INLEDNING TILL. Befolkningsutvecklingen under 250 år. Stockholm : Statistiska centralbyrån, (Demografiska rapporter ; 1999:2).

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. A. Befolkningsstatistik / Statistiska centralbyrån. Stockholm : P.A. Norstedt & Söner, Täckningsår: 1851/ Föregångare: Tabell-commissionens underdåniga femårsberättelse till Kongl. Maj:t om folkmängden i Sverige vid slutet af år 1850 samt födde, döde, vigde m. m. i riket år , med tillhörande bilagor och 53 tabeller. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, Kongl. tabell-commissionens underdåniga berättelse till Kongl. Maj:t angående nativitetens och mortalitetens förhållande åren samt rikets folkmängd sistberörde år.- Stockholm, Även utgivna med varierande titel såsom t. ex. Underdånig berättelse till Kongl. Maj:t, angående nativiteten och mortaliteten m. m. i Sverige åren Täckningsår: 1816/ I Statistiska centralbyråns bibliotek finns tabell i stort format separat utgivna 182?-1855 med teckningsår i följande femårintervall: , , , Handlingar, angående tabellverket Stockholm : A. Gadelius, Handlingar, angående tabellverket ingår i Bihang till riksståndens protokoll vid urtima riksdagen , bd 1, s Efterföljare: Befolkningsrörelsen / Kungl. statistiska centralbyrån. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, (Sveriges officiella statistik) Täckningsår: Folkmängden inom administrativa områden den 31 december / Kungl. statistiska centralbyrån. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Översiktspublikationer: Historisk statistik för Sverige. Del 1. Befolkning uppl. - Stockholm : Statistiska centralbyrån, Befolkningsutvecklingen under 250 år. Stockholm : Statistiska centralbyrån, (Demografiska rapporter ; 1999:2). BISOS A digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, 2007 urn:nbn:se:scb:bi-a0-6901_

3 BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. A) BEFOLKNINGS-STATISTIK. Ny följd. XI. STATISTISKA CENTRAL-BYRÅNS UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR STOCKHOLM, P. A. NORSTEDT & SÖNER KONGL. BOKTRYCKARE.

4

5 Innehållsförteckning. Underdånig berättelse sid. I XIX. Tab. Litt. A. Antalet barnaföderskor och i äktenskap inträdda qvinnor år 1869»VI.» B. Förhållandet emellan lefvande födda äkta och oäkta barn» IX. C. Aflidne i åldersklasser» XI. D. Dödligheten i Rikets städer i % af rättsliga medelfolkmängden....» XVI. Tabellbilagor» Tab. N:o 1. Folkmängd länsvis sid. 1. Aktenskap.» 2. Ingångna och genom död upplösta...» Antal vigda par efter makarnes åldersklasser» Qvinnornas ålder vid inträdet i första giftet, länsvis» Ingångna äktenskap i hvar månad af året, länsvis» 6.»» 6. Genom skiljobref upplösta trolofningar och äktenskap, stiftsvis» 7. Barnaföderskor.»» 7. Antal, ålder, civilstånd samt förlossningsbiträde.» 8. Födde.» 8. Barnsbördernas förhållande i afseende på fostrens antal och civilstånd, länsvis» 9.»» 9. Lefvande födda äkta barn i hvar månad, länsvis» 10.»» 10. Lefvande födda oäkta barn i hvar månad, länsvis» 11.»» 11. Dödfödda äkta och oäkta barn i hvar månad, länsvis» 12. Aflidne.» 12. Antal, civilstånd, dödlighetsprocent, länsvis» 13.» 13. Aflidne efter ålder, länsvis: A) Mankön» 14. B) Qvinkön» 18.» 14. Aflidne i hvar månad, länsvis»22.»» 15. Folkmängd, vigde, födde och döde i hvar och en af Rikets städer» 23. Dödsorsaker; dödlighet i städerna.» 16. Dödsorsaker af farsoter och i barnsbörd, länsvis: A) å landsbygden» 24. B) i städerna» 25.»» 17. Våldsamma dödsorsaker, länsvis: A) å landsbygden» 26. B) i städerna» 28. Table des matières. Rapport au Roi pag. I XIX Tab. A. Nombre de femmes mariées et accouchées en 1869» VI.» B. Enfants nés vivants, légitimes et naturels, » IX.» C. Décès par âges » XI.» D. Mortalité relative dans les villes» XVI. Tableaux annexés.» Population. Tab. N:o 1. - par préfectures et par sexes (col. 5 7 à la campagne, 8 10 dans les villes) pag. 1. Mariages.»» 2. - contractés (col. 3 6 par état civil, 7 14 par réitération, 15 mixtes) et dissous par la mort» 2.» 3. - par âges» 3.»» 4. L'âge des femmes à leur premier mariage» 4.» 5. Mariages par mois......» 6.»» 6. Divorces (col. 2 fiancés, 3 mariés, enfants vivants)» 7. Accouchements. 7. Accouchées par âges (col. 3 l6), par état civil (col ), nombre d'assistance de sage femme (col. 21)» 8. Naissances simples, vivants et morts-nés (col. 2 5), jumeaux, vivants et mort-nés (col. 6 9), - triples, vivants et mort-nés (col ), nés vivants (col ), dont légitimes (col ), naturels (col ), morts-nés (col )» 9.»» 9. Enfants légitimes nés vivants par mois» 10.»» 10. Enfants naturels nés vivants par mois» 11.»» 11. Enfants mort-nés, légitimes et naturels par mois» 12. Décès (non compris les mort-nés).»» par état civil (col. 5 10), rapports à la population moyenne (col )» 13.» par âges: A) Sexe masculin» 14. B) Sexe féminin» 18.» par mois...» 22.» 15. État et mouvement de la population dans les villes» 23. Causes de décès; mortalité dans les villes.»» l6. Décès provenant des maladies épidémiques et des couches : A) à la campagne» 24. B) dans les villes» 25.»» 17. Morts violentes, non compris les suicides: (col. 2. de faim, 3. noyés, 4. asphyxiés par le gaz carbonique, 5. gelés, 6. brulés, 7. foudroyés, 8. par explosion, 9. empoisonnés par accident, 10. nourrissons étouffés, 11. blessures diverses, 12. armes à feu, 13. d'un corps étranger dans la gorge, 14. homicides, 15. en guerre, 16. exécutés) parmi: A) la population rurale» 26. B) la population urbaine» 28.

6 Tab. N:o 18. Sjelfmord, länsvis sid. 29.»» 19. Relativa dödligheten i Rikets städer» 30.»» 20. Antal utländingar, som erhållit Svensk medborgarerätt, eller tillstånd att i Riket vistas eller att der besitta fast egendom» 32. Emigranter.»»21. De utflyttades ålder» 33.»» 22. De utflyttades civilstånd och lefnadsyrken, länsvis» 34.»» 23. De utflyttades utrikes bestämmelseort» 36.»» 24. Rikets folkmängd efter ålder, beräknad efter uppgifterna om årliga antalet födde och aflidne samt utflyttade: A) Båda könen gemensamt» 38. B) Mankön» 39. C) Qvinkön» 42. Tab. N:o 18. Suicides (col par état civil et par âges, col par mois, col par armes à feu, instruments tranchants, submersion, pendaison et strangulation, poison, autrement) pag. 29.»» 19. Mortalité relative dans les villes» 30.»» 20. Naturalisations et nombre d'étrangers ayant reçu la permission de séjourner en Suède ou d'y posséder des biens-fonds» 32. Emigration.»» 21. Emigrés par âges» 33.»» 22. Emigrés par état civil et par professions» 34.»» 23. Emigrés par destination» 36.»» 24. Population par âge, calculée d'après les registres de l'état civil: A) les deux sexes réunis» 38. B) sexe masculin» 39. C) sexe féminin» 42. Résumé»XIX. Tableau comparatif des poids et mesures et des monnaies en: ¹) La longueur du pendule à secondes, mesuré à la latitude de l'observatoire de Stockholm et à la temp. de I5 0 centigr., est = pieds (fot) suédois. 2 ) Le poids d'un pied cube suédois d'eau pure à son maximum de densité, mesuré dans l'air, à demi saturé d'humidité et d'une temp.de I5 0 centigr. et à la pression barométrique de 2 56 pieds (la temp. du mercure réduite à o 0 ), est = livres (skålpund) suédoises. La relation au système métrique selon les dernières comparaisons faites par l'académie des sciences à Stockholm. ³) Ces relations ont été obtenues en comparant le poids du nyläst suédois à celui du commerce-læst danois, le tonneau français ou le ton anglais équivalant à 2 com.-læst danois et celui-ci étant égal à I o6 com.-læst norvégien. D'après le règlement suédois de pilotage (du II Avril I867) le nyläst serait de I 56 com.-læst norv. ou dan. = 4 I7 tonneaux = 3 96 tons. 4 ) De 2 livres suéd. d'argent à monnayer (à trois quarts de fin) on frappe I00 pièces d'un riksdaler riksmynt.

