INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-n1-6901_

INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. N, Jordbruk och boskapsskötsel. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, 1867-1912. I denna serie utkom följande delserier: 1867-1912: Hushållningssällskapens berättelser för år... / jämte sammandrag, utarb. af Statistiska centralbyrån. Täckningsår: 1865-1911 = 1-47 och 1874-1910: Sammandrag av Kungl. Maj:ts befallningshavandes årsväxtberättelser för åren / utarb. av Statistiska centralbyrån. Täckningsår: 1874-1910 = Årg. 1-37. Utbruten ur Sammandraget i Hushållningssällskapens årsberättelser. Föregångare: Kongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1822-1851/55. I femårsberättelserna finns länsvisa statistiska uppgifter om jordbruk och boskapsskötsel. Efterföljare: Jordbruk och boskapsskötsel / Statistiska centralbyrån. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, 1916-1964. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1913-1963. Årsväxten / Statistiska centralbyrån. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, 1912-1963. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911-1962. Översiktspublikationer: Historisk statistik för Sverige. 2, Väderlek, lantmäteri, jordbruk, skogsbruk, fiske t.o.m. år 1955. Stockholm : Statistiska centralbyrån, 1959. S. 23: Tab. D 10. Hemman och hemmansdelar i södra och mellersta Sverige efter mantal 1750-1900. Se Diagram Fig. 8. S. 23-25: Tab. D 11. Hemman och hemmansdelar i södra och mellersta Sverige efter mantal länsvis 1750-1900. S. 26: Tab. D 12. Brukningsenheter inom olika storleksgrupper 1885-1910. Se Diagram Fig 9. S. 33: Tab. E 1. Nyodlingar i hektar 1871-1955. S. 33: Tab. E 2. Areal av olika ägoslag 1800-1920. S. 36-38: Tab. E 5. Åkerjordens användning: areal använd för spannmål i 1 000 ha 1865-1955. Se Diagram Fig. 6. S. 38-40: Tab. E 6. Åkerjordens användning: areal använd för andra växtslag än spannmål i 1 000 ha 1865-1955. Se Diagram Fig. 13. S. 41: Tab. E 7. Åkerjordena användning 1866-1955: relativ fördelning, %. S. 44: Tab. E 12. Allmän skördesiffra 1786-1955. S. 45: Tab. E 13. Utsäde i ton 1802-1820. S. 45: Tab. E 14. Utsäde i ton 1818-1860. S. 46: Tab. E 15. Utsäde i ton 1865-1955. S. 46: Tab. E 16. Skörd i 1 000-tal ton 1802-1820. Se Diagram Fig. 15. S. 47: Tab. E 17. Skörd i 1 000-tal ton 1818-1860. Se Diagram Fig. 16 och 17. S. 47-49: Tab. E 18. Skörd av spannmål i 1 000-tal ton 1860-1955. Se Diagram Fig. 16. S. 50-52: Tab. E 19. Skörd av potatis, rotfrukter, hö och halm i 1 000-tal ton 1866-1955. Se Diagram Fig. 17. S. 59: Tab. E 27. Skörd i miljoner skördeenheter 1866-1955. S. 59: Tab. E 28. Skörd i skördeenheter per ha 1866-1955. S. 60: Tab. E 29. Skörd per ha av vissa växtslag i deciton 1866-1955. S. 61: Tab. E 31. Husdjur 1805-1820: översikt. Se Diagram Fig. 18 och 19. S. 61: Tab. E 32. Husdjur 1818-1860. Se Diagram Fig. 18. S. 62: Tab. E 33. Husdjur 1861-1911. Se Diagram Fig. 18. S. 63: Tab. E 34. Husdjur 1913-1955. Se Diagram Fig. 18. S. 67: Tab. E 38. Hästar och kor länsvis 1850-1955: index (1870 = 100). S. 70: Tab. E 41. Nötkreatursenheter 1871-1955. S. 70: Tab. E 42. Den vegetabiliska och animaliska produktionen 1871-1955. S. 71: Tab. E 43. Den animaliska produktionen i 1 000 ton 1871-1913. Se Diagram Fig. 21 och 22. S. 73: Tab. E 47. Renar 1865-1955. S. 77: Tab. E 55. Hushållningssällskapen 1882-1955: översikt. BISOS N digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, 2009. Vid digitaliseringen har en innehållsförteckning skapats och lags till. urn:nbn:se:scb-bi-n1-6901_

BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. N) JORDBRUK OCH BOSKAPSSKÖTSEL. V. HUSHÅLLNINGS-SÄLLSKAPENS BERÄTTELSER FÖR ÅRET 1869. JEMTE SAMMANDRAG UTARBETADT I KONGL. STATISTISKA CENTRAL-BYRÅN. (POUR LE RÉSUMÉ EN FRANÇAIS VOIR PAGE 27 DU RAPPORT AU ROI.) STOCKHOLM, 1871. P. A. NORSTEDT & SÖNER, KONGL. BOKTRYCKARE.

Tableau comparatif des poids et mesures et des monnaies en: ') La longueur du pendule a secondes, mesuré à la latitude de l'observatoire de Stockholm et à la temp. de 15 0 centigr., cst = 3'35o64 pieds (fot) suédois. ') I.e poids d'un pied cube suédois d'eau pure à son maiimum de densité, mesuré dans l'air, a demi saturé d'humidité et d'une temp.de 15" centigr. et a la pression barométrique de i'$ti pieds (1a temp. du mercure réduite a o n ), est = 6I"5ÎÎ livres (skâlpund) suédoises. La relation au système métriqnc selon les dernières comparaisons faites par l'académie des sciences ii Stockholm. ') Ces relations ont été obtenues en comparant le poids du nylâst suédois à celui du commerce-irest danois, le tonneau français ou le ton anglais équivalant à 2 com.-lrest danois et celui-ci étant égal à i'o6 com.-lnest norvégien. D'après le règlement suédois de pilotage (du n Avril 1867) le nylâst serait de i'^6 com.-lœst norv. ou dan. = 4'17 tonneaux = 3-96 tons. ) De 2 livres sitéd. d'argent :\ monnayer (à trois quarts de tin) on frappe 100 pièces d'un riksdaler riksmynt. Trjrckfel. Sidan 11 raden 17 af l-.a spalten: star 485,171; liis 4S'),221. STATIS7IÔKA CENTKALSYRÀN B13UOTEKET STOCKHOLM 27

