Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Tillsammans vinner vi på ett giftfritt och resurseffektivt samhälle Sveriges program för att förebygga avfall 2014-2017, NV-09596-11 Återvinningsindustrierna, ÅI, är en branschorganisation för det privata näringslivet inom Svenskt Näringsliv. Våra medlemmar omsätter drygt 20 miljarder, hanterar ca 11 miljoner ton avfall årligen och har ungefär 6000 anställda. Totalt har medlemmarna närmare 500 anläggningar som antingen är tillstånds eller anmälningspliktiga. Generella synpunkter Sverige har en viktig roll att verka för att förebygga avfall. Att förebygga avfall är en del i helheten att sträva mot ett resurseffektivt samhälle. Vidare är en minskning av skadliga ämnen i varor och produkter en grundförutsättning för att öka trovärdigheten och efterfrågan på återvunna material. - Ansatsen på rubriken Tillsammans vinner vi på ett giftfritt och resurseffektivt samhälle är mycket bra och av den anledningen skulle vi istället hellre sett ett upplägg som en resurseffektivitetsplan och att fokusera på vad, som ska uppnås innan det blir avfall. Då skulle design för återanvändning, återvinning, material och produkter fått ökat utrymme i programmet. - Det bör framgå än tydligare att materialen ska cirkulera så långt som möjligt för att nå ett resurseffektivt samhälle och att drivkraften är att styrmedel anpassats för att stimulera marknaden. I visionen anges att Sverige är världsledande på miljöinnovationer och att företag utvecklar nya affärsmodeller. Vi ser ingen tydlig
röd tråd i förslaget hur detta ska stimuleras. - Programmets styrmedelsdel bör få betydligt större utrymme och utvecklas, medan vad olika aktörer bör kunna göras kortare. Politiska signaler såsom mål, incitament och styrmedel får större genomslag och engagemang än vad aktörer bör göra. Till detta hör att med trovärdig basfakta kan programmet underbyggas bättre och tydligare motivera vilka mål som ska uppnås. - Det bör på ett tydligare sätt framgå att det förebyggande programmet är ett nationellt program. Naturvårdsverket har en betydelsefull roll, men att också utpekade aktörer känner sig berörda. Förslagen i programmet som gäller byggsektorn kan vara en förebild. Ökad medvetenhet och engagemang är viktigt hos alla aktörer. - Offentlig sektor bör vara föregångare att förebygga avfall, framför allt i samband med upphandlingar och samhällsplanering. Programmet borde förutom byggsektorn peka ut den offentliga sektorn som en viktig aktör att förebygga avfall. Det skulle bidra till att många fler sektorer får ökade incitament och engagemang. ÅI föreslår att: Ett generellt krav bör införas i avfallslagstiftningen som innebär att verksamheter och offentlig sektor ska upprättar interna återvinningsplaner med olika mål för att förebygga, återanvända och materialåtervinna avfall. Utmaningen för programmet är att skapa engagemang hos alla olika aktörer. En svårighet är att målgruppen är alla de aktörer som verkar inom olika områden innan det blir avfall och att de måste känna sig berörda. Under kapitel 6.3 Nya roller och arbetssätt i andra stycket tas detta upp. Det är mycket angeläget att det tydliggörs på ett tidigt skede av programmet. Det finns en uppenbar risk att programmet annars fokuserar på konsumenten vilket gör att man delvis missar syftet. Det är viktigt att höja blicken så man inte fastnar i lånegarderober mm. 4. Programmet Programmets syfte ska vara att vägleda och inspirera svenska aktörer och tyvärr framgår inte det tydligt. Programmet borde haft större fokus på vad som ska uppnås och inte hur, dvs. vad olika aktörer bör göra. Det är nu för stort fokus på vad Naturvårdsverket, kommuner och andra myndigheter ska göra. För att få ett driv i frågorna måste även de privata aktörerna och den offentliga sektorn känna att de har en viktig roll i denna utveckling. Vi saknar en analys i förslaget varför just de fyra områdena, mat, textil, byggprodukter och elektronik, har valts ut. Dock håller vi med om att det är viktiga områden att fokusera på. Under rubriken programmets avgränsningar så framgår det att det minskade behovet av att tillverka nytt material ger de stora miljövinster med att förebygga avfall. Däremot har vi svårt att förstå varför man inte betydligt tydligare lyfter upp vikten av design av produkter för att förebygga avfall. Det framgår att avgränsningen när det gäller minska farliga ämnen
