INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-n1-6601_

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. N, Jordbruk och boskapsskötsel. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, I denna serie utkom följande delserier: : Hushållningssällskapens berättelser för år... / jämte sammandrag, utarb. af Statistiska centralbyrån. Täckningsår: = 1-47 och : Sammandrag av Kungl. Maj:ts befallningshavandes årsväxtberättelser för åren / utarb. av Statistiska centralbyrån. Täckningsår: = Årg Utbruten ur Sammandraget i Hushållningssällskapens årsberättelser. Föregångare: Kongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren Stockholm, Täckningsår: /55. I femårsberättelserna finns länsvisa statistiska uppgifter om jordbruk och boskapsskötsel. Efterföljare: Jordbruk och boskapsskötsel / Statistiska centralbyrån. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Årsväxten / Statistiska centralbyrån. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Översiktspublikationer: Historisk statistik för Sverige. 2, Väderlek, lantmäteri, jordbruk, skogsbruk, fiske t.o.m. år Stockholm : Statistiska centralbyrån, S. 23: Tab. D 10. Hemman och hemmansdelar i södra och mellersta Sverige efter mantal Se Diagram Fig. 8. S : Tab. D 11. Hemman och hemmansdelar i södra och mellersta Sverige efter mantal länsvis S. 26: Tab. D 12. Brukningsenheter inom olika storleksgrupper Se Diagram Fig 9. S. 33: Tab. E 1. Nyodlingar i hektar S. 33: Tab. E 2. Areal av olika ägoslag S : Tab. E 5. Åkerjordens användning: areal använd för spannmål i ha Se Diagram Fig. 6. S : Tab. E 6. Åkerjordens användning: areal använd för andra växtslag än spannmål i ha Se Diagram Fig. 13. S. 41: Tab. E 7. Åkerjordena användning : relativ fördelning, %. S. 44: Tab. E 12. Allmän skördesiffra S. 45: Tab. E 13. Utsäde i ton S. 45: Tab. E 14. Utsäde i ton S. 46: Tab. E 15. Utsäde i ton S. 46: Tab. E 16. Skörd i tal ton Se Diagram Fig. 15. S. 47: Tab. E 17. Skörd i tal ton Se Diagram Fig. 16 och 17. S : Tab. E 18. Skörd av spannmål i tal ton Se Diagram Fig. 16. S : Tab. E 19. Skörd av potatis, rotfrukter, hö och halm i tal ton Se Diagram Fig. 17. S. 59: Tab. E 27. Skörd i miljoner skördeenheter S. 59: Tab. E 28. Skörd i skördeenheter per ha S. 60: Tab. E 29. Skörd per ha av vissa växtslag i deciton S. 61: Tab. E 31. Husdjur : översikt. Se Diagram Fig. 18 och 19. S. 61: Tab. E 32. Husdjur Se Diagram Fig. 18. S. 62: Tab. E 33. Husdjur Se Diagram Fig. 18. S. 63: Tab. E 34. Husdjur Se Diagram Fig. 18. S. 67: Tab. E 38. Hästar och kor länsvis : index (1870 = 100). S. 70: Tab. E 41. Nötkreatursenheter S. 70: Tab. E 42. Den vegetabiliska och animaliska produktionen S. 71: Tab. E 43. Den animaliska produktionen i ton Se Diagram Fig. 21 och 22. S. 73: Tab. E 47. Renar S. 77: Tab. E 55. Hushållningssällskapen : översikt. BISOS N digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, Vid digitaliseringen har en innehållsförteckning skapats och lags till. urn:nbn:se:scb-bi-n1-6601_

3 BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. N) JORDBRUK OCH BOSKAPSSKÖTSEL. II. HUSHÅLLNINGS-SÄLLSKAPENS BERÄTTELSER FÖR ÅRET JEMTE SAMMANDRAG UTARBETADT I KONGL. STATISTISKA CENTRAL-BYRÅN. STOCKHOLM, P. A. NORSTEDT & SÖNER, KONGL. BOKTRYCKARE.

4

5 i INNEHÅLL. Sammandrag af Hushållnings-Sällskapens uppgifter för året 1866, utarbetadt af Statistiska Central-Byrån Sid. Berättelsen Tab. Litt. A. Uppgifter öfver arealen af åker och annan odlad jord samt nyodlingar under åren 1865 och Tab. Litt. B. Den odlade ägoviddens, i tunnland, användning för olika odlingsföremål 10. Tab. Litt. C. Uppgifna utsädes- och skördebeloppen Tab. Litt. D. Utsäde och skörd på tunnland och i korntal år 1866, enligt Hushållnings-Sällskapens uppgifter, länsvis. 12. Tab. Litt. E. Kongl. Maj:ts och Rikets Statskontors omdöme om skörden år Tab. Litt. F. Förbrukning af säd och potatis till bränvinsbränning i tunnor à 63 kannor Tab. Litt. G. Uppgift å Rikets in- och utförsel af Spanmål under nedanupptagne tidsperioder. 15. Tab. Litt. H. Resultatet af uppgifterna rörande 1866 års skörd 16. Tab. Litt. I. Uppgifna antalet vid slutet af åren 1865 och 1866 underhållna kreatur af nedanstående slag 20. Tabellbilaga. Tab. N:o 1. Sammandrag af de erhållna uppgifterna till Rikets jordbruksstatistik för året Landsbygden Tab. N:o 2. Sammandrag af de erhållna uppgifterna till Rikets jordbruksstatistik för året Städerna (jemte slutsummor för hela Riket) Stockholms län Titelsida. 1. Tabell Upplysningar till Jordbruks-statistiken för år Upsala län Titelsida. 1. Tabell Upplysningar till Jordbruks-statistiken för år Södermanlands län Titelsida Tabell Upplysningar till Jordbruks-statistiken för år

6 ii Sid Östergötlands län Titelsida. 1. Tabell Upplysningar till Jordbruks-statistiken för år Jönköpings län Berättelsen. 1. Tabell Upplysningar till Jordbruks-statistiken för Jönköpings län Kronobergs län Berättelsen. 1. Tabell Anvisningar för insamlande af uppgifter till statistiken öfver jordbruket inom Kronobergs län Upplysningar till Jordbruks-statistiken för år Calmar läns Norra Hushållnings-Sällskaps område 1-6 Titelsida. 1. Tabell Upplysningar till Jordbruks-statistiken för år Gotlands län Titelsida. 1. Tabell. 2. Upplysningar till Jordbruks-statistiken för år Blekinge län Titelsida. 1. Tabell Upplysningar till Jordbruks-statistiken för år Christanstads län Titelsida. 1. Tabell Upplysningar till Jordbruks-statistiken för år Malmöhus län Titelsida. 1. Tabell Upplysningar till Jordbruks-statistiken för år Rättelser Hallands län Titelsida. 1. Tabell Upplysningar till Jordbruks-statistiken för år

7 Sid Göteborgs och Bohus län Berättelsen. 1. Tabell Upplysningar till Jordbruks-statistiken för år Elfsborgs läns Södra Hushållnings-Sällskaps område Berättelsen. 1. Tabell Upplysningar till Jordbruks-statistiken för år Skaraborgs län Berättelsen. 1. Tabell Upplysningar till Jordbruks-statistiken för år Wermlands län Berättelsen. 1. Tabell Upplysningar till Jordbruks-statistiken för år Örebro län Berättelsen. 1. Tabell Upplysningar till Jordbruks-statistiken för år Westmanlands län Berättelsen Vid antecknande af svaren å de på sista sidan af Formuläret A. äskade upplysningar iakttages följande 3. Tabell Stora Kopparbergs län Berättelsen. 1. Tabell Upplysningar till Jordbruks-statistiken för år Gefleborgs län Berättelsen. 1. Tabell Upplysningar till Jordbruks-statistiken för år Wester-Norrlands län Berättelsen. 1. Tabell Upplysningar till Jordbruks-statistiken för år iii

8 iv Sid Jemtlands län 1-7. Tabell Upplysningar till Jordbruks-statistiken för är Provinsen Jemtland.. 6. Provinsen Herjeådalen Westerbottens län Berättelsen. 1. Tabell Upplysningar till Jordbruks-statistiken för år Norrbottens län 1-4. Berättelsen. 1. Tabell Upplysningar till Jordbruks-statistiken för år

9 BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. N) Jordbruk och Boskapsskötsel. Sammandrag af Hushållnings-Sällskapens uppgifter för året 1866, vtarhetadt utarbetadt af Statistiska Central-Ľ Central-Byrån. yran. Stormägtigste, Allernådigste Konung! Bland de ändamål, som med Rikets jordbruksstatistik äro afsedde, står vill i främsta rummet tillfredsställandet af det städse återkommande behofvet att så snart som möjligt erhålla kännedom om den tillgång å födoämnen, som af skörden och kreatursstocken kan leinnas. Då både skörd och kreatursantal äro underkastade stora ärliga vexlingar efter årsväxtens beskaffenhet, så följer häraf, att förenämnde behof ej rätt kan tillfredsställas utan ärliga uppgifter. Men äfven årliga uppgifter förlora mycket af sitt värde, om de ej blifva tillgängliga så tidigt, att nödiga åtgärder på dem skulle i rätt tid kunna grundas. Så tidiga sifferuppgifter om skördebelopp och kreatursstock torde ännu knappast mer än ett eller annat land, och detta måhända blott delvis, kunna förete. I de länder, der man genom en fullständigt afslutad och Sammandrag af Jordlruks-statistil für år 806. årligen underhållen s. k. kadaster äger tillförlitlig kännedom ej blott om den produktiva jordens ytvidd, utan ock om dess användningssätt for olika odlingsföremäl, kan man genom' tidigt insamlade uppgifter endast om utsädesmängden och med ledning derjemte af ett allumant omdöme om årsväxtens beskaffenhet med temlig, sannolikhet beräkna skördebeloppet och medelst en sådan beräkning tillfredsställa behofvet. Sedan man på ena eller andra sättet genom ilere års fortsatta noggranna iakttagelser vunnit ett stadgadt omdöme om det skördebelopp af livarje särskildt odlingsföremål, som förrjenar att benämnas medelmåttigt, kan man ock åt denna benämning gifva ett så till vida bestämdt innehåll i afseende på skördebeloppets qvantitet, att benämningarna»öfver» eller»under» medelmåttan o. s. v. kunna blifva verkligt upplysande. 1

10 2 Om de jordbruksstatistiska uppgifternas meddelande m. m. Men, så länge man saknar en välgrundad föreställning om hvad en s. k. medelmåttig skörd verkligen betyder i mängd af säd in. in., hafva dessa benämningar en ganska sväfvande betydelse. Detta måste ännu mer blifva fallet i ett land, der jordbruket bedrifves under så olika klimatiska och lokala förhållanden som hos oss, och der följaktligen en medelskörd, t. ex. i Malmöhus och i Norrbottens län, måste hafva en sinsemellan högst skiljaktig betydelse. Det är ock lätt insedt, att det måste möta nästan oöfvervinneliga svårigheter att af de allmänna omdömena från 24 län, grundade på olika uppfattning måhända inom hvarje län, bilda ett för hela Riket fullgilltigt totalomdöme. Vårt häfdvunna förfarande att genom årsväxtberättelser och allmänna omdömen om skörden från Länsstyrelserna söka upplysning, kan dock erhålla ett stort värde både för sin enkelhet och den skyndsamhet, som dermed kan ernås, om man blott kan lyckas att till sitt qvantitativa innehåll bestämma benämningen»medelmåttig» skörd för hvarje särskildt län. Det är denna uppgift, som jordbruksstatistiken med sina siffror bör söka att lösa, intilldess den möjligen en gång i framtiden skulle kunna utbildas så, att dessa siffror kunde blifva tillgängliga inom föga längre tid än den, som nu erfordras för den tredje årsväxtberättelsens allmänna omdömen. Vill man på den långa väg, som jordbruksstatistikens frågor och svar ärligen måste genomgå, eller ända fram till och tillbaka från hvarje landets jordbrukare, vinna nödig skyndsamhet, så säger det sig väl sjelffc, att ju färre frågor man framställt, desto snarare bör inan kunna hoppas svar. Från denna synpunkt skulle man kunna säga:»inskränk frågorna till blott uppgifter om skörden (kol. N:is af formuläret Litt. A) och kreatursstocken (kol. N:is 66 75).» Det är ej heller något tvifvel underkastadt, att tillförlitliga svar på dessa fragor skulle fullt motsvara det ärliga behofvet af upplysning om jordbruksnäringen, derest man kunde nog skyndsamt erhålla dem. Men svar, som skola göra anspråk på förtroende och kunna läggas till grund för allmänna åtgärder, måste ock kunna kontrolleras till sin rigtighet. Redan för detta ändamål har jordbruksstatistiken dessutom måst framställa frågan om utsädesbeloppet (kol. N:is 28 43). Upplysning härom är ock nödig derföre, att man till ledning för omdömet om skördens tillräcklighet alltid behöfver afräkna det stående behofvet af de millioner tunnor, som erfordras till utsäde. Kontrollen öfver utsädesuppgifterna kan åter ej ske annorlunda än genom jemförelse med den besådda arealen, och af detta skäl påkallade jordbruksstatistiken svar på frågan om odlad ägovidd använd till de särskilda odlingsföremålen (kol. N:is 18 27). Om man nu tänker sig in i det mödosamma förfarande, hvarmedelst i landsorterna de jordbruksstatistiska uppgifterna skola insamlas, så är ytterligare nödigt att bereda utväg för en sådan kontroll, hvarigenom man der må kunna försäkra sig om, att intet jordbruk blifvit vid uppgifternas inhemtande förbigånget. Härtill fordrades att å formulären skulle lenmas tillfälle att utföra mantal, samt antal af brukningsdelar, jordtorp och andra jordlägenheter (kol. N:is 2 4). För att kontrollera uppgifterna om den till hvarje särskildt sädesslag använda ägovidden kräfdes ock en kolumn, uti hvilken, så vidt kändt var, hela arealsumman af åker och annan odlad jord skulle utföras (kol. 7). En uppgift om den naturliga ängens vidd (kol. 8) var naturligtvis ej mindre påkallad såsom en vigtig upplysning. Af mera underordnadt värde är måhända för närvarande frågan om arealen af träd-, humle och kålgårdar (kol. 6). Fullständiga svar på frågorna om arealen af skogbärande mark (kol. 9), så väl som af hela ägovidden (kol. 5), kunna icke väntas förr, än våra kartografiska undersökningar hunnit bereda tillräckliga källor, men att efterhand kunna i dessa kolumner införa ett allt större antal säkra uppgifter innebär bevis på framsteg, som förtjena att framhållas, och för inrymmande af sådana framsteg, men ej för blotta gissningar, äro dessa kolumner afsedde. Verklig upplysning om det, som är tillförlitligt kändt eller ej, äfvensom om vunna framsteg i vår kunskap om de 2 sistnämnda slagen af ytvidd torde derföre bäst främjas, derest hithörande kolumner af formulären lemnas outfyllda, intilldess god källa för de meddelade uppgifterna kan åberopas. I det Sammandrag af Länsstyrelsernas femårsberättelser för åren , hvilket af Statistiska

11 Om de jordbruksstatistiska uppgifternas meddelande m. m. 3 Central-Byrån blifvit utarbetadt och offentliggjord t, har en särskild afdelning egnats åt en jemförande öfversigt af nämnde Styrelsers uppgifter om jordbruksnäringen och af de från Hushållnings-Sällskapen för första gången, eller för året 1865, afgifna jordbruksstatistiska redogörelserna. Då blott för ett enda af de 26 Hushållnings-Sällskapen mött hinder att sådan redogörelse för nämnde år afgifva, syntes redan.härpå kunna grundas hopp om framgång, och den samling af dylika redogörelser för året 1866, hvars offentliggörande nu är afslutadt, berättigar ej heller till misströstan. Visserligen framträda i en och annan af de för året 1866 afgifna redogörelserna klagomål öfver växande svårigheter för uppgifternas insamlande, öfver deraf vållade ofullständigheter, tidsutdrägt m. m., och då endast ett Hushållnings-Sällskap, Blekinge läns, uteblef med uppgifter för året 1865, saknas sådana för 1866 från 2 Hushållnings-Sällskap, nemligen Calmar läns Södra och Elfsborgs läns Norra, af skäl, som i nedanstående skrifvelser äro anförda *). Men å andra *) Л anledning af ärade skrifvelsen den 28 sistlidne Maj får jag äran meddela, att, tyvärr, några uppgifter för år 1866 icke kunna från Calmar läns Södra Hushållnings-Sällskap insändas. Det sätt, som hittills blifvit af Hushållnings-Sällskapet användt för insamlande af uppgifterna, nemligen genom Kommunalstämmornas ordförande, har visat sig i hög grad otillfredsställande, och kommer man derföre utan tvifvel att på annat sätt gå tillväga, då ett gynnsammare resultat säkerligen kan påräknas. Calmar den 6 Juni Med utmärkt högaktning ödmjukast C. Elmgren.» *)»Då, oaktadt alla bemödanden, det erbjudit oöfvervinnliga svårigheter att förmå några pålitliga personer till insamling af primäruppgif-. ter för länets jordbruksstatistik, sedan flertalet af 1865 års delegerade oåterkalleligen afsagt sig detta uppdrag, har Hushållnings-Sällskapet mot sin vilja nödgats inställa vidare åtgärder i frågan. Såsom skäl till afsägelserna hafva, utom bristande tid och tillfälle, förnämligast anförts, att ståndspersoner saknas inom länets flesta kommuner, till följd hvaraf biträde måste sökas hos allmogen, som delvis anser det rent af ogudaktigt att, genom utsädets och skördens mätande,»räkna med vår Herre»; att vidare de mindre upplyste, af fruktan för högre beskattning, med uppsåt fördölja verkliga förhållandet, hvarjemte de fleste smärre hemmansbrukare, äfven om de vilja, icke förmå uppgifva skördens belopp till större del än den torgförda. Genom Konungens Befallningshafvande kan visserligen biträde till uppgifters insamling med kronobetjeningens hjelp vinnas, der andra medel visa sig otillräckliga, men, med kännedom om kronobetjeningens oförmåga att på säkrare väg än Hushållnings-Sällskapets filialafdelningar anskaffa pålitliga uppgifter, har denna utväg ansetts icke böra anlitas. Inom Hushållnings-Sällskapets Förvaltningsutskott öfverlades senast den 28 sistlidne Maj om de åtgärder, som möjligen vore att vidtaga för fullföljande af länets jordbruksstatistik. Oaktadt lifligt intresse för sjelfva saken, fann utskottet likväl ännu så stora svårigheter deribland de pekuniära icke voro de minsta möta, att frågan äfven denna gång förklarades vara för tillfället omöjlig att sidan får ej förbises, att flera bland de inkomna redogörelserna uttala Hushållnings-Sällskapens tillförsigt, att de för andra året vunna uppgifterna hafva större tillförlitlighet än det första årets, och att oafbrutet fullföljande af denna undersökning är det säkraste medlet att efterhand aflägsna nu förekommande afvoghet, fördomar och missförstånd och att minska besväret för goda uppgifters erhållande. En tryggad vinst af växande fullständighet och tillförlitlighet torde dock ej berättiga till förbiseende af behofvet att så vidt möjligt öka skyndsamheten med redogörelsernas afgifvande, så att offentliggörandet af dem måtte kunna afslutas åtminstone inom nästföljande kalenderårs utgång. Häruti låge åtminstone ett närmande till det ändamål med jordbruksstatistiken, som i det föregående blifvit antydt, hvaremot ökad tidsutdrägt ej blott vore ett fjärmande från detta mål, utan säkerligen skulle leda till växande brister och otillförlitligheter af uppgifter, som komme att affordras, sedan förhållandet allt mer fallit ur minnet. Det torde på grund häraf tillåtas mig att här påkalla närmare uppmärksamhet på frågan om utvägar att minska tidsåtgången för de jordbruksstatistiska uppgifternas meddelande. Sammandrag af årsuppgifterna för hela Riket kan naturligtvis ej ifrågakomma att af Statistiska Central- Byrån utgifvas förr, än samtlige länsuppgifter inkommit och blifvit offentliggjorda. Ju förr detta sker, desto förr kan alltså rikssammandrag vara att motse. Formen för detta rikssammandrag torde tills vidare böra blifva den nu valda, nemligen särskildt för landsbygden och särskildt för städerna med utförda specialsummor för hvarje län eller Hushållnings-Sällskaps område, enligt formuläret Litt A. Vill man uppoffra specifikationen af landsbygd, städer och län, kan framlösa på ett blott någorlunda tillfredsställande sätt. Hellre än att vända sig till personer, hvilka, för att med minsta möda komma frâu saken, tillverka uppgifter på fri hand, för hvilka de derjemte ej tveka att mottaga arvode, ansåg Utskottet Sällskapet böra afvakta framtiden, då den växande bildningen bland alla stånd och lefnadsvilkor torde göra det jemförelsevis lätt att framlägga en med anspråk på tillförlitlighet uppsatt jordbruksstatistik. Kongl. Central-Byråns skrifvelse af den 27 sistl. Maj får, efter samråd med Hushållnings-Sällskapets ordförande, jag äran att på ofvanstående sätt besvara. AVenersborg den 8 Juni 18C8. C. A. v. Sydow, Sekret, оз Elfsborgs lans Norra Ilushålln.-Sällskap.»

12 4 Om de jordbruksstatistiska uppgifternas meddelande m. m. deles ett sådant sammandrag bereda den enklaste öfversigt genom begagnande af formuläret Litt. B. För att ej göra något län beroende af dröjsmål från ett annat, har Statistiska Central-Byrån hitintills behandlat livarje Hushållnings Sällskaps årsredogörelse såsom ett helt för sig, så att den genast efter ankomsten blifvit till tryckning aflemnad och efter slutad tryckning häftad samt till respektive län utdelad i så stort antal, att hvarje socken deraf måtte kunna erhålla exemplar. Denna åtgärd, som varit ett tillmötesgående af Hushållnings-Sällskapens egen'önskan, innebär ock ett rättvist offentligt erkännande af den förtjenstfulla verksamhet, som samlat uppgifterna, hvarjemte den bereder länet tillfälle att af dem draga fördel i förhållande till den skyndsamhet, hvanned de blifvit tillgängliggjorda. Ej blott tryckning och korrigering, utan sjelfva uppgifternas insamlande och bearbetning af Hushållnings-Sällskapen, dessas afdelningar och kommunerna måste fordra olika tidsåtgång efter den större eller mindre utförlighet, som åt framställningen egnas. Då ett sammandrag för hela länet å formulärblanketten Litt. B. inrymmes på ett halft ark, erfordras deremot tabeller, som äfven i fint tryck upptaga flera ark, när länsredogörelsen specificerar hvarje socken. Statistiska Central-Byrån har dock trott, att, oaktadt den ökade kostnaden och tidsåtgängen, denna socknevis detaljerade redogörelse till en början eller för några år bättre uppfyllde ändamålet, än blotta läns-, fögderieller häradssammandrag, samt derföre förordat den större utförligheten. Skälen härtill hafva varit, dels att fel och brister lättast falla i ögonen vid sockneredogörelsen, dels ock att den ena socknen deriģenom skulle kunna i viss mån sättas i tillfälle att på den andra utöfva en god inflytelse. Det ligger visserligen i planen för jordbruksstatistiken, att hvarje socken bör såsom sin egendom år från år förvara sina uppgifter, men en gagnelig jemförelse mellan de särskilda sockneuppgifterna, verkställd af länets egna innevånare, kan först då komma i fråga, när dessa uppgifter blifvit alla tillsammans i tryck tillgängliga för samtelige länets socknar. Hushållnings-Sällskapen synas ock i allmänhet hafva gillat denna uppfattning, i följd hvaraf antalet socknevis detaljerade uppgifter för år 186G är större än för år Efter min åsigt torde dock dessa socknevis detaljerade redogörelser böra betraktas blott såsom en förberedande öfvergång till mera sammanträngda, eller åtminstone, sedan de under några år fortgått, för framtiden blott tidtals böra återupptagas, när behof deraf yppats. Sedan genom dem tillfälle blifvit beredt till jemförelser och derigenoin till rättelser af möjligen för hand varande fel, så att Hushållnings-Sällskapet må hafva vunnit tillräcklig ledning för en tillförlitlig öfversigt vare sig för hela området, eller för större afdelningar deraf antingen efter administrativ indelningsgrund, eller efter olika naturbeskaffenhet, torde både tidsvinst och kostnadsbesparing böra få uttaga sin rätt, derigenoin att redogörelserna minskas till omfång. Detta mål kan äfven på andra vägar vinnas, och det torde derföre tillåtas att på dessa jeinväl fästa uppmärksamhet. Såsom i det föregående redan är antyd t afse kol. 2, 3 och 4 (formuläret Litt. A), eller uppgifterna om iaantal, brukningsdelar, jordtorp och andra jordlägenheter, egentligen blott utväg för kontroll. Hushållningssällskapen Ílro ock hänvisade till mantals- och taxeringslängderna såsom källa för dessa uppgifter. De behöfva sålunda ej sökas på samma mödosamma sätt som de egentliga jordbruksstatistiska uppgifterna. Sedan, bland förenämnde uppgifter, de, som minst undergå årliga förändringar, en gång vunnits tillförlitliga, torde de ej behöfva att år efter år oförändrade omskrifvas och ointryckas, och äfven förändringar af mindre betydenhet skulle kunna i särskild anmärkning meddelas. Denna förenkling bör dock ej ifrågakomma förr, än hvarje särskild länsredogörelse för sig uppnått den nödiga tillförlitligheten af dessa tal. Att så ej var fallet för året 1865, synes framgå af den jemförelse mellan jordbruksstatistiken och Länsstyrelsernas femårsberättelser, hvilken i Sammandraget för nämnde år, tab. Litt. E., linnes utförd. Då det nu otvifvelaktigt bör kunna lyckas för samfällda bemödanden att ordna detta missförhållande, har jag låtit anställa en jemförelse mellan Hushållnings-Sällskapens uppgifter uti ifrågavarande hänseenden för året 1866 och de för samma år till Kongl. Kammar-Rätten inkomna mantals och taxeringsuppgifterna.

13 Jemförelse mellan uppgifterna om mantal och brukningsdelar. 5 I afseende på nuvarande mantalet innehålla sistnämnde längder för landsbygden torde nu blott återstå, att Hushållnings-Sällskapen med begagnande af de upplysningar, som otvifvelaktigt från vederbörande Länsstyrelser kunna erhållas, än en gång ville egna benägen uppmärksamhet åt utredandet af de skiljaktigheter, som möjligen påkalla någon ändring för vinnande af de rätta talen. För livarje län, som uppnått detta mål, synes besväret med de årliga uppgifterna sedermera kunna minskas, derigenom att kol. N:o 2 af formuläret lemnas outfylld, intilldess timade förändringar ånyo kunna påkalla något meddelande. I afseende på hrukningsdelames antal med dervid fästadt begrepp af jord, hvars innehafvare är för densamma särskildt beskattad, synes detsamma å landsbygden enligt mantalslängderna kunna år 186G antagas till: De skiljaktigheter, som här framträda, aro för flertalet län så ringa, att de icke kunna särdeles störande inverka på det ändamål, som dessa uppgifters intagande i jordbruksstatistiken hufvudsakligeii afsett, neinligen kontroll att de egentligt jordbruksstatistiska uppgifterna verkligen omfattat hela jordområdet. En fullt noggrann uppgift om inantalet kan ej heller skäligen sökas hos Hushållnings-Sällskapen, utan bör finnas hos de embetsmyndigheter, som hafva landets kamerala förhållanden till föremål. Anmärkningsvärd är egentligen blott den skilnad, som nu, likasom i sammandraget för 1865, framstår för Skaraborgs och Wester-Norrlands län och icke kan finna sin förklaring i de förhållanden, hvilka lätt föranleda de smärre olikheterna i hithörande uppgifter. Då med dessa undantag den afsedda kontrollen i det närmaste är uppnådd, a) Enligt noterna til! Hushållnings-Sällskapets redogörelse, hvaremot texten upptager blott 3.881,15. b) Den frän länets Södra Hushållnings-Sällskap för 186ö uteblifna jordbruksstatistiken har föraulcdt upptagande här af det för 18G5 meddelade talet. c) Ofullständiga uppgifter frän länets Hushållnings-Sällskap hafva loranledt intagande här af uppgiften i Länsstyielsens femårsberättelsc för d) Den för 1865 meddelade uppgiften, som synes för hög, dä Länsstyrelsens femårsberättelsc för sanıma år upptager blott 1,662,520, På sätt redan i planen för jordbruksstatistiken, så väl som i sammandraget för år 1865, finnes antyd t, bör man söka förvissa sig, att i uppgifterna om utsäde, skörd, kreatursstock m. m. ingen del af den produktiva jorden, vare sig större eller mindre, måtte a) Ofullständiga uppgifter från Hushållnings-Sällskapen hafva förauludt upptagande här af den stundom föga afvikande uppgiften för 1865 i senaste femårsberättelsen. h) Svårigheten att ensamt af längderna utan speciel lokalkännedom vinna någon upplysning har nödgat att här insätta det tal, som i Länsstyrelsens senaste femårsberättelse finnes för 1865 utfördt.

14 6 Jemförelse mellan uppgifterna om brukningsdelar. helt och hållet förbigås. Den, som brukar och begagnar jorden, är naturligtvis bäst i tillfälle att lemna upplysning, om han det vill. Följaktligen måste man åtminstone tänka sig jordbruksstatistikens mekanism så anordnad, att frågor kunna stallas till och svar inhemtas af hvar och en, som brukar jord, med frihet att å densamma bestämma odlingsföremålen. Blotta kunskapen om summa mantal bereder oss ej tillfälle härtill. Dessa brukare af jord synas kunna innefattas under 2 stora hufvudgrupper, nemligen de, som för sin iimehafvande jord få vidkännas afgifter och onera till staten, och öfver hvilka det för utkräfvandet af sådana förbindelser alltså ligger i statens intresse att föra förteckning, och de, som för sitt jordbruk icke haf va omedelbara afgifter till staten. De längder, hvil kas förande 'af staten anordnats mantals- och taxeringslängderna upptaga nu kolumnerna»mantal och brukningsdelar» i omisskännelig afsigt att ernå nödig kontroll öfver de förpligtade afgifterna till staten. Jordbruksstatistiken synes väl ock kunna vara fullt tillfredsställd, om den nöjer sig med samma kontroll för sitt ändamål, och tager mantalslängdens brukningsdelar till vägledning för att vinna upplysning om antalet af de till denna klass hörande jordbrukare, om hvilkas utsäde, skörd m. m. den söker att få uppgifter. Följaktligen synes mantalslängdens innehåll rörande brukningsdelarnes antal böra kunna göras fullt användbart för jordbruksstatistikens behof utan besvär med särskild undersöknings anställande. Antalet brukningsdelar är i jordbruksstatistiken jemväl ifrågasatt ej blott såsom ett medel för kontroll, utan ock såsom en direkt upplysning om jordstyckningen. Mantalslängdernas brukningsdelar lemna oss dock denna upplysning blott ofullständig och detta i 2 hänseenden, dels emedan dessa brukningsdelar i regeln omfatta blott den i mantal satta jorden, och dels emedan mantalet är en blott kameral måttstock, som ej underrättar oss om ägovidden. För att om den odlade ägoviddens styckning erhålla någon upplysning upptogos kol i formuhiren. På slitt sammandraget för 1865 närmare upplyser, afsågo dessa kolumner blott en specifikation af de i kol. 3 enligt mantalsläncjderna utförda brukningsdelarna på sådant sätt, att i kol skulle upptagas odlade ägovidden af de brukningsdelar, som sköttes af ägarne sjelfve, i kol af dem, som sköttes ej af ägarne sjelfve utan af brukare. AU den jord, hvilken i mantalslängden ej är såsom brukningsdel specificerad, torde alltså böra uteslutas från specifikationen i kol Härigenom bör väl ock vinnas ej blott minskadt besvär, utan ock den fördelen, att man får en lättare kontroll och större likformighet, när ej i dessa kolumner äro mer eller mindre inblandade jordar, hvilka mantalslängderna ej upptaga såsom särskilda brukningsdelar. Det torde väl ock blifva mindre svårt att i afseende på kol erhålla noggranna upplysningar, när dessa på förenämnde sätt begränsas. Vid utarbetandet af den redogörelse öfver brukningsdelarnes antal, som här ofvan hemtats ensamt ur mantalslängderna, har den nu anförda uppfattningen strängt vidhållits. När man nu af jemförelsen mellan talen ur de 2 källorna finner ej blott för hela Riket en skilnad öfverstigande 20,000, utan äfven för flertalet län en proportionelt ganska stor olikhet, så ådagalägger detta utan tvifvel behofvet, att frågan utredes, och att följaktligen gemensamma bemödanden deråt med det första böra egnas. Innan orsakerna till skilnaden blifvit föremål för undersökning, torde det vara svårt att tillmäta den ena uppgiften något bestämdt företräde framför den andra. Det vore alltså särdeles önskvärdt, att Hushållnings-Sällskapen, på sätt i förra sammandraget är antydt, ville sätta sig i den beröring med Konungens Befallningshafvande, som åt mantalslängderna kunde bereda fördelen af afgörande utslag i frågan. Sedan sådant mål vunnits, skall det årliga besväret otvifvelaktigt underlättas, och den osäkerhet, som stridiga uppgifter medföra, blifva atlägsnad. Med på förenämnde sätt vunnen tillförlitlig kännedom om brukningsdelarne står man dock ännu långt ifrån målet att äga sådan jemväl om den jord, som afses i formulärets 4:de kolumn, och der benämnes»jordtorp och andra jordlägenheter». Åtminstone såsom någon ledning för omdömet om svårigheterna att utan den mest speciela lokalkännedom vinna upplysning om verkliga antalet jordtorp och andra jordlägenheter, ej åsatte mantal eller den produktiva jord, hvilken ej såsom särskilde brukningsdelar blifvit i mantalsläng-

15 Jemförelse mellan uppgifterna om jordtorp och jordlägenheter. 7 derna utförd, emedan den ej är för jordbruk särskildt beskattad torde här få tilläggas en jemförelse mellan de uppgifter om dessas antal, hvilka kunnat vinnas medelst genomgående af taxeringslängderna, och dem, som af Hushållnings-Sällskapen meddelats. Antal jordtorp och andra jordlägenheter å landsbygden: Försöket att af taxeringslängderna vinna upplysning i det ifrågavarande hänseendet hvilade på förmodan, att den specifikation, som formuläret för mantalslängderna innehåller, skulle allmänt vara så iakttagen, att de efter hvarje sjelfständigt jordbruk uppräknade jordtorpen skulle kunnat sammanräknas. Första blicken på förestående jemförelse visar tydligt, att någon vägledning till det rätta här ej lärer a) Egendomligheterna i detta län hafva ej tillåtit någon beräkning. b) I saknad af fullständiga uppgifter från Hushållnings-Sällskapen äro dessa tal hemtade från Sammandraget af Länsstyrelsernas femårsbelättelser (sid. 31). c) Enligt samma källa, soldattorpen häri dock ej inberäknade. kunna vinnas af mantals- eller taxeringslängderna, hvilka för den, som saknar speciel lokalkännedom, leinna upplysning egentligen blott om de i längderna särskildt utförda, ej under hemmantalet intagna, jordlägenheterna. Saknaden af de egentliga jordtorpen uti den första af förestående talkolumner förklarar sålunda i allmänhet dess låga belopp i jemförelse med den sista kolumnen, som gifver tillräcklig hantydning på den betydliga areal af odlad jord, som komme att förbigås i jordbruksstatistiken, derest man lemnade utan allt afseende jordtorpen, hvilkas antal torde öfvcrstiga halfva antalet af samtlige brukningsdelar. Det i kol. 4 af formulären ifrågasatta blotta antalet af jordtorp och jordlägenheter lemnar visserligen ingen upplysning om jordvidd och jordbruk, men kan otvifvelaktigt i någon mån tjena till ledning för undersökningen derom. Något annat sätt för dennas utförande torde väl knappast kunna ifrågakornma, än att den odlade jordvidden, utsäde, skörd och kreatursantal å dessa torp och jordlägenheter intagas i uppgifterna för den gård, som vederbör. Att noggrannt öfvervaka detta torde så mycket heldre befinnas vara ett välförtjent föremål för Hushållnings-Sällskapens benägna uppmärksamhet, som framgången ytterst beror af den välvilja, hvarmed saken omfattas af ägarne till de jordar, hvarom här hufvudsakligen är fråga*). Innan man blifvit allmänt ense att vid benämningen brukningsdel fästa den betydelse, som gäller i mantals- och taxeringslängderna, och följaktligen dit ej längre hänför några jordtorp eller andra ej sjelfständiga jordlägenheter, torde det ej heller blifva möj- *) De utdrag ur mantals- och taxeringslängderna, hvarom i det föregående varit fråga, hafva med efterföljande Cirkulär delgifvits Hushållnings-Sällskapen:»På sätt i Sammandraget af de jordbruksstatistiska uppgifterna för året 1866 är anfördt, har jag, under förutsättning att derigenom kunna vinna en snarare lösning af frågan om rätta antalet mantal, brukningsdelar och jordtorp samt andra jordlägenheter, låtit ur de i Kongl. Kammar-Rätten tillgängliga mantals- och taxeringslängderna för året 1866 göra utdrag socknevis. Af många anledningar kunna dessa utdrag, ej ens hvad mantal och brukningsdelar beträffar, göra anspråk på vitsord framför de tal, som af Hushållnings-Sällskapen uppgifvits, och i afseende på jordtorp och jordlägenheter äro de otvifvelaktigt ytterst ofullständiga. Jag tager mig dock friheten härmed öfversända det för länet gjurda utdraget med anhållan, det behagade Hushållnings-Sällskapet deråt låta egna en granskande uppmärksamhet i ändamål, att orsakerna till skilnaderna må blifva utredda, och att de hithörande uppgifterna vinna den tillförlitlighet, som är önskvärd. När det öfversända vid lägligt tillfälle efter föregången granskning återställes, torde jag äfven få motse benäget meddelande af de anmärkningar, vartill granskningen gifvit anledning.»