i NNEHÅLL. Sammandrag af Hushållnings-Sällskapens uppgifter för året 1869, utarbetadt af Statistiska Central-Byrån. 1-32. Sid. Berättelsen 1. Tab. Litt. A. Af hela egovidden (fastland och öar) var år 1869... 5. Tab. Litt. B. Af den odlade jorden användes år 1869 till. 7. Tab. Litt. C. Af hela uppgifna utsädesbeloppet år 1869 utgjorde i procent. 8. Tab. Litt. D. Utsäde och skörd på tunnland och i korntal år 1869, enligt Hushållnings-Sällskapens uppgifter, länsvis. 12. Tab. Litt. E. Förbrukning af säd och potatis till bränvinsbränning för hvartdera af skördeåren 1866, 1867, 1868 och 1869. 13. Tab. Litt. F. Spanmåls in- och utförsel samt in- och utförsels öfverskott. 14. Tab. Litt. G. Resultaten af skördeuppgifterna för åren 1869, 1868, 1867, 1866 och 1865... 15. Tab. Litt. H. Kongl. Maj:ts och Rikets Statskontors omdöme om skörden år 1869... 16-17. Tab. Litt. I. Hushållnings-Sällskapens allmänna omdömen om väderleken och skörden år 1869.. 18-19. Tab. Litt. K. Enligt Hushållnings-Sällskapens qvantitativa uppgifter länsvis beräknad stråsädstillgång för personlig förbrukning och utförsel under skördeåret 1869. 20. Tab. Litt. L. Relativa antalet underhållna kreatur i jemförelse med folkmängden vid 1869 års slut, länsvis... 22. Tab. Litt. M. Införsel och Utförsel af en del ladugårdsalster och dylikt 23. Tab. Litt. N. Jordförbättringar år 1869, enligt Hushållnings- Sällskapens uppgifter... 24. Résumé de la Statistique Agricole de 1869 27.. Tableau comparatif des poids et mesures et des monnaies en. Tryckfel. Tabellbilaga. Tab. N:o 1 Öfversigt af 1869 års Jordbruks-statistiska uppgifter.. 28-31. Anmärkningar till 1869 års Jordbruks-statistik. Tabellsammandraget. 32. Rättelser 32.

ii Sid. 1869. Stockholms län. 1-6. Berättelsen. 1. Anvisning för insamlare af primär-uppgifterna till jordbruksstatistiken.. 1. Tabell. 2-5. Upplysningar till Jordbruks-statistiken för år 1869... 6. 1869. Upsala län.. 1-6. Berättelsen. 1. Tabell. 2-5. Upplysningar till Jordbruks-statistiken för år 1869... 6. 1869. Södermanlands län... 1-6. Berättelsen. 1. Tabell. 2-5. Upplysningar till Jordbruks-statistiken för år 1869... 6. 1869. Östergötlands län. 1-6. Berättelsen. 1. Tabell. 2-5. Upplysningar till Jordbruks-statistiken för år 1869... 6. 1869. Kronobergs län. 1-4. Berättelsen. 1. Tabell. 2-3. Upplysningar till Jordbruks-statistiken för år 1869... 4. 1869. Calmar läns Norra Hushållnings-Sällskaps område 1-6. Berättelsen. 1. Tabell. 2-5. Upplysningar till Jordbruks-statistiken för år 1869... 6. 1869. Kalmar läns Södra Hushållnings-Sällskaps område 1-6. Berättelsen. 1. Tabell. 2-5. Upplysningar till Jordbruks-statistiken för år 1869... 6. 1869. Gotlands län.. 1-3. Berättelsen. 1. Tabell. 2. Upplysningar till Jordbruks-statistiken för år 1869... 3. 1869. Blekinge län.. 1-6. Berättelsen. 1. Tabell. 2-5. Upplysningar till Jordbruks-statistiken för år 1869... 6.

Sid. 1869. Kristanstads län 1-4. Berättelsen. 1. Tabell. 2-3. Upplysningar till Jordbruks-statistiken för år 1869... 4. 1869. Malmöhus län... 1-16. Berättelsen. 1. Tabell. 2-13. Upplysningar till Jordbruks-statistiken för år 1869... 14-16. 1869. Hallands län.. 1-4. Berättelsen. 1. Tabell. 2-3. Upplysningar till Jordbruks-statistiken för år 1869... 4. 1869. Göteborgs och Bohus län. 1-6. Berättelsen. 1. Tabell. 2-5. Upplysningar till Jordbruks-statistiken för år 1869.. 6. 1869. Elfsborgs läns Södra Hushållnings-Sällskaps område.. 1-4. Berättelsen. 1. Tabell. 2-3. Upplysningar till Jordbruks-statistiken för år 1869... 4. 1869. Elfsborgs läns Norra Hushållnings-Sällskaps område.. 1-10. Berättelsen. 1. Tabell. 2-9. Upplysningar till Jordbruks-statistiken för år 1869.. 10. 1869. Skaraborgs län.. 1-20. Berättelsen. 1. Tabell. 2-19. Upplysningar till Jordbruks-statistiken för år 1869... 20. 1869. Wermlands län. 1-4. Berättelsen. 1. Tabell. 2-3. Upplysningar till Jordbruks-statistiken för år 1869... 4. iii

iv Sid. 1869. Örebro län. 1-12. Berättelsen. 1. Tabell. 2-9. Upplysningar till Jordbruks-statistiken för år 1869.. 10-12. 1. Inom Nerike, innehållande 44 socknar 10. 2. Länets andel af Vestmanland: 11 socknar 11. 3. Länets andel af Vermland, innefattande 2 socknar.. 11. 4. Städer inom Örebro län 12. 1869. Westmanlands län 1-4. Berättelsen. 1. Tabell. 2-3. Upplysningar till Jordbruks-statistiken för år 1869... 4. 1869. Kopparbergs län... 1-4. Berättelsen. 1. Tabell. 2-3. Upplysningar till Jordbruks-statistiken för år 1869... 4. 1869. Gefleborgs län... 1-6. Berättelsen. 1. Tabell. 2-5. Upplysningar till Jordbruks-statistiken för år 1869.. 6. 1869. Wester-Norrlands län.. 1-4. Berättelsen. 1. Tabell 2-3. Upplysningar till Jordbruks-statistiken för år 1869.. 4. 1869. Vesterbottens län.. 1-6. Berättelsen. 1. Tabell. 2-5. Upplysningar till Jordbruks-statistiken för år 1869... 6. 1869. Norrbottens län 1-4. Berättelsen. 1. Tabell. 2-3. Upplysningar till Jordbruks-statistiken för år 1869... 4.

BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. Jordbruk och Boskapsskötsel. Sammandrag af Hushållnings-Sällskapens uppgifter för året 1869, utarbetadt af Statistiska Central-Byrån. Stormägtigste, Allernådigste Konung! Statistiska Central-Byrån först nu Hr i tillfälle att inför Eders Kongl. Maj:t i underdånighet framlägga Sammandraget af Hushållnings-Sällskapens jordbruksstatistiska uppgifter för året 1869, kan det ingalunda undgå uppmärksamhet, att vi ännu befinna oss långt ifrån det mål, som förutsatts redan i Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref af den 3 Mars 1865 medelst den der meddelade föreskriften, att nämnda Sällskaps årsuppgifter borde vara tillgängliga i Statistiska Central-Byrån inom utgången af Juni månad nästföljande år. Ännu vida aflägsnare ligger följaktligen för oss det mål, som genom snabbt ingående sifferuppgifter om de vigtigaste årliga resultaten af jordbruksnäringen skulle kunna omedelbart tjena affärsverksamheten och förvaltningen. Sammandrag af Jordbruksstatistik fur ur 1869. Den långa tidsutdrägten, innan rikssammandraget af de jordbruksstatistiska uppgifterna hitintills kunnat afslutas, har ock utgjort ett bland de skäl, som anförts mot ett fortgående årligt, insamlande af dessa uppgifter. Utan att motsäga vigten af detta skäl torde dock den hittills vunna erfarenheten ej vara tillräcklig att bevisa omöjligheten af större skyndsamhets ernående. Dessutom torde härvid ej böra förbises, att då hvarje Hushållnings-Sällskaps årsberättelse, så snart den till Statistiska Central-Byrån inkommit, ofördröjligen tryckes och derefter utdelas till samtliga län, så inverkar dröjsmålet från det ena eller andra länet åtminstone ej på de tidigare ingångna berättelsernas spridning, hur mycket det än försenar rikssammandragets utarbetande. Möjligheten att efterhand få motse ett större antal 1