7 STORMÄGTIGSTE, ALLERNÅDIGSTE KONUNG! Sammandrag af de befolkningsstatistiska uppgifterna för året 1869 öfverlemnas härmed Underdånigst i 24 tabeller, med anledning af hvilka jemväl torde få tilläggas följande upplysningar och jemförelser: o Aret Tab. N:o 1. Folkmängd företer en från det nästförutgångna fortfarande minskning af Rikets folkmängd. Då nemligen, enligt tab. N:o 1, Rikets folkmängd vid 1868 års slut, med ledning af summariska uppgifter från samtliga församlingar i Riket, samt särskildt verkställda nominativa folkräkningar i städerna Stockholm och Göteborg, utförts med 4,173,080, men vid 1869 års utgång utgjort blott 4,158,757*), så utvisas häraf en folkmängdsminshiing af 14,323. i hela Riket under sistnämnda år Bruttobeloppet af folkmängdsminskningen under året 1868 utföll visserligen större, eller med 22,601, *) Enligt underdånig anmälan af den 28 Maj 1870, meddelad i Postoch Inrikes tidningar N:o 127 den 4 Juni s. å. Stat. Centr.-Byråns under. årsberättelse för men genom den för samma år afgifna underdåniga berättelsen är upplyst, att detta belopp till omkring 2/3 uppkommit i följd af de för året 1867 från städerna Stockholm och Göteborg genom presterskapet meddelade allt för höga folkmängdsuppgifterna, så att, när dessa fel rättats i enlighet med förenämnda folkräkningars resultat, 1868 års folkmängdsminskning i hela Riket ej bör hafva öfverstigit 7,512. Minskningen under 1869 har alltså varit nära dubbelt så stor, som den verkliga under Fördelad mellan könen uppgår den till 10,812 mankön och 3,511 qvinkön. Utom den i folkmängdstillväxtens naturliga ordning grundade förutsättning, för hvilken utförliga skäl blifvit meddelade i flere förutgångna underdåniga berättelser, att nemligen från 1861 intill 1875 ett afbrott skulle komma att inträffa i den starka folkökning, som utmärkt decennierna , och detta i följd af nativitetsminskningen under åren , måste andra tillfälliga och närmare liggande orsaker sökas till den nu ådagalagda minskningen. A

8 II Tab. N:o 1. Folkmängd. Sådana erbjuda sig ock otvunget, dels i den under några år ekonomiskt betryckta ställning, som ytterligare stegrats genom de i flere landsdelar åren 1867 och 1868, i följd af väderleksförhållanden, felslagna skördarna, dels och hufvudsakligen i den utvandring till utlandet, hvilken, redan 1868 stegrad till det öfverraskande antalet af 27,024 personer, under det nu ifrågavarande året 1869 enligt nominativa uppgifter från presterskapet beröfvat landet ej mindre än 39,064 innevånare. Motvigt mot en så stor utflyttning skulle hafva utgjorts af nativitetsöfverskott och inflyttningar till Riket i motsvarande proportioner. Nativitetsöfverskottet, som, enligt tabb. N:is 8 och 12, utgjort året ,660,» ,805,» ,234,» ,052,» ,067,» ,065,» ,323,» ,760,» ,155, och» 1869 blott 24,902, har alltså varit det lägsta under förenämnda 10 år. Skilnaden mellan det uppgifna emigrantantalet och detta ringa nativitetsöfverskott, eller 14,162, motsvarar ock i det närmaste den uppkomna folkmängdsminskningen: 14,323. Landsbygdens nativitetsöfverskott har under 1869 utgjort 23,107, städernas: 1,795. Det kända antalet till Riket inflyttade personer, som erhållit Svensk medborgarerätt, uppgående enligt tab. N:o 20 endast till 52, är allt för lågt, för att på folkmängdsförändringen hafva kunnat öfva någon anmärkningsvärd inflytelse. I följd af de vanliga betydliga inflyttningarna från landsbygden till städerna företer den förra, enligt tab. N:o 1, en folkmängdsminskning af 21,834, då deremot de senare utvisa en tillökning af 7,511. En jemförelse mellan åren 1868 och 1869 af de län, som under båda åren lidit af folkmängdsminskning utvisar dennas absoluta belopp på följande sätt: år 1869 är 1868 minskning af minskning af Kronobergs län 3,929. 1,401. Jönköpings d:o 3,521. 1,560. Kalmar d:o 3, Kristianstads d:o 3,066. 1,507. Östergötlands d:o 2,826. 1,161. Vermlands d:o 2, Blekinge d:o 1, Kopparbergs d:o Hallands d:o Örebro d:o Norrbottens d:o : 185*). 9. Följande 3 län hafva företett år 1869 år 1868 minskning af tillväxt af Elfsborgs län 3, Skaraborgs d:o Södermanlands d:o Det motsatta förhållandet företes, eller år 1869 år 1868 tillväxt med minskning med af Vesterbottens län 1,701 *). 1,578.» Stockholms d:o 1, » Gefleborgs d:o Oafbruten folkmängdstillväxt under båda åren 1868 och 1869, fastän ringa, har egt rum endast i Uppsala, Gotlands, Malmöhus, Vestmanlands, och Jemtlands län. Vesternorrlands För flere län synes man fullt berättigad att i skördarnas beskaffenhet och deras inflytelse på utvandringshögen söka en bland de vigtigaste förklaringsgrunderna till Ofvanstående vexlingar. På 7:de året fortfar ännu oafbrutet det undantagsförhållandet från öfriga län, att Jemtlands folkmängd af mankön är talrikare än den af qvinkön. För hela Riket har deremot proportionen mellan manoch qvinkön, liktidigt med den växande utvandringen, ställt sig allt ofördelaktigare för det förstnämnda könet, då på 1,000 innevånare af mankön kommo år 1867: 1,056, år 1868: 1,060 och år 1869: 1,064 af qvinkön. Tab. N:o 2. Ingångna och genom död upplösta äktenskap. Det äfven under året 1869 ovanligt låga antalet ingångna äktenskap åskådliggöres bäst genom följande jemförelse af såväl de absoluta som relativa talen. *) Jfr anm. till Tab. N:o 1.

9 Tab. N:o 2. Ingångna och genom död upplösta äktenskap. III år 1859 Hela antalet ingångna äktenskap: 31,125, eller på 1,000 innevånare: 8 28,» ,839,» ,272,» ,825,» ,013,» ,248,» ,944,» ,797,» ,440,» ,833,» ,503, allt efter medelfolkmängden räknadt. 7 80, 7 27, 7 06, 7 26, 6 98, 7 07, 6 72, 6 09, 5 46, 5 64, Den ringa absoluta höjningen under det sista året, framträder visserligen i det relativa talet något fördelaktigare, men detta har till en del sin orsak i folkmängdsminskningen. Att orsakerna till det under innevarande decennium sjunkna absoluta och relativa antalet ingångna äktenskap äro att söka ej blott i samtida och tillfälliga inflytelser, såsom ekonomiskt betryck, stegradt af missväxterna i flere landsorter, samt den starka utvandringen, utan ock i det i och för sig, såsom följd af den låga nativiteten från och med 1826 till och med 1840, stationära eller sjunkande antalet af de åldersklasser, bland hvilka högsta antalet äktenskap ingås, är i flere föregående underdåniga berättelser ådagalagdt. A landsbygden ingångna äktenskap, till ett antal af 20,141, motsvara 5 54 på 1,000 innevånare. Förhållandet var år 1867: 6 03 och år 1868: 5 38 på 1, städerna ingångna äktenskap, till ett antal af 3,362, motsvara 6 37 på 1,000 innevånare. Förhållandet var år 1867: 6 52 och år 1868: 6 01 på 1,000. I den lilla höjning af ingångna äktenskapens antal, som vid jemförelse med året 1868 för hela Riket uppgår till blott 670, deltaga de flesta länen. Minskning mot nästförutgångna året har dock egt rum i Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Hallands, Göteborgs och Bohus, Elfsborgs, Skaraborgs och Vermlands län. I flertalet af dessa län hade man ock år 1868 att beklaga sig öfver mer eller mindre felslagen skörd. En jemförelse mellan de ingångna äktenskapen och folkmängdens medeltal för hvarje särskildt län, visar följande förhållanden under åren 1861 till 1869: Om man, för att icke gå tillbaka till ännu fördelaktigare perioder i afseende på äktenskapens relativa talrikhet, blott erinrar sig, att den under qvinqvenniet utgjorde 7'81 på 1,000 innevånare, så öfvertyga Ofvanstående tal för de följande åren tillräckligt om det betydliga sjunkandet till och med 1868 inom hela Riket. Förestående tabell åskådliggör för de serskilda länen förnämligast de felslagna skördarnas inflytelse på giftermålens relativa talrikhet genom den jemförelse, hvartill den lemnar tillfälle för hvarje serskildt år. En sådan inflytelse kan visserligen till ej ringa del framträda redan under det kalenderår, då skörden inbergas, i följd af det faktum att inemot hälften af årets samtliga äktenskap ingås under sista qvartalet, men måste företrädesvis göra sig gällande under ett eller flere af de följande åren. intet län uppgifvits Under året 1866 har hemsökt af missväxt och blott rörande de 2 länen Vermlands och Vesterbottens har