är att fokusera på det som är kvar i materialet och produkter under användningsfasen och i avfallet. ÅI föreslår att: Naturvårdsverket utreder, med en exempelvis en gapanalys, varför mer inte designas för återvinning, mer återanvänds eller repareras. En sådan gapanalys bör leda till konkreta åtgärder om styrmedel/incitament. Vidare bör programmet struktureras upp på ett tydligare sätt där man analyserar befintliga marknader och brister samt föreslår åtgärder/utvecklar marknadsbaserade instrument för att skapa marknader. Programmet skulle t ex kunnat ha rubriker såsom: Öka återanvändningen av produkter Stimulera design för ökad återvinning av material så att de kan återanvändas eller återvinnas Stimulera resurseffektiva produktionsprocesser Öka livslängden på produkterna och möjligheterna till reparationer Skapa reparationsmarknader 5. Det här är avfallsförebyggande Definitionen av avfallsförebyggande är otydlig och mycket bred, det gör att definitionen av förebyggande är svår att förstå. I program framgår att mer eller mindre alla förslagen handlar om avfall samtidigt som definitionen av förebyggande är innan ett ämne, ett material eller en produkt blivit avfall och innebär en minskning av.. - vid en revidering av Avfallsdirektivet bör Sverige arbeta för att definiera avfallsförebyggande på ett tydligare sätt och hellre föreslå att ett program tas fram som syftar till resurseffektiva åtgärder. 7. Detta har vi gjort hittills I ett nationellt förebyggandeprogram bör det även lyftas fram att de privata aktörerna har en viktig roll. Det finns goda exempel med nära samarbeten mellan återvinningsföretag och kundföretag hur avfallsmängderna både kan minskas och förebyggas. Det är inte enbart en kommunal angelägenhet eller ansvar att förebygga avfall. Det bör framgå att detta är en nationell angelägenhet och omfattar långt fler aktörer på marknaden. Vi skulle vilja se en grov kartläggning av hur både den privata och kommunala sidan arbetar med att förebygga avfall.
8. Mindre avfall och giftfria produkter Ansatsen är bra i inledningen när bl a nya affärsmodeller och nya styrmedel lyfts fram. Problemet är att Naturvårdsverket sen lyfter upp sin egen roll som avgörande och sen slutligen handlar om att ändra konsumtionsmönster och leva hållbart. Detta är ett tydligt exempel på att istället för att stimulera affärsmodeller så hamnar förslaget på individnivå. 8.5 Övergripande åtgärder Det som föreslagits i programmet och vad Naturvårdsverket kommer att göra är alldeles för tamt. Vi anser att det saknas ett tydligt driv i planen. Ord som används är utreda och konsekvensbedöma, utreda och vägleda, sprida goda exempel. Vi saknar vilka nationella mål som ska uppnås med detta arbete. Grunden måste vara ett att uppnå ett resurseffektivt hållbart samhälle. Enligt förslaget ska Naturvårdsverket ta en tydlig roll i det nationella arbetet med att förebygga avfall. En sådan roll kräver att Naturvårdverket måste lyfta sig och driva på det nationella arbetet. ÅI anser att Naturvårdsverket bör; - utreda hur marknaden kan utvecklas genom styrmedel och nya affärsmodeller - utarbeta tydliga riktlinjer vid offentlig upphandling för att förebygga avfall - göra en nationell kartläggning hur avfall kan förebyggas 8.5.2 Vad Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen kommer att göra Punkterna som anges är ett tydligt exempel på hur man i förslaget blandar ihop arbete med det förebyggande arbetet och avfallsarbetet. Exempelvis anges att en workshop med avfallsbehandlare och återvinnare ska anordnas. Den workshopen är naturligtvis lovvärd men det är viktigt att man i detta program tydligt skiljer på vad som är avfallsförebyggande och hantering av avfall. 8.5.4 Exempel på vad andra aktörer kan göra Kemikalieinspektionens samarbete med tillverkning och handel är precis det arbete som ÅI anser att detta program ska syfta till, likaså Konsumentverkets roll. Under branschorganisationer anges bara Avfall Sverige och frågan vi ställer oss är varför den privata sektorn inte ens nämns? Under kommunerna kommer konsumentperspektivet i fokus och de affärsdrivande modellerna är återigen bortglömda. 8.6 Behov av forskning - Forskning måste vara en grund för att tydliga mål ska sättas och hur styrmedlen ska utformas. Detta avsnitt måste få en helt annan tyngd i det förebyggande programmet. Resultaten av programmet Hållbar avfallshantering som drivits under sex år är knapphändigt belysta i programmet. Det är viktigt att den typen av analyser får fortsätta.