2 Om de jordbruks-statistiska uppgifterna i allmänhet. årsberättelser meddelade inom den af Eders Kongl. Maj:t bestämda tiden synes ock bevisad deraf, att från 8 lan sådana för året 1870 redan äro offentliggjorda. En dylik större skyndsamhet bör ock kunna vinnas genom begagnande af de lättnader vid uppgifternas insamlande och meddelande, hvilka genom Eders Kongl. Majtts nådiga bref af den 23 Mars 1870 blifvit medgifna, der sådant af förhållandena oundgängligen påkallas. Hit hör områdets fördelning i ett lämpligt antal distrikt med en successiv noggrannare undersökning af det ena efter det andra, för att vinna en tillförlitlig kunskap om sjelfva grunden för jordbruksstatistiken eller den odlade egoviddens areal och fördelning. Sedan man för de uppgifter, som innehållas i kol. 2, 3 och 4 af formuläret, genom Länsstyrelsernas biträde vunnit alla tillgängliga upplysningar, synes något behof af dessa kolumners utfyllande ej oftare än t. ex. hvart femte år förefinnas. För att i afseende på uppgifterna i kol. 5 kunna ernå tillförlitlighet i mån af de kartografiska arbetenas fortgång, har benäget löfte erhållits af Topografiska Korpsen om sockne-arealens uträkning och meddelande. De hithörande upplysningar, som sålunda efterhand frän den bästa källan äro att motse och af Statistiska Central-Byrån skola på sina ställen införas för att blifva tillgängliga till allmän upplysning, kunna helt och hållet befria Hushållnings-Sällskapen från denna kolumns utfyllande. Beträffande ytvidden af den skogbärande marken torde ock allt mer värdefulla och fullständiga uppgifter genom Skogs-Styrelsens försorg och serskildt anordnade undersökningar komina att rikta vår officiela statistik och med detsamma inskränka behofvet af serskilda undersökningar härom genom Hushållnings-Sällskapen samt sålunda tillåta dem en till den odlade jorden mera begränsad forskning. Att en sådan med hvarje år bör kunna närma sig till fullständighet och tillförlitlighet just derigenom, att den oafbrutet fortgår och bereder tillfälle att efterhand rätta fel och fylla brister, är ett hopp, som har sitt fulla berättigande ej blott i den väg, hvarpå alla våra kunskaper sökas och vinnas, utan ock i den erfarenhet, som våra jordbruksstatistiska redogörelser redan lemnat. Äfven om dessa redogörelser fortfarande skulle komma att inskränka sig mera till historiskt än till egentligen praktiskt-statistiskt värde, torde häruti dock ej ligga något giltigt skäl för underkännandet af deras vigt, ty hvar och en, som vill göra sig besväret att jemföra uppgifterna för de serskilda åren, skall dock emellan dem finna så stora skiljaktigheter, att han erhåller en ingalunda värdelös ledning för omdömet om vexlingarna i jordbrukets utbyte, om än gerna må medgifvas, att stora fel och brister ännu förefinnas i en mängd af uppgifterna. För att bedöma i hvad mån dessa fel och brister ma innebära giltigt stöd för de jordbruksstatistiska undersökningarnas inställande, torde man blott behöfva klart föreställa sig det förhållande, som i sådant fall skulle uppstå. Ledning för omdömet skulle då hemtas endast från Länsstyrelsernas årsväxtberättelser och det i Statskontoret öfver dem upprättade sammandrag, som med benämningarna "medelmåttig", "öfver och under medelmåttig" o. s. v. uttrycker skörderesultatet, utan någon qvantitativ bestämmelse af dessa benämningar. När man sålunda saknade utväg att göra sig någon föreställning om det skördebelopp, som uppgifvits "medelmåttigt", hade man i sjelfva verket en ganska innehållslös kunskap genom blotta benämningen. Säkert är ock, att en såsom "medelmåttig" bedömd skörd har en högst olika betydelse för olika landsorter och att sammanjemkningen af de på olika grunder fotade omdömena för 24 län till ett totalomdöme för hela riket icke kan gifva något upplysande resultat. Om sålunda en såsom "medelmåttig" bedömd skörd t. ex. i Jemtlands län får vid riksskördens uppskattande ingå med samma värde (fa) som en "medelmåttig" skörd t. ex. i Malmöhus län, så blifver omdömet utan tvifvel vilseledande. Det är endast genom fortsatta årliga qvantitativa läns-iakttagelser, som man kan hoppas att åt benämningen medelmåttig skörd förskaffa sig ett upplysande innehåll. Obestridligt är visserligen, att ernåendet af fullständiga och tillförlitliga jorbruksstatistiska primäruppgifter förutsätter helt andra förhållanden och förfoganden än här förefinnas och kunna ifrågasättas, men i valet, å ena sidan mellan ett ständigt sväfvande i fullkomlig okunnighet och å den andra ett närmande,