10 IV Tabb. N:is 3 och 4. Ålder vid äktenskapens ingående. omdömet om skörden sjunkit till: "under medelmåttig". För året 1867 har omdömet "missväxt" uttalats för Vesterbottens och en del af Vermlands län, "nära missväxt" för Norrbottens, Jemtlands och Vesternorr- - lands län, samt "under medelmåttig skörd" för Stockholms, Jönköpings, Kalmar, Gotlands, Blekinge, Hallands, Skaraborgs, Vestmanlands, Kopparbergs och Gefleborgs samt en del af Vermlands län. För året 1868 har omdömet "missväxt" uttalats för Kronobergs, "nära missväxt" för Jönköpings och Elfsborgs län, samt "under medelmåttig skörd" för Stockholms, Uppsala, Kalmar, Gotlands, Blekinge, Kristianstads, Malmöhus, Hallands, Skaraborgs, Vermlands och Vestmanlands län. De omflyttningar från lägsta till högre relativ talrikhet af ingångna äktenskap, hvarpå förestående tabell ger exempel, när de utförda ordningssiffrorna beaktas, sluta sig till dessa skördeförhållanden så nära man någonsin kan vänta, då man alltid måste derjemte taga i betraktande de näringskällor, som, utom åkerbruket, till olika mängd och beskaffenhet inom de olika länen kunna finnas tillgångliga och anlitas. Närmare redogörelse för äktenskapen mellan olika trosforvandter är lemnad i anmärkning till tab. N:o 2. Förhållandet mellan de vigdes civilstånd, hvilket utgjorde i medeltal: Förhållandet mellan de i första giftet och i omgiften inträdda, hvilket bland 1,000 äktenskap utgjorde i medeltal: Antalet genom dödsfall upplösta äktenskap, hvilket i förhållande till de ingångna i medeltal för qvinqvenniet utgjorde 67 på 100 ingångna, år 1866: 77, år 1867: 88, och år 1868 stegrades till nära 102 på 100 ingångna, har under nu ifrågavarande år hållit sig helt nära det nästförutgångna årets eller öfver 101. Detta ofördelaktiga förhållande har sin grund både i det låga antalet ingångna äktenskap och i den under 1869 betydligt höjda dödligheten, hvarom i sammanhang med tab. N:o 12 och följ. framdeles närmare redogörelse skall meddelas. Då i städerna antalet under 1869 ingångna äktenskap förhållit sig till de genom död upplösta som 100 till 79, har deremot likasom under 1868 det omvända förhållandet egt rum å landsbygden, eller proportionen af 100 till 105. Af de serskilda länen företedde år 1868 tio öfvertalighet af de genom död upplösta äktenskapen. Enligt tab. N:o 2 har öfvertalighet af äktenskap upplösta genom dödsfall år 1869 äfven förekommit i tio län, men bland dem äro blott Kronobergs, Kalmar, Gotlands, Blekinge och Vesternorrlands de samma som Då år 1868 efter förra årets missväxt i Vesterbottens län förhållandet emellan de ingångna och de genom död upplösta äktenskapen der var 100:279, har lyckligtvis efter 1868 års missväxt detta förhållande i Kronobergs län stannat vid 100:165 och i Kalmar län vid 100:144 under året Bland de aflidna makarne utgjorde i medeltal för åren gifta qvinnor 79 60, år 1866: 77 95, år 1867: 72 97, år 1868: 6978 och år 1869: mot 100 gifta män. Tabb. N:is 3 och 4. Ålder vid äktenskapens ingående. I afseende på de vid ovanligt tidig eller sen ålder under året 1869 ingångna äktenskapen upplyser tab. N:o 3: att 13 män, alla å landsbygden, inträdt i äktenskap före fyllda 20 år, bland hvilka 11 med qvinnor, som i ålder öfverstigit dem från 1 till bortemot 20 år; att 31 män öfver fyllda 70 år, deraf blott 2 tillhörande städerna, ingått gifte, deribland 22 med qvinnor, som varit från 20 till 50 år yngre; att 7 qvinnor, alla å landsbygden, ingått gifte före fyllda 16 år, deribland 2 med män i 36:te 40:de lefnadsåren; 39 qvinnor, deraf blott 1 i städerna, i 17:de; 113, deraf 11 i städerna, i 18:de; 318, deraf 25 i stä-

11 Tab. N:o 5. Årstiden för äktenskapens ingående. v derna, i 19:de lefnadsåret o. s. v., bland dessa sistnämnda en ined man i 56:te 60:de lefnadsåret; samt att 5 qvinnor öfver fyllda 70 år, 6 i 66:te 70:de, 19 i 61:sta 65:te, 70 i 56:te 60:de, och 150 i 5 lista 5o:te, eller tillsammans 250 qvinnor öfver fyllda 50 år ingått äktenskap. Af män är som vanligt äfven under året 1869 högsta absoluta antalet äktenskap ingånget, såväl för hela Eiket, som för landsbygd och städer hvar för sig, i 26:te 30:de lefnadsåren; af qvinnor för landsbygden i 21:sta 25:te, för städerna i 26:te 30:de, i hvilken sistnämnda åldersperiod äfven det absoluta maximum för hela Riket infaller. Med beräkning af de för qvinkönet numera ytterligare detaljerade åldersuppgifter, som tab. N:o 3 upptager, utfaller medelåldern, vid hvilken äktenskap ingåtts (omgiften deri inberäknade) på följande sätt, nemligen: städerna på 26:te, för landsbygden på 25:te lefnadsåret. Qvinnornas medelålder vid inträdet i första giftet utfaller enlijrt åldersklasserna i sistnämnda tabell: Vid jemförelse mellan tabb. Nås 2, 3 och 4 visar sig, att bland samtliga 1,133 qvinnor, som under året 1869 ingått äktenskap före inträdet i 21:sta lefnadsåret, en varit enka i 20:de lefnadsåret, och att i det hela de omgifta qvinnornas antal varit: för landsbygden ensamt: Dessa proportioner af omgiften utfalla på följande olika sätt, om förhållandet betraktas serskildt för landsbygd och städer, nemligen: för städerna ensamt: Tab. N:o 5. Årstiden för äktenskapens ingående. Största absoluta antalet i första giftet inträdda qvinnor faller enligt tab. N:o 4 för hela Riket och *) Ofvanstående medeltal för 1869, beräknadt efter den specifikation af åldersklasserna för qvinnor öfver fyllda 50 år, som tab. N:o 3 nu första gången innehåller, företer derigenom en liten afvikelse från resultatet af beräkning, då denna specifikation ej beaktas, i hvilket senare fall erhölles respektive : 28 20, och såsom qvinnornas medelålder. Som i senare tider förhållandet varit, intager December månad främsta rummet i talrikhet af ingångna äktenskap, såväl inom Riket i sin helhet, som å landsbygden, hvaremot i städerna högsta antalet inträffat i Oktober månad. Lägsta antalet såväl i hela Riket som på landsbygden träffas i Augusti, men för *) Såsom medelålder för de mer än 50-åriga är i denna beräkning åldern 531 dr antagen.

12 VI Tab. N:o 6. Genom skiljobref upplösta äktenskap. Tab. N:o 7. Barnaföderskor. Tab. Litt. A. Förlösta och vigda qvinnor. städerna i Februari. Öfver 46 % af samtliga under året ingångna äktenskap falla på de 3 sista månaderna. Tab. N:o 6. Genom skiljobref upplösta äktenskap. Ehuru för en längre följd af år anledning icke skulle kunna saknas sitt ställa antalet genom skiljobref upplösta äktenskap i förhållande till de nyingångna, torde dock allt skäl saknas, att ännu i det sjunkna årliga antalet nya giftermål söka någon förklaring till det lyckliga förhållande, som Arsuppgifterna om de genom skiljobref upplösta trolofning!)nia och äktenskapen förete, då de innehålla för året 1861: 314, för 1862: 293, för 1863: 325, för 1864: 288, för 1865: 310, för 1866: 271, för 1867: 273, för 1868: 260 och för 1869 det lägsta talet eller 250. De närmare upplysningar rörande äktenskapsskilnaderna, som ännu ej kunnat från alla Konsistorier erhållas fullständiga, äro a tab. N:o 6 meddelade. Tab. N:o 7. Hela antalet barnaföderskor, Barnaföderskor. hvilket i årligt medeltal för qvinqvenniet utgjorde 127,927, har sedermera varit följande, nemligen: Likasom de ingångna äktenskapens har alltså äfven barnaföderskornas antal något höjt sig öfver det låga antalet år Nedanstående tab. Litt. A. lemnar en fortsatt redogörelse för förhållandet emellan qvinliga folkmängden inom särskilda åldersklasser, sådan denna i tab. N:o 24 finnes approximativt beräknad, och antalet barnaföderskor samt i gifte inträdda qvinnor. o Åldersklassen åriga qvinnor, med födelseår mellan 1850 och 1854, visar sig i följd af nämnda års stigande nativitet, vara i det hela i tillväxt, men hafva lemnat lägre absolut och relativt antal barnaföderskor och gifta qvinnor än under de nästförutgångna åren. Åldersklassen åriga, härstammande från åren , då nativiteten ej var i så betydligt stigande, visar något sjunkande, men dock fördelaktigare barnsbörds- och äktenskapsproportion än Åldersklassen åriga, visar sig talrikare än förr i enlighet med sin härkomst från den stigande nativiteten , och ger äfven ett högre absolut och relativt antal gifta och förlösta qvinnor än o Åldersklassen åriga, hvars födelseår falla mellan 1835 och 1839, då nativiteten i Riket var i sjunkande, företer i följd häraf ett lägre antal än under många förutgångna år. Absoluta och relativa antalet nedkomster och vigslar inom denna åldersklass Tab. Litt. A. Förhållandet mellan qvinliga folkmängden och barnaföderskorna samt i äktenskap inträdda qvinnor år (Jfr Häft. A. X. tab. Litt. A, sid. VIII.) *) Summan i kol. 2 omfattar jemväl l66 barnaföderskor i okänd ålder, hvilka i de följande kol. ej kamlat inberäknas. **) Snmman i kol. 2 omfattar jemväl de i gitte inträdda i åldren öfver 55 år, hvilka i de följande kol. ej kunnat inberäknas.