16 8 Ytvidden af åker och äng..ligt att i de jordbruksstatistiska uppgifterna ernå tillförlitlig upplysning livarken om brukningsdelarnes antal eller än mindre om den fördelning af dem, som kol af formularet Litt. Л. afse. Om man deremot, på sätt redan i sammandraget af 1865 års uppgifter ilr antydt, uppfattar dessa kolumner såsom afsedde blott att upplysa, huru många af de i kol. 3 upptagna brukningsdelarna skötas af egna ägare och af brukare, som ej äro ägare, och huru stor odlad ägovidd inom de 4 upptagna klasserna, som faller på hvartdera slaget, samt här ej alls medtager jordtorp, så kan, äfven om antalet brukare ökats med dem, som sköta egen jord, den afsedda upplysningen vinnas på sätt bilagde tabell N:o 1 för Södermanlands län utvisar, nemligen antalet»brukare» tillsammans 6,196, öfverensstämmande med det i kol. 3 uppgifna talet brukningsdelar. När från denna sumrna afúragns i kol uppgifna 3,969 ägare, erhålles antalet 2,227 brukare af jord, hvilken de ej sjelfve äga, och af dessa hafva 99 en odlad jordvidd intill 4 tunnland, 1,746 intill 40 tunnland, 339 intill 200 och 43 öfver 200 tunnland. Såsom nyss åberopade tabell utvisar, saknas i uppgifterna från öfrige län öfverensstämmelse mellan kol. 3 och kol , så att någon kontroll å dessa sistnämnda ej kan åstadkommas. Under förutsättning att vidden af åker och minan odlad jord är den vigtigaste bland de ifrågasatta arealuppgifterna och följaktligen i främsta rummet fortjent att blifva föremål för en tillförlitlig utredning, har tab. Litt. A. å följande sida egnats åt jemförelse mellan de härom erhållna uppgifterna, och bristerna i dessa blifvit utfyllda dels med de upplysningar, som af senaste femårsberättelser erbjudits, dels med sannolika antaganden, på sätt i noterna till tabellen är anfördt. Innan man kan genom tillägg af livarje års nyodlingar beräkna vidden af jord under plog, måste man hafva en säker utgångspunkt, och för att vinna denna fordras hos oss ännu säkerligen flera års ansträngningar, derunder närmandet till det rätta innebär mödans lön. I sammandraget af uppgifterna för 1865 antogs talet 4,700,000 tunnland åker och annan odlad jord såsom det minsta för hela Riket. Att detta tal redan då kunnat höjas, och att minimum för året I860 kan antagas till 4,800,000 tunnland, synes fullt bekräftas af tabellen. Den uppgifna vidden af nyodling, 29,758 tunnland, är visserligen blott ett minimum, då från ett par län, så väl som från flertalet städer, bestämd uppgift saknas, och från flera andra uttryckligen anförts, att talen äro för låga, men säkerligen kan dock vidden af skedda nyodlingar ej förklara den skilnad af öfver 100,000 tunnland befintlig jord under plog, hvilken framträder emellan de båda jemförda åren, utan beror denna skilnad till större delen af rättade och fullständigare meddelanden. Då benämningen naturlig äng ännu torde vara underkastad olika tydning ocli ej öfverallt hafva uppfattats så, som formuläret afser, att nemligen dit ej bör räknas annan naturlig äng, än den, å hvilken slotter och höskörd ägt rum, så kan arealuppgifternas summa för hela Riket ej ännu hafva så stora anspråk på tillförlitlighet. Med begagnande af flera källor och approximativa beräkningar för fyllande af bristerna i 1865 års uppgifter härom, antogs då talet 3,900,000 tunnland såsom ett sannolikt minimum för hela Riket. Från flertalet iän visa uppgifterna för året 1866 lägre belopp, så att summan af hvad, som finnes uppgifvet i tabb. 1 och 2, utgör blott 3,074,333 tunnland. Äfven om man fyller de bristande uppgifterna med de sannolikt för höga tal, som år 1865 beräknades för Kopparbergs, Wester-Norrlands och Jemtlands län, kommer man dock ej till större ängsvidd än 3,797,647 tunnland. Flera års fortsatta iakttagelser torde bäst lösa frågan, huruvida utgångstalen varit för höga, eller ängen öfvergått till åker. I afseende på den odlade ägoviddens fördelning mellan de olika odlingsföremålen tillåta de ofullständiga uppgifterna blott den sannolikhetsberäkning för hela Riket, hvilken är utförd i efterföljande tabell Litt. B. Enligt denna skulle den till strasädsodling afsedda arealen hafva utgjort år 1866: 2,405,426 tunnland mot 2,280,106 tunnland år 1865 och sålunda ökats med 125,320 tunnland. Egentliga värdet af dessa tal torde dock vara den bekräftelse, de synas inneliålla på det för Ί865 beräknade sannolika tunnlandstalet. Enligt den till ej ringa del på svaga grunder kalkylerade fördelningen af stråsädsarealen mellan höstoch vårsäd skulle den åt det första slaget egn ade åkervidden hafva under 1866 minskats med omkring

17 Ytvidden af åker och nyodlingar (Tab. Litt. A). 9 40,000 tunnland, den af vårsäd upptagna åter ökats med omkrin" 165,000 tunnland. Silttet, hvarpå dessa tal erhållits, innebär emellertid ej stora anspråk på tillförlitlighet. Tab. Litt. A. Uppgifter öfver arealen af åker och annan odlad jord samt nyodlingar under åren 1865 och A n m ä r k n i n g a r. a) Arealuppgifterna i kol. 2 och 3 enligt ekonomiska karteverket, då đo direkt insamlade gifva blott summan 201,180 tunnland. b) Enligt approximativ uppskattning utfördes för 1865 en summa af 235,000 tunnland för hela länet, städerna inbegripna. Med approximativt afdrag för stadsjord och öfverskattning äro här ofvan i kol. 2 för landsbygden ensamt upptagne 232,000 tunnland. Summan i kol. 3 är grundad på uppgift för året från Norra Hushållnings-Sällskapet 78,861 tunnland och fyllande af uteblifven uppgift från Södra Hushållnings-Sällskapet med talet 154,139 tunnland. Till kol. 5 har Norra Hushållnings-Sällskapet uppgifvit 800 tunnland, hvilken summa för Södra Hushållnings-Sällskapets område ansetts kunna säkert ökas till det utförda talet. c) Den meddelade uppgiften om nyodlingar»efter I860»: 15,272 tunnland, har ej varit eguad att i kol. 5 utföras. į deraf utgör det utförda talet: 2,545. d) Ofullständiga uppgifter för 1865 föranledde en öfverslagsberäkning för hela länet till 2(»0,000 tunnland. Med afdrag af 2,500 tnld för städerna skulle då återstå ofvan i kol. 2 utförda tal. För 1866 har Södra Hushållningssällskapet uppgifvit 78,331 tunnland. Fyllnaden i det tal, som är utfördt i kol. 3, har approximativt antagits för Norra Hushållnings-Sällskapets område, för hvilket årsuppgift nu saknas. e) I brist af fullständiga uppgifter antogs öfverslagsvis för året 18G5 talet Sammandrag af Jordbruhsstatistik für år 1в ,000 tunnland för hela länet. Afdragas härifrån för städerna 3,500 tunnland, skulle återstoden hafva utgjort den i kol. 2 utförda. Det i kol. 3 upptagna talet grundadt på vida fullständigare uppgifter synes dock utgöra ett minimum, då ännu några socknar deruti ej ingå. f) Då för 1866 arealuppgifter ej meddelats, har summan i kol. 3 erhållits genom tillägg af de nppgifna nyodlingarnes vidd. g) För intetdera året är direkt uppgift meddelad, men redogörelsen för den odlade ägoviddens användningssätt, kol , gaf för året 1865: 23,355 och för 1800: 24,049 tunnland med flere bristande uppgifter, hvadan ofvanstående summor torde väl försvara sin plats. h) Tľti redogörelsen för 1865 upptogs (kol. 2) 32,000 tunnland för hela länet såsom sannolikt tal på grund deraf, att Länsstyrelsens femårsberättelse för 1860 uppgifvit 31,223 tunnland och den för 1865: 24,648. Då Hushållnings-Sällskapet för omkring halfva sockneantalet å landsbygden uppgifvit för hvartdera af åren 1865 och 1866 blott tunnland, torde man, intilldess fullständigare uppgifter erhållits, komma sanningen närmare genom den i kol. 3 skedda nedsättningen till 25,000 tunnland. i) Fur bristande eller ofullständig uppgift från Hushållnings-Sällskapet är uppgiften för 1865 hemtad ur Länsstyrelsens senaste femårsberättelse, och, der den ej genom Hushållnings-Sällskapet ändrats, bibehållen för

18 10 Odlade ägoviddens fördelning (Tab. Litt. B), utsädes- och skördebeloppen (Tab. Litt. С). Den för år 1866 antagna och till större delen på direkta uppgifter grundade arealen för baljväxtodling synes vinna stöd af det förutgångna årets, och det samma gäller om den till potatisodling upptagna åkervidden. Tillökningen af den till andra rotfrukter så vill som till spånadsväxter använda jordvidden torde väl ock komma sanningen allt närmare, deremot torde måhända tvifvel kunna hysas, huruvida ej naturlig äng genom missförstånd ingår i uppgifterna om den jord under plog, som användts till odling af gräs och andra foderväxter. Tab. Litt. В. Den odlade ägoviddens, i tunnland, användning för olika odlingsföremål. Tab. Litt. С. Uppgifna utsädes- och skördebeloppen. Anm. a) I)o meddelade uppgifterna innehålla ett utsädesbelopp af blott 278 tunnor. Då detta i furhållande till det uppgifna skördebeloppet synes innebära en motsägelse, har här förslagsvis insatts talet 2,700. b) Några af de relativa talen i kol. G 11 öfverensstiimma ej med tab. Litt. D, emeđan olika divisor begagnats, hvartill de ofullständiga uppgifterna föranledt.

19 Utsädes- och skördebeloppen. 11 Om den kontroll iakttages, som formuläret erbjuder deruti, att summan af kol. 18 4Ί skulle utföra det i kol. 7 utförda talet, och om så kontrollerade fullständiga uppgifter från hvarje lan inginge, så skulle slutsummorna för hela Riket äfven erhålla den öfverensstämmelse, som de nu sakna. Endast för Södermanlands län visar tab. N:o 1 denna öfverensstämmelse. Summan 4,769,026 tunnland, som tab. Litt. В. för år 1866 upptager, gifver emellertid ett ökadt stöd åt det antagande, som i det föregående gjorts, att landet ar 1866 ägde minst 4,800,000 tunnland jord under plog. De brister å tabb. N:is 1 och 2, hvilka ej kunnat fyllas ens genom någon grundad approximatif beräkning för tab. Litt. B, torde nemiigen mer än öfverväga skilnaden mellan nyssnämnde 2 tal. När de brister, för hvilka sådant varit möjligt, fyllas med de fôr år 1865 erhållna uppgifterna, uppkomma de tal för utsädes- och skördebeloppen i hela Riket, hvilka i förestående tab. Litt. C. äro utförda. Beträffande stråsäd af samtlige slag upptaga de till utsäde för 1866 års skörd förbrukade 2,517,245 tunnor, deraf skulle hafva skördats 14,212,469 tunnor, mot respektive 2,494,117 tunnor och 13,148,497 tunnor, år Till höstutsäde af stråsäd skulle år 1866 användts 627,140 tunnor, deraf skördats 3,986,433 tunnor, mot respektive 628,439 t:r och 4,103,705 t:r år Till vårutsäde af stråsäd skulle år 1866 hafva åtgått 1,890,105 t.-r, och deraf skördats 10,226,036 t:r, mot respektive 1,865,678 och 9,044,792 t:r år Af Iivete skulle utsädet för år 1866 hafva utgjort 78,577 t:r och skörden 552,964 t:r, mot respektive 76,337 t:r och 522,312 t:r år Af råg skulle utsädet för år 1866 hafva utgjort 564,865 t:r och skörden 3,505,599 t:r, mot respektive 565,494 t:r och 3,640,760 t:r år Af kom är, såsom tab. Litt. C. närmare upplyser, utsädet sista året uppgifvet lägre än det förra, men förhållandet med skörden deraf omvandt. Af de öfriga stråsädsslagen äro både utsäde och skörd högre det senare än det förra året. Af baljväxter är 1866 års utsäde uppgifvet till 102,812 t:r och skörden till 485,221 t:r, mot år 1865 respektive 106,552 och 433,505 t:r. Af potatis uppgifves utsädet år 1866 större och skörden mindre än år 1865, och detsamma gäller, enligt hvad tabellen utvisar, äfven om skörden af andra rotfrukter. Den betydliga tillökning, som tabellen för år 1866 företer i skördade spånadsämnen, torde väl hafva en hufvudsaklig anledning i fullständigare uppgifter. På den areal af omkring 1,200,000 tunnland jord. under plog, hvarå enligt uppgifterna odlats foderväxter, skulle hafva år 1866 skördats 34,428,139 centner grönfoder och hö mot 26,400,000 centner år Utom de i tab. Litt. C. upptagne qvantiteter bohvete och raps, hafva uppgifvits skördade 170 tunnor hvitbetor, 1,551 centner tobak o. s. v., hvilka uppgifter, meddelade endast från ett och annat län, tydligen sakna allt värde såsom upplysning om hela Rikets skörd å de 8,500 tunnland, som uppgifvits använda till odling af andra växtslag än de förut specificerade. Att de enligt tab. Litt. C. uppgifna skördebeloppen understiga verkligheten kan väl icke betviflas redan af det skäl, att sjelfva methoden för de jordbruksstatistiska uppgifternas insamlande måste medföra resultatet af snarare för låga än för höga uppgifter. Härtill kommer ett annat skäl, nemligen att från många städer såväl som landtområden uppgifter helt och hållet saknas, och att dessa luckor ej ens genom någon öfverslagsberäkning fyllas. kunnat i tabellen Fråga blir alltså att söka tillförlitlig ledning för omdömet om det belopp, hvarmed uppgifterna understiga verkligheten. För detta ändamål äro i tab. Litt. C, kol. 6 11, utförda några relativa tal utvisande för hela Riket såväl utsäde och skörd på tunnland, som i korntal, beräknade efter de erhållna uppgifterna. I medeltalen för hela Riket dölja sig dock lätt de fel, hvilka möjligen skulle kunna falla i ögonen vid en granskning, som utföres länsvis. Det har alltså ansetts gagneligt, att för hvarje särskildt län uträkna samma relativa tal såsom en fortsättning af den i Sammandraget för år 1865 meddelade tabell, Litt. M, och dessa beräkningar följa här nedan i tab. Litt. D. I afsigt att finna det qvantitativa värdet af en s. k.»medelmåttig skörd» hafva ock i tab. Litt. E. blif-

20 12 Utsäde och skörd på tunnland och i korntal, länsvis (Tab. Litt. D). vit sammanförda de af Eders Kongi. Maj:ts och Rikets Statskontor afgifna omdömen om skörden år Derest nu uppmärksamheten egnas ât den konsumtion af spanmâl och andra jordbruksalster af 1866 Tab. Litt. D. Utsäde och skörd på tunnland och i korntal år 1866, enligt Hushållnings-Sällskapens uppgifter, länsvis.

21 Statskontorets omdöme om skörden (Tab. Litt. E). Förbrukning till bränvin. Import, export (Tabb. Litt. F. och G). 13 urs skörd, orn hvars belopp man af bestämda officiela uppgifter kan erhålla upplysning, så utvisar efterföljande tabell Litt. F. enligt de af Bränvins-Kontroll- Byrån antagna beräkningsgrunder den förbrukning till bränvinsbränning, som ägt rum från och med den 1 Oktober 186G till och med den 30 September 1867, eller af 1866 års skörd, uppgående inalles till 164,619 tunnor stråsäd och 1,479,763 tunnor potatis, då deremot af 1865 års skörd enligt förra sammandraget till bränvinsbränning användes 222,237 tunnor stråsäd och 1,722,646 tunnor potatis. Mot den minskade sädesoch potatisförbrukningen svarar dock ej en minskad tillverkning af bränvin, då denna från och med den 1 Oktober 1865 till och med den 30 September 1866 uppgått till 14,451,865 kannor och från och med den 1 Oktober 1866 till och med den 30 September 1867 till 14,274,085 kannor. Möjligen skulle en bland anledninsarne härtill kunna sökas i sädens beskaffenhet. Enligt benäget meddelande från General-Tullstyrelsen har förhållandet med införsel och utförsel af nu ifrågavarande jordbruksalster varit det, som af efterföljande tab. Litt. G. utvisas. Om dessa uppgifter enligt de beräkningsgrunder, som äro anförda i Sammandraget för år 1865, reduceras till tuuntal à 6,3 kubikfot, så erhållas följande tal: Tab. Litt. E. Kongl. Maj:ts och Rikets Statskontors omdöme om skörden år 1866.

22 14 Import, Export. Jemförelse och granskning af uppgifterna. Om man nu sammanställer uppgifterna i föregående tabeller, sa lemna de för hela Riket det resultat i afseende på skördens qvantitet, som efterföljande tabell Litt. H. utvisar. Enligt tab. Litt. E. har 1866 års skörd af Statskontoret bedömts såsom»medelmåttig», då omdömet om 1865 års skörd utföll»under medelmåttig». Att skördens qvantitet på dessa omdömen utöfvar större inflytelse än dess qvalitet, torde väl med säkerhet kunna antagas. Följaktligen skulle man nu hafva att vänta uppgifter om ett högre skördebelopp än för år Tab. Litt. C. utvisar äfven högre tal för skörden af hvete, vår-råg, korn, hafre, blandsäd, ärter, bönor och vicker, men ett med 144,797 tunnor lägre belopp för höstråg. För samtliga stråsädsslagen utgör den för år 1866 uppgifna tillökningen 1,063,972 tunnor. För baljväxter är ock en tillökning af 51,716 tunnor uppgifven. Den för 1866 uppgifna potatisskörden är deremot 580,639 tunnor lägre än 1865 års. Export och import af jordbruksalster måste i allmänhet vara beroende af skördens mängd och beskaffenhet, så att man af ett större exportöfverskott är Forts. af Tab. Litt. E. Kongl. Maj:ts och Rikets Statskontors omdöme om skörden år ) Af höstsäden knappt medelmåttig, af vårsäden утпіц.

23 Förbrukning af säd m. m. till bränvin (Tab. Litt. F). In- och utförsel af spanmål (Tab. Litt. G). Jemförelse af uppgifterna. 15 berättigad att sluta till en rikare skörd. Då nu exporto f υ er skottet af stråsäd och trindsäd tillsammans efter 1865 års skörd utgjorde endast 1,618,936 tunnor, har detsamma efter 1866 års skörd ensamt af stråsäd uppgått till 2,624,397 tunnor och företer sålunda en tillökning af 1,005,461 tunnor. Häruti kan väl sökas en ytterligare bekräftelse derpå, att det sistnämnda årets stråsädsskörd i det hela måste hafva varit ymnigare än det förstnämnda årets. Det är visserligen sannt, att exportöfverskottet af hafre ensamt med icke mindre än 1,031,423 tunnor öfverstiger 1865 års exportöfverskott af samma sädesslag, och att året 1866 importöfverskottet af rag med 320,814 tunnor öfverstiger förhållandet år 1865, men detta motsäger dock ej berättigandet att af de anförda talen sluta till en ymnigare sädesskörd i det hela än under året Om man nu egnar uppmärksamhet åt Hushållnings-Sällskapens svar på den allmänna frågan, huruvida sädesskörden år 1866 lemnat öfverskott till afsalu, så kan denna otvifvelaktigt anses besvarad på Tab. Litt. F. Förbrukning af säd och potatis till bränvinsbränning i tunnor à 63 kannor. Tab. Litt. G. Uppgift å Rikets in- och utförsel af Spanmål under nedanupptagne tidsperioder.

24 16 Jemförelse af skördeuppgifterna. Sannolikhetsberäkning öfver 1866 års skörd (Tab. Litt. H). ett sätt, som för Riket i sin helhet ådagalägger ett betydligt öfverskott, särdeles af vårsäd och förnämligast h afre. S idesbrist är särskildt omnämnd inom Stockholms län i några skärgårdssocknar, inom Kronobergs län i Uppvidinge samt några socknar af Allbo härad, inom vestra delarna af Blekinge län, inom en del af Bollebygds, Marks, Wedens och Gäseneds härader af Elfsborgs län, i Österplana, Häggums (råg, hvete, korn) och Härja (råg) socknar af Skaraborgs län, i Elfdals, Nordmarks, Öfre Fryksdals och Fernebo härader äfvensom delvis (hvete) i Wisnums härad af Wermlands län, inom 13, för det mesta bergslagssocknar af Westmanlands län, i Ofvan- och Nedan-Siljans, Westerdals och Westerbergslags fögderier af Kopparbergs län, inom Gefleborgs län (78,240 kubikfot beräknade för 12 socknar), inom Wester-Norrlands län hälften till af behofvet, samt inom de flesta delar af Westerbottens och Norrbottens län. För Norrbottens län innehåller tab. Litt. E. omdömet»under medelmåttig» skörd med 5:te kornet af höstråg och korn, tab. Litt. D. 6:te kornet af höstsäd, men ej fullt 4:de af vårsäd, och tab. N:is 1 och 2 ett uppgifvet skördebelopp af 70,455 tunnor stråsäd för en rnedelbefolkning af 75,687, eller, med afdrag för uppgifvet utsädesbehof 18,744 tunnor, ett tillgängligt medeltal på person af 0'68 tunnor. För Westerbottens län innehåller tab. Litt. E. omdömet»medelmåttig» skörd med 6:te 7:de kornet af höstråg och 5:te 6:te af vårsäd, tab. Litt. D. blott 5:te kornet af höstsäd och föga öfvcr 3:dje kornet af vårsäd, och tab. N:is 1 och 2 ett uppgifvet skördebelopp af 92,230 tunnor stråsäd för en medelbefolkning af 90,522, eller, med afdrag för uppgifvet utsädesbehof 27,133 tunnor, ett tillgängligt medeltal på person af 0'72 tunnor. För Wester-Norrlands län innehåller tab. Litt. E. omdömet»medelmåttig» skörd med 8:de 9:de kornet af höstråg och 6:te 7:de af vårsäd, tab. Litt. D. något öfver 7:de kornet af höstsäd men blott 4:de af vårsäd, och tab. N:is 1 och 2 ett uppgifvet skördebelopp af 170,736 tunnor stråsäd för en medelbefolkning af 130,264, eller, med afdrag för uppgifvet utsädesbehof af 36,862 tunnor, ett tillgängligt medeltal på person af 1Ό3 tunnor. För Gefleborgs län upptager tab. Litt. E.»medelmåttig» skörd med.5:te 6:te kornet af hösthvete, 4:de 8:de af höstråg och 6:te 7:de af vårstråsäd, tab. Litt. D. öfver 7:đe kornet af höstsäd och nära 6:te af vårstråsäd, och tab. N:is 1 och 2 ett uppgifvet skördebelopp af '309,129 tunnor stråsäd för en medelbefolkning af 145,711, eller, med afdrag för uppgifvet utsädesbehof af 51,129 tunnor, ett tillgängligt medeltal på person af 1'75 tunnor. För Kopparbergs län upptager tab. Litt. E.»fiali medelmåttig» skörd med 5:te lo^de kornet af hösthvete och höstråg, 6:te 8:de af vårstråsäden, tab. Litt. D. något öfver 7:de kornet af höstsäd och knappt 5:te af Тab. Litt. II. Resultatet af uppgifterna rörande 1866 års skörd.

25 Sannolikhetsberäkning öfver 1866 års skörd. 17 vårsäd, och tab. N:is 1 och 2 ett uppgifvet skördebelopp af 521,416 tunnor stråsäd för en medelbefolkning af 176,726, eller, med afdrag för uppgifvet utsädesbehof af 99,154 tunnor, ett tillgängligt medeltal på person af 2'38 tunnor. För Westmanlands län upptager tab. Litt. E.»medelmåttig» skörd med 5:te 6:te kornet af höstsäd och 6:te 7:de af vårsäd, tab. Litt. D. 6:te kornet af så väl höst- som vårstråsäd, och tab. N:is 1 och 2 ett uppgifvet skördebelopp af 453,364 tunnor, för en me delbefolkning af 111,820, eller, med afdrag för uppgifvet utsädesbehof af 75,597 tunnor, ett medeltal på person af 3'38 tunnor. För Wermlands län uppgifver tab. Litt. E. mnđer medelmåttig» skörd med 3:dje 7:de kornet för höstsäden och 5:te I0:de för vårsäden, tab. Litt. D. något öfver 6:te kornet för höstsäden och knappt 5:te för vårsäden, och tab. N:is 1 och 2 (med flera brister) ett skördebelopp af 720,221 tunnor för en medelbefolkning af 263,181, eller, med afdrag för utsädesbehofvet 143,205, ett medeltal på hvar person af 2Ί9 tunnor. För Blekinge län uppgifver tab. Litt. E.»medelmåttig» skörd med 5:te 10:de kornet af höstsäd och 4:de 5:te af vårsäd, tab. Litt. D. knappt 5:te af höstsäd och knappt 6:te af vårsäd, och tab. N:is 1 och 2 ett skördebelopp af 233,085 tunnor stråsäd för en medelbefolkning af 127,183, eller, med afdrag för utsädesbehofvet 44,356 tunnor, ett medeltal på person af Г48 tunna. Hushållnings-Sällskapets omdöme om stråsädsskörden i Jemtlands län torde så nrycket hellre få så tydas, som skulle den hafva för länets behof varit tillräcklig, då tab. Litt. E. karakteriserar den som»öfver medelmåttig» med 8:de 10:de kornet af höstråg och 4:de 9:de af vårsäden, och tab. Litt. D. visar emellan 8:de och 9:de kornet af höstsäd och 6:te af vårsäd. Det i tab. N:is 1 och 2 uppgifna skördebeloppet af 100,030 tunnor stråsäd, minskadt med utsädesbehof vet 18,927 tunnor, skulle dock gif va på hvar person af medelbefolkningen ett qvantum af blott 1 17 tunna. vi nu öfvergå till de län, från hvilka Hushållnings-Sällskapen uppgifvit 1866 års skörd hafva Sammandrag af Jordbruksstatistik för år 1866, allmänt lemnat öfverskott till a/salu utan någon nämnvärd partiel brist inom länet, så befinnes i tab. Litt. E. omdömet»under medelmåttig» skörd för Stockholms lan med 5:te 6 : te kornet, då tab. Litt. D. uppgifver öfver 6:te kornet, och den uppgifna skördemängden, efter utsädets afdrag, räcker till 3'38 tunnor säd på hvar person af medelfolkmängden, Stockholms stad oberäknad. För Malmöhus län innehåller omdömet i tab. Litt. E.»nära medelmåttig», men med vida högre korntal än tab. Litt. D., och tillgången på hvar person enligt skördeuppgifterna visar det högsta talet för något län, eller 5'23 tunnor. För Upsala, Södermanlands, Calmar, Gotlands, Hallands, Göteborgs och Bohus, Skaraborgs och Westmanlands län uppgifver tab. Litt. E.»medelmåttig» skörd, med i de flesta fall ej obetydligt högre korntal än tab. Litt. D. Enligt skördeuppgifterna skulle dessa län hafva en tillgång i medeltal af 2'48 4'60 tunnor på person. För Jönköpings, Christianstads och Örebro län innehåller tab. Litt. E. omdömet»fullt medelmåttig» skörd med likaledes ej obetydligt högre korntal än tab. Litt. D. Medeltillgången på person enligt skördeuppgifterna skulle ligga emellan 2'49 och 3'41 t:or. För Östergötlands, Kronobergs och Elfsborgs län är omdömet -»öfver medelmåttig» skörd gifvet, och korntalsuppgifterna utförda för de 2 förstnämnda länen högre än å tab. Litt. D. Medeltillgången på person enligt skördeuppgifterna skulle ligga emellan 2 25 och 3'73 tunnor. Ej blott mellan tabb. Litt. D. och E. saknas öfverensstärnmelse mellan korntalsuppgifterna, utan dessa utfalla å den sistnämnda tabellen vid jemförelse länen emellan ofta på ett sätt, som ej synes öfverensstämma med det allmänna omdömet om skörden. Så länge en dylik brist på öfverensstämmelse mellan Länsstyrelsernas och Hushållnings-Sällskapens uppgifter förefinnes, är klart, att man af det allmänna omdömet om skördebeloppet af säd ej kan beräkna hvarken för Riket eller något län den qvantitet deraf, som verkligen skördats. 3