Om de jordbruks-statistiska uppgifterna i allmänhet. Mantal (Tab. N:o 1). 3 om ock långsamt, till allt större fullständighet och tillförlitlighet, kan ingen tvekan uppstå. Hoppet om ett sådant närmande måste visserligen grundas på villighet att offra både tid och penningar, och gerna må erkännas, att denna villighet ej sällan måst tagas i anspråk utöfver de gränser, inom hvilka dess fortfarande kunnat påräknas. Utom de fel och brister uti inkomna uppgifter, som Hushållnings-Sällskapen sjelfva anmärkt och som i öfrigt vid granskning framträda, hafva för det nu ifrågavarande året redogörelser helt och hållet uteblifvit från Jönköpings och Jemtlands län. Från Stockholms stad saknas ock nu, likasom under alla de förutgångna åren, uppgifter. Hur störande än ett sådant uteblifvande må vara, torde dock den egentliga grunden till detsamma böra sökas deruti, att hittills anlitade utvägar för uppgifters erhållande visat sig oanvändbara och att följaktligen nya sådana måste anlitas. Att en sålunda vunnen erfarenhet bör leda till nya försök med bättre framgång, torde väl så mycket mindre kunna betviflas, som ett eller annat Hushållnings-Sällskap väl icke lärer kunna antagas vilja ställa sig i ett fullkomligt undantagsförhållande till alla de de öfriga, hur stora svårigheter det än må möta i sina bemödanden. Utvägen att efterhand öfvervinna dessa svårigheter är ock antydd genom den meddelade hänvisningen att heldre år efter år till noggrann undersökning företaga en del af området, än att med fortgående allt för underhaltiga gissningar omsluta det hela och derigenom gifva stöd åt invändningarna om en så stor otillförlitlighet, att arbetet kunde anses helt och hållet förspilldt. I detta hänseende, förtjenar att oafiåtligen framhållas den stora skilnaden mellan alldeles orimliga och missledande uppgifter och sådana, som inför sakkunnig granskning visa sig vara rimliga, om de ock lida af omisskänneliga fel och brister. För rimligheten af de jordbruksstatistiska uppgifterna synes ingen säkrare borgen kunna sökas än den, som ligger i Hushållnings- Sällskapens sakkunskap och fosterländska syfte. De beräkningar, som i Statistiska Central-Byråns Sammandrag finnas utförda i afsigt att i stort för hela riket så väl som för hvarje helt län pröfva uppgifternas rimlighet, visa ock oftast och i det hela ett tillfredsställande resultat, t. ex. i afseende på utsäde och skörd å tunnlandet o. s. v. Men mellan rimligheten i det hela och den absoluta tillförlitligheten af hvarje serskild, siffra i fråga om odlad egovidd, utsäde, skörd och kreaturs-antal är en ofantlig skilnad. Rimlighet, kan otvifvelaktigt uppnås, om den ej redan är uppnådd; absolut tillförlitlighet i förenämnda hänseenden är omöjlig att ernå. Men om man kan antaga, att t. ex. skördeuppgifter alltid komma att blifva för låga, så har man ju för sig öppen utvägen att höja den uppgift, man anser för låg, med vissa procent och kan sålunda vinna ett qvantitativt uttryck, som, när siffrorna uppgå till många millioner, ej förlorar sitt värde, om det än i sjelfva verket är felaktigt med flere tusental. De för året 1869 från Hushållnings-Sällskapen meddelade sifferuppgifterna äro sammanförda i bilagde tabell N:o 1. För de 2 län, för hvilka sådana uppgifter för året saknas, hafva approximativa beräkningar utförts, för att kunna erhålla rikssummor. Dessa beräkningar, så väl som andra tal, för hvilkas införande Byrån ansett skäl förefinnas, äro genom olika tryck skilda från Hushållnings-Sällskapens uppgifter. Härnedan skall i den ordning, hvartill tabellen gifver anledning, närmare upplysning meddelas. Då för Stockholms stad uppgifter aldrig erhållits, har densamma ej heller kunnat i Sammandraget erhålla något rum. Sedan, på sätt i 1867 års Sammandrag är anfördt, utdrag ur de till Kongl. Kammar-Rätten inkomna mantalsuppgifterna blifvit gjorda i afsigt att vinna tillförlitlig uppgift om antalet mantal i kol. 2 och dessa utdrag sedermera tillhandahållits Hushållnings-Sällskapen för meddelande af de ändringar, som kunde påkallas, hafva i allmänhet ej förekommit skäl att mot andra utbyta de i nämnde kolumn utförda talen. För Kopparbergs, Gefleborgs, Vesternorrlands, Jemtlands, Vesterbottens och Norrbottens län hafva dock ändringar blifvit gjorda. Anledningarna härtill äro för det förstnämnda länet tillägg af 5,231 mantal för Svärdsjö socken och för de öfriga länen de nya uppgifter, som blifvit tillgängliga i Skogs-Komiténs underdåniga betänkande af den 21 December 1870, enligt hvilket tillökningen

4 Mantal. Brukningsdelar. Jordtorp. Egovidd (Tab. N:o 1). för Gefleborgs län utgör 6891 mantal,» Vesternorrlands lan 158'343»» Jemtlands» 5801»» Vesterbottens» 87486»» Norrbottens» 113906»' eller tillsammans 372487 mantal. Genom denna tillväxt uppgår för hela riket antalet nuvarande mantal till 67,769211, deraf enligt uppgift från Kongl. Kammar-Kollegium beräknade för samtliga städer 900210 mantal. Den tillväxt af brukningsdelames antal, som kol. 3 af tab. N:o 1 utvisar, nemligen till 295,363, står ej i något missförhållande till det ökade mantalet. Den minskning af antalet brukningsdelar, som företes af uppgifterna från Uppsala, Östergötlands, Kronobergs, Kalmar, Gotlands, Örebro och Norrbottens län, motväges sålunda af ökningen i flertalet af de öfriga länen. Uppgifterna till kol. 4, uppgående för riket till 186,318 jordtorp och andra jordlägenheter, utvisa ock en ökning mot de nästförutgångna åren, oaktad t det minskade antalet inom Uppsala, Södermanlands, Kalmar, Gotlands, Hallands, Göteborgs och Bohus, Örebro och Gefleborgs län. På sätt i nästförutgångna årens Sammandrag är anfördt, kunna uppgifterna om hela egovidden af fastland och öar ej hufva annat än approximativt värde, intilldess hela rikets noggranna geografiska undersökning blifvit afslutad och detaljerade arealberäkningar utförda på kartor i tillräckligt stor skala. Att, intilldess ett sådant arbete för hela riket blifvit fulländadt, låta kända fel qvarstå för det ena eller andra länet, synes mindre lämpligt, än att införa de tillförlitliga uppgifter, som efter hand från Topografiska Korpsen erhållits. Derest för Sverige ej från egovidden afdroges de talrika större vattnen, skulle med hänsigt till jordbruksförhållanden uppgifterna blifva missledande, men den obestämda gränsen mellan större och mindre vattendrag samt flerstädes befintliga stora träsk och myrar lemnar dock alltid rum för en viss godtycklighet i beräkningen, i hvilken utan tvifvel stundom kan sökas anledningen till skiljaktiga arealuppgifter. Smärre olikheter kunna ock uppstå mellan en urualuppgift, grundad på summan af serskilda beräkningar för hvarje socken inom länet, och en sådan, som direkt omfattat hela länet. Intilldess de arealberäkningar för hvarje serskild kyrkosocken, hvilka Topografiska Korpsen benäget åtagit sig att utföra, blifvit tillgängliga, hafva nu till grund för talen i kol. 5 lagts omräkningar af hela läns-arealerna, benäget utförda af nämnde Korps för alla de län, som af dess karteverk omfattas. För öfriga län, nemligen Stockholms, Östergötlands, Jönköpings, Gotlands, Hallands, Vermlands samt de 6 nordligaste länen, hafva begagnats Hahrs arealberäkningar, enligt de upplysningar, som anmärkningarna till Tab. N:o 1 meddela. De summor af hela egovidden, hvilka i de serskilda länsberättelserna förekomma, måste ofta blifva mindre tillförlitliga, enär stundom flere eller färre socknar fattas, och åtminstone inom flertalet län tillgång torde saknas till fullt tillförlitliga arealberäkningar. Huruvida sådana, der de kunna finnas, åtskilja vatten från fastland och öar är ofta icke möjligt att utreda. Hvad beträffar de i tab. N:o 1 efter Hahrs senast utgifna karta intagna arealuppgifterna för de 5 nordligaste länen, torde ej böra lemnas oanmärkt, att en ytterligare källa blifvit tillgänglig i Skogs-Komiténs ofvan åberopade underdåniga betänkande af den 21 December 1870. Med stöd af uppgifter från länens Landtmäterikontor och andra källor upptager detta betänkande "totalsumman af oafvittrad och afvittrad mark" för Gefleborgs län med dit förlagda del af Orsa socken till 3,915,452 tunnland, Vesternorrlands län» 4,992,864» Jemtlands»» 10,276,888» Vesterbottens»» 12,048,256» Norrbottens»» 22,020,680» eller tillsammans till 53,254,140 tunnland. Huruvida den stora skilnaden mellan ofvanstående tal och den i tab. N:o 1 efter Hahr upptagna arealen af endast fastland och öar en skilnad uppgående till 3,869,208 tunnland utgöres ensamt af de i Skogs- Koiniténs siffror medräknade vattnen, låter sig för närvarande ej afgöra. För att pröfva värdet af uppgifterna till kol. 6, 7 och 8 saknas i det hela annan utväg än den, som