13 Tab. N:o 7. Barnaföderskor. VII är dock något högre än 1868, ehuru betydligt lägre än under de förutgångna åren. Åldersklassen åriga, härstammande från , då nativiteten under ett par år sjönk betydligt, har 1869 varit föga talrikare än nästförutgångna året, men dock gynnsammare i afseende på barnaföderskor och giften. Åldersklassen åriga, född mellan åren 1825 och 1829, då likaledes nativiteten under några år föll betydligt, visar sig i det närmaste i alla afseenden lika med den för Åldersklasserna och åriga, som i följd af den stigande nativiteten nu vuxit till vida högre antal än under förutgångna år, hafva dock i det hela ej lemnat deremot svarande ökad kontingent af barnaföderskor och gifta qvinnor under Den uppgifna barnaföderskan under fyllda 15 år, en torparedotter, tillhörde en församling i Jemtlands län och nedkom med ett lefvande oäkta gossebarn. Af de 5 barnaföderskorna i 16:de lefnadsåret hafva jemväl 4 nedkommit med oäkta barn, deraf 3 å landsbygden och 1 i städerna. Bland de 19 qvinnor, alla gifta, som vid en ålder af mer än 50 år nedkommit med barn, var 1 i 53:dje, 2 i 52:dra, och 7, deribland en Lappqvinna, i 51:sta lefnadsåret. Dessa åldersuppgifter kunna numera göra anspråk på tillförlitlighet. Högsta absoluta antalet barnaföderskor synes i senare tider bestämdt infalla i 31:sta 35:te lefnadsåren, och åldersperioden år följa närmast derefter. Detta förhållande gäller i allmänhet ej blott hela Riket, utan ock landsbygd och städer hvar för sig. Medelåldern för samtliga barnaföderskor, beräknad efter de åldersgrupper, som tab. N:o 7 upptager, utfaller på följande sätt, nemligen: Den å tab. N:o 7 lemnade serskilda redogörelsen för de med oäkta barn nedkomna qvinnorna visar för hela Riket, likasom för nästlidna året, högsta absoluta antalet i 21:sta 25:te lefnadsåren, då deremot för samtliga barnaföderskor detta antal tillhör 31:sta 35:te lefnadsåren. Mellan landsbygd och städer förekommer åter i detta hänseendet en olikhet, då städernas maximum visar sig infalla i 26:te 30:de lefnadsåren. Ännu i åldersklassen åriga träffas 58 qvinnor nedkomna med oäkta barn. Högsta antalet barnaföderskor, för hvilka åldersuppgift saknas, finnes, såsom man kan vänta, bland de med oäkta barn nedkomna, och önskvärdt vore, att denna brist i uppgifterna kunde åtminstone till dem blifva reducerad. Medelåldern för de med oäkta barn nedkomna qvinnorna utgör enligt de tillgängliga uppgifterna för hela Riket 27 93, för landsbygden och för städerna Beträffande samtliga barnaföderskornas civilstånd har förhållandet för hela Riket varit följande, neml.: Om man i afseende på civilståndet bland barnaföderskorna jemför landsbygden och städerna, så visar af gifta den förra: 9l 57 %, de senare: %, af enkor och frånskilda den förra: 0 55 %, de senare: 0 92 %, af trolofvade den förra: 0 91 %, de senare: 1 25 %, af icke gifta den förra: 6 97 %, de senare: %. Stockholms stad ensamt för sig utöfvar här en stark tryckning på de icke gifta barnaföderskornas antal, då proportionerna för denna stad utfalla respektive med %, 0 55 *, 0 40 % och %. Som tab. N:o 7 närmare upplyser, förekomma bland de qvinnor, som nedkommit med oäkta barn, äfven 69 gifta hustrur. Enligt de uppgifter, som erhållits rörande det antal förlossningar, vid hvilka examineradt biträde anlitats, skulle sådant hafva egt rum år 1861 vid 39 11%, år 1862 vid %, år 1863 vid 41 13%, år 1864 vid %, år 1865 vid %, år 1866 vid %, år 1867 vid %, år 1868 vid % och år 1869 vid % af samtliga barnsbörder.

14 VIII Tab. N.o 8. Barnsbördernas resultat. En väsendtlig olikhet eger dock rum mellan landsbygden och städerna i detta hänseende, då under sista året å den förra examineradt biträde anlitats blott i %, i de senare åter i % af barnsbörderna. Anmärkningsvärdt torde vara, att en ogift qvinna under året 1869 framfödt barn den 4 Mars och den 17 December. Tab. N:o 8. Barnsbördernas resultat. Vexlingarna i årliga såväl absoluta som relativa antalet födda barn (lefvande och liflösa tillsammans) och ensamt lefvande födde åskådliggöras af nedanstående öfversigt för en följd af de senast förflutna åren: växten under de förutgångna åren. Egentligen anmärkningsvärd är denna minskning blott för Kalmar län med 938 och för Kronobergs län med 516. Af de under 1869 framfödda barnen (lefvande och liflösa tillsamman) till ett antal af 121,614, hafva på enfostrigt hafvandeskap fallit 118,065 eller 97 08%, på tvillingsbörder 3,480 eller 2 86 %, och på trillingsbörder 69 eller 0 06 %, hvilka proportioner högst obetydligt afvika från de nästförutgångna årens. Proportionen mellan de lefvande födda och dödfödda barnen, eller % af de förra mot 3 24 % af de senare visar ock högst ringa afvikelse. Efter enfostrigt hafvandeskap har detta förhållande utfallit med respektive % och 3'06 %, efter tvillingsbörd med % och 9 20 %, samt efter triltingsbörd med % och %. Proportionen mellan qvin- och mankön har varit mot 1,000 qvinkön: Den vändning till bättre, som för det sista året röjes i dessa tal, öfverensstämmer med hvad i det föregående är ådagalagdt rörande förändringen i antalet ingångna äktenskap och barnaföderskor, och har äfven sin grund i samma förhållanden. Både landsbygden och städerna hafva till densamma bidragit genom höjd nativitet. Vid jemförelse länsvis emellan åren 1868 och 1869 befinnas följande län, nemligen Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands, Blekinge, Malmöhus och Elfsborgs under det sistnämnda året förete minskning i antalet lefvande födde, ett förhållande, som hvad flertalet af dessa län beträffar, finner sin förklaring i hvad här ofvan är anfördt rörande års- Antalet i hela Riket lefvande födde oäkta barn, enligt den från och med 1861 följda rubricering, har lika som de äkta föddes något höjt sig under 1869, eller till 11,965. Följande tabell Litt. B. lemnar en *) Ett fel i årsberättelsen för 1867 (sid. VI, 2:dra spalten, 3:dje raden nedifrån) är här rättadt. Några smärre ändringar, hvilka i öfrigt i denna berättelse förekomma beträffande förr meddelade relativa tal, äro grundade på senare upplysningar och omräkningar.

15 Tabb. N:is 9, 10 och 11. Nativiteten månadsvis. Tab. Litt. B. Förhållandet mellan lefvande födda äkta och oäkta, IX utförligare redogörelse för förhållandet mellan dem och de äkta födde. Bland de till oäkta hänförda lefvande födda barnen hafva enligt uppgifterna framfödts af trolofvade mödrar: så utfalla proportionerna af samtlige födde (lefvande och liflöse) på följande sätt, nemligen: Om man vill jemföra de lefvande födda oäkta barnens antal med hela folkmängden efter dess årliga medeltal, så utvisar denna jemförelse på hvarje 1,000- tal innevånare följande antal lefvande födda oäkta barn: De dödfödda barnen hafva af samtlige uppgifne födde utgjort: och om jemförelsen inskränkes till blott qvinliga medelfolkmängden, så utvisar den på hvarje 1,000-tal af denna följande antal lefvande födda oäkta barn: Derest jemförelsen med hänsigt till civilståndet utsträckes så, att äfven de dödfödde tagas i beräkning, Af äkta födde i hela Riket uppgick de dödföddes antal år 1868 till 3 14%, år 1869 till 3 06 %: af oäkta födde år 1868 till 4 49 %, år 1869 till 4 76 %. Tabb. N:is 9, 10 och 11. Nativiteten månadsvis. Af dessa tabeller upplyses bland annat, att högsta absoluta antalet lefvande födda äkta barn fallit under året 1869 för hela Riket och landsbygden pä September månad, men för städerna på December; det lägsta åter för såväl hela Riket som landsbygd och städer på Juni månad; Tab. Litt. B. Förhållandet emellan lefvande födda äkta och oäkta barn. B

16 x Tab. N:o 12. Antalet aflidne efter kön och civilstånd. Tab. N:o 13. Ålder vid döden. att högsta antalet lefvande födda oäkta barn fallit för hela Riket och landsbygden på Mars månad, för städerna på December, lägsta antalet för Riket och landsbygden på Augusti, för städerna på Juni månad; att högsta antalet dödfödda akta barn fallit för Riket och landsbygden på Mars, för städerna på November, lägsta för hela Riket på September, för landsbygden på Maj och för städerna på Juni, samt att högsta antalet dödfödda oäkta barn fallit för Riket och städerna på November, för landsbygden på Maj; lägsta för Riket och städerna på September, för landsbygden på Augusti månad. Tab. N:o 12. Antalet aflidne efter kön och civilstånd. Dödligheten i Riket, hvilken utgjort visar alltså för de sista åren en ansenlig stegring. Verkan på folkmängdstillväxten af denna stegring faller ytterligare i ögonen genom jemförelse med antalet lefvande födde, då nemligen län, efter hvilket närmast i ordningen följa Kronobergs med 2 56 %, Kristianstads med 2 55 %, Hallands med 2 52 %, Elfsborgs med 2 39 % o. s. v. Med undantag för Hallands län år 1862 har intet af förenämnda län haft så stor dödlighet under det sistförflutna decenniet. Visserligen hafva, såsom tab. N:o 16 närmare upplyser, epidemiska utslagsfebrar härtill samverkat med nervfebern, och denna sistnämnda i mer eller mindre grad kunnat uppträda oberoende af felslagen skörd; men dess uppgifna offer, som i Kronobergs län uppgått till 404, i Blekinge till 350, i Elfsborgs till 331 och i Kalmar län till 326, stå dock otvifvelaktigt i nära samband med den år 1868 felslagna skördens inflytelse. Att denna inflytelse ej genom högre antal nervfeberdödsfall gjort sig gällande i andra län med klen årsväxt, såsom Jönköpings och Vermlands, är en anmärkningsvärd lycka, likasom det är serdeles glädjande att se det mot året 1868 fördelaktigt förändrade dödlighetsförhållandet i de norra länen. Mot 100 mankön afledo i hela Riket i medeltal för åren : qvinkön, åren , under år 1866: 94 80, år 1867: 95 28, år 1868: 94 41, år 1869: 96 36, å landsbygden år 1869: 96 61, i städerna år 1869: Relativa dödligheten efter civilstånd inom hvartdera könet har varit följande: För den andel farsoter haft i den ökade dödligheten redogör tab. N:o 16, som utvisar betydlig stegring af både utslagsfebrar och nervfebrar. Att nervfeberfarsoten likasom under året 1868 till stor del framkallats och underhållits af de försakelser, till hvilka felslagen skörd flerstädes gifvit upphof, framgår bland annat af serskilda uppgifter derom från åtskilliga orter. Lyckligtvis företer året 1869 dock intet exempel af en sådan genom missväxt stegrad dödlighet och hemsökelse af nervfeber, som år 1868 efter nästförutgångna årets felslagna skörd drabbade Vesterbottens län, der dödligheten då uppgick till 3 42 % och nära I af samtliga dödsfall uppgifvits vållade af nervfeber. Med undantag för Stockholms stad träffas högsta relativa dödligheten eller 3 00 % år 1869 i Blekinge Tab. N:o 13. Ålder vid döden. För att åskådliggöra den olika inflytelse, som olika farsoter, i den mån de företrädesvis angripa barn eller äldre personer, utöfva på förhållandet mellan de aflidnes åldersklasser, meddelas här nedan under Litt. C. en fortsatt redogörelse i detta hänseende. Det lägre absoluta antalet dödsfall i 1:sta lefnadsåret kan finna en tillfredsställande förklaring i den sänkning af hela åldersklassen lefvande 0 1-åringar, hvilken måste vara en följd af de senaste årens sjunkna nativitet. Den betydliga stegring, som der-