26 18 Sannolikhetsberäkning öfver 1866 års skörd. Tager man de af Hushållnings-Sällskapen i bestämda tal uppgifna skördebeloppen af samtlige stråsildsslag såsom utgångspunkt och ställer sig för hvarje län frågan om den tillgång, som detta skördebelopp efter utsädets afdrag skulle kunnat bereda i medeltal åt hvarje länets innevånare, och härvid grupperar länen efter nämnde Sällskaps omdömen om öfverskott eller brist, så utfalla svaren på följande sätt, nemligen, såsom förr är anfördt, för Norrbottens län 0'68 tunna, för Westerbottens 0'72 tunna och för Wester- Norrlands län Г03 tunna. Antager man nu med Hushållnings-Sällskapet bristen för det sistnämnda länet hafva legat emellan hälften och tvåtredjedelar af behofvet och förutsätter denna brist fylld genom import, så skulle länet med en förbrukning af omkring 2 tunnor på person hafva behöft en tillförsel af omkring 130,000 tunnor. Tulljournalerna torde kunna bereda möjlighet att bedöma sannolikheten af' ett dylikt tal. Skulle det hafva någon grund, torde väl det gifna omdömet»medelmåttig» skörd här ej hafva varit på sitt ställe. I motsatt fall måste väl de numeriska uppgifterna om skördebeloppet vara allt för låga. Antager man en sädesförbrukning af 2 tunnor på person för Norrbottens och Westerbottens län, så skulle bristen enligt de meddelade skördeuppgifterna hafva påkallat en införsel till det förstnämnda länet af inemot 100,000 tunnor, och till det sistnämnda af inemot 116,000 tunnor. Àfven här torde tulljournalerna kunna leda omdömet, huruvida uppgiften om»medelmåttiga skörd för Westerbottens län är tillräckligt grundad. Om man för Gefleborgs län antager den för 12 socknar uppgifna bristen, omkring 12,500 tunnor, fylld genom tillförsel, skulle derigenom dock hafva vunnits en tillgång af blott Г86 tunna på person. För ett medeltal af endast 2 tunnor på person skulle behöfts en tillförsel till länet af inemot 34,000 tunnor, derest skördeuppgifterna ej äro för låga, hvilket man kunde hafva anledning antaga af omdömet»medelmåttig» skörd. Oaktadt samma omdöme om Blekinge län skulle dock enligt Hushållnings-Sällskapets uppgifter om skörden och med antagande af ett behof af 2 tunnor på person hafva påkallats en sädestillförsel till länet af mer än 66,000 tunnor. Af de län, för hvilka skördeuppgifterna gifva ett medeltal på person understigande 2 tunnor, återstår endast Jemtlands, der tillgången ej skulle varit högre än 1Ί7 tunna. Då emellertid Statskontorets omdöme»öfver medelmåttig» skörd jemföres med Hushållnings- Sällskapets, att i provinsen Jemtland ej förefunnits någon brist och i Herjeådalen ej betydlig med undantag för Tännäs socken, skulle man här, för att erhålla ett medeltal af 2 tunnor på person, snarare kunna ifrågasätta, huruvida ej skördeuppgifterna kunde antagas vara med 50 à 60 tusen tunnor för låga, än förutsätta, att en sådan sädesqvantitet behöft tillföras länet. Ehuru Statskontorets omdöme för Wermlands län lyder»under medelmåttig» skörd, torde dock, då de ofullständiga uppgifterna derifrån gifva ett medeltal på person af 2Ί9 tunnor, och då öfverskott till afsalu vitsordas från flertalet härader, men brist blott från några få, kunna antagas, att länets behof i det hela, om detta ej uppskattas till mer än 2 tunnor på person, kurmat fyllas utan tillförsel. Samma antagande, att uppgifven partiel brist kunnat af öfverskott inom länet fyllas, torde i än högre grad gälla Kronobergs län med uppgifven tillgång af 2"25 tunnor, Kopparbergs län med tillgång af 2'38 tunnor och Elfsborgs län med tillgång af 2'63 tunnor på person. Fastän uppgifterna innehålla blott de låga medeltalen af 2'48 tunnor på person för Calmar län, 2'49 tunnor för Örebro län, 2'60 tunnor för Göteborgs och Bohus län, lider det väl dock intet tvifvel, att dessa län höra till dem, som lemnat exportöfverskott, och att följaktligen uppgifterna för dem måste antagas för låga. De öfriga 10 länen, för hvilka skördeuppgifterna lemna en tillgång i medeltal på person från 3'35 till 5'23 tunnor säd, kunna naturligtvis ännu säkrare antagas hafva lemnat exportöfverskott. Af det anförda skulle följa, att, med antagande af ett spanmålsbehof af blott 2 tunnor på person och under förutsättning af tillförlitliga skördeuppgifter från Norrbottens, Westerbottens, Wester-Norrlands, Gefleborgs och Blekinge län, dessa 5 län skulle tillsammans hafva behöft en tillförsel af omkring 446,000 t:r säd. Om man nu, under samma förutsättningar af tillförlitliga skördeuppgifter, och en förbrukning på per-

27 Sannolikhetsberäkning öfver 1866 års skörd. 19 son af blott 2 tunnor sad, beräknar qvantiteterna af öfverskott inom de län, der sådant förefunnits, så skulle detta för Malmöhus län hafva uppgått till 1,005,790 tunnor, för Skaraborgs till 485,654, för Östergötlands till 444,131, för Christianstads till 316,798, för Upsala til! 255,502, för Södermanlands till 242,485, för Stockholms till 192,124, för Hallands till 172,206, för Westmanlands till 154,312, för Göteborgs och Bohus till' 140,805, för Calmar till 113,493, för Jönköpings till 111,758, för Örebro till 81,306 och för Gotlands län till 74,782 tunnor eller tillsammans till 3,791,146 tunnor stråsäd. Det kända exportöfverskottet af stråsäd utgör nu enligt tab. Litt. Ы. 2,624,397 tunnor stråsäd, och den sädesbrist inom 5 län, som måst fyllas genom tillförsel, har här ofvan förslagsvis kalkulerats till 446,000 tunnor. Dessa båda tal gifva summan 3,070,397 tunnor, och denna summa jemförd med det öfverskott, som förslagsvis beräknats tillgängligt inom 14 län, skulle, äfven med antagande att de erhållna skördeuppgifterna vore tillförlitliga, gifva ett öfverskott af 720,749 tunnor, under den gjorda förutsättningen af en förbrukning på person ej bfverstigande 2 tunnor och utan att nagon tillgång till kreaturs utfodring med säd ingått i beräkning. Att denna förutsättning ej är hållbar har dock redan blifvit ådagalagdt i Sammandraget öfver 1865 års uppgifter, der medeltalet af personlig förbrukning antagits till åtminstone 2"45 tunnor säd af alla slag gemensamt. Om än sädesbrist å en eller annan ort skulle nödga till en lägre förbrukning än denna, torde dock med säkerhet kunna antagas, att, der tillgång finnes, förbrukningen är vida större. Om man nu för de 5 län, Norrbottens, Westerbottens, Wester-Norrlands, Gefleborgs och Blekinge, som i det föregående antagits hafva behöft en tillförsel af omkring 446,000 tunnor, höjer personliga förbrukningen till 245 tunnor, så skulle bristen ökas med mer än 250,000 tunnor, och följaktligen behofvet af tillförsel uppgått till närmare 700,000 tunnor. Vida sannolikare synes, att de erhållna skördeuppgifterna äro så mycket för laga, att behofvet af tillförsel på långt när ej uppgått till det belopp, som förestående beräkningar lemnat. För en del af dessa län torde väl ock bristen hafva kunnat minska den personliga sädesförbrukningen. För de 5 län, som i det föregående på grund af' Statskontorets omdömen och Hushållnings-Sällskapens uppgifter, ej skattats högre än att sädesskörden varit för länets eget behof tillräcklig, och hvilkas skördeuppgifter lernna en tillgång för Jemtlands län af Г17, för Wermlands af 2Ί9, för Kronobergs af 2'25, för Kopparbergs af 2'38 och för Elfsborgs af 2'63 tunnor på person, torde väl, om Jemtlands län undantages, ej vara tvifvel underkastadt, att skörden i verkligheten uppgått till sådant belopp, att den lemnat tillgång till mer än 2"45 tunnor på person. För de 14 län, i hvilka skördcuppgifterna redan lemna tillgång till en personlig förbrukning öfverstigande 2'45 tunnor, och hvilka vitsordats hafva haft mer eller mindre betydligt sädesöfverskott till afsalu, utfaller visserligen kalkylen öfver detta öfverskotts belopp lägre, än i det föregående är anförd t, då personliga förbrukningen antagits till blott 2 tunnor, men att denna kalkyl hvilade på för låg personlig förbrukning visades redan af det betydliga öfverskott, hvartill den skulle leda. Lägges nu härtill den stora sannolikheten, för att ej säga vissheten, om allmänt för låga skördeuppgifter, så kan man vara så mycket säkrare, att skördebeloppet varit tillräckligt så väl för en högre personlig förbrukning, som för försäljning. Af det anförda torde följa fullt berättigande att med anspråk på tillförlitlighet uppställa nedanstående sannolikhetsberäkning öfver 1866 års stråsädsskörd. Reserveradt utsädesbehof. tunnor 2,517,245. Förbrukadt till bränvinsbränning...» 164,619. Exportöfverskott» 2,011,691. Till föda åt befolkningen à 2'45...» 10,236,541.»»» husdjuren» 1,200,000. Summa 16,130,096. Det uppgifna skördebeloppet 14,212,469 understiger denna beräkning med 1,917,627. Tager man nu i öfvervägande, att det här utförda utsädesbeloppet otvifvelaktigt är för lågt uppgifvet, att det förslagsvis antagna behofvet för husdjuren med mer än en million tunnor understiger, hvad man redan för flera år sedan ansåg för detta ändamål åtgå, och

28 20 Väderleken. Sädens beskaffenhet. Potatissjuka. Kreaturs antal (Tab. Litt. I). att kalkylen icke afser någon återstod i förråder, så synes sannolikheten för en stråsädsskörd af omkring 17 millioner tunnor kunna väl motiveras. Detta motsages ej heller af den brist, som jemförelsen med de erhållna skördeuppgifterna utvisar, då utom det förhållande att dessa uppgifter i allmänhet måste antagas för låga, de helt och hållet saknas för flera delar af landet. Trindsädsskörden torde kunna antagas hafva uppgått till minst 500,000 tunnor. Beträffande potatisskördens verkliga belopp kommer man säkert att stadna i okunnighet, intilldess den till potatisodling använda arealen å jordtorp och lägenheter samt omkring backstugor kommer att tagas i beräkning, hvilket antagligen hittills icke, eller till blott ringa grad skett. Totalbeloppet af skörden å denna areal torde väl äfven för ifrågavarande år hafva öfverstigit en eller annan million tunnor och fyllt behofven för omkring en half million af landets innevånare. Möjligheten att utan ruinerande förluster sköta åkerbruk beror naturligtvis af den afkastning, som erhålles, och den erfarne jordbrukaren känner utan tvifvel den lägsta gräns, vare sig af skörd å tunnlandet, eller i korntal af utsädet, vid hvilken hans yrke kan äga bestånd. Det torde följaktligen ock vara för Hushållnings-Sällskapen möjligt att bedöma, huruvida de beräkningar af korntalet m. m., hvilka i tabb. Litt. С. och D. här ofvan, enligt de erhållna uppgifterna, blifvit utförda, äro rimliga d. v. s. med verkligheten kunna vara öfverensstilmmande, eller ej. I senare fallet uppfylla dessa beräkningar dock sitt ändamål, om genom dem det kan lyckas att fasta uppmärksamheten på den alltid möjliga utvägen att, när för låga uppgifter erhållits, härom uttala ett bestämdt omdöme jemte antydning om den sannolika höjning, som dessa skulle tåla. Detta innebure god vägledning för en sannolikhetsberäkning, som tills vidare ej kan undvaras. Samtliga uppgifter om väderleken synas instämma deruti, att den under bergningstiden från höskörden till inuti Oktober varit utmärkt af ihållande, ymnig, nederbörd, erinrande om året 1844, dock inom olika län med än mer än mindre menlig verkan på skörden. Tidig frost på hösten synes ej hafva inträdt i de nordligaste länen, men omnämnes från Gefleborgs och Wermlands län. Gynnsam väderlek för vårutsädet synes hafva ägt rum inom flertalet län, hvaremot från Kronobergs län anmärkes kall vår med nattfrost i April och Maj, från Christianstads, Malmöhus, Westmanlands och Wester-Norrlands län mycken nederbörd och kyla äfven under våren. Från Malmöhus län ointalas frost under rågens blomning. Sommarvärmen tyckes för det mesta hafva varit begränsad inom tiden från medlet af Juni till senare delen af Juli. Sädens beskaffenhet uppgifves från Stockholms, Upsala, Södermanlands, Kronobergs, Malmöhus, Elfsborgs, Kopparbergs, Wester-Norrlands och Westerbottens län allmännare hafva varit mindre god och dryg, med låg vigt, och rost å hvetet i det förstnämnda länet. Deremot Synes den menliga verkan af det ogynnsamma bergningsvädret hafva varit inskränkt till vårsäden i Hallands och Örebro län samt, blott här och der framtrådt inom Skaraborgs, Westmanlands och Jemtlands län. I allmänhet god och kärnfull säd uppgifves hafva skördats inom Jönköpings, Gotlands och Norrbottens län. Potatissjuka, mer eller mindre alln.änt utbredd, omtalas från Stockholms, Upsala, Östergötlands, Kronobergs, Calmar, Gotlands, Göteborgs och Bohus, Wermlands, Örebro och Wester-Norrlands län, och god potatisskörd endast från Hallands län. Den potatisbrist, som angifves från Stockholms och Upsala län, torde väl Tab. Litt. I. Uppgifna antalet vid slutet af åren 1865 och 1866 underhållna kreatur af nedanstående slag.

29 Kreaturs antal. 21 hafva haft sin orsak iner i skördens dåliga beskaffenhet än i dess qvantitet, då t. ex. från Upsala län knappast mer än halfva skörden varit brukbar. I öfrigt torde få hänvisas till de särskilda upplysningar, som åtfölja hvarje länsredogörelse. Beträffande uppgifna antalet vid 1866 års slut underhållna kreatur, innehåller föregående tabell Litt. I. en jemförelse med året Deraf framgår ökadt antal af hvart slag med undantag af getter. Då för så väl det ena som det andra året många uppgifter saknas, och talen i verkligheten måste vara högre, så förutsattes redan i sammandraget för 1865, att dessa tal tryggt skulle kunna höjas till häftar 440,000, oxar 286,000, tjurar 40,000, kor 1,189,000, ungnöt 428,000, får 1,600,000, getter 136,000 och svin 404,000. De för 1866 erhållna uppgifterna synas fullt berättiga till en dylik höjning. Hushållnings-Sällskapens omdömen om höskörden från naturlig äng låta för Östergötlands samt Göteborgs och Bohus län riklig, dock för det förstnämnda länet med någon skada under bergningen, för Upsala, Södermanlands, Jönköpings, Kronobergs, Calmar, Gotlands, Christianstads, Elfsborgs, Örebro och Westmanlands län i allmänhet god, dock med anmärkning för Calmar län om menlig inflytelse af bergningsvädret, för Stockholms och Blekinge län temligen god, men i det förstnämnda länet illa bergad, för Hallands, Skaraborgs, Wermlands, Kopparbergs, Gefleborgs, Wester- Norrlands och Jemtlands län medelmåttig, ehuru i de 2 sistnämnde länen skadad vid bergning, för Norrbottens län under medelmåttig, och för Westerbottens län dels missväxt, dels skada vid bergningen. Omdömena om halmskörden innehålla för Östergötlands slättbyggd, Göteborgs och Bohus, Elfsborgs, en del af Skaraborgs samt Gefleborgs län riklig, men i Göteborgs och Elfsborgs län skadad af bergningsvädret, för Stockholms, Upsala, Jönköpings, Calmar, en del af Skaraborgs, Wermlands, Örebro, en del af Westmanlands och Kopparbergs län i allmänhet god, men illa bergad i de 2 första samt Calmar och Wermlands län, för Kronobergs, Kopparbergs och Jemtlands län fullt medelmåttig, för Södermanlands, skogsbygden af Östergötlands, Gotlands, Christianstads, Hallands, delar af Skaraborgs och Westmanlands, Wester-Norrlands, Westerbottens och Norrbottens län medelmåttig, dock i Wester-Norrland skadad under bergning, för Blekinge och någon del af Westmanlands län under medelmåttig och knapp. Dessa uppgifter om fodertillgång motsäga ingalunda möjligheten af kreatursstockens tillväxt så väl som af det öfverskott till försäljning af lefvande djur eller ladugårdsalster, som från nästan alla län vitsordas. Endast från Wester-Norrlands och Norrbottens län omtalas afyttring och nedslagtning vållad af foderbrist. Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärda Stormägtigste, Allernådigste Konung! Eders Kongl. Maj:ts underdanigste och tropligtigste tjenare och undersåter FR. TH. BERG. Carl R. Mörner. Stockholm den 25 Augusti 1868.

30 22 Tab. N:o 1. Sammandrag af de erhållna uppgifterna till Rikets Anmärkningar. a) Då uppgift för året helt och hållet nteblifvit från länets Södra Hushållnings-Sällskap, har i đe för hela länet utförda summorna intagits nämnde Hushållningssällskaps uppgift för året b) Då uppgift för året helt och hållet uteblifvit från länets Norra Hushållnings-Sällskap, har detta Sällskaps uppgift för 1865 här intagits i de utförda länssummorna. De tomma kolumnerna i tabellen antyda att uppgift ej meddelats. Då, oaktadt de många bristerna och felen i fiera länsuppgi/ter, slutsummor dock å tabellen blifvit utförda, böra dessa summor derefter bedömas.

31 jordbruksstatistik för året Landsbygden. 23

32 24 Forts. af Tab. N:o 1. Sammandrag af de erhållna uppgifterna till Rikets

33 jordbruksstatistik för året Landsbygden. 25

34 26 Tab. N:o 2. Sammandrag af de erhållna uppgifterna till Rikets jordbruksstatistik

35 för året Städerna (jemte slutsummor för hela Riket). 27

36 28 Forts. af Tab. N:ο 2. Sammandrag af de erhållna uppgifterna till Rikets jordbruksstatistik

37 för året Städerna (jemte slutsummor för hela Riket). 29

38 STOCKHOLM, TRYCKT HOS P. A. NORSTEDT & SÖNER, KONGL. BOKTRYCKARE.

39 BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. N) Jordbruk och Boskapsskötsel STOCKHOLMS LÄN. Jordbruks-statistik Stockholms län. 1

40 2 Stockholms

41 län. 3

42 4 Stockholms

43 län. 5

44 6 Stockholms

45 län. 7

46 8 Stockholms

47 län. 9

48 10 Stockholms

49 län. 11

50 12 Stockholms

51 län. 13

52 14 Upplysningar till Jordbruks-statistiken för år A. Brukningssättet: 2-skiftes och 3-skiftesbruk begagnas hufvudsakligen af allmogen och det förstnämnda mera allmänt än det sednare, hvaremot vexelbruk förekommer på alla större egendomar, s. k. herregardar; vid 2-skiftesbruk användes en del af trädan oftast till rotfrukter, baljväxter och någon gång äfven till klöfver. B. Vidd af nyodling: Från 38 socknar uppgift om ett sammanräknadt belopp af 1,124 tunnland; och från flera socknar har omnämnts, att nyodlingar blifvit verkställda, men till obekant arealvidd. C.» vattenaftappning: i 6 socknar å tillsammans 319 tunnland. D.» underdikning: 778 tunnland i 22 socknar. E.» ängs vattning: ingen uppgift. Ғ.» mergling: 21 tunnland i 3:ne socknar, nemligen Blidö, Harg och Gräsö. G.» skogssådd: cirka 76 tunnland. H.» skogsplantering: cirka 50 tunnland. I. Väderlek, sånings- och skördetider: höst- och vårutsädet skedde under en härför temligen gynnsam väderlek på vanliga tider, nemligen för höstsäden Aug. Sept. och vårsäden April Maj, men skörden fördröjdes längre fram på hösten än vanligt, till följd af det myckna regn, som föl! allt ifrån höskördens börjen till i Oktober månad, så att under intet år alltsedan 1844 någon så stark nederbörd förekommit. K. Skördens beskaffenhet och vigt m. m.: i allmänhet mindre god och vigten låg, till följd af dålig bergning, samt rostsvamp, synnerligast på hvetet, hvaraf högst menligt inflytande. Vigten för livetet från 2,40 till 2,эо, för råg 2, 2,60, för korn 2,io 2,40, för hafre 1,зо till 1,60 centner per tunna (= 6,з kubikfot). Potatis, mycket angripen af sjukdom, har öfverallt gifvit högst ringa skörd och på många ställen total missväxt. L. Skörden af hö från naturlig äng: temligen god, men i allmänhet illa bergad och mindre närande. M.» af halm: Till qvantiteten god så väl af höst- som vårsäd, men dålig bergning och skadad af rost, hvilken sjukdom angrep så väl vinter- som vårsädshalmen. N. Ofverskott till salu: (af säd och andrag I de flesta socknar öfverskott af säd, med undantag af några socknar i skärgårdeu, O. Brist för eget behof: / jordbruksalster ) men temlig allmän brist på potatis. P. Ofverskott till salu: (af kreatur och andrai Mer och mindre öfverskott i allmänhet, men någon bestämd sifferuppgift härför Q. Brist fór eget behof: / ladugårdsalster ) saknas helt och hållet. R. Vanlig årslön för dräng: 100 à 150 R:dr; piga: 30 à 80 R:dr i husbondes kost. S. Värdet af stat och lön för dräng: 250 à 300 R:dr; piga: 150 à 200 R:dr. T. Dagsverkspriser: sommar- mans: högsta 1,7 5 à 2 R:dr, lägsta 1 à 1,25; qvins: högsta 75 öre à 1 R:dr, lägsta 50 öre; vinter- mans: högsta 1,50 à 1,67, lägsta 50 öre à 1,25; qvins: högsta 37 à 75 öre, lägsta 25 öre. U. Skogstillgång: medelmåttig; vanligtvis ännu i öfverflöd der inga sjö- eller jemvägskommunikationer finnas i dess närhet, men utmed segellederna är skogen för det mesta uthuggen. Skogssköflingen fortgår alltjemnt, men har börjat något mera planmessigt bedrifvas, hvarföre sågen användes mera än förr vid upparbetningen och så kallad bångved tillvaratages nu för eget behof, då kastveden säljes. Löfträd, tall, sågstockar och gröfre timmer blifva alltmera sällsynta. Till de många tegelbruken åtgår mycken skog. V. Afyttring af skogsalster: förekommer mest inom länets norra del och består hufvudsakligen af kolförsäljning till i närheten liggande jernbruk och kastved till hufvudstaden. Från 14 socknar har uppgift inkommit om försäljning af tillsammans 5,025 famnar ved och 30 tunnor tjära, samt för 1,000 R:dr diverse skogsprodukter. X. Bränntorfsmossar: obegagnade till icke obetydlig utsträckning i flera delar af länet. Y. Antalet planterade fruktträd: inom 38 socknar 31,495 stycken, häri inberäknade 10,000 stycken vid Hillersjö trädgårdsskolor. Z. Binäringar: Från några af de vid skärgården belägna och af öar i densamma bestående socknar hafva uppgifvits några sifferbelopp rörande fisket, såsom varande deras hufvudnäring, hvilka sammanräknade utgöra 2,688 läster och 2,000 valar strömming, tillika med 25,000 riksdalers inkomst för en socken af samma fiskslag. Af andra fiskslag hafva erhållits 400 tunnor och 700 lisp. Från flera socknar har uppgifvits att strömmingsfiske idkas, varit mer och mindre godt m. m., utan några siflerbelopp. Tegeltillverkning förekommer temligen allmänt, men blott en enda socken har uppgifvit beloppet häraf till 350,000 stycken. Biskötsel förekommer högst obetydligt. Linodling endast i mindre skala i Närdinghundra och Sjuhundra härader. Ett stenhuggeri med gjutsandstägt finnes vid Hufvudsta i Solna socken, hvilket sysselsätter 350 arbetare, och från en socken har blifvit nppgifvet att bärplockning och desammas försäljning i hufvudstaden inbringat 200 R:dr. STOCKHOLM 18C8. Р. Л. NoRSTEm & SÖ.NEK.

53 BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. N) Jordbruk och Boskapsskötsel UPSALA LÄN. Från Kongi. Hushållnings-Sällskapet har jemte de statistiska uppgifterna ingått följande skrifvelse: "Då Upsala läns Hushållnings-Sällskap härmed till Statistiska Central-Byrån öfverlemnar den af Kongl. Maj:t nådigst anbefallda "bearbetningen till sammandrag" af primäruppgiftcrna till jordbruksstatistiken öfver Upsala län för år 1866, torde några allmänna upplysningar rörande denna bearbetning böra meddelas. Att bearbetningen af de statistiska uppgifterna rörande jordbruket och boskapsskötseln denna gång är utförd icke efter Hushållnings-distrikterna, utan efter häraderna, och derjemte med specifikation för hvarje socken inom häradet, lär icke fordra någon särskild förklaring, då Förvaltnings-Utskottet redan i dess till Statistiska Central-Byrån aflåtna skrifvelse af den 14 November sistlidet år meddelat den närmare förklaringen af den vidtagna förändringen i berörda afseende; förmenande Utskottet, att framgången af jordbruks-statistikens bearbetning på detta sätt skall bäst befordras, då den genom specifikationen för hvarje socken måste tillvinna sig ett allmännare intresse bland länets innevånare och synnerligen lifva insamlandet af primäruppgifterna socknevis. Insamlandet af priinäruppgifterna för år 1866 har hufvudsakligen fortgått i enlighet med den från början vidtagna anordningen och meddelade "anvisningen", som redan blifvit af Statistiska Central- Byrån i tryck offentliggjord; men för att i någon mån för insamlarne underlätta deras mycket öfverklagade och ofta brydsamma arbete, ansåg sig Förvaltnings-Utskottet böra vidtaga den inskränkning, att primäruppgifter för ifrågavarande år skulle insamlas endast i afseende på de förhållanden, hvilka kunna anses vara mera underkastade en årlig förändring, hvaretnot för de öfriga och mindre rörliga förhållandena de för år 1865 insamlade priinäruppgifterna skulle äfven för detta år bibehållas. Sålunda hafva särskilda primäruppgifter för år 1866 blifvit insamlade endast i afseende på arealen af "åker och annan odlad jord" (= kol. 7 a), såsom stående i närmaste samband med specifikationen af den "odlade ägoviddens användning ' för odlingen af de särskilda växtslagen (=kol ), för hvilken årliga primäruppgifter, likasom för "wísüc/eabeloppet" (=kol ) och "sfcördebeloppet" (=kol ), ansetts företrädesvis nödvändiga med hänseende til! den mera märkbara årliga fluktuationen i dessa afseenden; men uppgifterna å "antalet brukningsdelar' (= kol. 3) och "antalet jordtorp och andra jordlägenheter' (= kol. 4 a), likasom uppgifterna å "antalet ägare och brukare' af den odlade jorden (= kol ) samt "antalet underhållna kreatur" (= kol ), grunda sig hufvudsakligen på de för år 1865 insamlade priinäruppgifterna, ehuru med iakttagande af de förändrade uppgifter i dessa afseenden, hvilka af en och annan insamlare blifvit särskildt för år 1866 meddelade. Vidkommande åter «mtż-uppgifterna i kol. 5, 6, 8 och 9, likasom uppgiften å antalet "nuvarande mantal' i kol. 2, så uro dessa uppgifter hemtade ur "Ekonomiska Karteverket"; och för jemförelses skuld har det ansetts lämpligt att äfven meddela "Ekonomiska Karteverkets" uppgifter, jemte de insamlade primäruppgifterna, såväl i afseende på "antalet jordtorp och andra jordlägenheter" (= kol. 4 b), som i afseende' på arealen af "åker och annan odlad jord" (= kol. 7 b), hvilket föranledt eii delning af ifrågavarande kolumner i tvenne underafdelningar, af hvilka a angifver de insamlade primäruppgifterna och b det "Ekonomiska Karteverkets" uppgifter i båda dessa afseendeu. livad ändtligen "Upplysningarne till Jordbruks-Statistiken" beträffar, så hafva sådana, i enlighet med den antagna grunden, infordrats endast med afseende på Litt. B II, eller "vidden af nyodling, vattenaftappning o. s. v.", och Litt. I M, eller "väderlekens" och "skördens" beskaffenhet samt "skörden af hö från naturlig äng" och af "halm", äfvensom Litt. Y, eller "antalet planterade fruktträd"; men i afseende på öfriga här berörda förhållanden hafva primäruppgifterna för år 1865 ansetts vara äfven för år 1866 hufvudsakligen gällande. Efter meddelandet af dessa, såsom nödiga ansedda, upplysningar får Förvaltnings-Utskottet slutligen tillägga den allmänna anmärkning, att de inkomna primäruppgifterna för år 1866 visat sig vara, med några få berömvärda undantag, i flera afseenden ofullständiga och bristfälliga; och har detta förhållande icke kunnat undgå att, oaktadt all osparad möda att vid bearbetningen alhjelpa detsamma, i många delar menligt inverka på det vunna resultatet af länets jordbruks-statistik för det nu ifrågavarande året. Upsala den 6 Juni Ex officio Fr. G. Afzelius, Upsala läns Hushållnings-Sällskaps n. v. Sekreterare. Jordbruksstatistik Î866. Upsala län. 1

54 2 Upsala

55 län. 3

56 4 Upsala

57 län. 5

58 6 Upsala

59 län. 7

60 8 Upsala

61 län. 9

62 10 Upsala

63 län. 11

64 12 Upsala

65 län. 13

66 14 Upplysningar till Jordbruks-statistiken för år A. Brukningssätt: tvåskiftesbruket utgör det inom länet vida öfvervägande brukningssättet, isynnerhet bland allmogen, hvaremot vexelbruk gemenligen förekommer endast å större egendomar eller s. k. "herregårdar", ehuru dock äfven vid tvåskiftesbruket någon större eller mindre del af årsträdan användes till odling af rotfrukter och baljväxter samt klöfver. Närmare härom finnes meddeladt i senaste Femårsberättelse. B. «Vidd af nyodling: 3,510,4 qvadratref (inom 11 härader), hvilken summa vida understiger verkliga förhållandet till följd af primäruppgifternas ufullstandighet i detta afseende. C.»» vattenaftappning: D.»» underdikning: 5,281,1 qvadratref (inom 10 härader). E.»» ängsvattning: P.»» mergling: 211,2 qvadratref (inom 3 härader). G.»» skogssådd: 101,8 qvadratref (inom Långtora, Löths.och Lossa socknar). H.»» skogsplantering: 6 qvadratref (inom Löths socken). I. Väderlek, sånings- och skördetider:, höstsådden 1865 och vårsådden 1866 verkställdes under temligen gynnsam väderlek; men den efterföljande ogynnsamma väderleken med ihållande ymnig nederbörd under hela ettersommaren inverkade högst menligt på grödan, synnerligast på Hvete, Arter och Potatis. Höstsådden verkställdes mot slutet af Augusti och i början af September; vårsådden åter under senare hälften af April och början af Maj. Skörden försiggick under Augusti och September månader. K. Skördens beskaffenhet, vigt, m. m.: den skördade säden är i allmänhet af mindre god beskaffenhet, isynnerhet höstsäden, som under inbergningen tog mycken skada af'den ständiga nederbörden, och dess vigt uppgifves öfverhufvud vara följande: Hvetet väger 2,20 à 3 centner, Rågen 2,4o à 2,бо centner, Kornet 2 à 2, centner, Hafren 1,40 à 1,80 centner pr tunna ( -6,3 kubikfot). Potatisskörden har utfallit mest ofördelaktigt inom Håbo och Bro härader har missväxt dera inträffat, och "potatissjukan" har i mer eller mindre grad förekommit inom hela länet, så att i allmänhet knappast mer än hälften af skörden befunnits användbar. L. Skörden af hö från naturlig äng: i medeltal i allmänhet "god". M.»» halm: "god", men af sämre beskaffenhet. лі ЛР I łł ιι fi ( ar s ňd och andra ) uppgifves hafva uppstått inom alla distrikter, ehuru någon bestämd sifferuppgift SS. Utverskott till atsalu: j j or dbruksaister: j å dess storlek icke meddelas från något distrikt. Лг ι + ιι e i ( a f kreatur och andra) uppgifves hafva uppstått inom alla distrikter, ehuru någon bestämd sifferuppgift i. Utverskott till atsalu: j ladugårdsalster: ļ å dess storlek icke meddelas från något distrikt. R. Vanlig årslön för dräng: 100 à 150 R:dr (endast inom länets norra del uppgifves den till 80 à 120 R:dr); för piga: minst 30 och högst 80 R:dr, i husbondes kost. S. Värdet af stat och lön för dräng: 250 à 300 R:dr; för piga: 150 à 200 R:dr. T. Dagsverkspriser: sommar-, mans-, högsta: 1,75 à 2 R:dr; lägsta: 1 à 1,25 öre; qvins-, högsta: 75 öre à 1 R:dr; lägsta: 50 öre. vinter-,»» 1 à 1,25 öre;» 75 öre à 1 R:dr;»» 50 öre;» 33 öre. U. Skogstillgången är i allmänhet medelmåttig och nästan knapp inom länet; god inom Elfkarleby, Olands norra, Olands södra (halfva) samt Bro och Håbo; medelmåttig inom Tierps, Bälinge och Norunda samt Ulleråkers; knapp och nästan otillräcklig inom Trögds, Asunda, Lagunda och Hagunda, Waksala och Rasbo samt Ölands södra (halfva), äfvensom på många enskilda hemman inom öfriga distrikter. dera icke kan meddelas, Skoglösa hemman finnas till ett icke obetydligt antal inom länet, ehuru bestämd sifferuppgift V. Afyttring af skogsalster förekommer endast inom länets norra del till någon betydenhet, bestående af kol, kastved och något timmer, men inom länets södra och mellersta delar uppgifves den vara af ringa betydenhet. X. Bränntorrsinossar begagnade: såvidt de ofullständiga uppgifterna upplysa, finnas ej sådana inom flera distrikter, och begagnas ej, der de finnas; endast inom Rasbokils och Lena socknar uppgifvas de vara begagnade, ehuru högst obetydligt. У. Antal planterade fruktträd: 1,823 stycken inom 26 socknar och de båda städerna; för öfriga 60 socknar saknas all uppgift i detta afseende. Ζ. Binäringar aro i allmänhet af ringa betydenhet inom länet. Biskötsel bedrifves endast obetydligt och hufvudsakligen inom södra och mellersta delarne af länet. Fiske bedrifves till någon större omfattning förnämligast inom norra delen af länet, ehuru insjö-fiske förekommer inom alla distrikter af större eller mindre betydenhet; inom Hållnäs socken idkas strömmingsfiske med 160 skötbåtar, inom Elfkarleby socken idkas strömmings-, lax- och nejonögons-fiske, o. s. v. För öfrigt idkas såsom binäring bränvinsbränning, tegeltillverkning, grufdrift, jerntillverkning, o. s. v. Husslöjden är i allmänhet föga utvecklad och af ringa betydenhet. Trädgårdsskötseln bedrifves såsom binäring egentligen endast vid större egendomar, ehuru äfven undantagsvis vid en och annan mindre lägenhet; så t. ex. uppgifves det från Bro och Håbo distrikt, att "trädgårdsalster afyttras icke blott från de större egendomarne, utan äfven från mindre lägenheter". De speciela uppgifterna från flertalet af länets socknar rörande "binäringar" äro i allmänhet lika och lyda vanligen sålunda: "ingen binäring finnes inom socknen". Ex officio Fr. G. Afzelius. Stockholm, P. A. Norstedt & Söner.