Egoviddens fördelning (Tab. N:o 1, kol. 6 9 och Tab. Litt. A). 5 erbjudes af talens sannolikhet vid deras jemförande ined förutgångna årens summor och tabellens öfriga innehåll. Af odlingens framsteg bör väntas en år från år fortgående tillväxt af dessa kolumners summor för hela riket. Minskning af talen för det ena eller andra länet berättigar dock ej till ovilkorligt underkännande af deras värde, ty en sådan kan åtminstone till någon del förklaras genom skedd rättelse af förut meddelad för hög uppgift. Oaktadt uppgifterna från några län, rörande arealen af trä-, humle- och kålgårdar, förete en minskning mot nästförutgångna årets, utvisar dock summan för hela riket, i hvilken Södra Kalmar län saknas, 51,049 tunnland och alltså en tillväxt under året med 1,308 tunnland. Beträffande uppgifterna om arealen af åker och annan odlad jord utvisar tab. N:o 1, kol. 7, oförändrade tal för Jönköpings, Kopparbergs, Vesternorrlands och Jemtlands län samt Stockholms stad af det skäl, att härom intet meddelande för året 1869 erhållits. Endast för Vermlands och Gefleborgs län förekommer en minskning, som för det förstnämnda länet kan förklaras af de meddelade uppgifternas ofullständighet och för det sistnämnda inskränker sig till obetydligheten af 28 tunnland. Höjningen i de öfriga länen har till följd, att summan för hela riket: 5,058,744 tunnland med 121,450 tunnland öfverstiger det nästförutgångna årets. Detta tal, jemfördt med den approximativt uppgifna summan af nyodlingar under året enligt tab. Litt. N, utgörande blott 30,129 tunnland, utvisar en stor skilnad, hvilken väl torde åtminstone till en del kunna förklaras af större tel i det sistnämnda talet än i det förstnämnda. Begreppet naturlig äng torde väl ej alltid i meddelandena till Hushållnings-Sällskapen uppfattas såsom afsedt är, eller såsom den icke odlade jord, å hvilken höbergning eger rum. Häruti kan ligga en anledning till brist på likformighet och till större vexlingar i de uppgifna talen. Med undantag för de län, för hvilka i saknad af upplysning förra årets summor måst i tabellen återintagas, är antalet af de län större, för hvilka en minskning af ängsvidden uppgifvits, än af dem, der den enligt uppgifterna ökats. Summan för hela riket: 4,002,149 tunnland öfverstiger dock med 58,463 tunnland den för 1868 uppgifna. Då de uppgifter, som år efter annat varit tillgängliga rörande arealen af fastland och öar, för åtskilliga län och följaktligen för hela riket ej visat sig fullt tillförlitliga och sannolikt ej heller inom kort tid kunna ernå önskvärd stadga, och då de årliga jordbruksstatistiska uppgifterna om ytvidden af åker och naturlig äng ej heller ännu kunna i allmänhet hafva högre värde än ett fortgående närmande till sanningen, så följer visserligen häraf, att en beräkning af förhållandet mellan hela egovidden och den del deraf, som upptages af åker och annan jord under plog samt naturlig äng, ej kan göra anspråk på full noggrannhet. Såsom jemförelsemedel mellan de serskilda länen eger den deremot ett obestridligt värde och har alltså blifvit utförd i nedanstående tabell Litt. A. Tab. Litt. A. Af hela egovidden (fastland och öar) var år 1869

6 Egoviddens fördelning (Tab. N:o 1, kol. 6 17). Efter Malmöhus län med högsta relativa åkervidden (58 %) finna vi Skaraborgs och Kristianstads län (26 %), Uppsala (21 %), Södermanlands, Östergötlands, Göteborgs och Bohus samt Vestmanlands (omkr. 18 %) o. s. v., hvaremot motsatta ytterligheter företes af Jemtlands, Vesterbottens och Norrbottens län (ej öfverstigande 0,50 %). Största relativa ytvidden af naturlig äng är uppgifven för Jönköpings län (17 %), hvarefter närmast följa Kronobergs (16 %), Uppsala (13 %), o. s. v. ned till Norrbottens län (föga öfver 1 %). För hela Riket kan sammanlagda ytvidden af åker och naturlig äng nu antagas öfverstiga 11 %, deraf öfver 6 % åker och jord under plog och nära 5 % äng. Att förskaffa kännedom om arealen af den skogbärande marken kan blott inom ett fåtal af länen väntas vara en uppgift, som genom Hushållnings-Sällskapens egna omsorger kan lösas. Till de upplysningar härom, hvilka af Skogs-Styrelsen förberedas, har nu Skogs-Komiténs ofvannämnda betänkande lagt ett bidrag så mycket värdefullare, som det omfattar de 5 nordligaste länens skogar, rörande hvilka endast från Gefleborgs och Vesternorrlands län uppgifter förr meddelats i Hushållnings-Sällskapens jordbruksstatistiska årsberättelser. För att kunna tillmötesgå ofta framställda önskningar om åtminstone ett approximativt tal för hela landets skogsvidd ansåg sig Statistiska Central-Byrån böra i sina senast afgifna Sammandrag upptaga några runda tal för de ofri ga 3 norra länens skogsyta, grundade endast på förslagsvis gjorda uppskattningar i åtskilliga afgifna reseberättelser m. m. Om man nu jemför de i tab. N:o 1 införda uppgifterna, enligt Skogs-Komiténs betänkande, med de i 1868 års sammandrag meddelade, så befinnas de förstnämnda tunnland. för Gefleborgs län utvisa en tillökning af 409,482,» Vesternorrlands»»»» 107,204, hvaremot de för Jemtlands län utvisa en nedsättning af 1,306,327,» Vesterbottens»»»» 706,382,» Norrbottens»»»» 3,584,668. Minskningen af skogsvidden i dessa 5 län tillsammans mot den förr approximativt meddelade skulle sålunda utgöra 5,080,691 tunnland. Om än benämningen skogbärande mark kan få en ganska elastisk betydelse, serdeles i de ifrågavarande länen, der den rika tillgången på timmerskog lätt torde föranleda uteslutande ur beräkningen af de sämre marker, der skogsväxten ej lemnar tillgång till annat än bränsle, så synes å andra sidan och från synpunkten af ett inkomstgifvantle tillgodogörande en alltför vidsträckt tolkning af benämningen böra undvikas. De af Komitén uppgifna talen hafva af sådant skäl blifvit införda i kol. 9 af tab. N:o 1. I brist af närmare upplysning måste det approximativa talet för Kopparbergs län der tills vidare qvarstå. Så vidt af hittills vunna upplysningar kan inhemtas, skulle Rikets hela areal af skogbärande mark utgöra 35,429,373 tunnland. Beträffande den kombinerade frågan om den odlade jordens fördelning mellan egare och brukare efter olika areal (kol. 10 17), synas årets uppgifter hafva ytterligare bekräftat svårigheten att härom erhålla värdefull upplysning. Åtskilliga läns Hushållnings- Sällskap hafva med fullt skäl föredragit att leinna dessa kolumner obesvarade framför ett meddelande af siffror, som ej kunna begagnas till nytta. Från andra län hafva uppgifter blott delvis kunnat erhållas. Beräkningssättet fortfar ock olika inom olika län, än med än utan inberåkning af den icke i mantal satta jorden, af torp o. s. v. Inom Uppsala län, der likasom i några andra län blott enkel beräkning är föreskrifven, skulle t. ex. antalet egare, som sjelfve bruka sin jord, utgöra omkring 3,625 och antalet blott brukare af icke egande jord omkring 2,798. Genom begagnande af serskilda smärre typer för summorna af ifrågavarande kolumner i rikssammandraget har Statistiska Central-Byrån ansett sig böra fästa serskild uppmärksamhet på dessa slutsummors ringa värde. Uppgifterna till kol. 18 27, rörande egoviddens begagnande för de serskilda odlings föremålen, hafva till sitt sammanlagda arealbelopp en kontroll i kol. 7: hela ytvidden af jord under plog. Då nu för hela Riket summan af de förstnämnda kolumnerna utgör 5,054,465 tunnland och af den sistnämnda 5,058,744