Med trovärdig basfakta kan Naturvårdsverket få stöd i sitt agerande eftersom man kan motivera vilka mål som ska drivas. 10. Textil är en värdefull resurs För att minska textilavfallet från hushåll anser ÅI att insamlingen inte enbart ska ses som en kommunal angelägenhet. - Insamling av textil från hushåll inte får bli en marknad där kommunerna har monopol. Frivilligorganisationer och privata aktörerna kan skapa en betydligt större återanvändning och nya affärsmodeller genom att utsorterad textil inte definieras som hushållsavfall (och därmed kommunalt monopol). Det finns goda exempel på där återvinningsföretag samlar in textilier i flerbostadshus för att för att i första hand återanvändas och i andra hand materialåtervinnas. Under rubriken vad övriga aktörer bör göra är det positivt att branschen själv, i detta fall textilbranschen, ska utveckla nya resurseffektiva affärsmodeller. Det är detta synsätt som ofta saknas i programmet eftersom myndigheterna själva sätter sitt eget arbete i fokus istället för att sätta upp mål som ska uppnås. 11. Bygg resurseffektivt och giftfritt Sveriges Byggindustrier har under våren uppdaterat Kretsloppsrådets riktlinjer för avfallshantering vid byggande och rivning enligt gällande lagstiftning och samtidigt kompletterat med avsnitt om förebyggande av avfall vid byggande och rivning. Arbetet är slutfört och de nya Resurs- och avfallsriktlinjer vid byggande och rivning finns fritt för nedladdning från www.bygg.org. Vi välkomnar den gemensamma tillsynskampanj som kommunernas bygginspektörer och miljöinspektörer ska genomföra under hösten, vilket vi tycker är ett mycket bra initiativ från både Boverket och Naturvårdsverket. Kampanjen är ett bra sätt tydliggöra för byggherrarna både vilka material som finns, var man har det farliga avfallet och avfall i allmänhet och hur avfall kan förebyggas. - Målet 2020 att det ska uppstå mindre avfall per bygg m2 jämfört med 2014 är alldeles för tamt och måste stärkas. Ett mål bör sättas efter en analys vilka mängder som faktiskt uppstår idag när man optimerar verksamheten. Oavsett måste man skilja på nybyggnation och rivning. - För att förebygga avfall är det viktigt att endast undantagsvis ha eftersortering av avfallet. En förutsättning för att förebygga avfall är att ha kunskap om förväntad mängd avfall som kommer att uppstå. Genom att beräkna förväntad mängd avfall
kan man också beräkna vad som är möjligt att förebyggas. - Vi saknar ett allmänt mål att återanvändningen ska öka. I texten anges att för att återanvändning ska öka så behöver det bli fler byggherrar som frågar efter begagnat material. Här skulle vi vilja se en text om att återanvändningsmarknader bör stimuleras för att uppmärksamma att den möjligheten finns. - I kontrollplanen enligt PBL ska det anges vilka åtgärderna är att förebygga avfall, och att denna sedan kan följas upp vid slutsamrådet. - Naturvårdsverket ska än tydligare hänvisa till de gemensamma branschriktlinjerna Resurs- och avfallsriktlinjer vid byggande och rivning för byggsektorn där just det förebyggande arbetet betonas i den reviderade upplagan. 12. Nätverka med elektronik branschen För de företag som återanvänder och återvinner elektronikavfall är kunskapen om d vad produkterna innehåller av stor betydelse för att kunna återvinna dem optimalt. Målet att senast år 2020 har förehandlare och återvinnare av elektronik tillgång till bättre information om produkternas sammansättning och innehåll av farliga ämnen jämfört med år 2014 är lovvärt. Skrivningen påverkar i första hand de som sätter elektronik på marknaden och i andra hand elektronikåtervinnarna. Redan idag ser våra medlemmar att för produkter som kommer från B2B (business to business) är flödena av uttjänta produkter någorlunda homogena. Då är det också enklare att få ta del av ritningar och information om var skadliga och värdefulla ämnen sitter jämfört med elavfall från hushåll. 13. Styrmedel Vi är generellt positiva till styrmedel som gör det lönsamt att materialåtervinna och använda återvunna råvaror. I detta ingår också att förebygga avfall. Vi är mycket positiva till att Naturvårdsverket kommer att gå vidare och utreda fler avfallsförebyggande styrmedel inom de närmaste åren, för att analysera vilka styrmedel som är mest lämpliga för att åstadkomma de önskvärda förändringarna i det föreslagna programmet. Forskningsprogrammet Hållbar avfallshantering har under de sex år de pågått fått fram mycket intressant kunskap. Ett resultat är att olika styrmedel tillsammans ger goda resultat och att inget enskilt styrmedel är betydligt bättre än något annat.
Vi förutsätter att dessa forskningsresultat tas tillvara och att den kunskapen som kommit fram kan utvecklas vidare. Sammanfattningsvis anser ÅI att den röda tråden mellan vision, mål och program behöver utvecklas ytterligare, så att de tydligare hänger ihop bättre. Stockholm den 3 september 2013 Viveke Ihd Återvinningsindustrierna