Fö 11: Flygplatsen Tobias Andersson Granberg
Tentafråga Ett mindre svenskt inrikesflygbolag, med en flotta på två J32 och fyra F50, har av Transportstyrelsen ålagts att ta fram ett Safety Management System för sin verksamhet. De har ingen aning om vad detta innebär utan ber om hjälp med att komma igång. Beskriv för bolaget vad ett SMS är för något och hur det skulle kunna se ut för deras bolag. 2014-10-06 2
2014-10-06 3
Flygbolagen Maximera trafik, minimera kostnad Passagerare Vill ha en trevlig, smidig upplevelse Motstridiga önskemål Flygplats vs flygbolag vs passagerare Lagar och regler Flygplatsens kunder 2014-10-06 4
Flygplatsen olika perspektiv Genomfartsstation Ett ställe att passera, ej att åka till säker och effektiv koppling mellan land- och lufttransport Ekonomisk motor Snabb access till den globala marknaden Lokal arbetsplats Kastrup är Danmarks största enskilda arbetsplats, med 22000 pers Källa till intäkter och skatter Ovälkommen granne Främst pga buller Folk runt flygplasten protesterar oftast mot expansionsplaner Flygplatser är till för folk Kundnöjdhet är mycket viktigt i planeringsprocessen Pax är mindre nöjda nu än tidigare Förseningar, security 41 miljoner resor som inte gjordes (USA, 2006) Flygplatser som bättre kan hantera försenade pax, får nöjdare pax 2014-10-06 5
Olika typer av planer för flygplatser Strategisk plan Tar fram en långsiktig vision för flygplatsen, och innehåller ett antal rekommenderade åtgärder Första steget i masterplaneringen Masterplan En plan för kort, medium och långsiktig utveckling av flygplatsen Resulterar bla i en layout plan Systemplan En studie av hur flygplatserna i ett större område tillsammans tillgodoser och i framtiden ska tillgodose behovet av flygplatser i området Layout plan Terminalplan Miljöplan Finansiell plan 2014-10-06 6
Flygplatsens storlek Landvetter Arlanda Världen Största Flygplansrörelser 34 376 105 401 950 119 Hartsfield Jackson Atlanta International Airport Pax tot 4 906 302 19 072 719 92 365 860 Hartsfield Jackson Atlanta International Airport Frakt (ton) 41 799 66 911 4 168 394 Hong Kong International Airport Rullbanor 1 3 7 Dallas/Fort Worth International Airport Siffror från 2011 2014-10-06 7
2014-10-06 8
Flygplatsens delar Terminal Landside Passengers, cargo, crew, food, fuel, etc. Airside Turn around Aircraft Surrounding land use 2014-10-06 9
Airside Banor, taxibanor, gater, flygplansparkering Movement area Kontrolleras av TWR TWR måste kunna se hela ytan Banor, taxibanor, plattan Non-movement area Tillstånd från TWR behövs ej för att röra sig Gater, parkering Banor och taxibanor ska utformas med hänsyn taget till effektivitet, säkerhet och framtida tillväxt 2014-10-06 10
Hinderbegränsande ytor TSFS 2012:93 Det får inte finnas föremål, byggnader, träd som fysiskt kan störa flygtrafiken till och från flygplatsen Det är flygplatsens uppgift att fastställa hinderbegränsande ytor och att tillse så att inga hinder finns eller uppförs Befintliga hinder (byggnader, ledningar) kan omöjligöra viss önskvärd expansion Luftrummet kring flygplatsen definieras av ett antal hinderbegränsande ytor 1. Konisk yta 2. Horisontell yta 3. Inflygningsyta 4. Start-stigyta 5. Övergångsytor 6. Inre övergångsytor 7. Yta för avbryten landing 2014-10-06 11
2014-10-06 12
2014-10-06 13
2014-10-06 14
Operativa och fysiska egenskaper hos flygplatser bestäms främst av det sk kritiska flygplanet (design aircraft el critical aircraft) Det största plan som använder flygplasten regelbundet (minst 250 starter per år) Kritiskt flygplan (am) Category Airport reference code ges av A < 90 Approach Speed (knots) B 91-120 C 121-140 D 141-165 E 166 or more 1 knot = 1,852 km/h 1 foot = 0,3048 m C-III Design Group Wingspan (feet) I to 48 II 49-78 III 79-117 IV 118-170 V 171-213 VI 214-262 2014-10-06 15
TSFS 2010:132 Referenskoden fastställs/kontrolleras av Transportstyrelsen 2014-10-06 16