Egoviddens begagnande till de serskilda odlingsföremålen (Tab. N:o 1, kol. 18 27 och Tab. Litt. B). 7 tunnland, så utvisar den ringa skilnaden af blott 4,279 tunnland oredovisad mark en öfverensstämmelse så stor inan f. n. skäligen kan önska. Enligt nedanstående tab. Litt. B. (kol. 12) visar sig ock denna överensstämmelse för det sista året större än under något af de förutgångna. Om man åter, enligt samma tabell och kolumn, granskar de serskilda länsuppgifterna, så visa många bland dem bristande öfverensstämmelse uti det ifrågavarande hänseendet, i det den specifikt redovisade arealen med anförda procenttal än öfverstiger ( ) än understiger den i kol. 7 uppgifna. 1 flere fall är dock skilnaden så obetydlig, att den ej förtjenar afseende, om man vill, såsom i denna tabell är gjordt, anställa en jemförelse mellan länen i afseende på den odlade jordens användningssätt. Denna jemförelse utvisar i afseende på jord använd till höstsäde (kol. 2) högsta relativa ytvidden (36 %) i södra delen af Kalmar län, hvarefter närmast följa Gotlands, Blekinge, norra delen af Kalmar län, Södermanlands och Stockholms samt Östergötlands län alla med öfver 20 %. Minsta arealen använd till höstsäde företes af de 5 nordligaste länen. Tab. Littt B. Af den odlade jorden användes år 1869 till

8 Egoviddens begagnande (Tab. N:o 1, kol. 18 27). Utsäde (Tab. N;o 1, kol. 28 41 och Tab. Litt. C). Till vårstråsäd användes största relativa arealen i Elfsborgs lans södra del (öfver 53 %), hvarefter följa Göteborgs och Bohus, Kronobergs, Elfsborgs norra, Hallands, Jönköpings och Malmöhus län alla med öfver 40 %. Deremot uppgår den i Södermanlands och Westmanlands län härtill använda arealen till föga mer än 20 %. Till odling af baljväxter använder Göteborgs och Bohus län högsta relativa arealen (nära 6 %), hvarefter närmast följer Malmöhus län (öfver 4 %). Lägsta arealen för detta odlingsföremål är, med undantag för de 2 nordligaste länen, uppgifven från södra Kalmar län (i %). Potatisodlingen upptager högsta relativa arealen (nära 17 %) i Blekinge, hvarefter närmast följa Kronobergs, Elfsborgs södra och Kristianstads län (10 % 11 %), minsta deremot i Vestmanlands län (omkr. 2^ %). I afseende på andra rotfrukter, hvilka ej inom något län upptaga fullt 1 %, torde måhända uppgifterna ej sällan sakna nog fullständighet. Gefleborgs län intager största relativa arealen egnad åt spånadsväxters odling (nära 3 %). Med förbigående af de sannolikt ofta felaktiga uppgifterna om arealen af den odlade jord som begagnas till foderväxter äfvensom af de sannolikt ofullständiga uppgifterna rörande odlingen af andra än förenämnda växtslag, torde uppmärksamheten slutligen böra egnas Tab. Litt. C. Af hela uppgifna utsädesbeloppet år 1869 utgjorde i procent:

Utsäde (Tab. N:o 1, kol. 28 41 och Tab. Litt. C). 9 åt den relativa arealen af trade (kol. 11), hvilken i Uppsala län är störst med nära 35 % och i Gotlands, Östergötlands, Stockholms, Södermanlands, norra Kalmar och Vestmanlands län mer och mindre öfverstiger 20 %, då den deremot stannar vid 4 % 6 % i Vesternorrlands, Gefleborgs, södra Elfsborgs och Kronobergs län. Betraktade gemensamt för hela Riket under hvartdera af de år, för hvilka uppgifter ingått, förete de relativa talen sins emellan en överensstämmelse, som väl torde berättiga att antaga dem nära nog uttrycka det verkliga förhållandet. I afseende på slutsummorna för hela Riket af de uppgifna utsädesbeloppen af hvarje serskildt sädesslag torde få hänvisas till tab. N:o 1 kol. 28 41, hvilka tillika lemna tillfälle till jemförelse med motsvarande uppgifter för lörutgångna år. Denna jemförelse utvisar bland annat, att utsädesmängden af hösthvete, vårhvete, vårråg, bönor, potatis och spanadsväxter ligger emellan de för förra åren uppgifna talen, än närmare till än fjermare från dessas maxima och minima, att utsädesmängden af höstråg och korn samt potatis uppgår helt nära det högsta belopp, som under något af de förutgångna åren uppgifvits, att den af hafre ej obetydligt öfverstiger förra årens uppgifter, hvaremot uppgifna utsädesbeloppen af blandsäd, ärter, vicker och bohvete mer eller mindre understiga de förra årens uppgifter. Ofvanstående tabell Litt. C. utvisar så väl för hvarje serskildt län år 1869, som för hela Riket under åren 1865 1869 den procent af hela uppgifna utsädesbeloppet, som faller på hvartdera af de serskilda utsädesslagen. Om man utgår från medeltalen för hela Riket, så upplyser denna tabell beträffande de sädesslag, om hvilka uppgifter erhållas, att odlingen af hösthvete utöfver det relativa medeltalet för hela Riket drifves inom 8 län i följande ordning sins emellan, nemligen: Gotlands (72p %), Södermanlands, Uppsala, Stockholms, Östergötlands, Vestmanlands, Malmöhus och norra Kalmar län (224 %); att Skaraborgs län står vid riksmedeltalet och att denna odling, som ej förekommer inom de 4 nordligaste länen, i öfrigt står relativt lägst i Elfsborgs läns södra del samt Gefleborgs län. Sammandrag af Jordbruksstatistik för år 1869. Vårhvetes-odlingen, som ej synes förekomma hvarken i de 4 nordligaste länen eller i södra Kalmar och Malmöhus län, är deremot relativt mest i bruk i Örebro, Elfsborgs, Hallands samt Göteborgs och Bohus län. I afseende på odlingen af höstråg intaga Gotlands (25'02 %), södra Kalmar, Uppsala, Södermanlands och Stockholms län (20'63 %) främsta rummen, hvaremot motsatta ytterligheten företes af de 4 nordligaste länen. Till dessa närma sig ock mest Göteborgs och Bohus, Elfsborgs, Kopparbergs och Gefleborgs län. Vårråg odlas relativt till öfriga sädesslag mest i Kronobergs och Hallands Jän, hvaremot den icke synes förekomma i Stockholms, Uppsala, södra Kalmar, Gotlands, Vestmanlands och Norrbottens län och ytterst litet i Södermanlands, norra Kalmar, Vermlands och de nordligaste länen. Odlingen af korn, som i de 5 nordligaste länen utgör det hufvudsakliga stråsådet i Norrbottens län ända till 72M0 % af hela utsädesbeloppet möter oss åter i Malmöhus län relativt ganska betydlig (2175 %) och intager äfven ett nära lika högt belopp i Gotlands och Uppsala län samt står lägst i Vermlands län (114 %). Utöfver medeltalet för Riket bedrifves hafreodling högst i norra Elfsborgs och Vermlands län (60 % 57 %), efter hvilka närmast i ordning följa Skaraborgs, Göteborgs och Bohus, Jönköpings, Kopparbergs, Hallands och södra Elfsborgs alla till öfver 40 %. Lägsta relativa hafreodlingen företes af de 4 nordligaste länen och Gotland. Blandsäds-odlingen är längst drifven i Kopparbergs län (1216 %), efter hvilket i ordningen följa Östergötlands, Gefleborgs, Malmöhus lån, o. s. v. Lägst är den i Norrbottens och Kalmar län. Odlingen af ärter, som ej synes förekomma i de 2 nordligaste länen, är deremot relativt högst i Malmöhus lan (3i5 %) och uppgår i Jemtlands län till nära lika högt relativt belopp (2oo %) som i de 3 län, Östergötlands, Stockholms och Uppsala, hvilka följa näst Malmöhus län. Göteborgs och Bohus län intager, i afseende på odlingen af bönor, det mest framstående rummet (403 %) 2

