Välkommen till miljömålsnätverket 2014-02-20
Dagens program 9.00 9.15 Välkomna Thomas Fredriksson, KSL Samordningsgruppen 9.15 10.00 Inspiration: Trafik- och infrastrukturplaner i vårt län Emma Ström & Vahid Fararos, Länsstyrelsen 10.00 10.45 Strategi Giftfri miljö Introduktion och diskussion Helen Barda, Länsstyrelsen + alla 10.45 11.10 Ekosystemtjänster i en växande region Strategi Ett rikt väx- och djurliv Amanda Palmstierna, Länsstyrelsen 11.10 11.30 Lägesrapport miljömål Samordningsgruppen
Strategi för att bidra till Giftfri miljö Länsstyrelsens regleringsbrev: åtgärdsprogram i bred förankring i länet för att nå miljömålen Giftfri miljö prioriterat mål av Miljömålsrådet Syfte: Identifiera åtgärdsområden som är angelägna i Stockholmsregionen för att komma närmare Giftfri miljö. Lyfta goda exempel på kommuners och landstings arbete. Ange riktning, inte handlingsplan
Strategi för att bidra till Giftfri miljö Strategin riktar sig till: landstinget, kommunerna och statliga myndigheter i regionen Arbetsgrupp: Landstinget (Hanna Jonsson) Solna (Björn Jonsson) Trafikverket (Carol Birgersson) Stockholm Vatten (Cajsa Wahlberg) Huddinge (Katarina Persson) Länsstyrelsen (Cecilia Obermüller, Birgitta Swahn m.fl.) Dialog med Stockholm, KemI m.fl. 2014-05-15 4
Tillståndet i regionen Senaste miljömålsuppföljningen Några av länets reningsverk visar ökade halter av bland annat koppar och vismut i slam. Minskningen av silver har avstannat vilket kan bero på användning av nanomaterial. Halterna av kvicksilver, kadmium och bly och troligen PAH sjunker, men här är trenden svårare att avgöra. Triklosanhalten minskar, vilket kan bero på att flera stora livsmedelskedjor inte längre säljer tandkräm med ämnet. Halten PCB i slam varierar, ingen tydlig trend finns. Textilimportörer har satt gränsvärden för nonylfenoler i textilier, vilket sannolikt gett effekten av minskande mängder i slam. Enligt Landstingets provtagningar tycks halten av vissa läkemedelsrester i både råvatten och avloppsvatten öka. 2014-05-15 5
Tillståndet i regionen Diffusa spridningen via konsumtion av varor och livsmedel Gamla synder: finns ca 11 000 misstänkt förorenade områden Snabba befolkningstillväxten leder till hög konsumtion och mycket avfall Kunskapen otillräcklig 2014-05-15 6
Barnperspektiv 1. Kemikaliearbetet i länet bör utgå från barns hälsa och miljö Barn är under utveckling: hormonsystemen känsligare Barn äter tre gånger mer och dricker sju gånger mer än vuxna sett till kroppsvikten. Alltså exponeras de mer av farliga kemikalier. Barn har ett annat beteende: biter och smakar på allt och kryper på golvet nära damm som kan dragit till sig farliga ämnen 2014-05-15 7
Prioriterade åtgärdsområden A. Information och kunskap B. Tillstånd och tillsyn C. Upphandling D. Förorenade områden E. Vatten- och avlopp F. (Miljögiftsövervakning) 2014-05-15 8
A. Information och kunskap Kartlägg och substituera/fasa ut de mest farliga ämnena Sprid kunskap och information via befintliga och etablerade nätverk i regionen Stockholm, Värmdö, Sundbyberg och landstinget tar helhetsgrepp på farliga ämnen. Allt ifrån städartiklar i vård- och omsorg till klottersanering. Finns olika vägar t.ex. egna utfasningslistor eller kandidatförteckningen. Register över kemiska produkterna. Identifiera, substitutera och hantera 2014-05-15 9