17 Tab. N:o 14. Dödligheten efter årstid. Tab. Litt. C. Aflidne inom de första 10 lefnadsåren. XI emot framträder för hvart och ett af de följande 9 första lefnadsåren, finner sin motsvarighet endast år 1862 och har sin omisskänneliga orsak i den likhet, som förekommer emellan åren 1862 och 1869 deruti, att messling under båda dessa år härjat som utbredd farsot, hvartill ytterligare under 1869 kommit en stegring af skarlakansfebern långt utöfver året Fortsatt beräkning af medelåldern vid döden för den tiderymd som lemnar tillgång till de i tab. N:o 13 meddelade specifika åldersuppgifterna lemnar följande tal: Tab. N:o 14. Dödligheten efter årstid. Derest dödlighetens belopp inom olika månader vore beroende af sjukdomar, som samtidigt herrskade i hela landet, skulle rikssummorna för hvarje månad blifva mätare af en sådan sjuklighets olika inflytelse under olika månader. På sätt i nästförutgångna underdåniga årsberättelse är antydt, kan detta ej blifva händelsen i följd af landets stora och långsträckta ytvidd samt klimatiska olikhet och farsoternas vanligtvis successiva utbredning från ena orten till den andra. Då sålunda t. ex. högsta antalet dödsfall inom hela Riket under året 1868 inföll i December månad, men år 1869 i Mars månad, lägsta antalet åter det förstnämnda året i Juni, det sistnämnda i September, så gifva sådana vexlingar föga ledning för omdömet om den ena eller andra årstidens större eller mindre helsosamhet, eller om den ena eller andra farsotens kulmination. Bättre anvisning i detta hänseende erhålles, då man egnar uppmärksamhet åt hvarje särskildt län. Man finner då, dock utan reduktion af månaderna till lika längd, att högsta dödligheten år 1869 inträffat i Norrbottens län i December, i Jemtlands län i Febr., i Gefleborgs och Vesterbottens län i Januari, i Södermanlands, Östergötlands, Skaraborgs, Vermlands, Örebro och Vestmanlands län i Maj, i Uppsala, Jönköpings, Kalmar och Kopparbergs län i April, samt i de öfriga 11 länen, Stockholms stad inberäknad, i Mars, och att dessa sistnämnda län alltså gifvit utslaget för hela Riket. Lägsta dödligheten befinnes hafva inträffat i Göteborgs och Bohus samt Elfsborgs län i Ok- Tab. Litt. C. Jemförelse mellan antalet aflidne inom första 10 lefnadsåren under nedanstående kalenderår.

18 XII Tab. N:o 15. Folkmängdsförändringen inom hvarje stad. Tabb. N:is Dödsorsakerna och dödlighetsförhållandet. tober, i Uppsala, Blekinge och Vermlands län i Juli, i Stockholms stad och län, Kronobergs, Kristianstads, Skaraborgs, Vestmanlands och Kopparbergs län i Augusti och i öfriga 13 län i September, hvilken månad i följd deraf för hela Riket framstått såsom den minst dödliga under året. De uppgifter om dödsfall af farsoter, till hvilka Statistiska Central-Byrån har tillgång, och för hvilka den i tab. N:o 16 kan lemna en blott summarisk öfversigt utan specifikation af dödsmånad, ålder, kön o. s. v., skulle otvifvelaktigt redan för sig kunna lemna en god förklaring till den olika ordning mellan länen, som här framträder, men en utredning i denna riktning tillhör den speciela medicinska statistiken, för hvars bearbetande embetsverket saknar erforderliga arbetskrafter. Tab. N:o 15. Folkmängdsförändringen inom hvarje stad. Då de summariska folkrnängdsuppgifter, som från Presterskapet i städerna Stockholm och Göteborg erhållits, visat sig helt och hållet oanvändbara *). har dessa städers folkmängd i Statistiska Central-Byrån blifvit beräknad på det sätt, att skilnaden mellan födde och aflidne, in- och utflyttade inom samtliga församlingar i dessa städer under året 1869 blifvit tillagd till det genom 1868 års särskilda folkräkning vunna folkmängdsbeloppet, genom hvilket förfarande de i tabellen uppgifna talen erhållits, hvilka snart komma att kontrolleras genom den vid innevarande 1870 års slut förestående förnyade folkräkningen. Tabellen utvisar folkmängdsminskning i 36 städer. I 15 bland dessa kan mortalitetsöfverskott härtill hafva något bidragit, men hufvudsakligaste anledningen måste dock sökas i utflyttning. För samtliga städer företer dock tabellen en folkmängdstillväxt af 7,511. I följd af denna och den liktidiga folkmängdsminskningen å landsbygden ställde sig vid årets slut förhållandet mellan landsbygds- och stadsinnevånare som % till %, hvilket för- *) Enligt Presterskapets uppgifter skulle folkmängden vid 1869 års utgång hafva uppgått i Stockholm till 147,721 och i Göteborg till 62,849, hvaremot de samma års höst verkställda mantalsskrifningarna gifvit en folkmängd för Stockholm af blott 131,128 och för Göteborg af blott 53,762. hållande ådagalägger fortgång af den stegring i stadsbefolkningens relativa antal, som genom en öfversigt, meddelad i nästförutgångna årsberättelse sid. XIV, ådagalagts hafva oafbrutet fortgått alltifrån Till upplysning hafva serskilda uppgifter om köpingarnes folkmängd begärts och af Presterskapet benäget meddelats, samt nu för första gången å tabellen blifvit tillagda. Deraf inhemtas bland annat, huru en mängd af våra städer i folkmängd stå tillbaka för flere bland köpingarne. Tabb. N:is 16, 17, 18 och 19. Dödsorsakerna och dödlighetsförhållandet. Till den stegring af dödligheten i Riket, som under året 1869 egt rum, visar tab. N:o 16, att farsoter bidragit med högre absolut och relativt antal än under något af de nästförutgångna åren från och med 1861, med hvilket år de utförligare uppgifterna i detta ämne togo sin början. Hela antalet uppgifna farsotsoffer å landsbygden och i städerna tillsammans utgör nemligen för året: 18,847 eller % af samtliga dödsfall, och öfverstiger sålunda betydligt de förra årens, bland hvilka vi för 1867 finna farsotsoffren ej hafva uppgått till mer än %. Denna absoluta och relativa stegring för hela Riket utöfver hvad som under näst förutgångna 8 år iakttagits, gäller dock endast landsbygden, hvaremot tab. N:o 16 B. för städerna upplyser året 1866 hafva företett ett svårare härjande af farsoter, beroende af den då utbrutna Asiatiska koleran. Endast af smittkoppor har det absoluta antalet dödsfall i Riket varit högre än under de förutgångna åren, hvaremot de öfriga mera härjande farsoterna skarlakansfeber, mässling, kikhosta och nervfeber väl ej hvar för sig skördat flere offer än de, som finnas uppgifna för det ena eller andra af de förutgångna åren, men genom sitt samtidiga uppträdande, hvardera med betydlig intensitet, bidragit till det ofördelaktiga förhållandet. Lägges härtill, att de uppgifna dödsfallen af dessa farsoter säkerligen icke omfatta hela antalet, hvartill jag är berättigad sluta af de försummelser att anteckna epidemiska dödsorsaker, som allt för ofta upptäckas i dödboksutdragen, så är farsotsförödelsen i vårt land otvifvelaktigt förtjent af det största be-