67 BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. N) Jordbruk och Boskapsskötsel SÖDERMANLANDS LÄN. Länets Kongl. Hushållnings-Sällskap har jemte efterföljande uppgifter benäget meddelat nedanstående Cirkulär: "Till Herrar Ordförande odi deras Suppleanter i Lokal-Komitéerna för jordbruksstatistiken. För att vinna större säkerhet, enhet, enkelhet och lättnad vid de statistiska tabellernas ifyllande och summering har Läns-Komitén härigenom velat anhålla, att Herrar Ordförande behagade iakttaga följande : l:o Den, som begagnar nya mått- och vigtsystemet i ett afseende, bör ock göra det i ett annat, så att om arealen uttryckes i qvadratref, bör ock rymden utföras i kubikfot och vigten i centner, hvaremot, om gamla ytmåttet begagnas, äfven gamla rymdmåttet och vigten uteslutande böra användas. 2:o Det är af yttersta vigt att i tabellernas rubriker utsattes hvilketdera mått- och vigtsystemet, som blifvit begagnadt, äfvensom att, om man användt det gamla rymdmåttet, rubriken lemnar upplysning om det antal kappar, rotfrukttunnan innehåller. 3:o Endast i kolumnen 2 böra vanliga bråk förekomma, men öfverallt eljest i tabellen, der del af helt är att anteckna, bör decimalbråk begagnas. 4:o Antingen det nya eller gamla mått- och vigtsystemet följes, torde aldrig större noggrannhet behöfvas, än som kan med blott en decimal angifvas. Om man begagnar gamla systemet, bör således aldrig i tabellerna införas kappland och kappar, utan böra dessa alltid uttryckas med decimalbråk af tunnland och tunna.*) 5:o Om för kommunen erfordras mer än en blankett om 2 ark nummereras hvarje del i ordning, och bör äfven hvarje del för sig summeras samt transporteras till nästa del, så att den sista utvisar totalsumman. 6:o Renskrifna exemplaret bör särskildt summeras, till kontroll å så väl summeringens riktighet, som att ingen misskrifmng skett. *) För att, då vid begagnande af gamla måtten kappland och kappar förekomma, undvika reducering till decimalbråk och underlätta talens införande i tabellen, meddelas följande: A) 1 kappland fastes intet afseende vid, utan utelemuas helt och 15, 16 och 17 kappland motsvara närmast 5 tiondedelar af tunnlandet. hållet. 18, 19 och 20 2, 3 och 4 kappland motsvara närmast 1 tiondedel af tunnlandet. 21, 22 och 23»»» 7»» 5, 6 och 7»»» tiondedelar» 24, 25, 26 och 27»»» 8»» 8, 9, 10 och 11«и з 28, 29 och »» 12, 13 och 14 «,>» 4 зі kappland anses lika med ett helt tunnland. B) För spanmålstimnans kappar, äfvensom för rotfruktstunnans, då denna tunna innehåller 32 kappar, utföras motsvarande decimalbråken af tunnan alldeles lika med dem, som här ofvan äro för kapplanden tecknade, hvaremot för rotfrukttunnan af endast 24 kappar förhållandet blir auorlunda, eller på sätt som följer: C) 1 kappe fästes ej afseende vid, utan utelemuas helt oeh hållet. 14 och 15 kappar motsvara närmast G tiondedelar af 24 kappars-t:nan. 2 och 3 kappar motsvara närmast 1 tiondedel af 24-kappars-tunnan. Iß och 17»» 7»» 4 och 5»»» 2 tiondedelar» 18, 19 och 20»»» 8»» 6, 7 och 8»»» 3 a» 21 och 22 lì » 11 9 och 10»» и ' 4»» 23 kappar anses lika med en hel tunna. 11,12ochl3»» i 5»» Anm. Till misstags förekommande torde böra erinras, att tiondedelarne omedelbart sättas efter det med ett komma (,) beledsagade hela talet, så att, t. ex., 9 tunnland 2G kappland (eller 9 tunnor 26 kappar, då 32 kappar räknas på tunnan) skrifvas 9,8 och 103 tunnland 7 kappland (103 tunnor 7 kappar) skrifvas 103,2. Innehåller rotfrukttunnan 24 kappar, su tecknas, i stället för 15 tunnor 14 kappar: 15,r, och i stället för 80 tunnor 9 kappar: 80,4 o. s. v. Jordbruks-statistik Sädermanlands län. 1

68 2 7:o Emedan summan antagligen blir mera felaktig, om uppgifter i vissa delar alldeles saknas i kolumnerna, än om i dem införas sådana uppgifter, om hvilkas fulla tillförlitlighet man, oaktadt all använd möda, icke kan vara fullt förvissad, så meddelas upplysningsvis, att om det ingalunda är. möjligt att på något säkrare sätt vinna erforderlig upplysning, uppgift må meddelas så godt sig göra låter, efter det omdöme man kan göra sig vid jemförelse med hänseende till kända förhållanden för angränsande eller andra ställen i orten. 8:o För städerna utföras, sedan öfriga uppgifter blifvit meddelade, i 5:te kolumnen, äfven sjelfva stadsplanens hela areal. 9:o Uppgifterna under bokstafsföljden A, B etc. lemnas, derest för kommunen erfordras flera ark, endast på ett ställe, eller å sista arket. 10:o Om flera hemman eller lägenheter inom en kommun ägas af en och samma person (eller bolag etc), antecknas ägaren (i kol. 10, 11, 12 eller 13) blott der han är boende, men för de öfriga af dessa ställen tecknas ingen ägare. Har samme person egendom annorstädes inom länet, och är der boende, sker ingen anteckning i kolumnerna för "antal ägare" för de ställen, han äger utan att bebo, så vida han ej är boende utom länet, i hvilket fall han såsom ägare upptages å den största egendomen, der den är belägen. För hemman och lägenheter, hvilka äro i sambruk inom en och samma kommun, antingen de brukas af ägaren sjelf eller af annan person, antecknas brukaren (i kol. 14, 15, 16 eller 17) blott å det ställe, der ägaren eller brukaren är inom kommunen boende, men för öfriga ställen äger ingen anteckning rum i kolumnerna för "antal brukare". Är ägare eller brukare af sådan egendom boende utom kommunen, antecknas han dock såsom brukare af berörde egendom, men blott på ett af ifrågavarande ställen. Emedan brukningsdelarnes antal alltid bör vara lika stort med antalet brukare, måste derföre summorna af kol alltid öfverensstämma med summan af kol. 3. ll:o Det är nödvändigt, att för hvarje ställe, som ej är sjelfständigt, straxt efter detta ställes namn i kol. 1 utsattes namnet på den egendom, hvarunder stället lyder. 12:o För jordtorp och andra lägenheter, hvilka till antalet antecknas i kol. 4, lemnas ingen redovisning i kol :o För klockareboställen, om de äro af krono natur, antecknas ej ägare, men tillhöra de kyrkan eller församlingen, bör redovisning lemnas i vederbörlig kolumn för antal ägare. 14:o Emedan det på några ställen inom länet är förhållandet, att hemman, som ligga i särskilda socknar, nyttjas i sambruk, så behagade derföre, derest så ske kan, Herrar Ordförande i sådana orter tillse, att uppgifter för hvarje hemman lemnas till den socken hemmanet hörer, om ock det för sådan händelse måste blifva nödvändigt, att alla kreatur upptagas å blott ett ställe. Kan sådan specifikation omöjligen åstadkommas, lärer jemväl alla andra uppgifter få lemnas i en och samma tabell, men dock anteckning om förhållandet göras, såväl i den tabell, der hela sambruket redovisas, som i den tabell, hvarest, af nämnde anledning, uppgift för sådant hemman eller lägenhet inom kommunen icke lemnas. 15:o Som det vid redovisningen för år 1865, vid jemförelse emellan tabellerna och taxeringslängderna, befanns, att åtskilliga hemman och lägenheter voro uteglömda, eller de förra till uppgifna mantal ej öfverensstäinmandc med taxeringslängderna, så fästes uppmärksamheten å angelägenheten af öfverensstämmelse härutinnan, som säkert uppkommer, om tabellen upptager hemman och lägenheter i samma ordning som taxeringslängden, möjligen endast med den skilnad, att egendomar i sambruk sammanföras, der så ej är i taxeringslängden iakttaget. 16:o Uppmärksamheten fästes likaledes dera, att någon stor skiljaktighet emellan höstsädesarealen (kol. 18) och trädesjordens areal (kol. 27) sannolikt endast undantagsvis bör ifrågakomma. 17:o För hvarje ställe, så väl som för summan, bör kol. 7 öfverensstämma med summan af kol , dermed jemväl summan af punkten A å tabellens sista sida måste vara lika. 18:o Af förekommen anledning erinras derom, att uppgift (lemnad i rymdmått och ej i vigt) icke bör saknas i kol. 58, i fall sådan eljest är att meddela. 19:o Då uppgifter äro att lemna i kolumnerna "andra rotfrukter", bör ej förglömmas, att i rubriken rotfruktsslagen varda utsatta. 20:o Kreaturen antecknas alltid för det ställe, der de finnas, utan afseende dera att utfodringsqvantiteten hemtas från annat ställe. 21:o Som några Lokal-Komitéer i tabellen upptagit vicker såsom stråsäd, så erinras derom, att vicker rätteligen böra anses och redovisas såsom haljväxter. 22:o I afseende å hvad, som bör införas bland "upplysningarne" å tabellens sista sida, hänvisas till hvad derom förut blifvit meddeladt, hvartill endast, beträffande punkten Y, bör läggas, att uppgiften afser alla befintliga äktade fruktträd, och således ej blott de under året planterade.

69 23:о Som en och annan Ordförande i Lokal-Komité insändt formulärblanketten B, ifylld med de summor, blanketten A upptager, så erinras derom att, enligt planen för jordbruksstatistikens bearbetande inom detta län, blanketten B till Ordföranderne i Lokal-Komitéerne åtföljer endast för det ändamål att, der Lokal-Komitén pröfvar sådant lämpligt, öfverlemnas till brukare af större egendom inom kommunen, som kan anförtros att för samma egendom nämnde blankett ifylla, för att derefter återställas Komitén, som begagnar sålunda lemnade uppgifter att för berörde egendom införas i tabellen A. 24:o Till h värj e Lokal-Komité öfverlemnas härhos ett exemplar af den tryckta statistiska redogörelsen för länets jordbruk under år 1865, att bland öfriga handlingar förvaras, i hvilken redogörelse den af Läns- Komitén meddelade "Förklaring till Tabcllformulären för jordbruksstatistiken" Гіг intagen. De flesta Herrar Ordförande torde finna redogörelsens summor olika dem, som koncepttabellen för nyssnämnda år visar. Olikheten härrör deraf, att Läns-Komitén i flera fall måste vid granskningen väsendtligen förändra meddelade uppgifter för att få dem att öfvorensstämma med uppgifna summor och eljest kända förhållanden. Af denna anledning får Län>Komitén anhålla, att i synnerhet Herrar Ordförande i kommuner, för hvilka en betydligare skilnad upptäckes, behagade, särdeles hvad beträffar uppgifter, som väsendtligen oförändrade inflyta i 1866 års tabell, tillse, om olikheten kunnat uppkomma af missskrifning eller miss-summering, på det att nyssnämnda års tabell i möjligaste måtto må blifva riktig. 25:o Ehuruväl både gamla och nya mått- och vigtsystemen begagnas för de sammandrag, som af Läns- Komitén upprättas, synes det dock sannolikt, att i de särskilda kommunerna större lättnad i arbetet skulle uppkomma, om tillsvidare gamla systemet ensamt följes, h vari genom mindre tal i allmänhet uppkomma, och man (förutsatt att delar af helt dock alltid uttryckas i decimalbråk) kanhända af vana arbetar lättare och mindre utsätter sig för misstags begående. Härutinnan förfar dock livar och en, som honom bäst synes. 26:o Att tabellerna med minsta kostnad försändas med paketpost har Läns-Komitén ansett sig böra gifva tillkänna. 27:o Så väl af detta bref som af hosföljande förteckning på af Hushållnings-Sällskapet utsedde Ordförande och deras Suppleanter i Lokal-Komitéerna öfverlemnas dupletter, under förväntan att ena exemplaret benäget tillstillies vederbörande Suppleant inom hvarje kommun, på det att i händelse hans biträde skulle tagas i anspråk, han om innehållet må på förhand hafva kännedom. 28:o Skulle särdeles tvingande omständigheter hindra någon Ordförande eller Suppleant i Lokal-Komité att mottaga dylikt af Hushållnings-Sällskapet honom lemnadt uppdrag, behagade Ordföranden eller Suppleanten derom skyndsammast underrätta Läns-Komiténs Ledamot och Sekreterare, Förste Landtmätaren A. Helander, hvars adress är Nyköping, och tillika uppgifva lämplig och oförhindrad person att befattningen öfvertaga, hvaremellertid, och intilldess att svar erhållits, Herr Ordföranden behagade behålla honom tillsända handlingar. 29:o Ordförande i Lokal-Komité erhåller minst två af Kommunalstämma, Stadsfullmäktige eller allmän Rådstuga utsedde ledamöter sig till biträde, och äger Komitén för öfrigt att med sig förena sakkunnige personer i orten. Om kommunalstämmas utlysande för val af dessa ledamöter drager Stämmans Ordförande försorg, derom af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande uti utgående allmän kungörelse anmodad. 30:o Ordförande, som vid tabellernas hitsändande låter dem åtföljas af räkning å honom tillkommande ersättning för renskriften (2 R:dr för hvarje dubbelark) och å postporto, får beloppet sig tillsändt; och som Läns-Komitén hemställt, att någon ersättning måtte anlitade biträden förunnas, så, och för den händelse att denna anhållan varder bifallen, behagade Herrar Ordförande samtidigt, om dylik ersättning ifrågakommer, föreslå beloppet deraf, så att hvad, som möjligen kan beviljas, må få åtfölja det belopp, som till Ordföranden öfversändes. 31:o För att Läns-Komitén må kunna fullgöra sitt åliggande att granska, sammandraga och till Central- Byrån inom föreskrifven tid insända bidragen till iordbruks-statistiken, är det nödvändigt, att Lokal- Л Г " ' о т O O Komiteerna ärligen mom April månads utgång till Läns-Komitén insända renskrifna exemplaret för kommunen af tab. A. 32:o För att i de delar, sådant kan ske, tjena till ledning äga Herrar Ordförande att af kommunalstyrelserna utbekomma föregående års koncepttabeller, hvilka, efter slutadt arbete för året, böra, tillika med^ konceptet till 1866 års tabell och nu öfverlemnade tryckta statistiska redogörelsen för 1865 års jordbruk samt detta bref, Kommunal-Styrelsen tillställas. 33:o Af tabellen A öfverlemnas härhos det antal ark, som beräknats åtgå till konceptexemplaret och den hitförväntade renskriften. Derutöfver hafva endast få ark varit att disponera, hvilka jemväl åtfölja, ett eller flera till hvarje Ordförande, för att ersätta dem, som genom miss-skrifning möjligen göras odugliga, önskligt vore, om, i anseende till den dryga åtgången, flera tabellark icke erfordrades. Nyköping den 29 November Läns-Komitén för Jordbruks-Statistiken." з

70 4 Södermanlands

71 län. 5

72 6 Södermanlands

73 län. 7

74 8 Södermanlands

75 län. 9

76 10 Södermanlands

77 län. 11

78 12 Södermanlands

79 län. 13

80 14 Södermanlands

81 län. 15

82 16 Upplysningar till Jordbruks-statistiken för år A. Brukningssätt: 2- och 3-skiftesbruk 137,918 tunnland = 772,340,80 qvadratref. Vexei- och koppelbruk 72,514,6» = 406,081,7 0» Ännu icke ordnad växtföljd 16,939,7» = 94,862,32» Summa 227,372,3 tunnland = 1,273,294,88 qvadratref. 15. Vidd af nyodling under året: 1,980,7 tunnland = 11,091,92 qvadratref. C.» af vattenaftappning under året: 68,6 tunnland = 384,16 qvadratref. D.» af underdikning under året: 1,019,9 tunnland = 5,711,44 qvadratref. E.» af ängsvattning under året: ingen. F. «af raergling under året: 24 tunnland = 134,4 0 qvadratref. G.» af skogssådd under året: 67,5 tunnland = 378 qvadratref. 11.» af skogsplantering under året: 27,5 tunnland = 154 qvadratref. 1. Väderlek, sånings- och skörde-tider: Vintern blid och ombytlig; våren tidig, torr och blåsig; sommaren regnig; hösten regnig. Såningstid: liafre den 7 April 1 Juni; korn den 10 April -10 Juni; ärter den 8 April 7 Juni; potatis den 20 April 12 Juli; råg den 3 Augusti 15 Oktober; hvete den 5 Augusti 22 Oktober. Skördetid: råg den 16 Juli 20 September; hvete den 1 Augusti - 1 Oktober; korn den 1 Augusti 20 Oktober; haf re den 20 Augusti 26 Oktober; ärter den 20 Augusti 16 Oktober; potatis den 1 September 1 November. K. Skördens beskaffenhet, vigt, m. m : All säd i allmänhet illa bergad. Vigt: hvete 2,8o; råg 2,6o; korn 2,зо och hafre l,6o centner pr 6,3 kubikfot, eller för hvete 0,44; råg 0,4i; korn 0,з7 och hafre 0, centner pr 1 kubikfot. L. Skörden af hö från naturlig äng: god. M.» af halm: medelmåttig. N. Ofverskott till afsalu: af säd: Ofverskott. O. Brist för eget behof: af andra jordbruksalster: Tillräckliga för behofvet. P. Ofverskott till afsalu: af kreatur: Tillräckligt för behofvet. Q,. Brist för eget behof: af andra ladugårdsalster: Ofverskott. R. Vanlig årslön för dräng: 110 R:dr; for piga; 50 R:dr, i husbondes kost. S. Värdet af stat och lön för dräng: 250 R:dr; för piga: 150 R:dr. T. Dagsverkspriser: sommar-, mans-, högsta: 2 R:dr, lägsta: 50 öre; qvins-, högsta: 1 R:dr, lägsta: 30 öre. vinter-,»» lr:dr50öre,» 37 öre;»» 87 öre,» 18 öre. U. Skogstillgång: tillräcklig. V. Afyttring af skogsalster: till uppgifne belopp af 245,730 R:dr. X. Bränntorfsmossar begagnade: 13 tunnland eller 72,80 qvadratref, till ett värde af 148 R:dr. Y. Antal planterade fruktträd: 78,980 (alla befintliga). Z. Binäringar: till ett värde af 166,868 R:dr. A n m ä rfcn i n g a r. Utöfver det antal ägare, som i kol af tabellen upptages, tillkommer för hela länet: l:o Kongl. Maj:t och Kronan; 2:o Södermanlands Regemente; 3:0 Strengnäs Domkyrka; 4:o Danviks Hospital; och 5:0 Nyköpings Hospital. Att skörden af vicker synes ringa i örhållande till utsädet härrör deraf, att en ej obetydlig del blifvit använd såsom grönfoder. Ojemnheteu i potatisskörden de olika kommunerna emellan förklaras deraf, att, enär en betydlig del af skörden varit skadad eller oduglig, somliga uppgifter derföre innefatta endast den oskadade delen. Brukningsdel inom länet: största: 19 J mantal och 2,381,8 tunnland odlad jord; minsta: mantal och 0,1 tunnland odlad jord. P& Läns-Komiténs vägnar: Adolf Helander. Stockbolm, P. A. Norstedt & Söuer.

83 BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. N) Jordbruk och Boskapsskötsel ÖSTERGÖTLANDS LÄN. Följande skri/velse har till Statistiska Central-Byrån ingått jemte årsuppgifterna : "Då Östergötlands läns Hushållnings-Sällskaps Förvaltnings-Utskott härhos öfverlemnar det bidrag till Sveriges Jordbruks- Statistik för år 1866, som omfattar detta län, får Förvaltnings-Utskottet meddela, att primär-uppgifterna blifvit upptagne efter enahanda grunder och bestämmelser som för år 1865, hvilka återfinnas uti det genom Kongl. Statistiska Central-Byråns föranstaltande i tryck offentliggjorda jordbruks-statistiska bidrag från Östergötland förenämnda år. Då likväl den af Förvaltnings-Utskottet för komitéernas ledning upprättade "pro-memoria", till följe af olika uppfattning, blifvit i vissa delar ändrad, har Utskottet trott sig böra jemväl i år bifoga ett exemplar af densamma *). Att ett arbete af den omfattning som ifrågavarande måste i sin början vara förenadt med många brister och endast kan på ett ofullständigt sätt redogöra för de verkliga förhållandena, ligger uti sjelfva sakens natur; dertill samverka ock många omständigheter och icke minst bristen på tillförlitliga kartor samt det misstroende, livarmed detsamma af allmogen ännu betraktas. Ehuru således de nu sammanfattade uppgifterna icke kunna göra anspråk på tillförlitlighet, så torde de dock angifva förhållandena så nära, som man under för handen varande omständigheter kan äga rätt att fordra, och hyser Förvaltnings-Utskottet jemväl den åsigt att, i den mån dessa hinder vika, och ett för saken stigande intresse intager misstroendets rum, dessa uppgifter skola vinna i tillförlitlighet och sålunda småningom leda till det afsedda målet, en säker kännedom om Fosterlandets hufvudnäring. Linköping i Januari C. Adolf Blüm. Hushållnings-Sällskapets Sekreterare." *) Sedan Östergötlands läns Hushållnings-Sällskap, till åtlydnad af Kongl. Maj:ts nådiga Cirkulär af den 3 Mars 18G5, angående åvägabringandet af en statistik öfver Sveriges Jordbruk, beslutat: att primär-uppgifterna till ifrågavarande statistik skola, för hvarje särskild socken, insamlas af en komité, livars ordförande blifvit tillsatt af Hushållnings-Sällskapet, och hvars ledamöter väljas å kommunalstämma, så får Förvaltnings-Utskottet, i öfverensstämmelse med Hushållnings-Sällskapets beslut, till ledning för komitéernas arbeten, meddela följande: P :0 Socknen indelas i vissa distrikter, minst omfattande tio mantal, inom hvilka Socken-komitéens ledamöter sjelfve, eller med biträde af dertill lämpliga personer, inhemta de infordrade upplysningarne. 2:0 Sedan detta blifvit verkstäldt, ifyllas svaren i tabellen Α., hvaraf ett exemplar beräknas för hvarje distrikt. Egendomar, bestående af flera hemman, äfvensom by-lag och hemman, fördelade i flera delar, kunna dock sammanslås i ett enda svar. 3:o Svaren å frågorna 1 4 i nämnde tabell erhållas med ledning af mantalslängden, dervid iakttages, att med brukningsdel afses hvarje sådant jordbruk, som skötes sjelfständigt med eget folk och egna dragare. Upplysningar angående frågorna 5 9 sökas med ledning af befintliga kartor och skiftcshandlingar, utsädes-förteckningar m. m. Frågan 9 bör dock anses omfatta såväl_ skogbärande mark som äfven s. k. hagmark. 4:o Då de vigtiga frågorna endast afse odlad jord, böra svar å desamma utan synnerlig svårighet kunna lemuas, men då dessa frågor afse den odlade jordens fördelning såväl till äganderätt, som bruk, böra både ägare och brukare upptagas. 5:o Svar å frågorna erhållas, då andra tillförlitliga uppgifter saknas, genom beräkning, med fästadt afseende å utsädesbelopp och brukningssätt. Frågan 24 afser den jord, som uteslutande användes till bete, och frågan 25 den, som liufvudsakligen afser skörd. G:o Öfriga frågor, eller 28 75, äro sådana, som, enligt föreskrift, måste besvaras. 7:o) Sedan distrikttabcllerna blifvit upprättade, nedsummcras deras särskilda kolumner; sammanföras derefter i parti-summor och införas å motsvarande ställen i tabellen B, af hvilken ett renskrifvet exemplar inom April månads utgång insändes till gillets ordförande. Det andra exemplaret, äfvensom distriktstabellerna, (jvarstannar i komitéens vård till ledning för kommande år, ägande ingen annan än gillets ordförande alt af dessa distriktstabeller taga kännedom. 8:0 Till noggrant iakttagande erinras: att svaren gälla 18GG års skörd och det för denna skörd använda utsäde, d. v. s års höst- och 1866 års vårutsäde. 9:o Då afgifvande af de upplysningar, som linnas upptagna under litt. Л Z såväl å tabellerna Л som IJ, icke allenast utgöra värderika bidrag till landets jordbruks-statistik i allmänhet, utan äfven, om samlade under en tid af flera år, kunna blifva af stort intresse för socknarnc sjelfva, så förväntar Hushållnings-Sällskapet och dess Förvaltnings-Utskott, det komitéerna ej underlåta att med nit och noggrannet egna sin uppmärksamhet deråt. Dessa upplysningar sönderfalla i 2:ne afdelningar, nemligen sådana, som hufvudsakligen afse längre perioder, och sådana, som beröra förhållanden, de der äro underkastade årliga förändringar.' 10:o Till följe häraf kunna t. ex frågorna Л. K. S. U. AV. X. Z. hänföras till den afdelning, som endast erfordrar svar hvart 5:te år, hvaremot frågorna Ii. C. D. E. 1. G. II. J. K.. M. N. Ö. Ρ. β. Τ. Υ. böra, om möjligt, årligen besvaras. ll:o Ehuru önskligt det vore, att svaren specifikt afgåfvos, kan dock, der svårighet möter för erhållande af erforderliga och tillförlitliga uppgifter, vara tillräckligt: om vid frågan A) allmänna hrukningssättct uppgifves; I) Väderlekens allmänna beskaffenhet under sånings-, blomnings- och skördetiderna antydes, äfvensom om sådden verkställdes tidigt eller sent; L. JI) De allmänna benamningariie, god, medelmåttig och knapp, begagnas; Λ Q) Upplyses, huruvida endast ortens behof äro fyllda eller om afkastningen äfven lemnar öfverskott till afsalu. 12:o Då i de flesta socknar det nya systemet för mått, mål och vigt ännu ej är allmänt antaget, så torde komitéerna, till undvikande af misstag, böra begagna de gamla bestämmelserna. 13) Skulle komiten behöfva andra upplysningar eller råd vid arbetets utförande, än de ofvau meddelade, har den i första hand att vända sig till Ordföranden inom Ilusliålltiingsgillct. Linköping den 31 Januari 18G7. Ad mandatum, C. Adolf Війт. Jordbruksstatistik 18lifí. Östergötlands län. 1

84 2 Östergötlands

85 län. 3

86 4 Östergötlands

87 län. 5

88 Upplysningar till Jordbruks-statistiken för år Л. Brukningssätt: 2- och 3-skiftesbruk allmännast i skogsbygderna och vid mindre jordbruk; vexelbruk, mer och mindre fritt, på de flesta större egendomar, samt der ochhvar jemväl bland slättbygdens allmoge. B. Vidd af nyodling: 3,259į tunnland. C.»» vattenaftappning: 1,334¾ tunnland. D.»» underdikmng: 1,733 tunnland. E.»» ängsvattning: 18 tunnland. F.»» mergling. 138 tunnland. G.»» skogssådd: 85 tunnland. H.» я skogsplantering: 29 tunnland. I. Väderlek, sånings och skörde-tider: vårsådden skedde under i allmänhet gynnsamma väderleksförhållanden, hvaremot höstsådden mycket försvårades af regn. Försommaren vacker och tjenlig; skördetiden regnig. K. Skördens beskaffenhet, vigt, m. m.: af höstsäd medelmåttig; af vårsäd god; af rotfrukter svag; vigt: hvete 14 à 15 lisp.; råg 13 à 14 lisp.; korn 12 à 13 lisp.; hafte 8 à 10 lisp.; blandsäd 10 à 11 lisp.. Potatisen svårt angripen af torröta. L. Skörden af hö från naturlig äng: riklig, men till en del skadad af regn vid bergningen. M. d:o af halm: på slättbygden rik, i skogsbygden medelmåttig. N. Öfverskott till afsalu af säd och andra jordbruksalster: finnes i stor mängd. P. d:o d:o af kreatur och andra ladugårdsalster: af kreatur intet; af ladugårdsalster i stor mängd. R. Vanlig årslön: för dräng 75 à 120 R:dr; för piga 30 à 60 R:dr, i husbondes kost. S. Värdet af stat och lön: för. dräng 175 à 300 R:dr; för piga 120 à 200 R:dr. T. Dagsverkspriser: sommar-, mans-, högsta: 1 R:dr 75 öre; lägsta: 75 öre; qvins-, högsta: 1 R:dr; lägsta 30 öre. vinter-,»» 87 öre;» 37 öre;»» 50 öre;» 25 öre. U. Skogstillgång: ymnig inom Risinge, Hellestad och Tjellmo, Ydre, Kinda samt större delen af Skärkinds och Memmings, Bankekinds, Bråbo och Lösings samt Göstrings Hushållningsgillen; till husbehof uti öfri a 7 gillen. V. Afyttring af skogsalster: äger rum från ofvannämnda skogrika trakter, såväl för slättbygdens behof som ock för export. X. Bränntorfs-mossar begagnade: finnas i Wiby, Qvillinge och Kimstads socknar. Y. Antal planterade fruktträd: 33,785 stycken uppgifne från 12 gillen. Z. Binäringar: qvarnstensbrott, qvarn och sågdrift såväl för vatten som ånga, tegel, kalk och tjärubränning, kritbruk, tillverkning af kimrök, terpentin, harts, pottaska, bränvinsbränning till stor omfattning, öltillverkning, kolning, handsmide af spik, liar hästskor, m. m., bleckslageri, jagt och fiske, oljeslagning, tillverkning af laggkärl, kardor, takspån, möbler, skodon, korgflätning, spanad, väfnad, spetsknyppling, biskötsel, m. m. Största uppgifna brukningsdelen inom länet: 12¾ mantal (Wikbolands Hushållningsgille); minsta Tļ s mantal (Wifolka och Walkebo Hushållningsgille). STOCKHOLM, 18C8. P. A. NOilŚTEDT & SONER.

89 BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. N) Jordbruk och Boskapsskötsel JÖNKÖPINGS LÄN. Arets uppgifter åtföljdes af nedanstående skrifvelser:»jemlikt Kongi. Maj:ts nådiga Cirkulär af den 3 Mars 1865 får Förvaltnings-Utskottet härmed öfverlemna af Utskottet upprättadt sammandrag öfver de från vederbörande inkomna primär-uppgifter till 1866 års jordbruksstatistik för Jönköpings län, dervid Utskottet bör, dels anmäla, att, på sätt sammandraget jemväl utvisar, uppgifter saknas från Fröderyds och Bäckaby socknar i Westra härad, dels ock anmärka, att de lemnade uppgifterna, hvilkas närmare kontrollerande Utskottet icke varit i tillfälle att verkställa, sannolikt i många afseenden äro ganska felaktiga, hvarföre ock det upprättade sammandraget kan antagas blott approximativt utvisa förhållandena; och tillåter sig Utskottet att, till ytterligare upplysning härom, bifoga en från östbo Huslmlls-Gilles Ordförande inkommen skrift i ämnet. Jönköping den 9 Januari På Förvaltnings-Utskottets vägnar ARVID FAXE, Ordfuraude.»»Det arbete med sammanfattning af materialierna ti\\ jordbruksstatistiken, som åt mig för östbo härad uppdragits, har flera gånger börjats, men måst, till följd af sin vidlyftiga beskaffenhet, för embetsgöromål af bry tas; och då jag nu har äran öfverlemna detsamma, finner jag att den dera använda, rätt betydliga tid lenmat föga gagn. Komitéerna inom socknarna hafva, endast med några få undantag, på ett mycket otillfredsställande sätt fullgjort sina åligganden; och flera af dem ej ens summerat de siffror, som för särskilda hemman blifvit uppställda. Dessas otillförlitlighet kan lätt skönjas, och tabellernas hufvudsakliga värden nödgas jag inskränka till uppgifterna å åkerrymden, dem jag, med ledning af special-uppgifterna om åkerns användande, tror vara någorlunda riktiga, samt å antalet af underhållna kreatur. Utsädes- och skörde-qvantiteterna torde äfven närma sig verkligheten. För min egen del skulle jag icke sky den möda, som företaget kräfver, och den betydliga tidsuppoffring, som dermed är förenad, derest produkten blefve mindre värdelös, än nu är förhållandet; men derest Kongi. Hushållnings-Sällskapet ej lyckas att finna mera nitiska och insigtsfulla Komité-Ordföranden än i de flesta socknarna för närvarande hafva sig arbetet anförtrodt, nödgas jag afsäga mig vidare befattning med deras uppgifter. Näsbyholm den 21 Oktober Joh. Fr. Ekenman.» Jordbruksstatistik 18ІШ. Jönköpings lan. 1

90 2 Jönköpings

91 län. 3

92 4 Jönköpings Upplysningar till Jordbruks-statistiken för år A. Brukningssätt: (2-3-skiftes, vexelbruk m. fl.) A större egendomar och hemman vexelbruk i olika antal skiften (från 4 till 12); å mindre hemman treskiftes-bruk. B. Vidd af nyodling: 692,5 tunnland. C.» af vattenaftappning: 48 tunnland. Sjön Soljons tappning fortgår nu. D.» af underdikning: 252 tunnland. E.» af ängs vattning: 66 tunnland. F.» af mergling: 8 tunnland. G.» af skogssådd: 16,5 tunnland, hvartill kommer den jord, som besatts på Wisingsö i Westra härad med 111 į skalp. diverse frö. H.» af skogsplantering: 16 tunnland; hvarförutom under växt i ekskog: 210,000 granplantor utsatta å WUingsö på ungefär 130 tunnland. I. Väderlek, sånings- och skörde-tider: Väderleken under vårmånaderna och början af sommaren god, samt för sådden och växtligheten gynnsam, men derefter mycket regnig, sa att sädesbergningen och höstsådden försvarades. Vårsådden inföll i April, höstsådden i Augusti; skörden i allmänhet sent. K. Skördens beskaffenhet, vigt, m. ш.: Beskaffenheten i allmänhet god; vigten å råg 13 à 15, korn 10 à 13, hafre 8 à 10 і. samt hvete 14 à 16 lisp, pr tunna.