10 Utsäde och skörd (Tab. N:o 1, kol. 28 64 och Tab. Litt. C). hvaremot detta sädesslag, som ej synes förekomma vare sig i de 3 nordligaste Ifmen eller i södra Kalmar och Kopparbergs län samt i knappast nämnvärd mån i Gotlands och Vesternorrlands, äfven i öfriga län intager en låg plats. Odling af vicker, hvaruti endast de 2 nordligaste länen ej deltaga, synes vara relativt mest drifven i Stockholms, Östergötlands, Malmöhus och Skaraborgs län. Potatisodlingen, som i medeltal för Riket, efter tunntal räknadt, upptager det mesta eller omkring \ af hela utsädesbeloppet och ej af klimatiska förhållanden i något af länen hindras, är i Blekinge drifven till största relativa höjden (53'09 96), hvarefter närmast i ordningen följa Jemtlands (5039 %), Kalmar, södra Elfsborgs, Vesternorrlands, Kristianstads och Kronobergs län alla med öfver 40 %. Lägst eller under 24 % stå Göteborgs och Bohus, norra Elfsborgs och Norrbottens län. Beträffande odlingen af bohvete och raps, betydligt inskränkt af klimatiska förhållanden, torde dessutom uppgifterna vara alltför bristfälliga för att kunna tjena såsom någon säker vägledning för omdömet om dessa odlingsföremåls lokala utbredning. Samma förhållande gäller ock flere andra odlingsföremål, såsom en del rotfrukter, tobak, m. fl. Att norra delen af Kalmar län ej med något utsädesbelopp synes deltaga i odlingen af spånadsväxter, beror blott af bristande uppgift, emedan i kol. 23 redovisas egovidd använd till dylik odling. Näst Gefleborgs län med 3'32 % af utsädet kommer i afseende på denna odling Kronobergs län. Jemförelse af absoluta utsädes- och skördebeloppen för hela Riket (kol. 28 64, tab. N:o 1), enligt de olika årsuppgifterna, lemnar bland andra följande resultat: Beloppet af höstsädet (hvete och råg) befinnes för hela Riket uppgifvet: Värsädet af alla slagen stråsäd är uppgifvet: Hela utsädet af stråsäd har enligt uppgifterna utgjort: Utsädet af baljväxter (ärter, bönor, vicker), hvaroin uppgifterna sannolikt äro ofullständigare än beträffande stråsäden, har enligt årsberättelserna uppgått: Utsädet af potatis, otvifvelaktigt hvarje år uppgifvet mycket lägre än i verkligheten, skulle hafva uppgått: Skördebeloppet af höstsäd (hvete och råg) är uppgifvet för hela Riket: Skördebeloppet af vårsäd (alla slagen af stråsäd tillsammans) är uppgifvet:

Utsäde och skörd (Tab. N:o 1, kol. 28 64 och Tab. Litt. C). 11 Hela skördebeloppet af samtliga stråsädsslag (höstoch vårsäd) skulle alltså enligt uppgifterna hafva utgjort: Skördebeloppet af baljväxter har enligt uppgifterna utgjort: Det uppgifna skördebeloppet af potatis har utgjort: Det är af stor vigt att aldrig må letnnas ur sigte, att förestående tal ingalunda hafva eller kunna göra anspråk på absolut tillförlitlighet De hafva fel och dessa stundom ganska stora. Men dessa fel äro antagligen till ej ringa del desamma år efter år. Jemförelsen mellan de olika åren kan sålunda ej väsentligt störas af felen. Högst sannolikt är ock, att felen gå i samma rigtning, eller att alla uppgifterna äro för låga. Om man alltså vill höja dem till det belopp, hvartill man anser sig hafva grundad anledning, så står utvägen dertill öppen, och på denna väg kommer man utan tvifvel till ett säkrare omdöme, än om man till utgångspunkt ej hade några bestämda sifferuppgifter. Antagligen äro uppgifterna om skörden de, som stå lägst under verkligheten, hvaremot uppgifterna om utsädesbeloppet torde komma densamma närmare. Om den förmodan är grundad, att uppgifter företrädesvis saknas rörande jordbruket å torp och andra slag af mindre jordlägenheter, så följer ock häraf, att odlingsföremålen å dessa blott till en del blifva synliga i tabellens siffror, oaktadt den sammanlagda afkastningen af de många små lotterna utan tvifvel uppgår till ett belopp, som väsentligt bidrager till underhåll af måhända bort emot J af hela rikets befolkning. Detta gäller ej blott stråsäd och baljväxter, utan isynnerhet potatis, hvarorn uppgifterna alltså torde mest afvika från verkligheten. Det synes vara ett fullt rimligt antagande, att inom den tiderymd af 5 år, som iakttagelserna omfatta, vexlingarna i skördebelopp väl kunna vara stora, men att derernot utsädesbeloppet ej kan år från år förete lika betydliga skiljaktigheter utom den progressiva tillväxt, som bör vara en följd af odlingens framsteg. Förestående uppgifter om utsädesbeloppet tyckas i allmänhet ej motsäga detta antagande och just derigenom bevisa åtminstone sin rimlighet. Vårutsädet af stråsäd företer alltså en år efter år någorlunda jemnt ökad tillväxt, och då häruti till den betydligaste delen ingår det stigande hafresädet, så verkar detta att förringa inflytelsen af årsvexlingarna i höstutsädet, i följd hvaraf hela sammanlagda beloppet af stråsädsutsädet äfven visar en oafbruten årlig tillväxt. Det är af vigt att kunna approximativt beräkna det årliga utsädesbehofvet. Med full säkerhet kan antagas, att detta ej kan understiga de ofvan utförda medeltalen, nemligen af stråsäd till både höst- och vårutsäde 2,561,447 tunnor, deraf ensamt till höstutsäde 621,663» och»» vårutsäde 1,939,784» Men å en annan sida visar den årliga tillväxten af uppgifterna, att detta belopp ej kan vara tillräckligt, då det redan betydligt öfverskridits af sista årets förbrukning för detta behof. Om härtill lägges ofvan antydda sannolikhet, att äfven uppgifterna om stråsädsutsädet, om ock i mindre grad än de om skörden, äro för låga, så torde, med utgångspunkt från tillvexten 1868 1869, utsädesbehofvet af stråsäd för 1870 väl kunna uppskattas till 2,680,000 tunnor. Ehuru uppgifterna om utsädet af baljväxter utvisa ett sjunkande under medeltalet, torde dock, på grund af deras sannolika ofullständighet, detta medel-

12 Utsäde och skörd (Tab. N:o 1, kol. 28 64 och Tab. Litt. D). tal, afrundiidt till 103,000 tunnor, åtminstone kunna antagas som ett minimum af behof. Hvad beträffar behofvet af potatis till utsäde torde utan fel kunna antagas, att medeltalet för de 5 åren ligger långt under det verkliga minimibehofvet, som måhända ej fylles af ens 1,500,000 tunnor. Tab. Litt. D. Utsäde och skördpåtunnland och i korntalår1869, enligt Hushållnings-Sällskapens uppgifter, länsvis.