19 Tabb. N:is 16, 17, 18 och 19. Dödsorsakerna och dödlighetsförhållandet. XIII hjertande. Ännu omfatta dock iakttagelserna ej tillräcklig tid för att rätt skilja den andel häruti, som kan ligga uti en periodicitet i uppträdandet, hvilken måhända har sin grund i allmänna naturförhållanden, från den skuld i försummade hygieniska försiktighetsmått, som dels förvandla periodiciteten till permanens, dels stegra intensiteten af farsotsgiftet utöfver de gränser, inom hvilka det möjligen skulle kunnat inskränkas. I detta hänseende synes, hvad beträffar de farsoter, som företrädesvis angripa barn, skoltvånget, som i hög grad kan gynna smittors utbredande, påkalla den mest skärpta preventiva uppmärksamhet. Nervfeberfarsoten, under året 1868 stegrad företrädesvis i de län, sorn då voro blottställda för följderna af förutgångna års felslagna skördar, har lyckligtvis under 1869 i dessa län förlorat sin intensitet, för att deremot under detta år företrädesvis hemsöka de län, hvilka år 1868 blefvo lidande af missväxt. Sålunda träffa vi nu, såsom ofvan är anfördt, största antalet uppgifna offer för denna farsot i Kronobergs län med 404, i Blekinge län med 340, i Elfsborgs län med 331 och i Kalmar län med 326. Att nöd och osunda födoämnen härtill varit en förnämlig orsak lider intet tvifvel, och har ytterligare bestyrkts af Presterskapets uppgifter från många församlingar, såväl som af den ofta förekommande benämningen "svältfeber". Om man jemför 1869 års ofvan för Kronobergs län uppgifna högsta antal dödsfall af nervfeber med dödstalet för samma farsot i Vesterbottens län år 1868, hvilket uppgick till ej mindre än 748 inom en befolkning, som ej serdeles mycket öfverstiger hälften af den i Kronobergs län, så är det dock en hugnad att åtminstone se den stora skilnaden. Likasom förra året synes det fortfarande hafva varit en stor lycka för landet, att ej i följd af missväxten år 1868 rödsot uppträdt såsom farsot, i hvilken händelse sannolikt dödliglieten skulle hafva stegrats vida utöfver de bedröfliga följder, som nöden nu haft. Äfven dragsjuka i följd af mjölökor företer ett serdeles ringa antal dödsfall, hvilket möjligen skulle kunna ställas i samband dermed, att 1868 års partiela missväxt vållades af regnbrist och ej af för mycken väta. Som förhållandet lyckligtvis varit alltsedan 1866 innefattar sjukdomsrubriken kolera endast undantagsvis fall af den elakartade farsoten, och dessa dödsfall alla timade utomlands. Det ökade antalet uppgifna dödsfall i barnsbörd. och barnsängsfeber kan ej tillfredsställande förklaras af den ringa tillökningen i barnaföderskornas antal. Antalet af de i tabellen N:o 16 ej inrymda dödsfall i spetälska, hvilka funnits uppgifna i dödboksutdragen, uppgår för 1869 till 16, deraf 15 m. och 1 q., hvilka förekommit till ett antal af 11 i dödboksutdragen för Gefleborgs län, samt 1 fall i hvartdera af dödboksutdragen för Östergötlands, Kalmar, Vesternorrlands och Vesterbottens län samt Stockholms stad. Från Göteborgs stad hafva uppgifvits 4 dödsfall, 3 m. 1 q., af vattuskräck. Af solstyng har en Svensk uppgifvits afliden i Norra Amerika. De våldsamma dödssätten utan egen handaverkan (tab. N:o 17) hafva ined sitt antal af 2,194 för hela Riket hållit sig omkring det från och med 1861 vanliga årliga antalet, och detta gäller äfven såväl landsbygden som städerna livar för sig. Huruvida de vanliga anledningarna till ihjälhungrande, nemligen sinnessjukdom eller vilsegående i skog, varit vållande till samtliga de för år 1869 uppgifna dödsfallen under denna titel, kan ej upplysas, men möjligen torde ett eller annat bland dem kunna skrifvas på räkning af missväxtens följder. Af de 1,217 drunknade hafva 1,038 tillhört manligt och 179 qvinligt kön, samt 231 varit barn under 10 års ålder. Hela antalet drunknade är relativt större i städerna än å landsbygden, men omvändt förhållandet med de drunknade barnen, hvaraf man väl torde kunna hemta anledning att sluta till olikhet i tillsyn. Lik upptagna ur vatten, utan att ådagalagdt blifvit att sjelfmord egt rum, hafva i Statistiska Central-Byrån alltid räknats till olycksfall af drunkning, ehuru, hvad företrädesvis Stockholms stad beträffar, väl torde vara möjligt, att flere okända lik funna i vatten rättare borde öka sjelfmördarnes antal. Bland de ihjälosade voro 19 mankön och 5 qvinkön, bland hvilka 2 mankön qväfts af lysgas.

20 XIV Tabb. N:is 16, 17, 18 och 19. Dödsorsakerna och dödlighetsförhållandet. Antalet ihjälfrusna, lägre an under flere förutgångna år, omfattar 33 mankön och 6 qvinkön, deribland 4 barn. Bland 136 omkomne genom förbränning och skattning ingå ej mindre än 82 barn, till större delen offer för bristande tillsyn; 6 män omkomne i kolmilor. Antalet af åskslag dödade uppgår blott till hälften mot nästförutgångna årets, alla på landsbygden, 3 af manligt och 4 af qvinligt kön. De explosioner, som uppgifvits hafva dödat 10 personer, alla å landsbygden, hafva varit dels af en ångpanna i ett bränneri, dels af en smältugn och dels af en knallhattssats. Vådlig förgiftning, som i 12 fall vållat död, har uppgifvits orsakad i ett fall af bränvin (barn), i ett af insektstyng (barn), i ett af sår genom fisken Fersings taggar (fiskare), i ett af ormbett, i ett af Cicuta virosa, i ett af blypreparater (målare) och i ett af eyankalium. Bland 114, som uppgifvits vådligen qväfde, förekomma 100 späda barn, nästan alla funna döda i säng hos mödrarna. Under rubriken krossning, benbrott m. m., omfattande 422 mankön och 61 qvinkön, äro hänförda bland andra följande olycksfall, nemligen: genom skenande hästar, stjelpning eller öfverkörning 82, i qvarnar, sågar, tröskverk och andra maskinerier 41, genom fallande trän och stockar vid skogshygge och timmerarbete 36, i grufarbete 26, vid och på jernvägar 20, genom jordras o. d. 17, genom slag af eller fall från hästar 11, ihjälstångade 5, genom fall från fönster 1, nedtrampad och qväfd af en utrusande fårskock (fullväxt man) 1. Bland offren för skottskador, till ett antal af 36 mankön och 3 qvinkön, hafva 10 mankön omkommit genom sprängskott. De främmande kroppar i svalg och strupe, som vållat 7 dödsfall, hafva i 3 fall uppgifvits vara köttstycken, i ett fall en träbit (barn). Antalet mord och dråp är enligt uppgifterna högre än under något af de förutgångna 8 åren, och inbegriper 22 barnamord. I krig, ombord å fartyg i La Plata floden, har en Svensk uppgifvits stupad. Någon afrättning har under året ej egt rum. På sätt i förutgångna årsberättelser blifvit anmärkt, förekomma ofta anteckningar, att berusadt tillstånd varit anledning till en mängd bland förenämnda olyckshändelser. Sjelfmorden (tab. N:o 18) hafva uppgått till: o A landsbygden ensamt: I samtlige städer: Sjelfmordens antal har alltså under 1869 ej ökats i jemförelse med nästföregångna året, hvarken absolut eller relativt, vare sig att man betraktar förhållandet i hela Riket samfäldt, eller å landsbygden och i städerna särskildt. Bland sjelfmördarne förekommo mot 100 män i hela Riket: i medeltal : 32 qvinnor, : 28 qvinnor, år 1866: 33, år 1867: 23, år' 1868: 25 och år 1869: 27 qvinnor; å landsbygden: i medeltal : 34, år 1866: 37, år 1867: 27, år 1868: 28 och år 1869: 32 qvinnor; i städerna: i medeltal : 17, år 1866: 22, år 1867: 14, år 1868: 20 och år 1869: 18. Beträffande sjelfmördarnes civilstånd, har det på 100 personer utgjort:

21 Tabb. N:is 16, 17, 18 och 19. Dödsorsakerna och dödlighetsförhållandet Tab. N:o 20. Inflyttningar till Riket xv Under den vannare årstiden eller April September äro 189, under den kallare Oktober Mars 167 sjelfmord begångna. Som vanligt hafva hängning och strypning samt drankning varit de af flertalet valda sätten för lifvets förkortande. I de fall, der uppgift meddelats om det till sjelfmord valda giftet, har detta utgjorts af arsenik 12 gånger, svafvelsyra 4 gånger samt saltsyra, cyankalium, fosfor och nitroglycerin hvardera en gång. Sedan genom tab. N:o 19 iakttagelserna öfver den relativa dödligheten inom hvar och en af Rikets städer nu hunnit omfatta ett helt 10-tal af år 1860 med 1869 och följaktligen böra kunna lemna ledning för bedömandet af skiljaktigheter uti sundhetstillståndet, har det ansetts kunna blifva af gagn, att gifva en sammanfattning af dessa iakttagelser i efterföljande tabell Litt. D., i hvilken städerna äro ordnade från högsta till lägsta dödlighetsprocenten, beräknad efter det 10-åriga medeltalet, samt derjemte i särskilda kolumner utförts den högsta och den lägsta dödlighet, som förekommit något enskildt år under decenniet. I noter äro dessutom upplysningar meddelade om det år, då högsta relativa dödligheten inträffat. När tillgängliga uppgifter det tillåtit, hafva äfven namnen anförts å de farsoter, som mest bidragit till dödlighetens höjning. Huruvida i de fall, då intet farsotsnamn står utfördt, sådan ej förekommit, och dödlighetens stegring alltså ej heller af sådan varit beroende, kan i brist på uppgifter till Statistiska Central-Byrån ej afgöras. Då ett så betydligt antal af Sveriges städer i de flesta hänseenden mera närmar sig landsbygdens förhållanden, än större städers, kan visserligen den utförliga redogörelsen för dessa små städer synas af ringa vigt. A en annan sida röjes deraf för åtskilliga af våra småstäder ett sanitärt tillstånd, som ej bör undgå uppmärksamhet, just derföre att det ej sällan så ofördelaktigt utmärker sig vid jemförelse med landsbygdens. Dödligheten af landsbygdens rättsliga folkmängd har varit år 1861: 1 76%, år 1862: 2 04 %, år 1863: 1 87%, år 1864: 1 95 %, år 1865: 1 84 %, år 1866: 1 87 %, år 1867: 1 91 %, år 1868: 2 02 % och år 1869: 2 15 %. Under denna tid har landsbygden varit hemsökt ej blott af samma farsoter som städerna, utan ock otvifvelaktigt lidit mer än de af felslagna skördar. Men huru mången liten stad företer dock ej en vida högre relativ dödlighet? Jemförelse emellan städerna med hänsyn till deras folkmängd visar ock tydligt, att dödligheten och folkrikheten ingalunda stå i direkt förhållande till hvarandra. Dock får ej heller härvid förbises, att just i följd af det ringa folkmängdsbeloppet i en mängd städer en ökning af dödsfallen med några få personer redan är tillräcklig att åstadkomma en betydlig stegring af dödlighetsprocenten. Föremålet för denna underdåniga berättelse kan egentligen blott vara att framlägga de data, som vunnits i följd af Eders Kongl. Maj:ts allmänna föreskrifter rörande iakttagelser öfver dödligheten i städerna, hvaremot åt hvarje stads sundhetsstyrelse och läkare måste blifva öfverlåtet att göra den tillämpning, som må finnas påkallad. Härvid skall utan tvifvel framträda en stor mångfald af orsaker såsom läge, byggnadssätt, befolkningstäthet, bostäders beskaffenhet, bergningsvilkor, lefnadssätt, kommunikationers liflighet o. s. v. Men derjemte måste ock falla i ögonen, huruledes mången stad, som i flere eller färre af dessa hänseenden förekommer illa lottad, dock intager ett ganska fördelaktigt rum i dödlighetsordningen, och tvärtom. Såvida förklaringen härtill är att söka i den allmänna och enskilda helsovårdsomtankens större eller mindre vaksamhet, böra jemförelserna gifva många väckelser. Tab. N:o 20. Utländingar, som erhållit Svensk medborgarerätt, m. m. Genom benägna meddelanden från Justitie- och Civil-Departementena af Eders Kongl. Maj:ts Kansli har ett önskvärdt tillfälle blifvit beredt att tillöka