93 län. 5. Skörden af hö från naturlig äng: I allmänhet god. M..» af halm: I allmänhet god. N. Ofverskott till afsalu: (af säd och andra) allmänliet O. Brist för eget behof: j jordbruksalster ļ Ъе1 У Н 8 1 ofverskott till afsalu. P. Ofverskott. till afsalu: laf kreatur och andra) Afsättningen härå har varit ganska betydlig, och Q. Brist för eget behof: / ladugårdsalster ) någon brist för eget behof har ej förefunnits. R. Vanlig årslön för dräng 75 till 150 R:dr; piga från 30 till 60 R:dr, i husbondes kost. S. Värdet af stat och lön för dräng 200 till 300 R:dr; piga från 120 till 200 R:dr. T Daesv k ' $ sommar ~ mans: nö S sta '»so, lägsta 75 öre; qvins: högsta 88 öre, lägsta 25 öre. /vinter»» 1,25,» 50 öre:»» 60 öre,» 25 öre. U. Skogstillgång fullt tillräcklig för länets behof. V. Afyttring af skogsalster äger mm, hvarvid timmer, plankor, bräder, ved, pitprops och äfven kol försäljas. X. Bränntorfsmossar, begagnade. Inom länet finnas bränntorfsinossar i mängd och till stor areal, men begagnas föga. Y. Antal planterade fruktträd icke obetydligt, uppgående till flere tusen. Z. Binäringar (biskötsel, fiske, m. fl.): Biskötseln tyckes vara i aftagande; fiske drifves i allmänhet, der tillfälle dertill gifves. Jagt idkas rätt mycket och vårdas bättre än förr. Till afsalu tillverkas inom länet gevär, vagnar, väfnader, klensmedsarbeten, laggkärl, trösk- och hackelseverk m. m. Jordbruks-statistik Jönköpings län. 2 STOCKHOLM P. A. NOUSTF.TIT & SONF.H.

94

95 BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. N) Jordbruk och Boskapsskötsel KRONOBERGS LÄN. Jemte de föreskri/na uppgifterna till länets jordbruksstatistik för året 1866 har Kongl Hushållnings-Sällskapiet i nedanstående skrifvelse benäget medelat: att dessa uppgifter, med ledning af jemväl bifogade anvisning, uti socknarne insamlats genom ledamöter af Styrelserna för länets Hushållnings-Sällskaps numera bildade Härads-Afdelningar, samt derefter granskats såväl af dessa Afdelnings- Styrelsers Ordförande, som ock af en inom Sällskapets Förvaltnings-Utskott utsedd komité. Af tillförene uppgifna skäl, hvaribland befolkningens likgiltighet, för att icke säga motvilja, för jordbruksstatistiken intager främsta rummet, äro dessa uppgifter visserligen icke så tillförlitliga, som önskligt vore, och i de flesta fall kunna de anses endast ungefärligen angifva verkliga förhållandet; dock torde de uti åtskilligt befinnas mera fullständiga och noggranna, än de, hvilka förlidet år kunde åstadkommas. Det i kol. 2 införda antalet nuvarande mantal grundar sig på af Häradsskrifvarne sistlidne år meddelade uppgifter. Tecknet? i en kolumn betyder, att intet svar erhållits på den fråga, hvilken kolumnen afser. Wexiö den 27 Juni Efter uppdrag: Ib. von Schantz, n. v. Sekreterare i Kronobergs läns Huahâllumgs-SaUakap Jordbruksstatistik 186ß. Kronobergs län.

96 2 Kronobergs Anvisning för insamlande af uppgifter till statistiken öfver jordbruket inom Kronobergs län. I allmänhet torde dessa uppgifter lättast erhållas, om den som emottagit uppdraget att insamla dem för en socken, anmodar en pålitlig person uti hvarje inom socknen befintlig by eller rote att meddela äskade uppgifter för samma by eller rote, och, sedan uppgifterna för hvarje särskild del af socknen sålunda erhållits, granskar, rättar och ordnar dem; hvarefter de införas i formulär-blanketten Litt. Α., allt med iakttagande af följande speciela anvisningar: Kolumn. 1. A de särskilda raderna införas namnen på de delar af socknen, hvilka uppgifterna afse, vare sig att dessa delar utgöras af byar, skifteslag eller i sambruk varande hemman. Kol 2. Med orden:»nuvarande mantal» förstås förmedladt hemmantal, der förmedling ägt rum. Kol. 3. Här afses endast den jord, som är г mantal satt, och med brukningsdel förstås all den jord, som af en person innehafves under sambruk. Kol. 4. Här införes antalet af alla lägenheter,- hvilka hvar för sig utgöra ett bruk, såsom dagsverkstorp, husar-, grenadieroch soldattorp, arrenderade eller afsöndrade jordlägenheter, äfvensom backstugusittares jordplaner i de fall då dessa, om ock till vidden ringa, begagnas för sädesproduktion. Kol Här inberäknas uti:»hela ägovidden», äfven ägovidden af»jordtorp och andra jordlägenheter». Anm. 1. Sifferuppgiften i kol. 5, å hela ägovidden, öfverensstämmer icke med sammanlagda summan af siifer-uppgifterna i kol. 6 9, hvilka omfatta endast den s. k.»dugliga ägovidden», emedan impedimenter, hagmark m. m. till sin areal icke inberäknas i den senare summan, men väl ingå uti den förra sifferuppgiften. Anm. 2. Med»skogbärande» mark förstås sådan, som gifver afkastning af skogsalster. Anm. 3.1 såväl dessa kolumner, som annorstädes, meddelas alla uppgifter om yt-innehåll i hela geometriska tunnland. _ Kol Hvar och en ägare af odlad jord, vare sig att denna är i mantal satt eller för all tid afsöndrad, införes i någon af dessa kolumner, oberoende deraf om han tillika brukar jorden. Der oskiftadt steŕbhus eller bolag förekommer, beräknas endast en ägare. För boställe eller annan statens fastighet införes icke någon ägare. Kol. 14r 17. Här upptagas alla brukare af odlad jord, äfven om de tillika äga samma jord, som de bruka. Torpare, soldater m. fl, som bruka mindre jordlägenheter, hitföras äfvenledes. Anm. En och samma person, som är ägare och brukare på samma gång, måste således införas såväl i någon af kol , såsom»ägare», som ock i någon af kol , såsom brukare. Kol De uppgifter, som äskas, afse det sistförflutna årets landtbruksförhållanden och böra, alltså angifva nämnde ars skörd samt det för denna skörd använda vår- och höstutsäde, äfvensom antalet vid samma års slut underhållna kreatur. Anm. 1. uppgifterna om»utsädesbeloppet» och»skördebeloppet» af de särskilda växtslagen meddelas i hela kubikfot, hvarvid, för att underlätta beräkningen, kan antagas, att en kubikfot motsvarar en struken skäppa eller 7 6 tunna. Spanadsämnen, grönfoder och hö, som skördas å odlad jord, beräknas i centner, med utelemnande af bråktal. Anm. 2. Hvad uppgifterna rörande»utsädesbeloppet» (kol ) beträffar, torde man lättare kunna komma till ett approximativt riktigt resultat genom en beräkning af detsamma gjord i samråd med sakkunniga personer, hvilka aga en närmare kännedom om förhållandena inom socknen, och grundad på det med full säkerhet kända förhallandet i detta afseende vid en och annan jordegendom inom socknen än genom från samtliga jordägarne sjelfva lemnade direkta uppgifter; men man måste i sådant fall tillse, att det genom denna beräkning vunna resultat ma ofverensstämma icke mindre med den kända arealen af den besådda jorden, än med socknens landtbruksförhållanden i allmänhet. Anm. 3. Kol. 42, 43, 63, 64 och 65 torde i allmänhet kunna förbigås.

97 län. 3 Vid antecknandet af svaren â de på sista sidan af formuläret begärda»upplysningar» iakttages följande: Frågan A. besvaras på det sätt, att här uppgifves först det inom socknen öfvervägande»brukningssättet», jemte dess areal, och derefter de olika brukningssätt, jemte deras areal, som för öfrigt kunna inom socknen förekomma; B H. besvaras på det sätt, att här afses endast hvad som under året blifvit verkställdt; I. besvaras ur den synpunkt, att här endast är fråga om upplysning rörande»väderlekens» allmänna inflytande på skördens mängd och beskaffenhet, och bör tiden för sådd och skörd endast i allmänhet angifvas; K. besvaras med ett allmänt omdöme oin»beskaffenheten» af skördon och särskild uppgift om»vigten» af de olika sädesslagen ; Ł M. besvaras med de allmänna beteckningarne:»god»,»medelmåttig» och»knapp», utan särskild sifferuppgift; N besvaras med allmän uppgift derom, huruvida»öfverskott» eller»brist» i ifrågavarande afseende under året nppstått inom socknen; K. T. erfordra ingen annan anvisning för deras rätta besvarande, än att priset å dagsverken alltid bör beräknas sa, att värdet af kost deri ingår, äfven om sådan erhålles hos arbetsgifvaren ; 'U. besvaras med allmän uppgift derom, huruvida»skogstillgång» förefinnes, och om denna befintliga skogstillgång är»god»,»medelmåttig»,»knapp», eller om all skogstillgång saknas, med sifferuppgift derjemte på antalet af de hemman inom socknen, som»sakna» skog; k an icke behöfva besvaras med sifferuppgift, utan endast med allmän uppgift derom, huruvida»skogalster» försäljas, till större eller mindre belopp, eller icke; Y besvaras med afseende endast på de under året planterade»fruktträd». Sedan uppgifterna för samtliga delar af en socken blifvit införde i formulärblanketten Litt. Α., antecknas resultatet i sammandrag för hela socknen å blanketten Litt. В., som insändes till ordföranden i Styrelsen för Hushållnings-Sällskapets hárads-af delning; hvaremot det redan ifyllda exemplaret af blanketten Litt. A bör omsorgsfullt förvaras inom socknen samt följande ar hallas tillgängligt för anställande af jemförelse vid då skeende insamling af uppgifter, hvilken torde härigenom betydligt underlättas.

98 4 Kronobergs Upplysningar till Jordbruks-statistiken för år A. Brukningssätt: A herregårdarne vexelbruk i 7 till 10 skitten; hos allmogen är växtföljden merändels obestämd och trädans areal ringa. Insåning med gräsfrö begagnas allt mer i samma mån den förra hötillgången minskas genom de naturliga ängarnes försämring och uppodling. B. Vidd af nyodling: 1,647. tunnland. C.»» vattenaftappning: 79 tunnland. D.»» underdikning: 274 tunnland. E.»» ängsvattning: ingen. F.»» mergling: ingen. G.»» skogssådd : S3 tunnland. H.»» skogsplantering: 2 tunnland. I. Väderlek, sånings- och skördetider: Höstsådden 1865 verkställdes under gynnsamma förhållanden; följande våren, hvanmder svår foderbrist rådde, var kall med starka nattfroster i slutet af April samt i Maj. Efter tjenlig väderlek under Juni och Juli försvårades sädesbergningen i Augusti af ymnig nederbörd, som äfven fördröjde rågsådden. Vacker efterhost. K. Skördens beskaffenhet, vigt, m. m.: Beskaffenhet: knappt medelmåttig, odryg. Vigt: rågen 40 à 45 «; kornet omkring 38 S; hafren 25 à 30 U per kubikfot. Potates angripen af torröta. L. Skörden af hö från naturlig äng: god. M.»» halm: fullt medelmåttig.

99 län. 5 N. Ofverskott till afsalu: af säd och andra ļ hafre till export; korn осъ potates till brannener. O. Brist för eget behof: ļ jordbruksalster: ļ råg och korn i Uppvidinge samt några socknar af Allbo. P. Ofverskott till afsalu: I af kreatur och andra omkring 2,500 nötkreatur; dessutom smör och ost. Q. Brist för eget behof: ļ ladugårdsalster: ingen. R. Vanlig årslön för dräng: 75 à 150 R:dr R:mt; för piga: 25 à 60 R:dr R:mt, i husbondes kost. S. Värdet af stat och lön för dräng: 180 à 300 R:dr R:mt; för piga: 125 à 200 R:dr R:mt. T. Dagsverkspriser: sommar-, mans-, högsta: 1 R:dr 33 öre; lägsta: 67 öre; qvins-, högsta: 67 öre; lägsta 33 öre. vinter-,»» 1 R:dr;» 50 öre;»» 50 öre;» 25 öre. U. Skogstillgång: ymnig4 Uppvidinge, bristande i Sunnerbo; för öfrigt ännu tillräcklig. V. Afyttring af skogsalster: från Uppvidinge betydlig; från flera andra delar af länet temligen ansenlig. X. Bränntorfsmossar begagnade: endast i Sunnerbo och några socknar i Kinnevald och Konga. Y. Antal planterade fruktträd: omkring 6,000. Z. Binäringar: Biskötseln aftynar sedan flera år tillbaka; fiske idkas i de talrika sjöarne, men är i allmänhet föga lönande; ålfiske i Mörrums å samt i Helga- och Laga-åarne, äfvensom vid Skeen i Annerstads socken. Ofriga binäringar äro: körslor i Uppvidinge och Norrvidinge; kolning och smide i Uppvidinge samt i Odensjö, Lidhults, Pjetteryds och Ljunga socknar; tjärubränning i Vestra Thorsås, Ilärlunda, Ilofmantorps och Furuby socknar, samt i Uppvidinge; tillverkning af laggkärl och snickeriarbeten inom åtskilliga orter; förfärdigande af vä/skedar i Markaryds samt korgmakeri i Blädinge och Söraby socknar; bränvinsbränning vid ett mindre antal brännerier och tillverkning af bårvin i Tingsryd (Tingsas socken). Största brukningsdelen: 16y 8 mantal minsta 7 38ł mantal. Etockbelm, 1867,, A. Nontedt â Siner,

100

101 BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. N) Jordbruk och Boskapsskötsel. Från Kongi. Hushållnings-Sällskapet har jemte uppgifterna in gått följande skri/velse : Med öfverlemnandet härhos af sammandrag af de statistiska uppgifter rörande jordbruket inom Calmar läns Norra Hushållningssällskaps område, som för Sr 18CG blifvit, genom Sällskapets försorg, insamlade, har Sällskapet ansett sig bora anmärka: att de primära uppgifterne från socknarne erhållits genom vissa af Sällskapet dertill utsedde personer, åt hvilka kommunal-nämndcrne jemväl anmodats lemna nödigt biträde, hvarefter Sällskapet gätt i författning om ej mindre sä noggrann granskning som möjligt, oeh der sä ansetts nödigt, rättelse i desse sockneuppgifter, än ock om deras sammandragning härads- och distriktvis; att en Instruktion som här bilägges blifvit upprättad för insamlandet af sockneuppgifternc, och hvilken synes i allmänhet hafva blifvit tillämpad; att direkta uppgifter likväl icke kunnat erhållas från Dalhems, Odensvi och Frödinge socknar, liksom ej heller från Wcstcrviks stad, hvarfore Sällskapet sett sig nödsakadt, att i annan ordning än för öfrige kommuner förskaffa sig behöflige uppgifter från desse ställen, hvilka uppgifter,'om de än icke, sä fullständigt som varit önskligt, angifva det sökta förhållandet, dock torde komina sanningen lika nära, som İlere af de öfrige sockneuppgifternc; att, vid jemförelse af de hithörande upplysningar, som af Hushållningssällskapet afgåfvos för år 18GÕ, visa sig icke obetydliga olikheter, äfven i sudane fall der någon, eller endast ringa veiling för hvarandra följande år kan cga rum; men att, då sistnämnde ârsuppgiftcr uteslutande grundade sig på. de tabeller, som genom en, för annat ändamål af Landstinget tillsatt komité blifvit utarbetade, och jemväl utgjorde det första försöket att direkt hos folket söka svar på hithörande frågor, så antager Sällskapet, att de för sistl. år nu meddelade uppgifterne innebära större sannolikhet och fullständighet; att de upplysningar, som äro afsedde i kolumnerne rörande antalet ägare och brukare af viss myckenhet jord, blifvit af insamlarne förbigångne och dels mer och mindre 'ofullständigt afgifne, hvarfore dessa siffror icke torde angifva verkliga, eller alltid ens sannolika förhållandet; och att, dels uppgifterne i kol. 5, rörande arealen i dess helhet, måste anses mindre tillförlitlig, enär hvarken socknekartor finnaä att tillgå, eller andra medel stå till huds att med någon noggranhet uppdaga förhållandet; samt dels olika uppfattning gjort sig gällande om hvad med»skogbärande mark»; kol. 9 egentligen bör förstås, så att dithörande sifferuppgifter torde vara temligcn svarvande. I öfrigt hoppas Sällskapet att, inom dess verksamhetsområde, ifrågavarande upplysningar skola vinna alltmera noggranhet och fullständighet, ju större den vana vid insamlandet och intresse för saken kan blifva, på hvilken det hela beror. Wcstervik den 18 Juli 18G7. På Hushållnings-Sällskapets vägnar : GUSTAF LYBECKER. Carl Jiydström. Instruktion för insamling af Sochieuppgifterne, och förklaring till tabellformuläret. 1. Uppgifterne böra insamlas under Febr. och Mars månader i tabellformuläret Lit. A. Derefter görcs ett sammandrag för hela socknen i formuläret Lit. В., som före den 1 Maj, insändes till Hushållningssällskapet. Dercmot aflemnas formuläret Lit. A. till Kommunalstyrelsen att förvaras. 2. Uppgifterne afse nästföregående årets skörd och det för denna skörd gjorda vår- och höstutsäde, samt antal kreatur vid samma års slut. 3. Tills vidare begagnas gamla så väl yt- som rymdmåttet (Tunnland, kappland Tunnor och kappar Lisp, och skålpund). 4. Uppgifter böra hemtas röraude livarje hemmansnmnmer, hvilka böra i tabellen A kolumm. 1 till namn upptagas. Men de hemman och lägenheter som brukas i sambruk upptagas ej hvart för sig utan gemensamt. 5. Tid de serskilda kolumnerne märkes i öfrigt: rid JYi 1 4 att desse besvaras efter bevillningstaxeringslängden; att med»nuvarande mantal» menas förmedladl hemmantal; med»brukningsdel», den jord som befinnes i en brukares hand, så att mängden af de gårdar, som utgöra hela egendomen här till siffran upptages; hvaremot i kolumn. 4 intages mängden af torp och andra dylika lägenheter; vid J\ß 5 9. I»hela ägovidden» inräknas jordtorp och andra lägenheter. Med»skogbärande mark» förstås sådan som gifver afkastning af skogsalstcr. Sifferuppgiften i kol. 5 kommer oftast att öfverstiga sammanlagda siffrorne i kol. G 9 emedan särskild uppgift icke gores om arealen af icke skoghärande hagmark, mossar m. m.; ríd kol Uti införes antalet af»alla ägare af odlad jord», oberoende deraf om de tillika äro brukare. Uti införes antalet af alla brukare, oberoende af om de tillika äro ägate. En och samma person som är ägare och brukare på samma gång måste således införas såväl i någon af kol: ' Ю 13 som i någon af Åborättsinnehafvarc upptages som ägare. Obs. Om införandet af uppgifter i desse kolummcr första året ej kan ske utan särdeles svårighet må kolumnerna lemnas tomma. Kol Pä sätt förut är anmärkt användes gamla yt- och rymdmåttet. Der så erfordras må man genom s. k. (' ~ ^) sammanslå flere kolumner till en siffer-uppgift. Kol , här afses vigt i Lispund hvarvid i afscende på hö beräknas att hvarje»häck» innehåller 40 Lispund, Naturlig äng tages icke i beräkning här. Kol ifylles endast ifall man vill lemna uppgift om någon viss för en ort anmärkningsvärd jordprodukt. Kol Här afses förhållandet vid det årets slut, för hvilket uppgiften lemnas. Vid svaren ])å»upplysningar till jordbruksstatistiken» märkes följande: Vid A uppgifves, om ske kan i viss areal, annars i allmänna ord (såsom»allmännast nyttjas» eller»till stor del»,»mindre del» o. s. v.) de olika brukningssätt som förekomma, såsom skiftcsbruk, vexelbruk m. m. B afser endast den under året verkställda nyodling. C d.-o i tab. för år 18GG endast under sednaste 10 år verkstäld vatténaftappning men för följande år komma uppgifterne att afse den aftappning, som under året skett. Dock beräknas intet aftappningsarbete förr än det blifvit fullbordadt. D d:o arealen af all verkstäld grund-dikning, således icke blott för löpande är. E d:o af all befintlig öfversilad äng. d:o d:0. F d:o endast under året verkställd mergling. G d:o d:o d:o skogssådd för hand. II d:o d:o d:o skogsplantering. I Här afses endast upplysning rörande väderlekens allmänna inflytande på skördens mängd och beskaffenhet, hvarfore uppgift lemnas blott på sådana väderleksförhållanden, som i berörde afscende utöfvat inflytande. Jemväl uppgifvas de data, då sådd och skörd af de förnämsta sädesslagen allmännast inom socknen pågick. K besvaras med ett allmänt omdöme (»god, dålig, välbergad» o. s. v.) om skördens beskaffenhet, samt så vidt ske kan, sifferuppgift på vigtcn af de förnämsta sädcslagen. L, M besvaras med de allmänna beteckningarne»god»»medelmåttig»»knapp» o. s. v. N, O, P, Q besvaras med allmän uppgift derom, huruvida»öfverskott» eller»brist» eller för bchofvet tillräcklig mängd uti ifrågavarande afscenden uppstått för året. K T uttryckes i penningar, hvari inräknas värdet af alla förmåner (utom kosthåll och rum i R). U uttryckes genom benämningarne:»öfverskott till.afsalu»»tillräckligt för eget bchof» eller»brist». V afyttradt timmer, virke, kol och ved m. m. upptages till ungefärliga värdet i penningar efter ortens pris. Y besvaras med sifferuppgift på ungefärliga antalet fruktträd som under året planterats. Z här angifves sådane binäringar, som för orten äro af större vigt, såsom fiske, biskötsel, jagt, forsling, tegeltillverkning, allmännare handslöjd m. m., för hvilka upptages ungefärliga beloppet i penningar af den behållning de lemna. Slutligen utsattes huru stort till hemmantal den största, i ett bruk varande egendomen är och huru liten den minsta, t. ex.»största brukningsdelen utgör 00 mantal och den minsta %o» (bråkdel). Jordbruks-itatistik Calmar lån CALMAR LÄNS Norra Hushållnings-Sällskaps område.

102 2 Calmar

103 län. 3

104 4 Calmar

105 län. 5

106 Upplysningar till Jordbruks-statistiken för år A. Brukningssätt: i allmänhet treskiftesbruk och undantagsvis i några få socknar äfven tvåskiftesbruk. På de större gårdarne äfvensom till någon del hos allmogen vexelbruk med б 9 årligt omlopp. B. Vidd af nyodling: under året 860 tunnland, deraf mest i Ed, Tryseruni och Locknevi. C.»» vattenaftappning: under sednaste tio år 2,537 tunnland, mest i Ukna, Locknevi och Lofta. D.»» underdikning: all sådan uppgifven till 2,853 tunnland, mest i Ed, Lofta, Hjörted, Ukna och Hallingberg. E.»» ängsvattning: all befintlig: 476 tunnland, störst i Gamleby, Locknevi och Ed. P.»» mergling: ingen. G.»» skogssådd: och H.»» skogsplantering: 325 tunnland, mest i Hjorted och Ed (under året). I. Väderlek, sånings- och skörde-tider: Försommaren torr och varm; under skördetiden ymnigt regn, hvaraf särdeles vårsäden led skada. Såningstiden: för vårsäd från slutet af April till början af Juni; för höstsäd: under sista hälften af Augusti och första af September. Skörden i Augusti och September, rågen i slutet af Juli. K. Skördens beskaffenhet, vigt, m. т.: Skörden uppgifves i allmänhet medelmåttig, likväl bättre af hafraoch gräs, men sämre af potäter. Vigt: hvete 14 à 15, råg 13 à 14, hafra 9 à 10, kom 12 à 13 Lispund pr tunna.. Skörden af hö från naturlig äng: god, men mindre välbergad. M. d:o af halm: god, men delvis illa bergad. N. Ôfverskott till afsalu: j af säd och andra \ -. <. т. o í JU ι ι. i nästan ö/verallt Ôfverskott till afsalu, synnerligast af hafre. O. Brist for eget behof: ļ jordbruksalster: J O P. Ofverskott tili afsalu: ļaf kreatur och andrai л т../. iłł/ / 7 л л 7 ^ í Ofverskott nästan i alla socknar. Q. Brist for eget behof: \ ladugardsalster: ( R. Vanlig årslön för dräng: 100 à 130 R:dr R:mt; för piga: 45 à 50 R:dr R:mt, i husbondes kost. S. Värdet af stat och lön för dräng: R:dr R:mt; för piga: 140 à 150 R:dr R.-mt. T. Dagsverkspriser: sommar-, mans-, högsta: 1 R:dr 25 öre; lägsta: 84 öre; qvins-, högsta: 75 öre; lägsta 42 öre. vinter-,»» 84 öre à 1 R:dr;» ' 63 à 75 öre;»» 42 öre;» 25 öre. U. Skogstillgång öfverallt tillräcklig för eget behof. V. Afyttring af skogsalster sker från alla socknar, minst dock. från Lofta och Wimmerby, hvilka, liksom Westerviks stad, behöfva köpa. Högsta försäljningssumman: Misterhult 60,000 R:dr och Tuna 40,000 R:dr. X. Bränntorfsmossar begagnade: endast i Ed omkring 20 tunnland. У. Antal planterade fruktträd under året: 1,825 st., mest i Hallingberg, Ukna och Hjorteđ. Z. Binäringar: Fiske idkas i alla socknar; för dem, som angränsa hafvet utgör det en betydlig inkomstkälla, som flerstädes, såsom i Eds kapells, Loftahammars, Westrums och Misterhults skärgårdar, är af större vigt än jordbruket. Biskötsel utgör företrädesvis i Tunaläns härad föremål för mycken omsorg. Såsom binäringar uppgifvas i öfrigt: tegeltillverkning, som mer än motsvarar ortens behof, körslor till och från bruken, kol- och tjärbränning, samt på några ställen oljeslageri. Jagt bedrifves egentligen icke såsom näringsfång och handslöjder, ehuru nästan allmänt förekommande, lemna dock ingenstädes någon anmärkningsvärd behållning. Stockholm, ΙββΤ. P. A. NoMtłdt Ł Soner.

107 BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. N) Jordbruk och Boskapsskötsel GOTLANDS LÄN. Jemte länssammandrag Sällskapet benäget meddelat följande öfver de insamlade uppgifterna, upprättadt enligt formuläret Litt. В., har Hushållnings- skrifvelse: "Gotlands Läns Hushållnings-Sällskap får härhos insända det för länet gjorda sammandrag af inkomna uppgifter rörande jordbruks-statistiken för år 1866, hvarvid Sällskapet torde få tillika anföra: Att Sällskapet, likasom för insamlandet af primäruppgifterna för år 1865, äfvenledes nu anmodat samtliga Kommunal-Nämnder inom länet att hvar för sin kommun insamla och till Sällskapet öfverlemna de härför erforderliga uppgifterna; Att Sällskapet från flertalet af Nämnderna fått emottaga dessa uppgifter, ehuru från många ej inom den tid, som i skrifvelsen till dem begärdes; Att en del kommuner, vare sig af bristande intresse för saken eller af bristande förmåga, ej villfarit Sällskapets anhållan att meddela ifrågavarande uppgifter, hvarföre från dessa kommuner behöfliga uppgifter på annat sätt måst anskaffas, eller, der sådant ej låtit sig göra, sannolikhetsberäkningar måst göras; Att till följe af så väl dessa beräkningar, som äfven flera af de inkomna uppgifternas ofullständighet, det vunna resultatet icke kan vara fullt pålitligt och tillfredsställande, ehuru en omsorgsfull granskning egnats dessa uppgifter, och behöfliga rättelser, der de ansetts nödvändiga och sådant varit möjligt att åstadkomma, blifvit vidtagna; Att i de flesta af de inkomna primäruppgifterna arealen af skogbärande mark samt "antal ägare och brukare af odlad jord", dels icke uppifvits, dels synbarligen varit oriktiga och vilseledande, hvarföre något sammandrag af dessa kolumner ej kunnat göras. Wisby den 5 November På Hushållnings-Sällskapets vägnar: H. GYLLENRAM. S. W. Gustafson. ' Jordbruksstatistik Gotlands län. 1

108 2 Gotlands län. Länet består af 1,0971 n. v. mantal, delade i 5,045 brukningsdelar, deraf den största: 51¾ mantal, den minsta: 1½ mantal.

109 Gotlands län. 3 Upplysningar till Jordbruks-statistiken för år Л. Brukningssätt: På några få ställen, isynnerhet i mellersta delen af länet, är vexelbruk infördt, mest af ståndspersoner, hvaremot allmogen hufvudsakligen begagnar 3-skiftesbruk, likväl med en del af åkern till foderskörd. I de socknar, der jordmånen är strandör och sand, begagnas mest 2-skiftesbruk. B. Vidd af nyodling: 1,792 qvadratref. C.»» vattenaftappning: 700 qvadratref. D.»» underdikning: 129 qvadratref. E.»» ängsvattning: F.»» mergling: G.»» skogssådd: 123 qvadratref. H.»» skogsplantering: I. Väderlek, sånings- och skorde-tider: Under hösten 1865 inträffade temligen god väderlek, hvarföre sådden af höstsädet försiggick i vanlig tid: råg i slutet af Augusti och hvete under September månad. Vårsådden verkställdes i slutet af April och första hälften af Maj. Potatis sattes i slutet af Maj. Kort efter vårsådden inträffande kylig väderlek, åtföljd af stark torka, inverkade menligt på isynnerhet kornsädet och ärter, hvilka säden dock något upphjelptes genom derpå följande tjenlig väderlek, Något före skördetiden, för råg sista dagarna af Juli och början af Augusti, för hvete och vårsäd i medlet och slutet af sistnämnde månad, blef väderleken mera regnig än Önskligt var, hvilket fortfor till nära September månads slut, hvaraf skördearbetet mycket försvårades, dock lyckades det att få största delen af grödan välbergad. K. Skördens beskaffenhet, vigt, m. m.: skörden af höstsäd, synnerligen hvete, öfver medelmåttan och af god beskaffenhet. Vårsädet gaf nära medelmåttig afkastning, och var kornet särdeles kärnfullt och vigtigt. Potatis lemnade medelmåttig afkastning, ehuru till en del angripen af torröta. L. Skörden af hö från naturlig äng: god. M. d:o af halm: medelmåttig. í Från hela länet utskeppades på hösten något öfver 50,000 N. Ofverskott till afsalu: af säd och andra jordbruksalster: ^ 1ΕΛηη,,, ο, tunnor eller 315,000 kub.tot spanmal. O. Brist för eget behof: P. Ofverskott til! afsaui: af kreatur och andra ladugårdsalster: Omkring 500 nötkreatur jemte fårkött och ull afyttrade. Q. Brist för eget behof: R. Vanlig årslön för dräng: 70 à 130 R:dr; för piga: 40 à 75 R:dr, i husbondes kost. S. Värdet af stat och lön för dräng: 200 à 350 R:dr; för piga 150 à 200 R:dr. T. Dagsverkspriser: sommar-, mans-, högsta: 1 R:dr 50 öre; lägsta: 50 öre; qvins-, högsta: 75 öre; lägsta 37 öre. vinter-,»» 1 R:dr» 37 öre;»» 50 öre;» 25 öre. U. Skogstillgång är i några socknar god, i de flesta medelmåttig, i några knapp, i några nästan ingen. V. Afyttring af skogsalster: plank, bräder, bjelkar och sparrar, äfvensom stäf och kalktunnor. X. Bränntorfsmossar begagnade: en i de 2:ne sydligaste socknarne, der under sommaren omkring 100,000 kub.fot torf upptagits. Y. Antal planterade fruktträd: 463 st. z. Binäringar (biskötsel, fiske, m. fl.): Fiske kring kusterna, som äfven 1866 gaf rik fångst. Biskötsel obetydlig och under året mindre gifvande i anseende till ogynnsam väderlek; kalk- och tjäru-bränning i en del socknar; uppbrytning och tillhuggning af slipsten ur de i sydligaste delen af ön befintliga sandstensbrott; hus- och handaslöjder idkas temligen allmänt, dock hufvudsakligen endast till husbehof. Wisby den 5 November S. W. Gustafson, Hushållnings-Sällskapets Sekreterare. Stockholm, 1S67. Р. Л. Noritedt & Söner.