Stockholm Kemikalieplan 2014-2019 Använda befintliga verktyg för ställa krav på varor, byggmaterial och kemiska produkter t.ex. Miljöstyrningsrådets kriterier och BASTA-registret Prioriterat vilka kemikalier som ska undvikas (specifika ämnen t.ex. ftalater i PVC-golv eller egenskapskriterier t.ex. hormonstörande på SIN-listan) Köper in databaserat kemikalieregister för få kontroll på användningen och inköpen (landstinget och Trafikverket likaså). Dokumenterar användningen och stöd för substitutionen Åtgärder inom upphandling, tillsynen, byggmaterial, informationskampanjer m.m. (till invånarna, småbarnsföräldrar, branscher)
Värmdö Plan för minskning av skadliga ämnen Egen utfasningslista (baserat på faromärkningen på förpackningar) Skaffa kontroll över nuläget: inventera användningen och upprätta förteckning + utse kemikalieansvarig för respektive verksamhet Minska antalet skadliga ämnen via upphandlingen 2014-05-15 11
B. Tillstånd och tillsyn Konsumtionen av varor/produkter, diffus spridning via varor i hemmet och offentliga lokaler, kommunerna kan påverka via tillsynen 1. Starta projekt i Miljösamverkan Stockholms län om tillsyn av skolor/förskolor 2. Starta projekt i Miljösamverkan Stockholms län om tillsyn av farliga ämnen i varor 3. Länsstyrelsen fokuserar på kemikalier i tillsynen av miljöfarliga verksamheter (ca 60 objekt) Sundbybergs arbete + storstädernas arbete. 2014-05-15 12
Sundbyberg Projekt om tillsyn av skolor/förskolor Inventerat 8 förskolor med avseende på hygien, städning, byggnad (ventilation, golv), och äta (matartiklar, livsmedel) Avstämning med samtliga kommunala förskolechefer Alla kommunala förskolor ska ta bort gammal elektronik som leksaker Utökad miljötillsyn avseende kemikaliehantering på alla förskolor Ser över upphandlingen, ökar andelen ekologiska livsmedel, utreder byggmaterialet i förskolorna och inventerar/förbättra städningen i idrottshallar
C. Upphandling Verktyg för kunna fasa ut/ersätta farliga ämnen. Stor potential, få offentliga organisationer kommit igång. 1. Börja ställ kemikaliekrav 2. Ställ krav på byggmaterial med hjälp av befintliga verktygen BASTA-registret, Sunda Hus, Byggvarubedömningen 3. Utveckla uppföljningen av kemikaliekraven Stockholms läns landsting kemikaliekrav sedan cirka 2007. Trafikverket krav enligt BASTA. Viktigt hitta gemensam metod för uppföljningen. 2014-05-15 14
Stockholms läns landsting Miljöutmaning 2012-2016 Egen utfasningslista med ca 100-tal ämnen (rena ämnen och delar i varor) som uppdateras Fasar ut befintliga produkter och i nya inköpen Fasade ut 90% av farliga kemikalierna i förra omgången Ställde krav i 20 centrala upphandlingar 2012 Köpte in 40 000 nya datorer utan kvicksilver i skärmarna och PVC i kablarna, minskning med 8 000 kg farliga ämnen Följer upp Öka andelen ekologiska livsmedel (30 % är målet), minska riskerna med varor, byggmaterial, kemiska produkter och läkemedel 2014-05-15 15
D. Förorenade områden Hög exploateringstakt i regionen. Allt fler bostäder byggs på gamla industriområden och potentiellt förorenade områden. Finns ca 11 000 misstänkt förorenade områden i länet. 1. Ta fram strategier/planer för förorenade områden 2014-05-15 16
E. Vatten- och avlopp Farliga ämnen hamnar till slut i avfallet eller i avloppen. Resursoch kretsloppstänkande. 1. Minska gifterna i slam t.ex. genom att fler certifieras enligt REVAQ 2. Omhändertagande av dagvatten? Utgångspunkt slammet som resurs, inte bara biprodukt när avloppsvattnet renas. Bör användas som gödselmedel inom jordbruket. NV föreslår nya gränsvärden för metaller och organiska ämnen (t.ex. dioxin) i slam år 2015.. 2014-05-15 17