Utformning av bansystem Givet referenskoden så måste bansystemet uppfylla vissa krav, tex Banbredden ska vara minst 18 m för B1 och 45 m för D3 Det måste vara minst 1035 m för oberoende parallella inflygningar på instrumentbanor Banans tvärlutning ska vara max 1.5% för CDEF och 2% för AB, och får inte understiga 1% En vändyta måste ha ett minsta säkerhetsavstånd på 1.5 m för A och 4.5 m för F Ett stråk före tröskeln och efter banände ska vara minst 60 m för kodsiffra 2, 3, 4 och 60 min för 1 om instrumentbana, 30 m om icke-instrumentbana En taxibana måste minst vara 7.5 m bred för A och 23 m bred för E 2014-10-06 17
Banor När en ny flygplats planeras, börjar man med banor, sedan taxibanor, terminaler, landside Händer sällan att man får planera en ny flygplats Ny bana Bestäm rikting Mht till vindar, hinder, buller, existerade infrastruktur Beräkna kostnader mht till ovanstående Tänk på möjlig expansion Längden avgörs av vilka flygplan som ska trafikera flygplatsen Tänk på möjlig expansion 2014-10-06 18
Taxibanor För att stödja nya och gamla banor Måste funka för alla möjliga användningar av banorna (start/landning i båda riktningarna) Undvik svåra rutter, och farliga korsningar Tänk på hur piloten kan uppfatta det en mörk, regnig natt Ta hänsyn till att vissa saker på flygplatsen inte kan flyttas Landningshjälpmedel, generatorer mm 2014-10-06 19
Funktioner på airside Flygplansparkering (remote) Måste gå att ta sig till enkelt och säkert Service och underhåll Fordon och personal måste kunna ta sig runt på airside för att sköta sitt jobb Bagage, underhåll, tankning, Räddningstjänst TSFS 2010:114: insatstiden för flygplatsens räddningstjänst inte överstiger 3 minuter till varje punkt på banor i användning under dagtid, vid god sikt och då de planerade insatsvägarna är fria från vatten, is eller snö, om inte flygplatsen utnyttjar undantaget i 5 tredje stycket. Viltkontroll Snöröjning Någonstans att dumpa snö Miljökrav, inte störa sikt, lättillgängligt Snösmältningsutrustning Någonstans att ha fordonen Service vägar Bra att ha vägar för markfordon längs med airsides ytterkant Uppställningsplattor Fältgarage Hangarer Remoteavisning Flygkök Flygledartorn Navigationshjälpmedel 2014-10-06 20
2014-10-06 21
Kapacitet på airside Rullbanekapacitet (per bana) För långsiktiga studier: årsvolym För detaljstudier: peaktimme kapacitet En funktion av bla Flygplanstypsmixen Antal, typ av och konfiguration av, avfarter Taxibanesystemets konfiguration Plus väder, luftrumsbegränsingar, mm Flygplanstypsmix Olika plan har olika landningshastigheter Det långsammaste blir begränsande Men små (långsamma plan) tar sig snabbare av banan Tunga plan generererar mer wake turbulance En homogen flygplanstypsmix ger ett enklare flöde 2014-10-06 22
Kapacitet på airside, forts Avfarter Ska byggas för att ta av flygplan från rullbanan så snabbt och säkert som möjligt Höghastighetsavfarter gör att planen inte behöver bromsa in helt innan de svänger av Andra faktorer Flera flygplatser i närområdet Väder (tex ofta dimma -> sämre kapacitet) Analys av kapacitet Enkelt för små flygplatser För stora flygplatser används vanligen simulering Kan sitta ner med andra (tex ATC) och diskutera förutsättningar och resultat The Airport Machine SIMMOD TAAM 2014-10-06 23
Flygtrafik Departing Departing och flygtransporter baggage Departing cargo Document control Unload truck Baggage screening passengers Check in Departing Crew Security control Transfer passengers Touch down Taxi in Index GPU on Chocks on The turnaround process Security control Baggage sorting Passport control Anti-collision light off Re-packing Baggage transport Cleaning Cleaning Catering Gatebridge on Deboarding Passport control FMS WX RWY conditions Wingmarks on Ventilation on Water Water Turn-around services Security control Unload baggage Load baggage Baggage transport Boarding Load sheet Fuelling Customs check ATC Clearance Take off performance calculations Check of A/C systems Sanitation s t Gatebridge off Customs check Baggage reclaim Trim weight and balance Technical check Ventilation off Wingmarks off A network flow problem Chocks off GPU off Repacking Anti-collision light on Load truck Arriving passengers Arriving baggage Transfer passengers Arriving Crew Push back De-ice De-ice Taxi out Tobias Andersson Granberg Arriving cargo Sequencing Take off Sid 24