110

111 BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. N) Jordbruk och Boskapsskötsel BLEKINGE LÄN. har Statistiska Central-Bl/rån från Kongl. Hushållnings-Siillskapet fått cmottaga nedan Jemte efterföljande årsuppgifter stående shrifvelse: "Blekinge är ett bland de lan inom hvilka de största svårigheter ställt sig i vägen för insamlandet af primäruppgifter till jordbruks-statistiken, hvilket ock föranledt att, alla bemödanden oaktadt, först under innevarande månad sådana af någorlunda användbar beskaffenhet hunnit sammanbringas för år 1865 samtidigt med de för 1866 ingąngna, hvilka senare ligga till grund för det sammandrag, som härjemte öfverlenmas. Såväl kommunalnämndernas biträde som flera «nskilda personers bemödanden hafva erfordrats för bekämpandet af de fördomar, som ligga till grund för allmogens obenägenhet att lemna tillförlitliga uppgifter rörande dess enskilda ekonomi, hvartill den i första rummet räknar sitt åkerbruk och sin boskapsskötsel, och misstanken att de statistiska uppgifterna komma att ligga till grund för ökad beskattning, framskymtande öfver allt, är icke det minsta af de många hinder, som blott småningom och genom en stigande upplysning kunna undanrödjas. Under dessa omständigheter måste det nu åstadkomna sammandraget helt naturligt i mer än ett hänseende förete luckor och bristfälligheter, som icke utan allt för lång tidsutdrägt core möjligt i någon mån minska. Carlskrona den 25 April På Hushållnings-Sällskapets i Blekinge Förvaltningsutskotts vägnar: H. WACHTMELSTER. B. A. Söderströms Jordbruksstatistik Blekinge län. 1

112 2 Blekinge

113 län. 3

114 4 Blekinge

115 län. 5

116 6 Upplysningar till Jordbruks-statistiken för år A. Brukningssätt: treskiftesbruket är ännu det allmännaste bland allmogen; vexelbruk börjar dock förekomma, mest på större gårdar, isynnerhet inom Bräkne härad och på så kallade herregårdar samt städernas jord; tvåskiftesbruk uppgifves blott från en socken, nemligen Ronneby. B. Vidd af nyodling: 422 tunnland inom 24 socknar. C.» «vattenaftappning: 222 tunnland inom 15 socknar*). D.»» underdikning: 327 tunnland inom 17 socknar. E.»» ängsvattning: härom ingen uppgift. F.»» mergling: 2 tunnland i Elieholms socken samt något obetydligt inom Mjellby socken. G.»» skogssådd: ett enda tunnland, nemligen i Elleholms socken. H.»» skogsplantering: obestämd rymd å städernas jord; inom Mjellby 350 tunnland, inom Hjortsberga 25 tunnland. I. Väderlek, sånings- och skörde-tider: i de två ostligaste häraderna temligen tillfredsställande på våren, men öfver hela länet i öfrigt regnig och ogynsam. K. Skördens beskaffenhet, vigt, m. in.: medelmåttig inom Östra och Medelstads härader, snarare derunder inom Bräkne härad och under medelmåttig inom Listers härad. L. Skörden af hö från naturlig äng: temligen god; under medelmåttan i Oljehults socken. M.»» halm: under medelmåttan i östra och knapp i vestra delarne af länet. N. Ofverskott till afsalu: ļ af säd och andra l inom Medelstads härad; i de öfriga snarare brist än fullt behof, O. Brist för eget behof: ) jordbruksalster / särdeles i vestra delarne af länet. P. Ofverskott till afsalu: ^af kreatur och andrag något, undantagande inom Sturkö socken. Q. Brist för eget behof: ( ladugårdsalster / ingen. B. Vanlig årslön för dräng: 50 till 175 R:dr, oftast 60 till 100 R:dr; för piga: 20 till 50 R:dr, i husbondes kost. S. Värdet af stat och lön: för dräng 150 till 270 R:dr; för piga: 80 till 190 R:dr. T. Dagsverkspriser: sommar-, mans, högsta: 1 R:dr à 1 R:dr 25 öre; lägsta: 33 à 75. öre; qvins,» 67 à 75 öre;» 13 à 50 öre; vinter-, mans,» 75 öre à 1 R:dr;» 25 à 67 öre; qvins,» 41 à 58 öre;» 10 à 50 öre; U. Skogstillgång: i östra socknarne till husbehof, föga till afsalu; i vestra knappt till husbehof; vid kusten brist **). V. Afyttring af skogsalster: obetydlig, mest ved och något staf, utom från Kyrkhults socken, hvarifrån äfven säljes något plank, tjära och beck, samt från Carlshamn något skeppsvirke. X. Bränntorfsmossar begagnade: foga utom i Mörrums och Ysane socknar, der de anses af stort gagn. Y. Antal planterade fruktträd: obestämdt och obetydligt; inom Oljehults socken nästan inga. Z. Binäringar: Fiske utgör för befolkningen vid hafskusten och i skärgården en betydande binäring och har under året varit gif vande; dernäst bränvinstillverkning, som dock numera anses mindre lönande än förr och derföre är i aftagande. I öfrigt uppgifves blott ifrån en socken, Gammalstorp, något gröfre korgarbete samt ifrån 3 socknar, Sturkö, Hoby och Aryd, stenhuggeri och frän 2:ne, Hoby och Aryd, virkeskörslor ifrån närgränsande sågverk i Smaland. Största brukningsdelen: 15¾ mantal i Hjortsberga socken; minsta: \ tunnland i Hoby socken. *) Utom sjön Vesan, 800 tunnland i Listers härad, hvilket arbete dock icke är fullbordadt. **) Ofver skogssköfling klagas från alla bill. Stockholm, ISOS. V. A. Xorstedt & Söner.

117 BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. N) Jordbruk och Boskapsskötsel CHRISTIANSTADS LÄN. Arsuppgijterna åtföljdes af nedanstående shrifvelse: "Redan den 19 Januari sistl. år utgick från Kongl. Hushållnings-Sällskapet till Länets alla kommuner och inom dem boende personer, åt hvilka man, med något hopp om framgång, kunde uppdraga insamlingen af primäruppgifterna till jordbruksstatistiken, följande cirkulär: Till _. β Sedan Länets Kongl. Hushållnings-Sällskap vid sammanträde den 4:de innevarande månad beslutit, att fortfarande vädja till kommunerna eller inom dem boende för allmän Upplysning och nyttiga företag intresserade personer med begäran om deras nitiska medverkan för insamling af de uppgifter till jordbruks-statistiken, hvilka det åligger Hushållnings-Sällskapet att till Kongl. Statistiska Central-Byrån uti sammandrag årligen insända; så och med åberopande af Kongl. Maj:ts nådiga Cirkulär af den 3 Mara 1865, hvilket uti September månad samma år till kommunerna utdelades, får jag härmed vänligast anmoda -r- att inom kommun, enligt bilagdt formulär uti 2:ne exemplar, af hvilka, efter uppgifternas införande, det ena qvarblifver inom kommunen, men det andra före Maj månads utgång till Kongl. Hushållnings-Sällskapet insändes, söka insamla ifrågavarande uppgifter, så trovärdiga som möjligt. De med detta uppdrag förenade svårigheter inses och erkännas af hvar och en, men inför den goda viljan och det fosterländska nitet' torde de förlora större delen af sin betydelse. Särskildt anser jag mig böra fästa uppmärksamheten dervid, att, oaktadt olikheten i uppställningen, frågorna äro desamma som sistlidet år framställdes och besvarades. Skilnaden är blott den, att uppgifterna enligt det nu använda formuläret, Litt. B, böra lemnas summariskt för hvarje kommün, hvaremot enligt formuläret, Litt. A, som förra året användes, samma uppgifter kunde specielt för hvarje brukningsdel införas. Christianstad den 19 Januari Å Kongl. Hushållnings-Sällskapets vägnar: AXEL K. WACHTMEISTER. Sv. Hensclien. Och hafva sedermera under årets lopp såväl officielt som enskildt skrifvelser afgått med påminnelser om nödvändigheten af att fullgöra det åtagna uppdraget, under antydan derjemte på den skada ett fortsatt dröjsmål skulle tillskynda just den goda sak, hvar och en måste anses förbunden att befrämja. Resultatet af dessa åtgöranden är det sammandrag, som Hushållnings-Sällskapet härmed öfverlemnar. Om det å ena sidan är och beklagligen under flera år fortfarande torde blifva ett faktum, att stora brister vidlåda flertalet af de långt efter den af Kongl. Maj:t fastställda tiden inkommande uppgifterna, så är det å andra sidan en glädjande företeelse, att sådana dock inkommit från de flesta kommunerna inom länet; och då detta resultat icke kunnat vinnas utan välvillig medverkan af de personer, som benäget insamlat uppgifterna, torde det vara på sin plats att här tacksamligen erkänna det arbete, de utfört. Endast från 4 kommuner, nemiigen Barkákra, Ausås, Oderljunga och Perstorp, saknas uppgifterna på sätt uti sammandraget med ett streck öfver alla kolumnerna blifvit betecknadt *). Rörande formen för sammandragets uppställning har Hushållnings-Sällskapet ansett sig böra följa formuläret Litt. A, på det att, sedan sammandraget blifvit tryckt och till kommunerna utdeladt, hvar och en inom sin kommun må kunna kontrollera dels om uppgifter från densamma blifvit aflemnade, dels ock der de blifvit aflemnade om de någorlunda äro ett uttryck af verkliga förhållandet. Tecknet: anses betyda O, men tecknet:? bristande uppgift, och ett streck öfver alla kolumnerna anty-, der, att ingen uppgift inkommit. Oanmärkt bör icke lemnas, att, uti kolumnen för skogbärande mark, arealen icke skogbärande betesmark antagligen blifvit inberäknad, åtminstone för flera kommuner. Något hemmantal är icke åsätt de till staden Christianstad anslagne jordar. Christianstad och Qustafsfält af Kongl. Hushållnings-Sällskapets Sekreterare-Expedition d. 23 Mars Sv. Heńschen." *) Statistiska Central-Byrån har tillåtit sig att för ofvannämnde socknar såväl som für den jemväl bristande Broby socken upptaga de uppgifter»om Tarit tillgängliga för året I Jordbruks-statistik İ8S6. Chrİstianstads lan.

118 2 Christianstads

119 län. 3

120 4 Christianstads

121 län. 5

122 6 Christianstads

123 län. 7

124 8 Christianstads

125 län. 9

126 10 Christianstads

127 län. 11

128 12 Christianstads

129 län. 13

130 14 Christianstads

131 län. 15

132 16 Christianstads

133 län. 17

134 18 Upplysningar till Jordbruks-statistiken för år A. Brukningssätt: allmänna brukningssättet är vexel- och tredingsbruk, det första mest användt vid de större jordbruken och vid đe mindre hufvudsakligen, der åkerjorden af naturen eller genom kultur är af beskaffenhet, att den med fördel kan bära skördar af klöfver eller andra gräsarter. Vid de mindre jordbruken med svag eller under medelmåttan varande jord och med ringa åkerareal är tredingsbrukef- allmännastr särdeles der tillgång finnes till naturlig äng. B, C, D, E, F, G och H. upptagne i sammandraget. I. Väderlek, sånings- och skördetider: ogynnsamma. Ymnig nederbörd försvårade såväl sådd som skörd. K. Skördens vigt: Iivete i medeltal 2,9 centner, Råg 2,8 centner, Korn 2,з centner, Hafre 1,7 centner, allt per tunna räknadt.. Höskörden: god. M. Skörden af halm: medelmåttig. N. och O. Länet producerar i allmänhet och särdeles i dess södra och nordvestra delar öfverskott till afsalu af både säd och andra jordbruksalster. í dess mellersta och norra delar, der bränvinsbränningen är högt uppdrifven, inköpes något korn från närmaste trakter såväl inom som utom länet, allt efter transportens beqvämlighet. P. och Q. Kreatur och andra ladugårdsalster produceras utöfver behofvet. B,. Årslön för dräng: i medeltal 100 R:dr; för piga: i medeltal 40 R:dr, allt i husbondes kost. S. Värdet af stat och lön: för dräng 2 à 300 R:dr; för piga: 150 à 200 R:dr. T. Dagsverksprisër: sommar-, mans, högsta: 1 R:dr à 1 R:dr 50 öre; lägsta: 67 öre à 1 R:dr. qvins,» 50 à 75 öre;» 33 à 50 öre;. vinter-, mans,» 67 öre à 1 R:dr;» 50 à 75 öre;. qvins,» 33 à 50 öre;» 25 à 33 öre. U. och V. Skogstillgång: på de större egendomarne, med få undantag, bedrifves en rationel skogshushållning; å flertalet af de mindre pågår en i allmänhet allt för längt drifven afverkning utan omtanka för återväxt; trakter finnas slutligen, der skogen på ett betänkligt sätt nära nog ödelägges. X. Bränntorfsmossar: god tillgång och begagnas inom de flesta af länets kommuner. Y. Antal planterade fruktträd: olika inom olika orter; på flera ställen i tilltagande. Z. Binäringar: Biskötsel: till husbehof. Fiske:'Saltsjöfisket å länets östra, södra och nordvestra kuster är lönande; insjöfisket hufvudsakligen för eget behof, men äfven till afsalu. Tobaksplantering: lmfvudsakligast inom södra delen af Willands och östra delen af Gärds härad, der den under senare åren betydligt utvidgats och drifvits med fördel. Bränvinsbränningen: som bedrifves per medium uti 135 à 140 brännerier; fabriksvinsten är ringa, men bränvinsbrännarne beräkna stor fördel för sina jordbruk genom den bättre utfodringen, som dranken erbjuder, och den deraf följande ökade gödseltillgången; på senare tiden hafva vid flera brännerier ställningar blifvit uppsatta, hvaraf resultaterna visat sig gynnsamma. Tjärubränning, kolning, tillverkning af laggkärl, d:o af vagnar, smiden: förekomma i Östra och Vestra Göinge häraders nordliga kommuner. Trädskor: mångenstädes, men synnerligast uti Gärds härads vestra delar. Tillverkning af tegel och tegelrör bedrifves flerstädes och är i tilltagande. Snickeri: inom de flesta kommuner. Papperstillverkning: på 4 à 5 ställen, deraf mk nämnas Klippan och Ostanå; vid det förstnämnda i stor skala. Kalkbränning till afsalu förekommer lmfvudsakligast uti Ignaberga, Fjelkestads och Fogeltofta socknar. Största brukningsdelen: 14 mantal i Willands härad; minsta: ^ mantal i Vestra Göinge härad. Stockholm, 180S. P. A. Xorsieilt & Söner.

135 BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. N) Jordbruk och Boskapsskötsel MALMÖHUS LÄN. Arets uppgifter åtföljdes af nedanstående skrifvelse: "Öfversäudande "Bidrag till Sveriges Officiela Statistik, N) Jordbruk ocli Boskapsskötsel", för Malmöhus län år 18G6, utbeder jag mig att härom få nämna: i allmänhet: att de statistiska uppgifternas afgifvande ännu är för den stora mängden något allt för nytt, att de skulle, iifven med bästa vilja, kunnat afgifvas så tillförlitliga, som de borde vara; de äro dock nu vida säkrare i många delar, än de voro förra året, men just derföre, att nu många felaktigheter i desamma blifvit rättade, kan en jemförelse emellan uppgifterna för åren 1865 och 1866 ej på något sätt visa länets framåtgående eller tiubakaskridande i ett eller annat hänseende; i afseende på de speciela uppgifterna: ad. kol. 3: Uppgiften på mantal är utan tvifvel tillförlitligare för år 1865 än för år 1866; anledningen till att summan numera afviker från jordebokens summa är, att man i allmänhet på ett ställe upptagit alla de hemmansdelar, som voro under ett bruk, då ej alltid mantalet blef så noga uppgifvet, som när uppgift lemnades för livarje n:o särskildt, ehuru öfriga uppgifter blefvo mera tillförlitliga; ad. kol. 7: Hvilkendera årsuppgiften kommer närmast sanningen, är omöjligt att afgöra; är arealen nu uppgifven för ringa, torde dock hvad, som är öfver, böra räknas till betesmark och dylik ej i kultur bringad jord; ad. kol. 11: Arealen af ordnad skog är ingalunda minskad, men man har vid uppgifternas afgifvande nu varit mera nogräknad om, hvad som förtjeuade att som sådan räknas; ad. kol : Grundförbättringar verkställas årligen i betydlig utsträckning; livad, som under året blifvit utfördt, kan dock ej finnas genom jemförelse med uppgifterna för år 1865, emedan, synnerligen i afseende på grunddikning, allt rör stora arealer då voro angifna: arealen merglad jord i uppgiften för år 1865 torde dock konuna sanningen närmare än den nu under kol angifna; ad. kol : Då vid åkerns fördelning ingen skilnad är gjord emellan rotfrukter till socker och andra rotfrukter, måste medelafkastningen beräknas i tunnor rotfrukter samt centner sockerbetor; ad. kol : Då linet här till största delen sås af husmän o. d. i mycket små portioner, kunna uppgifterna om skörd ej möjligen vara af någon pålitlighet; ad. kol : Afkastningen är låg; men att den visar sig så, kommer af, att mycken jord, upptagen i kol. 10 och 44, användes till bete; ad. kol : Kreatursbesättningen i länet kan ej sägas hafva undergått någon väsendtligare förändring, annat än deri, att fårafveln mer och mer börjar utbreda sig; en väsendtligare tillökning i antal får, mot år 1865, kan derföre antagas, ehuru siffrorna i kol. 90 för båda åren naturligtsvis blott kunna vara relativt rätta. Då uppgifterna nu afgifvas specificerade för livarje socken, jemte summa för härad och hela länet, och de förmodligen komma att tryckas i denna form, vore det synnerligen ledande för allmänheten, vid afgifvande af ytterligare uppgifter, och derföre önskligt, om ett aftryck kunde tilldelas hvarje socken inom länet. Malmö & Vestra Ahistad i December Efter uppdrag af Malmöhus läns Kongl. Hushållnings-Sällskap: CARL RUD. WULFF." Jordbruksstatistik 1866, ilalmähus län. 1

136 2 Malmöhus

137 län. 3

138 4 Malmöhus

139 län. 5

140 6 Malmöhus

141 län. 7

142 8 Malmöhus

143 län. 9

144 10 Malmöhus

145 län. 11

146 12 Malmöhus

147 län. 13

148 14 Malmöhus

149 län. 15

150 16 Malmöhus

151 län. 17

152 18 Malmöhus

153 län. 19

154 20 Malmöhus

155 län. 21

156 22 Malmöhus

157 län. 23

158 24 Malmöhus

159 län. 25

160 26 Malmöhus

161 län. 27

162 28 Malmöhus

163 län. 29

164 30 Malmöhus

165 län. 31

166 32 Malmöhus

167 län. 33

168 34 Malmöhus

169 län. 35

170 36 Malmöhus

171 län. 37

172 38 Upplysningar till Jordbruks-statistiken för år A. Brukningssättet, det allmänna inom socknen, eller vissa delar af densamma: å slätterna nyttjas vanligast vexelbruk med 6, 7 stundom 8 skiften; i skogstrakterna finnes någon gång treskiftesbruk. B. Väderlek: ogynnsam; väta och köld skadade under våren; mycken råg led af frost under blomningen; hagel gjorde betydande skada under Juli månad; bergningsvädret var besvärligt. C. Skördens beskaffenhet, vigt m. m.: till följe af den ogynnsamma väderleken var säden ej vigtig. D. Öfverskott till afsalu af säd och andra jordbruksalster: finnes; beloppet kan ej uppgifvas. ' F. Öfverskott till afsalu af kreatur och andra ladugårdsalster: finnes; beloppet kan ej uppgifvas. H. Vanlig årslön för dräng: R:dr; piga 50 R:dr i husbondens kost. I. Värdet af stat och lön för dräng: R:dr; piga 150 R:đr. K. Dagsverks-í sommar: mans-: högsta 1 R:dr 50 öre, lägsta 83 öre; qvins-: högsta 75 öre, lägsta 50 öre. priser: \ vinter:»» 83 öre,» 50 öre;»» 50 öre,» 40 öre. L. Skogstillgång: större delen af vedbehofvet fylles at länets egna tillgångar; timmer får till större delen köpas från andra län. N. ( till husbehof i de flesta trakter. ) Tillgång pa bränntorf: <.,., Stenkol användes likväl mycket a slätten. r ( till afsalu i manga d:o. ) O. Binäringar (fiske, stenbrott m. m.): de hufvudsakligaste äro: fiske i saltsjön, tegel-och kalkbränning; någon tillfredsställande uppgift om desamma kan dock ej lemnas. Medelafkastningen för hela länet har under år 1866 varit pr besådt tunnland af raps 5,56, hvete 6,20, råg 5, korn 6,42, hafre och blandsäd 6,61, baljsäd 3,46, potatis 22 tunnor; andra rotfrukter 54,40 tunnor och 82 centner, klöfver 23,5 centner, naturlig äng 12 centner. R ii 11 e 1 s e r. Siđ. 13, kol. 77 uppgifves suraman för Ljunits härad till 488,66, läs 1,588,66» 15,» 23»»» Herrestađs χ>» 2,304,4» 504.» 24,» 69»»» Torna»» 4,352» 4,952. Stockholm, P. A. Norstedt & Söner.

173 BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. N) Jordbruk och Boskapsskötsel HALLANDS LÄN. Arets uppgifter åtföljdes af nedanstående slcrifvelse: "Härmed har Hushållnings-Sällskapets Förvaltningsutskott äran öfversända sammandrag af de från. Hallands län insamlade statistiska uppgifterna för år 1866, rörande jordbruk och boskapsskötsel. Förvaltningsutskottet, som vid insamlandet af uppgifterna för år 1865 funnit många svårigheter möta att få ett sådant arbete fullständigt, hade tänkt sig att möjligen kunna erhålla befrielse från att hvarje år insända dylika uppgifter; men då, efter förfrågan, sådan befrielse icke kunde medgifvas, utfärdades sistlidne höst uppmaning till kommunalstyrelserna, att benäget afgifva nödiga bidrag, med erbjudande af ersättning för skrifbiträde och postporto, om så fordrades. Kommunalstyrelserna hafva också till något större antal än för år 1865 efterkommit denna uppmaning, så att från länets 86 socknar och 5 städer, 67 af de förra och 4 af de sednare aflemnat mer eller mindre fullständiga uppgifter. För de öfriga socknarne hafva summorna utförts lika med föregående året, med undantag af att skördebeloppen något ändrats efter årets beskaffenhet. För staden Falkenberg hafva inga summor kunnat utföras. Vid jemförelse med föregående året visa sig åtskilliga olikheter, äfven i sådane fall der ingen afvikelse borde hafva ägt rum; men Utskottet antager, att de för detta- året inkomna uppgifterna torde mera närma sig verkliga förhållandet än uppgifterna för Halmstad i April A Förvaltningsutskottets vägnar: P. v. MÖLLER. o Gust. Ahlström. Jordbruksstatistik Halland än. 1

174 2 Hallands

175 län. 3

176 4 Hallands

177 län. 5

178 6 Hallands

179 län. 7

180 8 Hallands

181 län. 9

182 10 Hallands

183 län. 11

184 12 Hallands

185 län. 13

186 14 Upplysningar till Jordbruks-statistiken för år A. Brukningssätt: ordnadt і б 9 skiften temligen allmänt å slättbygden. I den s. k. skogsbygden, eller de från hafvet mer aflägset belägna socknarne, begagnas treskiftesbruk eller besås jorden hvarje år med stråsäd. B. Vidd af nyodling: inom 30 socknar 1,059 tunnland uppgifne. C.»» vattenaftappning: från 3 socknar uppgifne 149 tunnland. D.»» underdikning: 902 tunnland uppgifne från 29 socknar. E.»» ängsvattning : under året sannolikt ingen. F.»» mergling: från 30 socknar uppgifne 2,944 tunnland. G.»» skogssådd: från 11 socknar uppgifne 218 tunnland. H.»» skogsplantering: 11 tunnland, enligt uppgifter från 2 socknar. I. Väderlek, sånings- och skörde-tider: väderleken ombytlig. Vid tiden för höskörden tjenlig, men under sädesinbergningen mycket regnig. Vårsådden börjad i medio af April och i allmänhet verkställd i slutet af Maj. Höstsäden såddes till största delen sent, till följd af stark nederbörd i September. Skörden af samma orsak icke helt och hållet slutad förrän i Oktober. K. Skördens beskaffenhet, vigt, m. m.: af hö, råg, hvete och potates god, men vårsäden skadades af den våta väderleken under skörden. Vigten å hvete «, råg % korn , och hafre «, allt à 6,з kub.fot.. Skörden af hö från naturlig äng: medelmåttig. M.»» halm: medelmåttig. N. Ofverskott till afsalu: / af säd och andra l hufvudsakligen hafre samt en del potateš; qvantiteten ej känd. O. Brist för eget behof: ) jordbruksalster / troligen ingen. Fr Ofverskott till afsalu: Jaf kreatur och andrai icke så obetydligt af smör, men af kreatur troligen icke stort. Q. Brist för eget behof: \ ladugårdsalster ) ingen. R. Vanlig årslön för dräng: 50 till 125 R:dr; för piga: 20 till 50 R:dr, i husbondes kost. S. Värdet af stat och lön: för dräng 150 till 300 R:dr; för piga: 100 till 250 R:dr. T. Dagsverkspriser: sommar-, mans, högsta: 1 R:dr 50 öre; lägsta: 75 öre; qvins,» 80 öre;» 33 öre; vinter-, mans,» 1 R:dr;» 50 öre; qvins,» 50 öre;» 25 öre. U. Skogstillgång: för närvarande kan behofvet fyllas från de inåt landet belägna socknarne. V. Afyttring àf skogsalster: icke så obetydlig export af både byggnadsvirke och bokved. X. Bränntorfsmossar begagnade: temligen allmänt. Y. Antal planterade fruktträd: icke kändt. Z. Binäringar: i Höks härad stickning af ylletröjor och strumpor. Linné- och ylleväfnader i Faurås, Himble, Wiske och Fjäre härader. Fiske bedrifves af befolkningen vid kusten, dock ej öfver länets behof. Lax fiskas i alla vattendragen. I Halmstad uppgifves fångsten af lax under året till 4,725 S. Biskötsel bedrifves, men icke i särdeles stor utsträckning. Några socknar idka fraktfart med däckade båtar. Minsta brukningsdelen: ^¾ mantal. Stockholm, P. A. Norstedt & Söner.

187 BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. N) Jordbruk och Boskapsskötsel GÖTEBORGS OCH BOHUS LÄN. På grund af de från Hushållnings-Sällskapet till Statistiska Centralbyrån öfverlemnade särskilda sammandrag för hvarje härad och stad samt för hela länet, allt enligt formuläret Litt. Б, har uti Centralbyrån blifvit upprättadt, enligt formuläret Litt. A, den härefter följande tabell, hvars länssummor, till följd af nödvändigheten att noggrannt återgifva specialtalen, i vissa delar icke öfverensstämma med de af Hushållnings-Sällskapet meddelade. Jordbruh-Stalistih Göteborgs och Bohus län. 1

188 2 Göteborgs och

189 Bohus län. 3

190 4 Göteborgs och

191 Bohus län. 5

192 6 Upplysningar till Jordbruks-statistiken för år A. Brukningssätt: obestiimdt vexelbruk, med i allmänhet åkerjordens utvidgning på ängens bekostnad. B. Vidd af nyodling: cirka 516 tunnland. C.»» vattenaftappning: ingen, som med visshet kan uppgifvas. D.»» underdikning: cirka 221 tunnland. E.»» ängsvattning: ingen, som med visshet kan uppgifvas. F.»» mergling: cirka 129 tunnland. G.»» skogssådd: ingen, som med visshet kan uppgifvas. H.»» skogsplantering: cirka 30 tunnland. I. Väderlek, sånings- och skördetider: särdeles fördelaktig för sådd af höstsäden. Vårsådden, tvenne gånger afbruten af regn, pågick under April och Maj månader. Väderleken ogynnsam för inbergningen, hvilken väderlek slutade med Oktober månad. K. Skördens beskaffenhet, vigt, m. m : höstsäden god så till qvantitet som qvalitet. Vårsäden till qvaliteten medelmåttig och derunder, men gaf god afkastning. Potatisen, så till qvantitet som qvalitet, betydligt under medelmåttan (angripen af torröta). L. Skörden af hö från naturlig äng: riklig och god. M.»» halm: riklig, men skadad. N. Ofverskott till afsalu af säd och andra jordbruksalster: tillräcklig för länets behof och betydligt deröfver till afsalu, särdeles af h afre. P. Ofverskott till afsalu af kreatur och andra ladugårdsalster: tillräcklig för länets behof och betydligt deröfver till afsalu. R. Vanlig årslön för dräng: 100 R:dr; för piga: 44 R:dr, i husbondes kost. S. Värdet af stat och lön för dräng: 300 R:dr; för piga: 190 R:dr. T. Dagsverkspriser: sommar-, mans-, högsta: 1 R:dr 15 öre; lägsta: 75 öre; qvins-, högsta: 70 öre; lägsta: 50 öre. vinter-,»» 84 öre;» 50 öre;»» 54 öre;» 39 öre. U. Skogstillgång: saknas i de flesta socknar; i några finnas till husbehof. V. Afyttring af skogsalster: förekommer endast obetydligt. X. Bränntorfsmossar begagnade: finnas i de flesta socknar och begagnas der. Ύ. Antal planterade fruktträd: 200 (troligen många flera, men kan ej uppgifvas). Z. Binäringar: hvarjehanda slag af husslöjd, biskötsel, stenhuggeri, något smide, upphuggning af gatsten, förfärdigande af laggkärl. och simpla möbler, etc. Vid hafskusten båtbyggeri, sjöfart och fiske. Största brukningsdelen inom länet 14,125 mantal; minsta 0,oooi65 mantal. Stockholm, Р. Л. Norstedt & Söner.

193 BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. N) Jordbruk осh Boskapsskötsel ELFSBORGS LÄNS Södra Hushållnings-Sällskaps område. Från Kongi. Hushållnings-Sällskapets Sekreterare har jemte de statistiska uppgifterna ingått följande skrifvelse:»till Kongl. Statistiska Central-Byrån. Sedan Elfsborgs Läns Södra Kongl. Hushållnings-Sällskaps Förvaltnings-Utskott, som fått i uppdrag att ombesörja insamlandet af uppgifter till jordbruksstatistik för Hushållnings-Sällskapets område för år 1866 samt dessas granskning och bearbetning till sammandrag, låtit genom pålitliga och i saken kunniga personer verkställa insamlandet deraf, har jag, på anmodan derom, granskat och bearbetat dessa uppgifter till sammandrag. Då, som sagdt, insamlandet skett genom i saken kunnige personer, är att antaga, det uppgifterna äro så tillförlitliga, som man vid början af ett dylikt vidtomfattande företag kan fordra, och de anmärkningar, som dervid äro att i ett eller annat afseende göra, böra med tiden kunna undanrödjas. Uppgifterna, som äro insamlade socknevis enligt formuläret A, hafva af mig blifvit bearbetade till sammandrag först för hvarje Pastorat, sedan för hvarje Härad ocli slutligen för Hushållnings-Sällskapets hela område. Följande får jag anmärka: att de uppgifter på frågorna 1 28, hvilka för en del af Hushållnings-Sällskapets område afgåfvos för år 1865, äro för år 1866 bibehållna, då de ej undergått någon anmärkningsvärd förändring; att för Pastoraten Thorestorp och Kongsäter i Marks härad, för hvilka af missförstånd ej uppgafs någon areal å skogbärande mark år 1865, sådant nu skett; att, då uppgifterna afse en summa för Hushållnings-Sällskapets hela område, något afseende ej blifvit vid sammandragningen fästadt dervid, att ett eller annat hemman i ett Pastorat ligger inom annat Härad, än sjelfva Pastoratet, utan äro uppgifterna sammandragna efter Pastoratets område. Skulle det anses vara af vigt, att äfven häradssummorna blifva i detta afseende fullt giltiga, kan sådant ett annat år ske; att en del af Norunga pastorat, som benämnes Norska Skogsbygd och ligger inora länets norra Hushållnings-Sällskaps distrikt, ej är inbegripen i de för nämnde pastorat lemnade uppgifter, samt att, då tillförlitlig uppgift ej kunnat erhållas å hela ägovidden för Gällstads, Lenghems och Dalstorps pastorater i Kinds härad, densamma blifvit i sammandraget approximatif; beräknad. Borås den 27 Augusti Sv. P. Wennergren. Hushållniugs-Siillskapete Sekreterare.» Jordbruks-statistik Elfsborgs län.