Utsäde och skörd (Tab. N:o 1 och Litt. D). Förbrukning till bränvin (Tab. Litt. E). 13 De betydliga vexlingar, som uppgifterna om de särskilda årens skördebelopp förete, stämma, åtminstone hvad stråsäden beträffar, temligen väl öfverens med de kända skiftningarna af årsväxten under tiden och gifva, vid jemförelse af de 2 sista åren sins emellan, åtminstone en föreställning om betydelsen af dessa skiftningar, då 1869 års sädesskörd uppgifvits med 5 millioner tunnor hafva öfverstigit det nästförutgångna årets, och ined mer än 1,200,000 tunnor 1866 års tillfredsställande skörd. Anspråken på gagn såsom jemförelsemedel mellan de särskilda åren synas alltså någorlunda tillfredsställda, huru mycket än talen hvar.t för sig må understiga verkligheten. Bristfälligast i detta hänseende torde väl, som ofvan är antydt, uppgifterna om potatisskörden vara. För att gifva ytterligare ledning för omdömet om och i hvad mån utsädes- och skördeuppgifterna närma sig åtminstone en rimlighet, som kan göra dem förtjenta 'af uppmärksamhet, finnes här ofvan i tab. Litt. D. uträkning af dessa uppgifters relativa värden med hänsifjt till areal och korntal. Betraktade såsom medeltal för större områden torde de relativa utsädesbelopp, som denna tabell utvisar, ingalunda kunna i allmänhet frånkännas berättigade anspråk på rimlighet. De kunna ej utvisa de ytterligheter af inbespardt eller bortslösadt utsäde, som i verkligheten förekomma, men såsom medeltal äro de dock känsliga äfven för dessa ytterligheter, ett förhållande, som framträder i de vexlande länssummorna. I afseende på de relativa skördebeloppen enligt denna tabell, återfinner man äfven hår vexlingarna mellan de serskilda åren för hela riket. Men sannolikheten att de årliga skördeuppgifterna varit för låga torde få ökad bekräftelse af de relativa talen. Derest man nu med närmare kännedom om verkliga förhållandet skulle anse sig befogad till antagande af en viss högre afkastning efter tunnland eller korntal beräknadt, så kan utan svårighet kalkylen öfver det sannolika verkliga skördebeloppet utföras. En ytterligare vägledning för omdömet om skördeuppgifterna lem nas af de tillgängliga upplysningarna Tab. Litt. E. Förbrukning af säd och potatis till bränvinsbränning för hvartdera af skördeåren 1866, 1867, 1868 och 1869. ') I och för de förändringar, som cgt rum i afseende på dess.i års siffror, hänvisas till texten.

14 Förbrukning till bränvin (Tab. Litt E). Spanmåls in- och utförsel (Tab. Litt. F). om den förbrukning, som egt rum till bränvinstillverkning och om in- och utförseln af säd. Enligt år efter år erhållna benägna meddelanden från Bränvins-kontrollbyrån har förbrukningen af säd och potatis till bränvinstillverkning varit den, som utvisas af ofvanstående tabell Litt. E. Då nämnde Byrå uppdagat åtskilliga fel vid reduktionen i de för förutgångna år meddelade uppgifterna, har, efter den benäget meddelade omräkningens resultat, rättelse för nämnda år blifvit i denna tabell införd. De från Eders Kongl. Maj:ts General-Tullstyrelse benäget meddelade uppgifterna om spanmåls in- och utförsel under de 3 sista månaderna af året 1869 och de 9 första af året 1870 äro, efter reduktion till tunnor h 63 kannor, enligt förr uppgifna beräkningsgrunder, återgifna i efterföljande tab. Litt. F, sammanställda för jemförelses skuld med de likartade från förutgångna år. På grund af samtliga dessa data kunna resultaten af skördeuppgifterna framställas så, som nedanstående tabell Litt. G. utvisar, jemväl erbjudande tillfälle till jemförelse med de förutgångna åren. Af denna tabell upplyses bland annat: att af 1869 års skörd förbrukningen till bränvinsbränning af stråsäd, 263,830 tunnor (kol. 2), varit den största under de 5 åren, hvaremot potatisförbruknin- Tab. Litt. F. Spanmåls in- och utförsel samt in- och utförsels öfverskott.

Resultaten af skördeuppgifterna (Tab. Litt. G). 15 gen för samma ändamål varit nast den lägsta under quinqvenniet; att det kända utförselsöfverskottet (kol. 3) af stråsäd, 3,635,173 tunnor med 1,010,776 tunnor öfver- Tab. Litt. G. Resultaten af skördeuppgifterna för åren 1869, 1868, 1867, 1866 och 1865.

16 Resultaten af skördeuppgifterna (Tab. Litt. G). Statskontorets omdöme om skörden (Tab. Litt. H). stigit det högsta, som under något af de ifrågavarande åren förekommit, och att för första gången under samma tid förekommit utförselsöfverskott jemväl af trindsäd; att den för 1869 uppgifna förbrukningen af stråsäd till utsäde (kol. 4), med 41,695 tunnor öfverstiger det högsta belopp, som för något förutgånget år uppgifvits; att 1869 års skörd af stråsäd, oaktadt den till bran vinstillverk ning, exportöfverskott och utsädesbehof,, lemnat en tillgång (kol. 5) af tillsamman 6,528,465 tunnor, dock derutöfver enligt uppgifterna skulle hafva (kol. 6) erbjudit en återstod för andra än förenämnda behof af 8,913,788 tunnor och sålunda i det hela med 1,229,784 tunnor säd uppgifvits hafva öfverstigit den fördelaktigaste skörden år 1866; att införselsöfverskottet under skördeåret 1869 (kol. 7) af stråsäd, inskränkt till hvete och råg, visserligen något öfverstiger det mot skördeåret 1865 svarande, men att detsamma i procent af utförselsöfverskottet vid jemförelse med de andra åren visar följande förhållande, nemligen: allt efter tunntal räknadt; att den tillgång af stråsäd, som, enligt skördeoch införselsuppgifterna samt efter afdrag af åtgången till bränvin, utförsel och utsäde, skulle år 1869 hafva återstått för andra än förenämnde behof, uppgående (kol. 8) till 9,459,844 tunnor, i följd af den betydliga utförseln visar sig något (59,000 tunnor) lägre än för året 1866: Tab. Litt. H. Kongl. Maj:ts och Rikets Statskontors omdöme om skörden år 1869.