F. Miljögiftsövervakning Utveckla övervakningen av högfluorerade ämnen bl.a. PFOS i länet Övervakningen av farliga ämnen t.ex. metaller, avgörande för kunna bedöma utveckling och trender Dricksvatten som förorenats av brandskum har hittats i tre kommuner i Sverige: Ronneby, Botkyrka och Uppsala
Gruppindelning Grupp 1 (Kattmyntan) Helen Barda (ord) Gunilla Isgren Ruth Meyer Jenny Ångman Thomas Fredriksson Stina Jaensson Grupp 2 (Knippnejlikan) Amanda Palmstierna (ord) Katarina Tittelbach Magnus Rothman Petri Palkki Helen Ericson Ylva Othzén Grupp 3 (Matsalen) Eva Svensson (ord) Paola Ponzio Angelica Aronsson Christine Strandberg Kerstin Gustavsson Klara Tullback Rosenström Grupp 4 (Murgrönan) Anna-Lena Lövkvist Andersen (ord) Eva Bergh Catharina Grundin Ammi Wohlin Kristina Eriksson
Ekosystemtjänster i en växande region - Strategi för Ett rikt växt- och djurliv
Uppdraget Stat i dialog med länets aktörer
Uppdraget Stat i dialog med länets aktörer Dialogrundor alla kommuner Arbetsgrupp Touch-downs i nätverk Workshop grönplanering och klimatanpassning
Utgångspunkter När länet växer blir grönområdena allt viktigare Massor av bra arbete pågår hur kan strategin stödja? Politik och ledning huvudsaklig målgrupp
Strategins syfte Bidra till att miljömålet nås Samsyn Underlätta mellankommunal samverkan
Ett rikt växt- och djurliv miljömålsrådets urval Grön infrastruktur Ekosystemtjänster och resiliens Biologiskt kulturarv Tätortsnära natur
Avgränsning Kust och skärgård Klimatförändring, gifter, försurning, övergödning Främmande arter och GMO
Vägval (tillgångar och utmaningar) Grönblå infrastruktur Unikt och attraktivt i ett internationellt perspektiv Hälsa och möten Klimatsäkring Identitet och historia
Åtgärdsområden Grönblå infrastruktur Åtgärd a. Ansvar. Tidpunkt. Åtgärd b. Ansvar. Tidpunkt. Unikt och attraktivt i ett internationellt perspektiv Hälsa och möten Klimatsäkring Identitet och historia
Verktyg Fysisk planering Infraplanering Områdesskydd Landsbygdsprogram, skogsvårdslag Skötsel Kunskapsunderlag Samverkan och möten
Genomförande Ansvar och tidpunkt för varje åtgärd Uppföljning av åtgärder + miljötillstånd Göra strategin relevant för miljömålsråd / politik / ledning Miljö/grönplanerarnätverk Goda exempel kunskapsunderlag
Nästa steg Möten med arbetsgrupp Miljömålsrådet mars och maj Remiss innan sommaren Amanda.palmstierna@lansstyrelsen.se 08-785 40 41
Frågestund Amanda.palmstierna@lansstyrelsen.se 08-785 40 41
Lägesrapport miljömålsarbetet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Giftfri miljö Ingen övergödning Ett rikt växt och djurliv Illustrationer: Tobias Flygar
Lägesrapport miljömålen, forts. Övergripande: Handbok miljömålsindikatorer Fokus 2014 Regionala miljömålsrådet & beredningsgruppen Regionala miljömålsdagen 10 april Miljömålsdagarna 6-7 maj
25 september!
Tack och adjö! Kontakt: Eva Svensson eva.svensson@lansstyrelsen.se Anna-Lena Lövkvist Andersen anna-lena.lovkvist.andersen@lansstyrelsen.se Amanda Palmstierna amanda.palmstierna@lansstyrelsen.se Helen Barda helen.barda@lansstyrelsen.se Klara Tullback Rosenström klara.tullback.rosenstrom@lansstyrelsen.se Ylva Othzén ylva.othzen@lansstyrelsen.se Telefon: 08-785 40 00