194 2 Elfsborgs

195 län. 3

196 4 Elfsborgs

197 län. 5

198 6 Elfsborgs

199 län. 7

200 8 Elfsborgs

201 län. 9

202 Upplysningar till Jordbruks-statistiken för år A. Brukningssätt: Ensädes allmännast i Thorestorp, Kongsäter, Istotp, Sätilä, Berghem, Surteby, Bollebygd, Fristad, Torpa (Borås), Rångedala, Wing, Hällstad, Skölfvened, Norunga, Eriksberg, Od, Björke, Kalf, Mjöbäck, Sexdräga odi Tranemo, dock med öfvergång till vexelbrak, synnerligast å mossodlingar, utom i Surteby och Norunga. Två- till fyrskiftes i Seglora, Bredared, Svenljunga, Länghem, Dalstorp och Gällstad. Allmännare öfvergång från ensädes- till vexelbruk i Timmelhed, Asarp, Blidsberg, Böne, Hössna, Bottnaryd och Börstig. Cirkulationsbruk allmännast i Örby. B. Vidd af nyodling: omkring 1,200 tunnland. 0.»» vattenaftappning: omkring 853 tunnland. Dessutom en betydlig, men ännu ej uppmätt, areal i Eriksberg. D.»» underdikning: 604 tunnland. E.»» ängsvattning: 42 tunnland. F.»» mergling: 700 d:o. G.»» skogssådd: något inom Gäseneds härad. H.»» skogsplantering: A Svältorna i Gäseneds härad fortsattes dermed å den mark, som staten inköpt. För öfrigt anmärkes, att, om marken fredas från betning, skogen raskt växer upp af sig sjelf utan sådd och plantering. 1. Väderlek, sånings- och skörde-tider: Väderleken i ajlmänhet gynnsam. Vårarbetet, som skedde i slutet af April och början af Maj, verkställdes under gynnsamma förhållanden; men ihållande regn vid skördetiden förorsakade, att en del säd ej blef väl inbergad. Höstsådden fördröjdes mycket af regnet. Höskörden blef välbergad. K. Skördens beskaffenhet, vigt, m. m.: En del spannmål skadades af regn vid bergningen. I allmänhet är spannmålen mindre vigtig än år Potatisskörden under medelmåttan inom en del af Marks härad. L. Skörden af hö från naturlig äng: i allmänhet mycket god, M. d:o af halm: riklig; men till beskaffenheten ej fullt god.,,af säd något, isynnerhet hafra, inom Redvägs, en del af Kinds och As härader; N. Ofverskott till afsalu:. /.., лллл af säd och andra I af Potatis omkring 10,000 tunnor. O. Brist för eget behof: [ af säd, inom en del af Bollebygds, Marks Vedens och Gäseneds härader. A ļ / antalet försålde kreatur är mindre, än 1865, då många för foderbrist måste af- P. Ofverskott till afsalu: l /af kreatur och andra) yttras. ι ladugårdsalster ь I af smör och ost har försäljning skett till omkring dubbelt mot 1865, eller om- Q. Brist för eget behof: j ' І,., л т. ļ kring 1,600 centner smör och 50'centner ost. R. Vanlig årslön för dräng: i medeltal 100 R:dr R:mt; för piga: 40 R:dr R:mt, i husbondes kost. S. Värdet af stat och lön för dräng: i medeltal 225 R:dr R:mt; för piga 125 R:dr R:mt. T. Dagsverkspriser: sommar-, mans-, högsta: lr:dra75öre; lägsta: 75 à 67 öre; qvins-, högsta: 75 à 50 öre; lägsta 50 à 33 öre. vinter-,»» 75 à 67 öre;» 67 à 58 öre;»» 50 à 33 öre;» 33 à 25 öre. U. Skogstillgång: i allmänhet för eget behof. V. Afyttring af skogsalster: i Kongsäter, Thorestorp, Örby, Sätilä, Seglora, Torpa (Borås), Fristed, Bredared, Rångedala, Wing, Hällstad, Norunga, Björke, Skölfvened, Od, Eriksberg, Timmelhed, Hössna, Böne, Börstig, Bottnaryd, Länghem, Dalstorp, Tranemo, Sexdräga, Svenljunga, Mjöbäck och Kalf allt i proportion till inom livarje pastorat uppgifven areal af skogbärande mark. X. Bränntorfsmossar: allmänt begagnade i Thorestorp, Istorp, Berghem, Surteby, en del af Norunga, Eriksberg och Björke för öfrigt blott till ringa del, der de finnas. Y. Antal planterade fruktträd: omkring 3,000. Z. Binäringar: Fiske i Örby, Torpa, Bredared, Skölfvened, Norunga, Od, Sexdräga, Wing, Timmelhed, Böne och Mjöbäck; Biskötsel i Torpa, Bredared, Skölfvened, Norunga, Eriksberg, Björke, Hössna, Timmelhed, Böne, Mjöbäck och Länghem; Väfnader af ylle, men mest af bomull, i Örby, Sätilä, Berghem, Surteby, Seglora, Kongsäter, Thorestorp, Istorp (äfven linförädling), Rångedala, Kalf, Mjöbäck, Sexdräga, Tranemo, Länghem och Gällstad; Trädslöjd i Thorestorp, Kongsäter, Örby, Sätilä, Bollebygd, Bredared och Länghem; Timmer- och mureri-arbete i Torpa och Bredared; Bleckslageri i Hössna och Gällstad; Kardtilherkning i Hössna och Gällstad; Gårdfanhandel: (i aftagande) i Rångedala, Wing, Hällstad, Timmelhed, Hössna, Sexdräga, Länghem och Gällstad; Brukskörslor i Länghem och Tranemo. Största uppgifna brukningsdelen inom ofvannämnde område är 6 mantal i Wing och den minsta är V 256 i Svenljunga. Stockholm, lber. P. A. Xontedt λ Söner,

203 BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. N) Jordbruk och Boskapsskötsel SKARABORGS LÄN. Arets uppgifter åtföljdes af 7iedanstående skrifvelse till Statistiska Central-Byrån: Med insändande af det af Hushållnings-Sällskapets Sekreterare verkställda, sockne-, härads- och länsvis upprättade, sammandraget till jordbruksstatistiken under år 1866 för Skaraborgs län, bör till en början omnämnas, att de primära uppgifterna, i likhet med förra året, i första hand infordats från länets 269 Kommunalstyrelser genom aflåtna skrifvelser såväl till dem, som till herrar ordförande i de elfva kretsafdelningar, hvari Hushållnings-Sällskapets verksamhetsområde är indeladt, äfvensom att, då vid den bestämda tidens utgång för uppgifternas aflemnande till Hushållnings-Sällskapet en större myckenhet deraf saknats, Hushållnings-Sällskapet, på ansökan, erhållit benägen medverkan af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, genom hvars försorg större delen af de saknade uppgifterna erhållits. Då de på detta sätt samlade uppgifterna först under November månad till Hushållnings-Sällskapet inkommit, ligger häri anledningen, hvarför sammandraget till Kongl. Statistiska Byrån icke förr kunnat insändas. Ofullständigheter och missuppfattningar förekomma äfven nu och skola svårligen kunna undvikas, synnerligast i afseende på ett län såsom Skaraborgs, der den vidsträckta och omfattande jordbruksnäringen, med sin starkt framåtgående utveckling, är underkastad tätare vexlingar och förändringar, och der svårigheterna i öfrigt att kunna bereda fullständiga upplysningar åt alla de ämnen, jordbruksstatistiken omfattar, torde vara större än på de flesta andra orter inom riket. Det ligger nemligen i sakens natur, att ju större det näringsdistrikt är, hvars förhållanden skola af statistiken belysas, desto mera framstå svårigheterna att kunna vinna de erforderliga upplysningarne i alla deras detaljer. Hufvudsaken är derföre att söka få dessa ofullständigheter år efter annat så litet väsendtliga som möjligt; och ehuru svårigheterna visat sig föga mindre nu, än första gången insamlandet ägde rum, är dock skäl hoppas, att ett allmännare inseende om statistikens nytta små ningom skall blifva den kraftigaste häfstången för uppgifternas afgifvande, deras fullständighet och tillförlitlighet. I likhet med hvad Hushållnings-Sällskapet förut uttalat om nödvändigheten, att icke endast härads-, såsom i afseende på sistafgifna bidrag ägt rum, utan äfven soc&ensammandragen, sådana de nu insändas, befordras till trycket, göres nu en förnyad anhållan derom, äfven om det, i anseende till vidlyftigheten, skulle medföra tidsutdrägt och ökad kostnad. De mindre kretsarne, hvarifrån uppgifterna skola samlas, hafva nemligen ingen ledning från föregående och komma att sakna all kontinuitet, derest icke sockneuppgifterna blifva för dem tillgängliga, hvilket äfven nu insända sammandrag vitsordar. Det är derföre af synnerlig vigt fôr ett fortgående och sammanhängande insamlande af uppgifterna till jordbruksstatistiken, att sammandragen deraf för socknarne tryckas och utdelas till hvarje Kommunalstyrelse. Lidköping den 23 December På Hushållnings-Sällskapets vägnar: H. A. HAMILTON. Carl Wenncrus. Jordbruks-statistik 1S66. Skaraborgs än. 1

204 2 Skaraborgs

205 län. 3

206 4 Skaraborgs

207 län. 5

208 6 Skaraborgs

209 län. 7

210 8 Skaraborgs

211 län. 9

212 10 Skaraborgs

213 län. 11

214 12 Skaraborgs

215 län. 13

216 14 Skaraborgs

217 län. 15

218 16 Skaraborgs

219 län. 17

220 18 Skaraborgs

221 län. 19

222 20 Skaraborgs

223 län. 21

224 22 Skaraborgs

225 län. 23

226 24 Skaraborgs

227 län. 25

228 26 Skaraborgs

229 län. 27

230 28 Skaraborgs

231 län: 29

232 30 Skaraborgs Upplysningar till Jordbruks-statistiken för år A. Brukningssätt: Ordnadt vexelbruk med 6, 7, 8, 9 à 10-årig cirkulation förekommer å alla större egendomar inom länet samt - är nästan allmänt antaget äfven af mindre jordbrukare i Kåkinds och Kinnefjerdings härader, i större delen af Skånings, Laske, Wilske, Gudhems, Wadsbo, Kinne, Barne och Åse härader. Åldre brukningssätt med olika skiften uppgifves å mindre brukningsdelar såsom det allmännaste: i Frökinds härad och i Walle härad, med undantag af 2 socknar, (3 4 skiften); i 3 socknar af Wiste härad (4 skiften), i 4 socknar af Kållands härad (2 3 skiften); i Barne härad: 2 socknar 3 skiften, i en socken 5 skiften och i en socken ensädes; i 2 socknar af Kinne härad (2 3 skiften); i 2 socknar af Wilske härad (1 4 skiften), en del af Skånings härad (1 4 skiften); i Wadsbo härad: 4 socknar (4 6 skiften),,i en socken (3 skiften), samt i en socken af Ase härad (2 3 skiften). B. Vidd af nyodling: I Åse härad 23 tunnland, Wiste 28, Kållands 776, Barne 138, Kinnefjerdings 78, Kinne 164. Skånings 173, Laske 69, Wilske 222, Gudhems 250, Walle 22, Kåkinds 397, Wartofta 260, Wadsbo 391, Frökinds 35 och stadsjord 20 tunnland, eller tillsammans 3,046 tunnland. C.» vattenaftappning: I Wiste härad 280, Kållands 20, Barne 30, Kinne 100, Skånings 10, Laske 53, Wilske 8, Gudhems 60, Wartofta 559, deraf 525 genom Åsaka åns sänkning, Wadsbo 58 och Frökinds 102 tunnland, tillsammans,1,280 tunnland. D.» underdikning: I Ase härad 52, Wiste 5, Kållands 509, Barne 15, Kinnefjerdings 10, Kinne 35, Skånings 18, Laske 50, Wilske 15, Gudhems 11, Walle 3, Kåkinds 359, Wartofta 62, Wadsbo 154 och stadsjord 30, eller sammanräknadt 1,328 tunnland. E.» Rngsvattning: I Ase härad \, i Wartofta 15 och i Wadsbo 20 tunnland, tillsammans 35\ tunnland. i\» mergling: I Barne härad 119, Wartofta 25^ och i Wadsbo 5 tunnland, summa 149^ tunnland. G.» skogssådd: I Åse härad 108, Barne 10, Kinnefjerdings 30, Skånings 5, Gudhems 6, Wartofta 58, Wadsbo 110, tillsammans 327 tunnland och fortgår dessutom å holmar, "skär och kullar i Rackeby socken af Kållands härad. II.» skogsplantering: I Åse härad-53 tunnland samt i åtskilliga plantskolor, i Kållands härad 5 tunnland äfvensom å öar och kullar i Rackeby socken, i Barne härad 5 tunnland samt 9,000 träd i 2:ne socknar, i Kinnefjerdings 3, Laske \, Walle 4 och Wartofta 70 tunnland, tillsammans 140 tunnland. I. Väderlek: Vårsådden, börjad den 27 April och afslutad i Maj månad, afbröts eller försvårades på flera ställen af regn, utom - i Gudhems härad, hvarest vid denna tid varit tjenlig väderlek, och från Wadsbo härad uppgifves från en del socknar att våren varit torr och ogynnsam samt från andra att den varit gynnsam; vexttiden i allmänhet tjenlig, omvexlande med regn och värma, med undantag af en socken i Kåkinds härad, der så stark torka inträffat i Juli månad, att rotfrukterna skadats; skördetiden, för hö i Juli och för säd och rotfrukter i Augusti Oktober, uppgifves hafva varit svår i följd af regn i Laske, Gudhems, Walle, Kåkinds och Wadsbo härader, hvaremot vädret vid, denna tid anmärkts vara tjenligt i Kållands härad.: K. Skörden uppgifves vara i afseende på qvantiteten: öfver medelmåttan i allmänhet i Barne härad, 2 socknar i Wiste, 6 i Kållands, 1 i Kinnefjerdings, 1 i Kinne, 3 i Wartofta och 4 i Walle härad; medelmåttig i Laske, Wilske, Gudhems, Frökinds' och Wadsbo härader, i 3 socknar af Wiste, 2 af Kållands, 7 af Kinnefjerdings, 12 i Kinne, 20 i Wartofta, 5 i Walle och 40 i Wadsbo härad; under medelmåttan i 6 socknar af Kallands härad; nästan missväxt i Bellefors socken af Wadsbo härad; dock är anmärkt, att den delvis blifvit skadad af regn i en och annan socken af Kållands härad samt på flera ställen i Barne, Kinnefjerdings, Skånings, Laske, Kåkinds, Wartofta och Wadsbo härader och sålunda till qvaliteten mindre god. Vigt: af hvete 2,80 3 centner, af råg 2,50 2,so centner, af korn 2,40 2,80 centner, af hafre 1,60 2,io och af ärter 3 centner per tunna. L. Höskörden: medelmåttig och derutöfver i hela länet med undantag af en socken i Barne och en socken af Wartofta härad, der den antecknats vara svag. M. Halmskörden:»Rik, medelmåttig och god» äro de allmännaste uppgifterna med undantag från Laske härad, en socken i Wiste, en i Barne och en i Frökinds härad, hvarest den anmärkts vara skadad eller klen. N. Öfverskott till salu: taf säd och andra} Försäljning af säd och andra jordbruksalster har förekommit från alla härader mer O. Brist för eget behof: / jordbruksalster \ än under föregående år, och från 72 socknar uppgifves, att sammanräknadt sålts 738,591 kubikfot ett tal, som sannolikt ej ändock uttrycker fulla beloppet, enär från flera ställen uppgifves såsom försäljningsbelopp ända till :del och ^:del af skörden. Brist uppgifves dock från Österplana, der skörden af spanmål ej anses räcka för behofvet, från Häggum på råg, hvete och korn samt från Härja på råg.

233 län. 31 P. Ofverskott till salu: laf kreatur och andra) Ofverskott förekommer frän alla härader, och torde de från en del socknar lemnade Q. Brist-för eget behof: / ladugårdsalster ) speciela uppgifter, sammanräknadt 3,581 st. kreatur, 1,579 centner smör och ost, 2,80 centner ull samt dessutom för 19,000 R:dr, vara allt för låga siffror. Ingen brist är uppgifven. It.' Årslön för dräng: lägst 50 R:dr och högst 225, i medeltal omkring R:dr; piga: lägst 25, högst 150 R:dr, i medeltal 33 ) R:dr, i husbondes kost. S. Värdet af stat och lön för dräng: i medeltal mellan R:dr; piga: R:dr. T. Dagsverkspriser: sommar- mans: högsta 2 R-.dr, lägsta 50 öre; qvins: högsta 1,25, lägsta 25 öre; vinter- mans: högsta 1,25, lägsta 25 öre; qviiis: högsta 75 öre, lägsta 16 öre. U. Skogstillgång: Ofver behofvet i 3 socknar af Kållands, 2 i Ase, 1 i Skånings, 1 i Gudhems, 2 i Kåkinds. 12 i Wartofta och 6 i Wadsbo härader; till husbehof i 9 socknar af Kinne, 3 i Skånings, 2 i Gudhems, 5 i Walle, 8 i Kåkinds, 5 i War-.... tofta, 24 i Wadsbo, 6 i Kallands, 1 i Ase och 2 i Kinnefjerdings härad; under behofvet i 4 socknar af Skånings, 5 i Laske, 1 i Wilske, 3 i Gudhems, 1 i Walle, 1 i Kåkinds, 9 i Wartofta, 7 i Wadsbo, i de flesta af Wiste, 6 i Kållands och 6 i Kinnefjerdings härad; brist i 5 socknar af Kinne, 3 i Skånings, 3 i Gudhems, 4 i Wartofta, 3 i Kållands, 5 i Ase samt i allmänhet i Barne och Frökinds härader. V. Afyttring af skogsalster förekommer från skogstrakterna i Wartofta, Wadsbo, Gudhems och Kåkinds härader. X. Bränntorfsmossar begagnas i socknarne Slädene och Hjerpås, något i Näs, hufvudsakliga bränslet i Barne härad, något i Ledsjö, Forshem och Edsvära, öfverallt i Wilske härad, något i Gudhems härad, allmänt i Falköpings landssocken, Karleby, Kjelfvened, Mularp och Asled samt något i Bellefors. Y. Antalet planterade fruktträd: Enligt flera uppgifter tilltager intresset för trädplantering; och torde de från spridda socknar inom länet meddelade sifferuppgifter, sammanräknadt 71,933 stycken, vara allt för låga. Z. Binäringar: Biskötsel inom de flesta socknar, ehuru i mindre skala och mindre lönande; fiske i sjöarne Wenern, Wettern, Ymsen och Wiken samt Gullspångselfven; sjöfart i Wettern och Wenern; snickeri-, timmer- och andra handarbeten, såsom korgflätning, tjärubränning, spanad m. m. i Wadsbo och Wartofta härader; kalkbrytniug, slipning och bränning samt stenhuggeri i Kinne, Kinnefjerdings, Wilske, Wartofta och Wadsbo härader. STOCKHOLM P. A. NORSTEDT & SÖNEE.

234

235 BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. N) Jordbruk och Boskapsskötsel. WERMLANDS LÄN. Från Hushållnings-Sällskapet liar, jemte årsuppgifterna, till Statistiska Central-Byrån ingått följande skrifvelse: "Sent omsider får Wermländska Hushållnings-Sällskapets Förvaltnings-Utskott härhos vördsamt öfverlemna de inkomna statistiska uppgifterna för 1866, hvilkas insändande blifvit fördröjt i den förhoppning att de skulle kunna aflemnas i någorlunda fullständigt skick. Men äfven denna gång hafva förhoppningarne i berörde hänseende felslagit, oaktadt förnyade uppmaningar och påminnelser till insamlarne. Från ölme Hushållningsgille saknas uppgifter helt och hållet, äfvensom från Silleruds, Skillingmarks, Ransäters, Gåsborns och en del af Rams socknar samt flera hemman inom Jösse härad. Något sammandrag för länet har till följd häraf icke kunnat uppgöras, utan endast häradssummor blifvit utförda, der brister ej hindrat*). Af de i bokstafsföljd meddelade upplysningarne har utarbetats sammandrag så vidt sådant sig göra låtit. I afseende på uppgifternas insamlande för 1867, hafva Huhållsgillenas ordförande fortfarande erhållit detta uppdrag och kommer, der nödiga uppgifter icke annorledes kunna vinnas, jemlikt nådiga Cirkuläret af den 3 Mars 1865, Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes medverkan till desammas erhållande att sökas. Carlstad den 10 Febr På Förvaltnings-Utskottets viignar: CARL NORDENANKAR, vice Ordförande. C. Montgomery" *) Uppgifter för Olme härad hafva inkommit d. 22 Febr. och sålunda kunnat intagas. Derjemle har blifvit upplyst, att uti redogörelsen för 1865 för Warnums socken uppgiften om utsäde och skörd beräknats efter nya, men för Öinie socken efter gamla måttet, till följe hvaraf häradssumman blifvit felagtigt utförd. För Ransäters socken har Statistiska Central-Byrån tillåtit sig införa do för året 18G5 meddelade uppgifterna. Uppgifterna från Fryksdals härads öfre tingslag upptaga i en särskild kolumn 120 ungnöt öfier 2 års ålder, med hvilket tal alltså hornboskapen bör ökas utöfver hvad i kol i det följande finnes ntfördt. För Kola socken af Jösse härad är uppförd en skörd af spånadsämne (kol. 59) 4,555 snes, öfver hvars reduktion till vigt upplysning saknats, hvarföre denna uppgift måst förbigås. För Fogelviks socken i Nordmarks härad uppgifven skörd (kol. 58) af 273 ti linfrö har ej heller för bristande rednktion till rymdmått kunnat upptagas. Jordbruks-Statistik }866. Wermlands län. 1

236 2 Wermlands

237 län. 3

238 4 Wermlands

239 län. 5

240 6 Wermlands

241 län. 7

242 8 Wermlands

243 län. 9

244 10 Wermlands

245 län. 11

246 12 Wermlands

247 län. 13

248 Upplysningar till Jordbruks-statistiken för år A. Brukningssätt: i allmänhet cirkulation med 7 10 skiften (trade, höstsäd, 2 3 vallar och 2 3 vårsäd (hafre); inom Bergslagen samt stundom hos allmogen ej ännu fullt ordnad växtföljd; på Finnbygden enskifte med början till koppelbruk. B. Vidd af nyodling: 570 tunnland, hvarförutom från Nordmarks och Jösse härader anmärkes, att mindre jordstycken årligen upptagas, hvilka icke kunna till arealen bestämmas. C.»» vattenaftappning: 494 tunnland, deraf i Nedre TJlleruds socken 350 tunnland. D.»» underdikning: omkring 1,400 tunnland, deraf i Nedre TJlleruds socken 250 tunnland. E.»» ängsvattning: F.»» mergling: ingen, men kalkgödning begagnas på flera ställen. G.»» skogssådd: 1,645 tunnland, deraf i Ekshärads socken 911, i Råda 256 och i Sunnemo 178 tunnland på Uddeholms bolags skogar. H.»» skogsplantering: 81^ tunnland, deraf 29 tunnland vid Lesjöfors i Rams socken. I. Väderlek, sånings- och skörde-tider : vårsåningen för det me'sta gynnad af tjenlig väderlek under senare hälften af Maj, höstsådden försvårad af ihållande regn och till en del deraf omöjliggjord. Råg- och höskörden något omvexlande, senare bergningstid regnig och svår, hvaraf mycken Vårsäd skadades; nattfrost försvårade delvis potatisupptagningen. K. Skördens beskaffenhet, vigt, m. m.: beskaffenhet i allmänhet god och qvantiteten medelmåttig af höstsäden; vårsäden skadades af vätan och kan, ehuru den syntes mycket lofvande, innan den aftogs, icke anses hafva Iemnat mer än medelmåttig skörd; rotfrukter klen skörd och af dålig beskaffenhet. Vigt: hvete lisp., råg Hsp., korn lisp., hafre 6J 10 lisp. per tunna. Lägsta vigten uppgifves från Elfsbacka socken af Nyeds härad. L. Skörden af hö från naturlig äng: i allmänhet medelmåttig. M. d:o af halm: i allmänhet god, ehuru af sämre beskaffenhet. N. Öfverskott till afsalu: \ af säd och / mer eller mindre, dock särdeles af vårsäd i Carlstads, Grums, Näs, Gillbergs, Jösse, I _ ) Wäse, Wisnums, Kils, Nedre Fryksdals och Nyeds härader. i finn i A iorn ( IL O. Brist för eget behof: 1 1 i Elfdals, Nordmarks, Öfre Fryksdals och Fernebo; af rotfrukter i Jösse, af hvete och ] bruksalster [ ärter i Wisnum. P. Öfverskott till afsalu: \ af kreatur och ( något öfverskott i Carlstads, Kils, Fryksdals, Jösse, Gillbergs, Näs, Grums, Wäse j andra ladu- ( ' och Wisnums härader. Q. Brist för eget behof: ) gårdsalster l endast uppgifven i Fernebo härad. R. Vanlig årslön: för dräng 125 R:dr, med vexling mellan ; för piga 42 R:dr, med vexling mellan R:dr. S. Värdet af stat och lön: för dräng, medeltal 289 R:dr, med vexling mellan ; för piga, medeltal 181 R:dr, med vexling mellan R:dr. T. Dagsverkspriser: sommar-, mans-, högsta: 1,50 2 R:dr; lägsta: 75 öre 1,25 R:dr; qvins-, högsta: öre; lägsta: öre. vinter-,»» 1 1,25 R:dr;» öre; qvins-, högsta: öre; lägsta 25 öre. U. Skogstillgång: i allmänhet god, ehuru i aftagande. V. Afyttring af skogsalster: obetydlig i Näs, Grums, Carlstads och Ölme härader; från de öfriga något kol, timmer, plank och bräder. X. Bränntorfs-mossar begagnade: 10 tunnland i Fernebo socken, vid Björneborgs jerntillverkning samt vid egendomen Krokstad i By socken. Y. Antal planterade fruktträd: 5,787 stycken, deruti dock inbegripet hela befintliga antalet från en del socknar. Z. Binäringar: biskötsel, fiske, fraktkörslor, timmerhuggning och kolning. STOCKHOLM, f. A. NORSTEDT & SÖNEK.

249 BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. N) Jordbruk och Boskapsskötsel ÖREBRO LÄN. Följande skrifvelse har till Statistiska Central-Byrån ingått jemte årsuppgifterna: "Hushållnings-Sällskapet i Örebro Län får härmed sända uppgifter rörande jordbruks-statistiken för år I formelt hänseende skilja dessa sig från nästföregående årets deruti, att de icke äro upprättade i sammandrag efter länets 3:ne hufvuddelar: Bergslagerna, Skogsbygden och Slättbygden, utan sockne- och häradsvis. Svårigheten att bekomma dem ifrån kommunerna har tillväxt i stället för att förminskas, och flera af de personer, som med insamlandet haft bestyr, hafva afsagt sig sådant uppdrag för kommande år. Förur 1865 uteblefvo uppgifterna för endast 2:ne af Länets socknar, nu åter, oaktadt Hushållnings-Sällskapet gjort uppoffringar för beredandet af sakens framgång, saknas sådana för fem socknar, nemligen Lennäs, Hammar, Tysslinge, Bodarne och Tångeråsa, hvarjemte så ofullständiga inkommit från Svennevad och Wintrosa sockens del inom Lekebergs härad, att de icke kunnat bland de sammanförda uppgifterna upptagas. De nu öfverlemnade hafva dock ett bestämdt företräde framför 1865 års uppgifter deruti, att innehållet af kolumnerna 5 9 för socknarne i Örebro, Glanshammars och Fellingsbro härader samt för Örebro stad är, efter afdrag af arealen å sjöar och vattendrag, öfverensstämmande med de deröfver af Ekonomiska Karteverket upprättade beskrifningar, och hafva naturligtvis derefter lämpade rättelser skett i afseende på kolumnerna om den odlade jordens användande samt om utsädets och skördens belopp. Hushållnings-Sällskapet äger fortfarande den förhoppning, att, när berörda karteverk hinner utkomma och blifva tillgängligt, de största svårigheterna vid dessa statistiska uppgifters insamlande och kontrollerande skola upphöra. Ett exemplar af här upprättade och till kommunerna i många afdrag utsända anvisningar för insamlandet af uppgifterna får Hushållnings-Sällskapet härmed bifoga *). Örebro den 28 December På Hushållnings-Sällskapets vägnar: CARL ÅKERHJELM. C. G. Löwenhielm." *) Anvisningar för insamlandet af uppgifterna till jordbruksstatistiken inom Örebro län enligt formuläret A. Kol 1. I sambruk varande hemmans och hemmansdelars jordbruk sammanföras. Kol. 2. Med nuvarande mantal förstås förmedladt hemmantal. Kol. 3. Här afses i allmänhet den jord, som är i mantal satt, och med brukningsdel förstås all den jord, som är i era brukares hand. Kol. 4. Här införes antalet af alla torp och lägenheter som icke brukas under hufvudgården. Kol Här inberäknas hela ägovidden, således äfven af torp och lägenheter samt af impedimenter och hagmark m. m. Hela ägovidden enligt kol. 5 öfverensstämmer ej med sammanlagda summan i kol. 6 9, hvilka upptaga endast duglig ägovidd. Skilnaden emellan summan i kol. 5 och summorna i kol. 6 9 består således af impedimenter, hagar m. m. Med skogbärande mark förstås sådan som gifver af kastning af skogsalster. Kol Egare, som sjelf brukar sin jord och således införes i någon af kol , upptages tillika som brukare i någon af kol Om en och samma person är égare eller brukare af flera särskilda jordbruk inom kommunen, bör denne blott på ett ställe i hvardera egenskapen antecknas. Kol och 62. Det gamla yt- 'och rymdmättet i "tunnland" och "tunna" torde här begagnas. I alla fall är det angeläget att i den tomma rutan ofvanför kolumnen utsätta, om det nya eller gamla måttet är tillämpadt. Kol. 59 Gl. Uppgifterna lemnas efter vigt, hvarvid kan begagnas gammal eller ny, blott det iakttages hvad vid kol blifvit anmärkt i fråga om måttet. Kol. 61. Här afses höbeloppet endast för artificiel ung, skördadt pa den i kol. 25 upptagna areal. Vid antecknandet af svaren å de på första sidan af formuläret begärda upplysningar, torde följande iakttagas: Frågan A. Här uppgifves först det inom kommunen öfvervägande brukningssättet jemte dess hela (ungefärliga) areal och derefter de olika brukningssätt jemte deras (ungefärliga) areal, som för öfrigt inom socknarne förekomma. Frågorna 13 H. Här afses endast hvad som under året blifvit verkstäldt. Frågan I. Här är endast fråga om väderlekens allmänna inflytande på skördens mängd och beskaffenhet, likasom tiden för såning och skörd endast /' allmänhet angifves. Frågan K. Ett allmänt omdöme om "beskaffenheten" af skörden och särskild uppgift om "vigten" af de olika sädesslagen. Frågan L M. Besvaras med "god", "medelmåttig" eller "knapp". Frågan N Q. Här angifves för hvarje punkt årsproduktionens förhållande till förbrukningen inom kommunen med cttdera af uttrycken: "öfverskott", "tillräcklig för behofvet" eller "brist". Frågan R T. Fordra ingen anvisning. Frågan U. Besvaras med: "öfverskott till afsalu", "tillräcklig för eget behof" eller "brist". Saknas all skogstillgång, torde antalet af de hemman inom socknen uppgifvas, som sakna skogstillgång. Frågan Y. Här afses endast de under året planterade fruktträd. Frågan Z. Här t. ex. fiske, biskötsel, jagt, forsling, kalkbränning, tegeltillverkning, snickeriarbeten m. m. Jordbruks-Statistik Örebro län. 1

250 2 Örebro

251 län. 3

252 4 Örebro

253 län. 5

254 6 Örebro

255 län. 7

256 8 Örebro

257 län. 9

258 10 Örebro

259 län. 11

260 12 Örebro

261 län. 13

262 Upplysningar till Jordbruks-statistiken för år A. Brukningssätt: (2-3-skiftes, vexelbruk m. fl.) Se uppgifterna för nästföregående år. B. Vidd af nyodling: 1,558 tunnland. C.»» vattenaftappning: 1,312 tunnland. D.»» underdikning: 665 tunnland. E.»» ängsvattning: 14 tunnland. F.»» mergling: 25 tunnland. G.»» skogssådd: 762 tunnland. H.»» skogsplantering: 403 tunnland. I. Väderlek, sånings- och skörde-tider: våren och försommaren gynnsam; eftersommaren och hösten mycket regn tills i Oktober, hvarigenom årets trädesjord på många ställen icke kunde besås med höstsäd.» K. Skördens beskaffenhet, vigt, m. m.: rågen i allmänhet väl bergad, icke så den öfriga säden. Hvetets vigt ungefär 14 lisp., rågens 13 lisp., hafrens 8 à 10 lisp. Potatisen, skadad af väta och torröta, ruttnade till icke ringa del under hösten och vintern. L. Skörden af hö från naturlig äng: god. M. d:o af halm: god. N JL Se uppgifterna för nästföregående år. Y. Antal planterade fruktträd: ungefär 500 stycken. Z. Binäringar: Se uppgifterna för nästföregående år. Örebro den 28 December På Hushållnings-Sällskapets vägnar, Carl Akerhjelm. STOCKHOLM, 18G8. P. A. NOltSTEDT & SÖNKR.

263 BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. N) Jordbruk och Boskapsskötsel WESTMANLANDS LÄN. Hushållnings-Sällskapets årsuppgifter åtföljdes af nedanstående skrifvelse: "Vid öfverlemnande af 1866 års uppgift till Rikets jordbruks-statistik anser sig Westmanlands Läns Hushållnings-Sällskaps Förvaltningsutskott böra å nyo fästa Central-Byråns uppmärksamhet på följande omständigheter, hvilka i Utskottets tanka böra föranleda förändringar i formuläret A, nemligen: l:o) Vid redogörelse för jordarealen hafva de flesta kommuner uti kol. "skogbärande mark" infört impedimenter och all afrösningsjord, utan afseende derpå, om denna sistnämnda varit med skog beväxt eller icke, hvadan något omdöme om vidden af den egentligen skogbärande marken eller skogarealen icke kan grundas på de uti kol. 9 förekommande siffror. Der skogen icke är särskildt uppmätt, kan af skifteshandlingar i de flesta fall ingen ledning vinnas för bedömande af dess areal, emedan "skog" vanligen icke förekommer i kartebeskrifningar skilj d från den öfriga afrösningsj orden. Skulle det anses önskligt att om den verkligt skogbärande marken erhålla all den upplysning, som står att vinna med kommunernas biträde, vore det enligt Utskottets mening ändamålsenligast, att rubriken i kol. 9 erhölle lydelsen : "Impedimenter och afrösningsjord" med en underafdelning: "deraf skogbeväxt", då kommunerna sjelfva blefve i tillfälle att i sistnämnda underafdelning afskilja skogsarealen, der sådant kan ske. En god kontroll på "summa ägovidd" kunde äfven vinnas genom ett tillag i kol. 8, så att denna kol. komme att omfatta "äng och odlingsmark". På sådant sätt blifva alla slag af ägor representerade och "summa ägovidd" möjlig att kontrollera. 2:o) Stora misstag hafva begåtts med afseende å siffrorna i kol , hvadan på uppgifterna i denna del föga afseende kan fästas, och torde det böra bestämmas, huruvida endast i mantal satt jord, eller ock derjemte andra jordlägenheter, såsom jordtorp o. s. v. här sättas i fråga. Jordbrukt-Statittik Westmanlands Län. 1

264 2 Westmanlands 3:o) Saknaden af en kol. för afkastning af naturlig äng har föranledt de flesta kommuner att uti kol 61 införa hela höskörden, hvilket förhållande naturligtvis gör, att talen i denna kol. äro utan värde. Förvaltnings-Utskottets i vissa delar förändrade anvisning till kommunerna för begagnande af formuläret A., bifogas härjemte. *) Westerås den 10 Januari PS Förvaltnings-Utskottets vägnar: FR. CRONSTEDT, Ordförande. *) Som Hushållnings-Sällskapets Förvaltnings-Utskott utsett till Ordförande uti sockens komité för insamlande af uppgifter till jordbruksstatistiken för år 1866 lemnas följande: Anvisning för insamlande och antecknande inom Westmanlands Lån af primåruppgifter till en jordbruksstatistik för Riket. Vid begagnandet af formuläret A. iakttages: Kolumnen 1. a) Jordägendomarnes namn böra införas i alfabetisk ordning. b) Till undvikande af onödig vidlyftighet sammanföras hemman och hemmansdelar i by pä en rad under byanamnet t. ex. Broby N:o 1, 2, 3, 4, o. s. v. c) För sådant hemmansnummer i by, som skötes i sambruk med hufvudgård af annat namn, redogöres gemensamt och på samma rad med hufvudgårdens jordbruk. d) I allmänhet iakttages, att i sambruk varande hemmans och hemmansdelars jordbruk sammanföras med hufvudgårdens. e) Namnen på de med hufvudgård af annat namn i sambruk varande hemman och hemmansdelar uppföras på sina ställen i den alfabetiska följden, med tillägg af orden: "Ï sambruk med N. N. Kolumnen 2. Med "nuvarande mantal" förstås förmedladt hemmantal. Här afses blott i mantal satt jord. Kolumnen 3. Med brukningsdel förstås all den jord, som är uti en brukares hand. Kolumnen 5. Här inberäknas äfven ägovidden af jordtorp och andra jordlägenheter. Kol a) Ändamålet med anteckningar uti kol är meddelande af kännedom om jordstyckningar, icke efter mantal, utan efter vidd af odlad jord, vare sig att denna brukas af dess ägare, eller annan person än ägaren. b) Då hrarje jordägendom eller jordlägenhet har ägare, vare sig enskild person, Kronan, Akademi, Hospital o. s. v så bör också för hvarje ägendom och under äganderätt afsöndrad jordlägenhet siffror införas uti en eller flere af kolumnerna Således införas här alla ägare af odlad jord. c) Uti kolumnerna införas siffror, betecknande antalet delar af samma ägendom eller derifrån afsöndrade jordlägenheter, som brukas af andre än ägarne sjelfve, såsom af arrendatorer, hälftenbrukare, jordtorpare, äfvensom af boställsinnehafvare, dess arrendatorer, hälftenbrukare, jordtorpare o. s. v. Således införas här endast 'brukare af odlad jord, hvilka icke derjemte äro ägare v till densamma.. Kol a) Potatis och andra Eotfrukter beräknas efter spilträdsmål. b) Lin och Hampfrö samt Raps utföras i kappar. c) Spånadsämnen af Lin och Hampa utföras i viktualievigt salufärdigt. Kol Grönfoder och hö af odlad jord beräknas i lass om 25 lispund. Observeras. 1) I allmänhet begagnas tills vidare det gamla mått- och vigtsystemet, såsom tunnland och kappland; tunnor och kappar, äfvensom lispund viktualievigt.

