför allt mängderna icke farligt avfall. 2.3.11 Brandövningar Ingen brandövningsplats planeras initialt vid flygplatsen men plats har reserverats för eventuella framtida krav. Brandövningar kommer att genomföras på plats utanför flygplatsområdet eller vid annan trafikflygplats. 2.3.12 Parkering Parkering kommer att anordnas vid flygplatsen. I förhållande till antalet passagerare kommer parkeringsplatserna för flygplatsen att bli liten eftersom det huvudsakligen blir fråga om charterresenärer som huvudsakligen bussas till och från flygplatsen. 2.3.13 Övrig verksamhet med anknytning till flygplatsen Inom flygplatsområdet kommer det att finnas ett antal externa aktörer som bedriver verksamhet. Flygplatsbolaget svarar inte för dessa aktörers verksamhet. Inom flygområdet finns en hangar för ett mindre privatflygplan där Sälenfjällens Flygklubb är verksamhetsutövare. Mellan flygplatsen och omgivande turistorter kommer det att gå bussar som är anpassade efter avgående och ankommande charterflyg. Vid flygplatsen kommer det sannolikt att finnas tillgång till taxi och hyrbilar. I terminalen kommer det sannolikt bedrivas caféverksamhet. Sälenflygs intentioner är att ett antal av de hyrbilar som kommer att finnas tillgängliga ska var elbilar med minst 10 mils aktionsradie för bilpendling mellan Sälen och Trysils skidbackar. 15 av 62
3. Lokalisering och planförhållanden 3.1 Läge och omgivande bebyggelse Flygplatsen ligger ca 22 km fågelvägen rakt västerut från Sälens samhälle och ca 36 km nordväst till Trysil i Norge. Vägavståndet från Sälen centrum till flygplatsen är ca 28 km. Avståndet till Norska gränsen från rullbanans nordliga ände är ca 3 km. Närmsta by är Rörbäcksnäs med ca 150 invånare som ligger ca 3 km SSV om flygplatsen. Terrängen utgörs av skogs- och myrmark med måttliga nivåvariationer, från ca 295 till 505 m ö h. Flygplatsen föreslås ligga på 495-500 m ö h. Trysil Flygplats Skidbackar Rörbäcksnäs Sälenl Figur 6 Flygplatsens läge I den närmaste omgivningen till flygplatsen finns ingen tät bostadsbebyggelse. Nordost om planerad rullbana finns ett fåtal bostadshus i Mobergskölen. Vidare finns det några hus nordväst ut i Brunntjärnåsen och Handelskölen. I rullbanans förlängning söderut finns en turistanläggning i form av en älgpark, se Figur 7 och Figur 8. Intill vägen mellan Rörbäcksnäs och sälen och vid föreslaget stationsområde finns ett tre fritidshus. Dessa hus kommer att komma mycket nära planerat stationsområdet och de kan komma att få så stora störningar att de inte kan utnyttjas. 16 av 62