22 XVI Tab. Litt. D. Dödligheten i Rikets städer i procent af rättsliga medelfolkmängden. den uppgift, som i denna tabell förr innehållits endast om antalet af de utländingar, hvilka erhållit Svensk medborgarerätt, med redogörelse äfven för antalet af dem, som erhållit tillstånd att i Riket vistas, såväl Tab. Litt. D. Dödligheten i Rikets städer i procent af rättsliga medelfolkrnängden.

23 Tabb. N:is 21, 22 och 23. Från Riket utflyttade. XV1I sorn med dem, åt hvilka rättighet jemväl medgifvits att besitta fast egendom. Denna sistnämnda rättighet befinnes under året 1869 medgifven åt högsta antalet, nemligen 60, Svensk medborgarerätt åt 52 och rättigheten att i Riket vistas åt blott 26. Genom tabellens sammanträngda form har den kunnat inrymma talrika upplysningar. ] afseende på härkomsten visa sig de fleste utländingarne hafva varit Tyskar (54) och Danskar (53). Bland dem, som erhållit tillstånd att besitta fast egendom, utgöra Danskar flertalet, eller 43, hvaremot bland Tyskar träffas flertalet af dem, som erhållit medborgarerätt, eller 32. I afseende på yrken äro de fleste utländingar handlande. Egendomar inom Kronobergs län hafva till större flertal än inom något annat län öfvergått i utländingars och uteslutande Danskars ego. Tabb. N:is 21, 22 och 23. Från Riket utflyttade. För att lätta öfversigten af emigrantantalet återupptages här den från och med 1851 af Statistiska Central-Byrån fullföljda förteckningen, enligt hvilken ur Riket utflyttat: Då förestående tal hufvudsakligen och för senaste år uteslutande äro grundade på nominativa uppgifter, men det torde med säkerhet kunna antagas, att ej få personer ur Riket utflytta, utan att presterskapet sättes i tillfälle att affora dem ur kyrkoböckerna, så kunna talen ej göra anspråk att gälla för mer än minima. A andra sidan får dock ej förbises, att en ej ringa del af emigranter till grannländer efter någon tid återvända till hemorten, men att Statistiska Central-Byrån öfver dessa saknar specifika förteckningar. Det öfverslag öfver det uppgifna folkmängdsbeloppet och nativitetsöfverskottet för året, som i det föregående är meddeladt, utvisar ock, att emigrantantalet ej kan betydligt vare sig öfver- eller understiga det ofvan anförda. Detta har ock nu uppgått till ett belopp, som, äfven om de sistförflutna årens anledningar till utvandring hade fortfarit i verksamhet, svårligen torde kunna hafva ytterligare tillvuxit och så mycket säkrare torde kunna motses komma att nedgå, som de föranledande orsakerna numera i betydlig mån förlorat sin inflytelse. Tabellerna upplysa bland annat: att af de 39,064 emigranterna manligt och 16,495 qvinligt kön; 22,569 tillhört att bland dem förekommit 4,124 gifta par, utom 357 ensamme gifte män och 438 gifta qvinnor, hvilka senare till stor del torde hafva gått att uppsöka sina förr emigrerade män; att ogifte öfver 15 års ålder utgjort 13,289 mankön och 7,431 qvinkön, och att barn under 15 år uppgått till 9,301, deraf 4,799 mankön och 4,502 qvinkön; att antalet emigranter ensamt emellan 19 och 30 års ålder uppgått till 16,463, deraf 9,986 mankön och 6,477 qvinkön; att, i följd af emigrationens utsträckning till hela familjegrupper, både den spädaste och den högsta levnadsåldern är talrikt representerad, då t. ex. barn under 2 års ålder uppgå till 1,107 och ålderstigne öfver 70 år till 77; att Jönköpings lån lemnat högsta absoluta antalet emigranter (4,192), hvarefter i ordningen följa Östergötlands län (3,824), Vermlands (3,438), Kristianstads (3,374), Kalmar (3,187), Kronobergs (3,143) o. s. v., hvaremot Stockholms och Uppsala län fortfarande hålla sig nästan oberörda af utvandringsströmmen; att jordbrukareyrket bidragit med största antalet utvandrare (13,360), hvarefter närmast följer tjenstehjonsklassen (12,588); att icke mindre än 32,050 emigranter uppgifvit Amerika såsom sin bestämmelseort, då endast 2,401 valt Nederländerna och Tyskland, 2,300 Danmark, 1,579 Norge o. s. v.; samt att Jönköpings län lemnat högsta antalet (4,086) c

24 XVIII Tab. N:o 24. Folkmängden efter ålder. emigranter till Amerika, hvarefter närmast i ordningen följa Östergötlands län (3,734), Kalmar (2,911), Vermlands (2,897), Kronobergs (2,315), Kristianstads (2,280), Skaraborgs (2,190) o. s. v. Den starka utflyttningen, som, då den beröfvat mången församling ända till hundradetal innevånare, ej kunnat undgå att djupt ingripa i många samhällsförhållanden, synes ock hafva i de landsdelar, der den varit betydligast, riktat en allvarlig uppmärksamhet på orsakerna. I följd häraf förekomma i presterskapets summariska folkmängdsuppgifter talrika kortfattade anteckningar om orsakerna, hufvudsakligen innehållande: "ekonomiskt obestånd, missväxt åren 1867 och 1868, arbetslöshet, tryckande skatter och onera, dyr tid, lycksökeri och spekulationsanda, förespeglingar af emigrantvärfvare o. s. v." För att bedöma riktigheten af de upptagna utrikes bestämmelseorterna, saknar Statist. Central-Byrån andra källor än de uppgifter, som till presterskapet meddelats vid utflyttningsbevisens uttagande, eller de upplysningar, som sedermera hafva kunnat tillhandakomma presterskapet. Enligt meddelanden i allmänna tidningar från Göteborg hafva 25,667 emigranter under år 1869 uppgifvits derifrån befordrade till Amerika. Genom benäget meddelande från Chefen för Norges Statistiska Kontor, som från flere goda källor samtidigt erhåller vida fullständigare uppgifter om emigranterna, än de här tillgängliga, hafva åtskilliga upplysningar rörande Svenska emigranter vunnits, öfver Norge hafva till Amerika befordrats 2,004 Svenskar. Specifika uppgifter om dessa hafva hit blifvit öfversända å serskilda små blad för hvar och en af dem, af hvilka anteckningar bland annat inherntas, att från Kristiania afgått med ångfartyg 1,323, med segelfartyg 484, från Throndhjem med ångfartyg 149, med segelfartyg 13, från Stavanger med segelfartyg 1 o. s. v. På en del af dessa lappar förekomma ock anteckningar om beloppet af medförda kontanta medel. Dessa hafva i det öfvervägande flertalet fall varit inskränkta inom det ringa beloppet af en enda till några få 10-tal Specier och blott i sällsynta fall uppgått till ett eller annat hundradetal. Sedan nu upplyst blifvit, att ett så betydligt antal emigranter går öfver Norge till Amerika, är ock dermed ådagalagdt, att möjligen bland de i tab. N:o 23 uppförde emigranter till Norge ett ej ringa antal rättare bör hänföras till Amerika. Tab. N:o 24. Folkmängden efter ålder. Den approximativa beräkning af åldersklassernas styrka inom Rikets folkmängd, hvilken af förr uppgifna skäl, och sedan 1865 års allmänna folkräkning blifvit inställd, ansetts böra fullföljas med utgångspunkt från 1860 års folkräkning, meddelas i tab. N:o 24, med de förändringar i afseende på beräkningssättet, hvilka påkallats af serskilda undersökningar rörande dödlighetens fördelning inom de första lefnadsåren *). *) Vid beräkningarna af folkmängdens fördelning i olika åldersklasser har uti de föregående årens redogörelser antagits, att om antalet vid ett års utgång (t. ex. 1860) och om antalet under loppet af följande år (1861) räkning af emigranter bland de döde, så blir antalet vid detta följande (1861) års slut allt under förutsättning, att dödligheten inom hvarje serskildt åldersår är lika fördelad mellan hvar och en af detta lefnadsårets hälfter, "hvarifrån första lefnadsåret dock otvifvelaktigt gör ett undantag" (se redogörelsen för år 1865, sid. XXI). Sedan dödligheten i första lefnadsåret nu blifvit föremål för serskilda undersökningar (se Statistisk Tidskrift, haft. 23, tryckt 1869), har det blifvit möjligt att äfven för detta lefnadsår erhålla en säkrare beräkningsgrund, hvarföre, oeh sedan jemväl för det andra lefnadsåret temligen sannolika mortalitetskoefficienter på grafisk väg vunnits, följande formler äro att anse såsom riktigare än de förr använda, nemligen: Deduktionen af dessa formler, hvilken här skulle taga för stort utrymme, torde blifva föremål för någon uppsats i Statistisk Tidskrift. Enär användandet af formlerna förutsätter en säker åldersgruppering under föregående året, har till följd deraf nu en omräkning medelst dessa måst göras allt ifrån år 1860, oeh äro de sålunda nu rättade talen från år 1863 införda i tab. N:o 24. För de båda föregående åren har åldersfördelningen visat sig vara: o. s. v. i följande åren enligt de tryckta redogörelserna.