265 län. 3 2) Hvarje kol. bör transporteras till det följande häftet och nedsummeras i det sista. 3) Tillses att de sammanlagda talen i kol instämma med talet i kol. 7 "odlad jord". 4) I kol upptages endast skörd af odlad jord. För afkastning af naturlig äng redogöres uti någondera kol ) Största och minsta brukningsdelarne bestämmas efter areal odlad jord, som utföres på yttre sidan af formuläret. Vid antecknande af svaren å de på sista sidan af Formuläret A. äskade upplysningar iahttages följande: Frågan A. besvaras på det sätt, att här upptages särskildt den ägovidd inom kommunen, som brukas i 2 eller 3 skifteabruk och särskildt den ägovidd, som brukas i vexelbruk o. s. v. Obs. Med vexelbruk förstås här ett jordbruk så ordnadt, att den odlade jorden bär omvexlande säd, gräs och foderväxter eller jordfrukter uti på förhand ordnad växtföljd. Frågan B. Svaret bör upptaga vidden af under året nybruten mark. Frågan G. Svaret upptager likaledes den under året genom vattenaftappning, d. v. s. genom utdikning af sjö, kärr eller mosse vunna mark. Frågorna D E. Då angeläget är, att upplysning erhålles om totala vidden af jord i sådan häfd, som antydes under D och E, så bör här antecknas hela den inom kommunen befintliga ägovidd, som är underdikad (täckdikad), äfvensom hela vidden af äng öfversilad genom särskildt anordnad ängsvattning. Frågorna F. G. H. besvaras med uppgift för året. Frågan I. bör så förstås, att här antecknas sådana väderleksförhållanden under året, hvilka inverkat på skördens mängd och beskaffenhet, hvarjemte tiderna för sådd och skörd angifvas. Frågorna L. och M. besvaras med "god", "medelmåttig" eller "knapp". Frågorna N. 0. P. Q. behöfva icke besvaras med siffror endast med upplysning, huruvida öfverskott eller brist uppstått. Frågan U. besvaras med "god", "medelmåttig", "knapp", "saknas". Frågan V. behöfver icke besvaras med siffror, endast med upplysning, huruvida skogsalster försäljas eller icke... Frågan Y. gäller endast antalet af de under året planterade fruktträd. Anmärkning. Der inga eller ofullständiga uppgifter blifva komitén meddelade, böra talen införas på grund af komiténs egen kännedom om förhållandena och efter jemförelse med sådana ägendomar, för hvilka uppgifter finnas. Ungefärliga tal äro bättre än inga. Der uppgifterna för 1865 erfordrat rättelse, återfölja de till ledning vid de nyas upprättande och böra sändas åter på samma gång, som de nya ingå. Uppgifterna införväntas före slutet af Mars månad.

266 4 Westmanlands

267 län. 5

268 6 Westmanlands

269 län. 7

270 8 Westmanlands

271 län. 9

272 10 Westmanlands

273 län. 11

274 12 Ytterligare upplysningar. Westmanlands A. Brukningssätt. B. till H. Jordförbättringar. Brukningsdelar.

275 län. 13 I. K. och N. O. Sånings- och skördetider. Sädens beskaffenhet och mängd.

276 14 Westmanlands R.-T. Arbetskostnad.

277 län. L. och U. Z. Foder- och skogstillgång m. m. Binäringar. 15

278 16 Westmanlands A. Brukningssätt. B. till H. Jordförbättringar. Brukningsdelar.

279 län. 17 I. K. och N. O. Sånings- och skördetider. Sädens beskaffenhet och mängd.

280 18 Westmanlands R. T. Arbetskostnad.

281 L. och U. Z. Foder- och skogstillgång m. m. Binäringar. län. 19

282 20 Litt. I. Väderlek. Vårsådden i allmänhet mycket försenad genom regnig och kall väderlek. Försommaren regnig och kylig. Höskörden gjordes under någorlunda godt bergningsväder. Under höstsådden mycket regn, hvadan mycket af trädesjorden blef för året osådd. Under inbergningen mycket regn, hvaraf såväl kärna som halm mycket skadades. SUcVhnlin, T. A. SQnUJt Söftuf.

283 BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. N) Jordbruk och Boskapsskötsel STORA KOPPARBERGS LÄN. Årets jordbruksstatistiska uppgifter åtföljdes af nedanstående skrifvelse till Statistiska Central-Byrån: "Jemte öfverlemnandet härhos af det sammandrag af inkomna uppgifter rörande jordbruksstatistiken för Stora Kopparbergs län år 18G6, hvilket länets Hushållnings-Sällskap uppdragit åt dess Förvaltnings-Utskott att utarbeta, har Utskottet ansett sig böra meddela följande upplysningar: att nuvarande mantal icke kunnat uppgifvas öfvergått desamma; för åtskilliga socknar, emedan skattläggning icke ännu att Kopparbergs och Aspeboda socknar uti 1825 års Jordebok utgör, enligt af vederbörande Häradsskrifvare meddelad uppgift, en socken med sammanförda hemmantal, ehuru den sistnämnde socknen i mer än ett sekel varit förenad med Thorsång till ett pastorat; att areal-uppgifter saknas från flere socknar, af skäl att dertill nödiga kartor antingen helt och hållet eller ock delvis saknas; att "skogbärande mark" ej uppgifvits, emedan densamma icke kunnat med någon sannolikhet beräknas; och slutligen att de statistiska primäruppgifterna för ifrågavarande år insamlats från socknarne på samma sätt som under det nästföregående året, genom sockne-komitéer, af hvilka de fleste visserligen meddelat mer och mindre fullständiga uppgifter, men nästan ingen bland dem inom behörig tid utan långt derefter, och någre först mot slutet af året; och har dels deraf, dels ock emedan inga uppgifter från tvänne socknar ännu erhållits, utan derföre måst efter inhemtande af upplysningar och förklaringar approximativt beräknas den granskning och bearbetning till sammandrag för hela länet, som Förvaltnings-Utskottet haft att verkställa, blifvit hindrad af omständigheter, som icke af Utskottet kunnat förekommas. Falun den 30 Januari På Stora Kopparbergs läns Hushållnings-Sällskaps Förvaltnings-Utskotts vägnar: WILH. VIRGIN. K. L. Bladin." Jordbruks-statistik Stora Kopparbergs län. 1

284 2 Stora Kopparbergs

285 län. 3

286 4 Stora Kopparbergs

287 län. 5

288 6 Stora Kopparbergs

289 län. 7

290 8 Stora Kopparbergs

291 län. 9

292 Upplysningar till Jordbruks-statistiken för år A. Brukningssätt: i Kopparbergs, Säters, Näsgårds och Vesterbergslags fögderier samt Bjursås och Säfsnäs socknar vexelbruk; i Nedan- och Ofvan-Siljans fögderier mest 3- och 4-skiftes sädesbruk, med undantag af Elfdals och Särna socknar, hvarest ensäde nyttjas. B. Vidd af nyodling: ej uppgifyen, men torde kunna antagas till cirka 500 tunnland. C.»» vattenaftappning: ej obetydlig, men vidden icke uppgifven. D.»» underdikning: obetydlig, cirka 100 tunnland. E.»» ängsvattning: under året ingen anlagd. F.»» mergling: ingen. G.»» skogssådd: ringa areal. H.»» skogsplantering: ingen uppgifven. I. Väderlek, sanings- och skördetider: vintern var' kall med mycket snö, våren torr; sommaren i början varm och torr, men sedermera mycket regnig, ofta i förening med kall blåst, så att skördarbetet mycket försvårades, och kärnan delvis mältade; nederbörden i Augusti så stor, att den flerestädes omöjliggjorde sådden af höstsäd. Såningstid: hafre 24 April 24 Maj, korn Maj, potates Maj, råg och hvete 10 Augusti 1 Oktober. Skördetid: hvete och råg 1 Augusti 16 September. Vårsäd 15 Augusti 30 September. Potates September. K. Skördens beskaffenhet, vigt, m. m : hvete och råg medelmåttig afkastning af mindre god beskaffenhet; korn medelmåttigt göd äring och beskaffenhet; hafre dels medelmåttig, dels ock under medelmåttan samt af mindre god beskaffenhet; ärter: i Nedan- Siljans fögderi medelmåttig äring, men för öfiigt nära missväxt. Vigt: råg 2,40 2,so, korn 2,o 2,40, hafre 1,60 1,80 Centner per 6,3 kubikfot. L. Skörden af ho frän naturlig äng: i allmänhet medelmåttig med mindre god bergning. M.»» halm: öfver medelmåttan god. N. Ofverskott till afsalu: i af säd och ( öfverskott af säd i Kopparbergs, Säthers och Näsgårds fögderier. j andra jord- < O. Brist för eget behof: ) bruksalster ( brist»» i Ofvan- och Nedan-Siljans, Vesterdals och Vesterbergslags fögderier. P. Ofverskott till afsalu: \ af kreatur och ( något öfverskott af kreatur, men icke af andra, ladugårdsalster. \ andra ladu- < Q. Brist för eget behof: } gårdsalster { i Vesterbergslags fögderi. R. Vanlig årslön för dräng: 100 à 150 K:dr; för piga: R:dr, i husbondes kost. S. Värdet af stat och lön för dräng: 300 à 460 It:dr; för piga: R:dr. T. Dagsverkspriser: sommar-, mans-, högsta: 1 R:dr 50 öre; lägsta: 1 R:dr; qvins-, högsta: 1 R:dr; lägsta: 50 öre. vinter-,»» 1 R:dr;» 75 öre;»» 75 öre;» 37 öre. U. Skogstillgång: tillräcklig. V. Afyttring af skogsalster: kolning i de flesta socknarne. Mer än. I million sågtimmer försåldes från Ofvan- och Nedan-Siljans samt Vesterdals fögderier. X. Bränntorfsmossar: finnas i alla fögderier, men begagnas icke. Y. Antal planterade fruktträd: icke i allmänhet uppgifna, utom för följande socknar: Hedemora 1,809 stycken, Sofia Magdalena 68, Nås 126, Folkärna 2,400, Grytnäs 900 och Grangärde 30 stycken. Z. Binäringar: biskötsel och fiske idkas föga. Bland binäringar utgör kolning och forsling för bergsbrukets behof de förnämsta. 1 öfrigt idkas flerehanda sådane, såsom t. ex. timnierdrifning i Ofvan- och Nedan-Siljans fögderier samt Vesterdalarne; handtröskning (inom andra socknar) af Leksands, Als och Bjursås socknar; grufbrytning (inom andra socknar) af Als, Bjursås och Leksands socknar; gårdfari-handel af Malungs, Äppelbo, Jerna och Elfdals socknar; laggkärlstillverkning i Elfdals, Mora, Venjans och Sofia Magdalena socknar; väfskedar uti Elfdaln: redskapstillverkning uti Leksands, Bjursås, Säters och Hedemora socknar; spinnrockar uti Leksand, Gagnef och Husby; tillverkning af symaskiner, väggur, messingskammar och hårarbeten uti Mora; möbel- och annat snickeri uti Mora, Rättvik, Leksand och By; tillverkning af hästskor, söm och annat svartsmide uti By socken; huggning af slipstenar och brynen uti Orsa; liar och plåtpannor uti Hedemora; båtbyggeri uti Venjan, Sofia Magdalena och Lima; måleri uti Rättvik; kalkbränning uti Orsa och Rättvik; tjärubränning uti Jerna och Svärdsjö socknar. Stockholm, 1S68. P. A. Norstedt & Söner.

293 BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. N) Jordbruk och Boskapsskötsel GEFLEBORGS LÄN. Jemte årswppgifterna har Statistiska Central-Byrån fått emottaga nedanstående skrifvelse: "I saknad af uppgift för Länets alla socknar har det ej varit Hushållnings-Sällskapet möjligt att förr än nu öfverlemna bidrag till Sveriges officiela statistik för jordbruk och boskapsskötsel för år Ännu saknas sådan uppgift för Mo socken af Södra Helsingland. Af denna anledning och för att ej låta bristen af de summor, som ingå i huvudbestämmelserna för länet i dess helhet, inverka allt för störande eller nedsättande derpå, har den för förra året eller för år 1865 inkomna uppgift blifvit äfven här införd. Hvad beträffar den följda methoden för insamlandet, har Hushållnings-Sällskapets Förvaltnings-Utskott af de anledningar, som anfördes vid det för år 1865 aflemnade bidraget, fortfarande begärt och erhållit dem. med anförde undantag af Ordförandena i kommunalnämnderna på landet, och hvad städerna beträffar, af wagistraterne, eller,, som förhållandet varit med Gefle, af enskild person, Herr Rektorn och Riddaren Selggren, - hvars behandling af ärendet i och för sig innebär visshet, att uppgifterna derifrån äro lika säkra som de, under hvilken annan- bearbetning som helst, eljest kunnat åstadkommas. Gefle Slott den 29 Februari På Förvaltnings-Utskottets vägnar, F. A S K E R../. A. Södermark." Jordbruti-Statistik Ohfleborgs liva. 1

294 2 Gefleborgs

295 län. 3

296 4 Gefleborgs

297 län. 5

298 6 Gefleborgs Anmärkningar till kol. 3. Största och minsta brukningsdelarne i Gestriklands fögderi. Södra Helsinglands fögderi. Hedesunda. Största 2 1 / 4 mantal. Minsta '/an mantal. Skog. Största 10 öresland. Minsta 19 penningland. Fernebo. Största 1,616 qvadratref.» 49 qvadratref. Söderala.» 2 3 /is mantal.» Vis mantal. Irsunda.» 784»» 33,60» Segersta.» 2"/, " " Vsi» Thorsåker.» 2,240»» 16,80» Hanebo.» 4 15 / 32»» V 41» Ofvansjö.» 9,,9 / 240 mantal.» Vso mantal. Mo.» l'/n»» V32 " Järbo.» "/SJ»» V40 " Regnsjö.» Vt»» Vu» Högbo.» 4 81 /i4o " ' V<o " Norrala.» 25 öres 10'/ 2 penningl. Minsta 1 öres 5Vs penningl. Ugglebo. >' 2 13 / 20»» Vtn " Trönö.» "/m mantal. Minsta V32 mantal. Ilamrängc.» 1,120 qvadratref.» 22,10 qvadraref. Bollnäs.» 1,209,60 qv.ref.» 5,6 qv.rcf. Hille.» mantal.» Va mantal. Alfta.» 2 M / 128 mantal.» V n mantal. Walbo.» 53,480 qvadratref.» 280 qvadratref. OfvanSker.» Vt " " Vis " "Woxna. Skattetalct ej fördeladt. ') Jerfsö: Utöfver de utbrutna hemmansdelarne äro i ofvanstående summa, 561, intagne: Hemmanstillträdnre 6 stycken samt Skatlctorpare 71 stycken säsom innehafvare af i mantal satt jord, ehuru ej utbrutne. - " **) Ocfle stad: Jordtorp finnas ej i samma mening som pä landsbygden, dock kunna, om man så vill, såsom sådane anses de 292 brukningsdelar, till hvilka staden är grundägare, och som innehafvaa under olika titlar af stubbrätlighcts-, tjenstc-, förlänings- och odlings-jord.

299 län. 7 Norra Helslnglands fögderi. Eaânger. Största '/s mantal. Miusta V128 mantal. Njutânger.» 1,136,80 qv.ref.» 17 qv.ref. Idenor.» 423 / re8 mantal.» u / st mantal. Tuna.» '/g "» 4 7 s8 «" Forssa.» 1»» '/in " Hög.» "7 192»» '/ M» Kogsta.» 2»/,»»» "/i M» Ilabo. Ej nppgifvet. Harmånger.» 1 8 / J2»» '/ J2» Jättendal.» n / u»» Gnarp.» l"vii52»» M /IJS» " 81 / 1936» Bergsjö.» l«/ 38i»» V» Hassela.»» /,»» i/ 1M» Norrbo. Ej uppgifvet. Bjuraker. Omkring 560 qv.ref.» Ej uppgifvet. Delsbo.» 442,40»» 0,8750 qv.ref. Yestra Helslnglands fögderi. ljusdal. Största 17< mantal. Minsta 7M mantal. Ramsjö.» Ej uppgifvet. Jerfsö.» l'/ I8 mantal.» '/ 49» ÀrbrS.» 1'Vtta " " 7i» " Undersvik.» "/ie 7jj» Pärila.» 8 /s» " 7e«" Loos.» 7i " " 7o«" Städerna. Gefle. Största 524,65 qv.ref. Minsta 0,88 qv.ref. Söderhamn.» 78,40»» 5,60» Hudiksvall.» 87,60»» 18 qv.stänger.

300 8 Gefleborgs Anmärkningar till kol. 4. Antal jordtorp och andra jordlägenheter. Oestriklands fögderi. Södra: Helsinglands fögderi-. Iledesunda, Jordtorp 353. Andra jordlägenheter 18. Skog. Jordtorp 35. Andra jordlägenheter Fernebo.» 202.» Inga. Söderala.» 143.» ' Årsnnda.» 39.» 135. Segersta. «34.» 54. Thorsåker.» 53.» Hanebo.» 245. a 41. Ofvansjö.» Mo.» 35.» 129. Järbo.» Regnsjö.» 9..» 180. Högbo.» 36. >" 6. Norrala.» 88.» 16. Ugglebo.» " 264. Trönö.» 126.» Harorånge.» 61.» Bollnäs. «162.-» 200. Hille.» 61.» 123. Alfta. '> 47. «300. Walbo.» " 316. Ofvanåker.» 20. " 160. Woma.» 16.» 41.

301 län. 9 Norra Helsinglands fögderi. Enånger. Jordtorp 31. Andra jordlägenheter 241. Njutånger.» 22.» Idenor.» 1.» 40. Tuna.». 27.» Forssa..» 3, 305. Hög.» 1.», Rogsta.» 6.» 114, Ilsbo. Ej uppgiftet. Harmånger. "» 108.» 30. Jättendal.» 97.» 1. ' Gnarp.» 206.» 81. Bergsjö.»» 267. Hassela.» 51.» Norrbo.» 30.» Bjuråker. Ej uppgifvet. Delsbo.» 55.» 280. Yestra Helsinglands fögderi. Ljusdal. Jordtorp Andra jordlägenheter 272. Ramsjö. Ej uppgifvet. Jerfsö.» 250.» 280. Arbrå.»» 426. Undersvik.» - 45.» 50. Färila. '» 140.» 123. Loo. " 3.» 7. Städerna. Geflc. Jordtorp Audra jordlägenheter Söderhamn.» inga.» 371 it. kålhagar. Hudiksvall. Inga jordtorp eller andra jordlägenheter. Jordhruis-slatistik Gefieborgs lån. 2

302 Upplysningar till Jordbruks-statistiken för år A. Brukningssätt: två-, än mera treskiftesbruket utgör det inom länet öfvervägande brukningssättet synnerligast bland allmogen; vexelbruk förekommer nästan allmänt vid bruksegendomar och' s. k. herregårdar; inom städerna vexelbruk för foderväxters producerande. B. Vidd af nyodling: för året omkring 3,041 qvadratref 19 stänger. C."»» vattenaftappning: för året omkring 2,027 qvadratref 20 stänger, förutom genom pågående sjösänkningsarbeten inom vissa socknar dels förbättrad, dels till odlingsbar jord förvandlad äng, livars vidd för närvarande ej kan uppgifvàs. D.»» uuderdikning: för året 1,033 qvadratref 60 stänger inom 11 socknar. E.»» ängsvattning: för året 677 qvadratref 60 stänger inom 3 socknar. F.»» mergling: för året 98 qvadratref inom 3 socknar (Hille, Walbo och Idenor), dessutom uppgifves, att inom Borka by af Enångers socken samt-inom Njutångers socken befintlig mergel med stor fördel begagnas. G..»» skogssådd: inom Regnsjö socken en obetydlig början gjord. H.»» skogsplantering: inom Trönö socken en obetydlig början gjord. I. Väderlek, sånings- och skörde-tider: vårsådden, hvilken började i Maj och afslutades under Juni månad, gynnades af en i allmänhet tjenlig väderlek; men under senare delen af sommaren ihållande regn med kyla och ställvis frost förderfvade på många ställen grödan, hvars bergning af nyss antydda orsaker i hög grad försvårades. K. Skördens beskaffenhet, vigt, m. m.: under medelmåttan. Dess vigt uppgifves i allmänhet vara följande: råg 2,60 2,20; korn 2,30 l,4o; hafre 1,90 l,2o; blandsäd 1,90 l,7o; ärter 2,50 2,40 centner per tunna (=6,3 kbft).' L. Skörden af hö från naturlig äng: medelmåttig, på lågländta ställen likväl ringa skörd, till följd af det höga vattenståndet. M. d:o af halm: ymnig. N. Ofverskott till afsalu: \ af säd och ( I,., 1 brist af spanmål. Inom 12 socknar är bristen af spanmål för året uppgifven till 78,240 O. Brist för eget behof: ) bruksalster ( P. Ofverskott till afsalu: \ af kreatur och [ ofverskott af smör, ost och mjölk. Ett mindre antal nötkreatur hafva afyttrats. > andra ladu- ( Q. Brist för eget behof: ) gårdsalster ( R. Vanlig årslön: för dräng 180 à 150 R:dr; för piga 70 à 50 R:dr, i husbondes kost. S.. Värdet af stat och lön: för dräng, varierande mellan R:dr; för piga, varierande mellan R:dr. T. Dagsverkspriser: sommar-, mans-, hog'sta: 2,50 R:dr; lägsta: 1 R:dr; qvins-, högsta: 1,50 R:dr; lägsta: 75 öre. vinter-,»» 1,50»» 0,50»»» - 1»» 38» U och V. Härvid åberopas samma förhållanden, som i 1865 års jordbruksstatistik blifvit anförde, emedan väsendtliga förändringar af hvad då anfördes ej inträdt. X. Bränntorfs-mossar begagnade: inom Loos socken 112 qvadratref. Y. Antal planterade fruktträd: omkring 7,225. Z. Binäringar: inom länet, såväl i Gestrikland som i Helsingland, utgör tillverkning och utskeppning af skogseffekter fortfarande den betydligt framstående binäringen, hvars omfattning ställer densamma på gränsen af hufvudnäring. Densamma omfattar i främsta rummet tillverkningen af bräder och 'deraf förnämligast den sort, som i mellersta och södra Sverige benämnes plank. Närmast derefter förekommer tillverkningen af bjelkar, hvaremot ännu någon nämnvärd tillverkning af spärrar icke äger ram och, hvad angår s. k. pitprops eller grufveställor, en senare börjad tillverkning, är för det år, hvarom nu är fråga, icke någon dylik att omförmäla. Af den betydliga qvantitet lin och hampa, som i föregående statistiska bidrag omförmäles, och hvaraf hampan utgör en obetydlighet i jemförelse med linet, fortgår, efter afsalu af en betydlig del äfvenledes af linet i dess råa tillstånd, tillverkning af garn och i öfvervägande mån af väfnader till försäljning. Väfnaderna deraf bestå hufvudsakligen af gröfre produkter, såsom buldan, tält- och segelduk. Denna binäring tillhör egentligen endast Helsingland, hvaremot jernmalmsbrytning, tackjernsblåsning och jerntillverkning är öfvervägande för Gestrikland. Bland vigtigare förändringar af jerntillverkningen är användandet af flammugn i stället för härd och valsverk i stället för hammare för stångjernsberedningen. Dessa förändringar tillhöra likväl en obestämd period närmast före år STOCKHOLM, P. A. NORSTEDT & SÖNEK.

303 BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. N) Jordbruk och Boskapsskötsel WESTER-NORRLANDS LÄN. Arets uppgifter åtföljdes af följande skr ifvelse till Statistiska Central-Byrån: "Då Förvaltnings-Utskottet härhos öfverlemnar sammandrag af från länet inkomna uppgifter till jordbruks-statistiken för år 1866, har Förvaltnings-Utskottet att beklaga, det dess bemödanden att erhålla ifrågavarande uppgifter, hvad angår Arnäs socken, helt och hållet misslyckats*). Hvad ärendet i öfrigt angår, får Förvaltnings-Utskottet hänvisa till sin skrifvelse i ämnet den 6 December Hernösahd den 4 Mars Pä Wester-Norrlands läns Iliishällnings-Sällskaps Förvaltnings-UUkotls vägnar, H. A R N E L L. Carl Sundberg." *) Statistiska Central-Byrån har tillåtit sig att för Arnäs socken intaga uppgifterna för året Då för kol af formuläret inga uppgifter från länet nu meddelats, torde få hänvisas till redogörelsen för året Jordbruks-Statisiik Wesier-Norrlands län.»

304 2 Wester-Norrlands

305 län. 3

306 4 Wester-Norrlands

307 län. 5

308 6 Wester-Norrlands

309 län. 7

310 8 Wester-Norrlands

311 län. 9

312 10 Wester-Norrlands

313 län. 11

314 12 Wester-Norrlands

315 län. 13

316 Upplysningar till Jordbruks-statistiken för år A. Brukningssätt: Åberopas upplysningarne för år B. Vidd af nyodling: 803 tunnland. C.»» vattenaftappning: 30 tunnland (antagligen mycket mera). D.»» underdikning: 1,068 tunnland och 4,357 fot (otvifvelaktigt öfverdrifvet). E.»» ängsvattning: 33 tunnland. F.»» mergling: G.»» skogssådd: 37 tunnland. H.»» skogsplantering: något. I. Väderlek, sånings- och skördetider: början af såningstiden gynnsam, men sedan regnig med kall blåst, stundom snö, hvadan den i Maj började sådden ej hann öfver allt afslutas före medlet af Juni. Sedan följde en för växtligheten förmånlig väderlek till före medlet af Juli, hvarefter regn och storm menligt inverkade på såväl skörden i allmänhet som på rågsådden. Höbergning under slutet af Juli och hela Augusti. Sädesskörden började i medlet af September. K. Skördens beskaffenhet, vigt, m. m.: Höskörden medelmåttig, men illa bergad. Rågen skadad af regn, lemnade en afkastning under medelmåttan af 10 till 12 lisp. vigt. Af korn ej fullt medelmåttig skörd, med svag, sådtjock kärna; vigt 8 à 11 Iisp. Blandsäd, hafre och ärter omogna. Potatisskörden ymnig, men till det mesta förstörd af torröta. L. Skörden af hö från naturlig äng: medelmåttig, illa bergad och till följd deraf mindre födande. M. d:o af halm: medelmåttig, men regnskadad och af mindre värde. N. Ofverskott till afsalu: \ af säd och l intet. > andra jord- < O. Brist för eget behof: ) bruksalster ( från l / 2 till 2 / 3 af behofvet. P. Ofverskott till afsalu: \ af kreatur och f i allmänhet något; afyttringen större än vanligt till följe af foder- och penningbrist. > andra ladu- < Q. Brist för eget behof: ) gårdsalster ' endast undantagsvis. ' R. Vanlig årslön: för dräng 200 à 100 R:dr; för piga 100 à 60 R:dr, i husbondes kost. S. Värdet af stat och lön: för dräng 450 à 230 R:dr; för piga 330 à 150 R:dr. T. Dagsverkspriser: sommar-, mans-, högsta: 2 R:dr; lägsta: 1 R:dr; qvins-, högsta: 1,50 R:dr; lägsta: 75 öre. vinter-,»» 1,25»» 75 öre;»» 75 öre;» 50 öre. U Skogstillgång: i fjelltrakterna ännu betydlig, men i nedre landet och vid hafskusten för det mesta uttömd. V. Afyttring af skogsalster: bjelkar, timmer, plankor och bräder samt skeppsvirke. X. Bränntorfs-mossar: ej begagnade. Y. Antal planterade fruktträd och bärbuskar till uppgifvet antal 143. Z. Binäringar: lax-, sik- och strömmingsfiske. Smiden, möbler, åker- och körredskaper, laggkärl m. m. STOCKHOLM, P. A. NORSTEDT & SÖNEK.

317 BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. N) Jordbruk och Boskapsskötsel JEMTLANDS LÄN. Arets uppgifter åtföljdes af hedanstående skrifvelse: "Sedan döt nu omsider lyckats, om än med svårighet och något öfverskridande af den benäget lemnade anståndstiden, att erhålla, fullständiga primäruppgifter till 1866 års jordbruksstatistik, får Jemtlands läns Hushållnings-Sällskap härjemte insända det föreskrifna sammandraget dero'fver, jemte exemplar af den till efterrättelse vid uppgifternas insamlande meddelade promemoria *). Utskottet har icke förbisett, att skiljaktigheter emellan detta och nästföregående års uppgifter förefinnas, i flera delar så betydliga, att de.icke kunna förklaras annorlunda än genom begångna gröfre misstag å ettdera eller båda ställena; men har icke ansett sig tillständigt att i dessa delar företaga någon jemkning, förr än efter inhemtande af vederbörande uppgiftsamlares förklaringar, hvilka komma att infordras i sammanhang med härnäst följande 1867 års uppgifter. Östersund den 8 Februari På Förvaltnings-Utskottets vägnar: G. ADLERSPARRE. C. J. Cavallin." *) "Promemoria till Krdnoliinsmiinnen i Jemtlands län, angående insamling" af primiimpiigiftcr till 186C års jordbruksstatistik. 1:6) Under åberopande af Konungens Bcfallningshafvandes Cirkulär af den 12 Okt. fôrlidet år öfverlemnas härjemte socknevis inhäftade formulärblankcttcr, for att, sedan uppgifterna deruti blifvit införda, till Hushållnings-Sällskapet återställas. Dessutom nödigt antal lösa blanketter såsom koncept, hvaruti uppgifterna antecknas, specifikt för hvarje större eller mindre jordbruk, och derefter i utskriften hemmansnummervis sammanförda, nedsummerade och underskrifna, senast iuom den 1 Juni nästa år insändas till undertecknad, Hushållnings-Sällskapets Sekreterare. 2:o) I afseende å formulärblanketternas betydelse och riktiga användning har Hushållnings-Sällskapets Förvaltnings-Utskott, utöfver de allmänna förklaringar och antydnifigar, som innefattas uti Kongl. Cirkuläret den 3 Mars 1865 och Kongl. Statistiska Centralbyråns underd. utlåtande den 17 November 1864, hvilka förlidet år blefvo kronolänsmännen tillställde, funnit nödigt meddela följande särskilda föreskrifter: a) Endast om jordbrukens antal och beskaffenhet, den till särskilda odlingsföremål använda jordvidden, utsädet, skörden samt kreatursantalét (kolumnerna 1 4, 18 74) äfvensom å de på formulärets framsida tryckta frågorna A Z äskas fullständiga svar, hvad nyssnämnde frågor angår, socknevis. b) Dervid iakttages, att i de kolumner, der ingenting finnes att uppgifva, sådant alltid utmärkes med siffran 0; hvaremot, då väl något finnes men icke ens på ett ungefär kan uppgifvas, anteckning derom bör införas eller också lemnas stället blankt. I allmänhet böra dylika vakanser, såsom i hög grad menliga för totalsummornas brukbarnet, undvikas; hellre må, der direkta uppgifter omöjligen kunna erhållas, ett efter ägande kännedom uppskattadt förslagsbelopp i kolumnen införas, åtföljdt, om osäkerheten är stor, af ett frigetecken, c) Ofverallt användes nya räkuesystemet för. mått, tnåt, Vigt Och penningar m. m. sålunda: ätt ytmåclet upptages i qvadratfef med 2 decimaler; rymdmåttet i kubikfot med 1 decimal; vigten i centncr med 2 decimaler: penningar i riksdaler med 2 d:o, och skattetalet i mantal, helst med bråkens uttryckande i 2 à 3 decimaler, d) Speciela förklaringar: kol. 2. Nuvarande, vill såga förmedlade mantal. Kol. 3. Brukningsdelar: Här upptages antalet under numret hörande särskilda hemmansdclar med eget skattetal. Kol. 4. Här införes antalet af alla slags torp och'andra jordlägenheter under numret. Kol Svaren å dessa frågor upplagas uteslutande i kubikfot. Kol d:o d:o d:o, med undantag af kol. 59, spånadsämne, samt 60, 61, odlade foderväxter, som upptagas i centncr; grönfodret beräknadt till den vigt det skulle äga i torkadt tillstånd, e) De på framsidan tryckta frågorna A Z, att socknevis besvaras, hafva, med uudantag endast af några få, hvilka natnrligen nfse längre.tidrymder, till föremål-löpande årets förhållanden. Del oaktadl böra samtliga dessa frågor hvarje år bisvaras, utan åberopande af föregående års uppgift. Dagsvcrkspriserna uppgifvas under förutsättning, ätt arbetet utgöres på husbondens kost. För öfrigt tillämpas afven å dessa frågor föreskriften här ofvan under b). 3:6) Den ersättning för nu ifrågavarande arbete, Hushållnings-Sällskapets tillgångar medgifva, kommer i likhet med den för 1865 års uppgifter att beräknas i sammansatt förhållande till distrikternas folkrikhet, resornas relativa längd och besvärlighet samt den grad af omsorg, hvarmed arbetet vid blifvande granskning beflnnes våra utfördt. Ehuru Förvaltnings-Utskottet, med fästadt afseende å de svårigheter, hvarmed insamlandet af förlidet, eller begynnelseårets, statistiska uppgifter varit förénadt, har all anledning till belåtenhet med det i de flesta fall nöjaktiga, och i några utmärkta, sätt, hvarmed uppdraget med 1865 års uppgifter blifvit fiiljgjordt, ôfch, således med nöje omfattar tillfället att derför nu betyga sin tacksamhet, saknas likväl icke exempel på ett motsatt förhållande, i det uppgifter dels alldeles nteblifvit eller sent inkommit, dels ock befunnits osummerade, eller vårdslöst, ofullständigt och i strid mot gifna föreskrifter affattade; å hvilka brister, till rättelses vinnande, Förvaltnings-Utskottet föranlåtes härmed vänligen fästa vetferbörandes uppmärksamhet. Östersund den 14 December På Förvaltnings-Utskottets vägnar: G. ADLERSPARRE. C. J. Catalan. 7 ' Jordbruksstatistik Jemtlands lån. 1

318 2 Jemtlands

319 län. 3

320 4 Jemtlands

321 län. 5