Gantt-schema för Turn Around 2014-10-06 25
Turn around www.youtube.com/embed/xmnnywogjmw 2014-10-06 26
Turn around Flygplanets behov på uppställningsplatsen Markström Kabinluft Fås från mobila enheter eller markbrunnar Städning, catering, tax-free Vatten och sanitet Underhåll Line maintenance kan ske vid gate Lagning av enklare fel Tillsyn för flygning Bagegehantering Lösplock Lastcontainer Gods Push-back Tankning Från tankbil Via dispenserbil från hydrantsystem i marken De/Boarding Via brygga Apron drive brigde rör sig i alla leder Nose loader bridge rör sig enbart i höjdled Remote behövs extra trapport samt special-anpassning för rörelsehindrade Aft boarding Avisning Deicing (Typ 1 vätska lätt ) Antiicing (Typ 2 vätska - tjock) Vid gate eller remote Glykol samlas upp 2014-10-06 27
Landside innefattar Hållplatser Parkering Underhållsbyggander Landside Underhållsavd behöver en yta för att fixa med gräsklippare, snöplogar, bilar, lastbilar, mm Flygbolag och handlingbolag behöver underhålla och förvara markutrusning, eller ha kontor 2014-10-06 28
Planering av landside Skapa inga hinder Stoppa saker där de är lättåtkomliga Om utrymme inte skapas för att parkera/förvara markutrustning så kommer den att hamna inne på airside Underhållsmaterial bör förvaras mht till väder och förslitning Godsterminaler måste planeras mht existerade säkerhetskrav Parkering Skilj på korttidsparkering och långtidsparkering Kontrolleras genom prissättning Korttid dyrt efter 12-24 h Antalet platser uppskattas ofta efter antal pax Viktigt att kolla så att man har data på avg pax, inte på resande Hyrbilar fanns ofta nära inpå terminal förr, men ligger nu ofta längre bort Trend mot samarbete mellan olika bolag som delar på en byggnad 2014-10-06 29
2014-10-06 30
Kostnader Kostnader i två kategorier Kapital Byggkostnader, expansionskostnader Kostnader för utrustning, fordon Avskrivningsbara resurser Driftskostnader Dagliga kostnader för avlopp, vatten, el, förbrukningsmaterial, underhåll och löner 2014-10-06 31
Intäkter Intäkterna täcker vanligen enbart driftskostnaderna Man kan avtala med användare om att de ska hjälpa till att täcka kostnader för ny infrastruktur Ok för terminal, svårt för ny bana Annars fås intäkter för hyra av yta Butiker, restauranger, etc På det stora hela, är det ofta svårt att få ihop ekonomin, speciellt för små flygplatser 2014-10-06 32
2014-10-06 33
2014-10-06 34
Tentafråga Tankningen på Skolanda sköts av Pumpab som förfogar över två tankbilar. För en viss period ser deras uppdrag ut enligt nedan: Flight Tidigast start Senast slutfört Uppskattad tankningsmä ngd [kg] 2 06.00 06.35 7200 5 06.10 06.30 2400 6 06.15 06.50 12000 8 06.35 07.00 4000 12 06.35 07.05 6400 13 07.00 07.20 4000 16 07.15 07.40 8000 18 07.30 08.05 12000 21 07.55 08.15 5600 Den mindre bilen har en kapacitet på 8 m3 medan den större klarar 12 m3. Uppskattad tid att förflytta sig mellan två flighter, eller från en flight till depån där bilarna fyller på med bränsle i tankarna, är 5 min. Båda bilarna kan användas vid en och samma flight, men enbart en bil i taget kan fylla på bränsle. Tankningshastighet 1 m3 per minut, både för att tanka planen och fylla på bränsle i depån. Bränsledensiteten är 0,8 kg/liter. Visualisera uppdragen i ett Gantt-schema. Bestäm hur de två bilarna ska betjäna de aktuella flighterna. Diskutera för och nackdelar med din lösning. 2014-10-06 35