25 Tab. N:o 24. Folkmängden efter ålder. XIX Följande sammandrag i 5- och 10-åriga åldersklasser torde bereda en lättare öfversigt öfver skilnaden mellan folkmängdsbeloppen inom hvarje sådan klass vid 3 serskilda tidpunkter. Folkmängdens fördelning i 5- och 10-åriga åldersklasser. Antalet 0 5-åriga vid 1869 års slut, utgörande de qvarvarande af 632,734 lefvande födde under åren 1865 med 1869 visar sig till och med lägre än motsvarande antal vid 1860 års slut, hvilket utgjorde återstoden af de under åren lefvande födde 628,237. Sannolikt hafva senare årens farsoter af barnsjukdomar härtill medverkat års åldersklasser 6 10-åringar, åringar och åringar visa deremot betydligt högre belopp än samma klasser under någotdera af åren 1860 och 1865 och detta såsom en följd af den i allmänhet höga nativiteten under åren Till det år 1869 sjunkna antalet af åldersklassen åriga har emigrationen säkerligen medverkat. Den 10-åriga åldersgruppen åriga företer för båda åren 1865 och 1869 en anmärkningsvärd minskning mot året Denna sistnämnda grupps födelseår sammanfalla med dessa årens höga nativitet, hvaremot samma åldersklass åren 1865 och 1869 lidit minskning såväl af den mindre starka nativiteten under deras födelseår som af emigrationen års låga antal af klassen åringar sammanhänger med den låga nativiteten under detta århundrades början. Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärda Stormägtigste, Allernådigste Konung! Eders Kongl. Maj:ts underdånigste och tropligtigste tjenare och undersåtar FR. TH. BERG. Stockholm den 1 December Elis Sidenbladh.

26

27 Tab. N:o 1. FOLKMÄNGDEN, LÄNSVIS, AR Tab. N:o 1. Folkmängden, länsvis, år

28 2 Tab. N:o 2. ANTALET INGÅNGNA OCH GENOM DÖD UPPLÖSTA ÄKTENSKAP ÅR 1869, LÄNSVIS.

29 Tab. N:o 3. ANTALET VIGDA PAR EFTER ÅLDERSKLASSER, ÅR

30 4 Tab. QVINNORNAS ÅLDER VID INTRÄDE I DERAS

31 N:o 4. FÖRSTA GIFTE, UNDER ÅRET 1869, LÄNSVIS. 5

32 6 Tab. N:o 5. ANTALET INGÅNGNA ÄKTENSKAP I HVARJE MÅNAD AF ÅRET 1869, LÄNSVIS.

33 Tab. N:o 6. ANTALET GENOM SKILJOBREF UPPLÖSTA TROLOFNINGAR OCH ÄKTENSKAP UNDER ÅRET 1869, STIFTSVIS. Tab. N:0 6. Antalet genom skiljobref upplösta trolofningar och äktenskap under året

34 8 Tab. N:o 7. BARNAFÖDERSKORNAS ANTAL, ÅLDER, CIVILSTÅND OCH FÖRLOSSNINGSBITRÄDE, ÅR 1869.

35 Tab. N:o 8. BARNSBÖRDERNAS FÖRHÅLLANDE I AFSEENDE PÅ FOSTRENS ANTAL OCH CIVILSTÅND, ÅR Tab. N:o 8. Barnsbördernas förhållande i afseende på fostrens antal och civilstånd, år

36 10 Tab. N:o 9. ANTALET LEFVANDE FÖDDA ÄKTA BARN I HVARJE MÅNAD AF ÅRET 1869, LÄNSVIS.

37 Tab. N:o 10. ANTALET LEFVANDE FÖDDA OÄKTA BARN I HVARJE MÅNAD AF ÅRET 1869, LÄNSVIS. 11

38 12 Tab. N:o 11. ANTALET DÖDFÖDDA, ÄKTA OCH OÄKTA, BARN I HVARJE MÅNAD AF ÅRET 1869, LÄNSVIS.

39 Tab. N:o 12. ANTALET AFLIDNE ÅR 1869, JEMTE DERAS CIVILSTÅND, LÄNSVIS. (Dödfödde ej inberäknade.) 13

40 14 Tab. N:o 13. DÖDE EFTER ÅLDER OCH KÖN,

41 LÄNSVIS, ÅR A) Mankön. 15

42 16 Tab. N:o 13. (Forts.) DÖDE EFTER ÅLDER OCH KÖN,

43 LÄNSVIS, ÅR A) Mankön. 17 3

44 18 Tab. N:o 13. (Forts.) DÖDE EFTER ÅLDER OCH KÖN,

45 LÄNSVIS, ÅR B) Qvinkön. 19

46 20 Tab. N:o 13. (Forts.) DÖDE EFTER ÅLDER OCH KÖN,

47 LÄNSVIS, ÅR B) Qvinkön. 21

48 Tab. N:o 14. ANTALET AFLIDNE I HVARJE MÅNAD AF ÅRET 1869, LÄNSVIS. 22 Tab. N:o 14. Antalet aflidne i hvarje månad af året 1869, länsvis.

49 Tab. N:o 15. FOLKMÄNGD, VIGDE, FÖDDE OCH DÖDE I HVAR OCH EN AF RIKETS STÄDER 1 ), ÅR

50 24 Tab. N:o 16. UPPGIFNA DÖDSORSAKER AF S. K. FOLKSJUKDOMAR (FARSOTER) OCH DÖDSFALL I BARNSBÖRD, ÅR 1869, LÄNSVIS.

51 Tab. N:o 16. (Forts.) UPPGIFNA DÖDSORSAKER AF S. K. FOLKSJUKDOMAR (FARSOTER) OCH DÖDSFALL I BARNSBÖRD, ÅR 1869, LÄNSVIS. 25 4

52 26 Tab. N:o 17. UPPGIFNA VÅLDSAMMA DÖDSORSAKER (UTOM EGEN HANDAVERKAN) ÅR 1869, LÄNSVIS.

53 Tab. N:o 17. (Forts.) UPPGIFNA VÅLDSAMMA DÖDSORSAKER (UTOM EGEN HANDAVERKAN) ÅR 1869, LÄNSVIS. 27

54 28 Tab. N:o 17. (Forts.) UPPGIFNA VÅLDSAMMA DÖDSORSAKER (UTOM EGEN HANDAVERKAN) ÅR 1869, LÄNSVIS.

55 Tab. N:o 18. ANTALET SJELFMÖRDARE UNDER ÅRET 1869, LÄNSVIS. 29

56 30 Tab. N:o 19. DÖDLIGHETEN I RIKETS STÄDER I PROCENT AF RÄTTSLIGA MEDELFOLKMÄNGDEN.

57 Tab. N:o 19. (Forts.) DÖDLIGHETEN I RIKETS STÄDER I PROCENT AF RÄTTSLIGA MEDELFOLKMÄNGDEN. 31

58 Tab. N:o 20. SUMMARISK UPPGIFT ÖFVER DE UTLÄNDINGAR, SOM UNDER ÅRET 1869 ERHÅLLIT SVENSK MEDBORGARERÄTT ELLER TILLSTÅND ATT I RIKET VISTAS ELLER ATT BESITTA FAST EGENDOM. 32 Tab. N:o 20. Summarisk uppgift öfver utländingar, som erhållit Svensk medborgarerätt, m. m.

59 Tab. N:o 21. DE FRÅN RIKET ÅR 1869 UTFLYTTADES ÅLDER. 33 5

60 34 Tab. DE ÅR 1869 FRÅN RIKET UTFLYTTADES ANTAL,

61 N:o 22. CIVILSTÅND OCH LEFNADSYRKEN, LÄNSVIS. 35

62 36 Tab. DE ÅR 1869 UTFLYTTADES UPPGIFNA

63 N:o 23. UTRIKES BESTÄMMELSEORT, LÄNSVIS. 37

64 38 Tab. N:o 24. FOLKMÄNGDEN EFTER ÅLDER VID SLUTET AF ÅREN 1868 OCH A) Båda könen gemensamt.

65 Tab. N:o 24. (Forts.) FOLKMÄNGDEN EFTER ÅLDER VID SLUTET AF NEDANSTÅENDE ÅR. B) Mankön. 39

66 40 Tab. N:o 24. (Forts.) FOLKMÄNGDEN EFTER ÅLDER VID SLUTET AF NEDANSTÅENDE ÅR. B) Mankön.

67 Tab. N:o 24. (Forts.) FOLKMÄNGDEN EFTER ÅLDER VID SLUTET AF NEDANSTÅENDE ÅR. B) Mankön. 41 6

68 42 Tab. N:o 24. (Forts.) FOLKMÄNGDEN EFTER ÅLDER VID SLUTET AF NEDANSTÅENDE ÅR. C) Qvinkön.

69 Tab. N:o 24. (Forts.) FOLKMÄNGDEN EFTER ÅLDER VID SLUTET AF NEDANSTÅENDE ÅR. C) Qvinkön. 43