Kommunstyrelsen KALLELSE Datum 2016-08-10 Sida 1 (3) Ledamöter Conny Johansson (S), ordförande Karola Svensson (C), 1:e vice ordf. Lena Sjödahl (M), 2:e vice ordf. Ingvor Bergman (S) Vakant (SD) Niclas Hillestrand (S) Ingrid A. Jarlsson (M) Julia Björck (S) Johanna Johansson (SD) Ann Kyrkander (MP) Hans Johansson (C) Dan Hovskär (KD) Annika Carp (L) Tjänstemän Katarina Andersson, kommundirektör Linda Karelid, kanslichef Sara Cronholm, kommunjurist Kajsa Björck, kommunsekreterare Protokollsjusterare Lena Sjödahl föreslås Ersättare Dan Gabrielsson (S) Ed Kahrs (M) Susanne Larsson (S) Christopher Münch (SD) Roger Lundberg (S) Anders Winlöf (M) Johanna Svensson (S) Wanja Wallemyr (C) Hanna Wigh (SD) Inger Lilja (V) Eva Dahlgren (C) Allan Bjärkhed (KD) Björn Stenström (L) Kommunstyrelsen kallas till sammanträde onsdagen den 10 augusti 2016 klockan 13:00 i Falköpingssalen, Stadshuset, för att behandla följande ärenden. Ärende Anteckningar 1. Besvarande av motion från Erik Kyrkander (V) om kommungemensamt ägande av tankstationerna för biogas Dnr 2015/00626 392 Bilaga a) Kommunstyrelsens arbetsutskott 100/2016 b) Utvecklingschefens tjänsteutlåtande 2016-05-26 c) Kommunstyrelsen 46/2016 d) Motionen 2. Besvarande av motion från Hanna Wigh (SD) och Sonja Eriksson (SD) om att avsluta engagemanget i Miljösamverkan östra Skaraborg och inrätta en miljönämnd i kommunen Dnr 2016/00044 400 Bilaga a) Kommunstyrelsens arbetsutskott 101/2016 b) Utvecklingschefens tjänsteutlåtande 2016-05-26 c) Kommunstyrelsen 77/2016 d) Motionen
2 (3) Ärende Anteckningar 3. Besvarande av motion från Hanna Wigh (SD) om ekonomisk beräkning och redovisning för invandring, mångkultur och integration i Falköping Dnr 2016/00047 130 Bilaga a) Kommunstyrelsens arbetsutskott 102/2016 b) Ekonomichefens tjänsteutlåtande 2016-04-22 c) Kommunstyrelsen 78/2016 d) Motionen 4. Revidering av delegationsbestämmelser och firmateckningsrätt för kommunstyrelsen Dnr 2016/00326 002 Bilaga a) Kommunstyrelsens arbetsutskott 103/2016 b) Kommunjuristens tjänsteutlåtande 2016-06-14 c) Förslag till delegationsbestämmelser 5. Reglemente för kommunfullmäktiges demokratiberedning Dnr 2016/00328 003 Bilaga a) Kommunstyrelsens arbetsutskott 104/2016 b) Kanslichefens tjänsteutlåtande 2016-06-13 c) Förslag till reglemente 6. Handlingsprogram om skydd mot olyckor för Falköping och Tidaholms kommuner 2016 2019 Dnr 2015/00618 171 Bilaga a) Kommunstyrelsens arbetsutskott 105/2016 b) Kanslichefens tjänsteutlåtande 2016-06-09 c) Förslag till handlingsprogram 7. Flytt av fritidsgårdsverksamheten från barn- och utbildningsnämnden till kultur- och fritidsnämnden Dnr 2016/00260 816 Bilaga a) Kommunstyrelsens arbetsutskott 106/2016 b) Kanslichefens tjänsteutlåtande 2016-06-13 c) Barn- och utbildningsnämnden 46/2016 d) Kultur- och fritidsnämnden 25/2016 8. Samarbetsavtal om gemensam organisation för överförmyndarnas verksamhet Dnr 2016/00213 106 Bilaga a) Kommunstyrelsens arbetsutskott 107/2016 b) Kanslichefens tjänsteutlåtande 2016-05-30 c) Avtalet med bilaga 9. Ansökan om permutation av stiftelsen Johan Halléns understödsfond Dnr 2016/00315 046 Bilaga a) Kommunstyrelsens arbetsutskott 108/2016 b) Kommunjuristens tjänsteutlåtande 2016-06-13 c) Skrivelse från stiftelsen med bilagor
3 (3) Ärende Anteckningar 10. Kommunalförbundet Tolkförmedling Västs delårsrapport för år 2015 Dnr 2016/00274 042 Bilaga a) Kommunstyrelsens arbetsutskott 109/2016 b) Verksamhetsutvecklarens tjänsteutlåtande 2016-06-08 c) Delårsrapporten med bilagor 11. Kommunalförbundet Tolkförmedling Västs årsredovisning för år 2015 Dnr 2016/00273 042 Bilaga a) Kommunstyrelsens arbetsutskott 110/2016 b) Verksamhetsutvecklarens tjänsteutlåtande 2016-06-08 c) Årsredovisningen med bilagor 12. Ansökan från den ideella föreningen Det finns bruk för alla om ekonomiskt stöd Dnr 2016/00287 049 Bilaga a) Kommunstyrelsens 1:e vice ordförandes förslag 2016-07-08 b) Kommunstyrelsens arbetsutskott 111/2016 c) Ansökningshandlingar 13. Remittering av motion från Lena Sjödahl (M) om centrumoch kulturutveckling i Falköping Dnr 2016/00350 880 Bilaga a) Kommunfullmäktige 85/2016 b) Motionen 14. Delegationsbeslut och anmälningsärenden Dnr 2015/00566 101 Bilaga a) Förteckning 15. Information från Skaraborgs kommunalförbund Conny Johansson Ordförande
Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2016-06-22 Sida 1 (2) 100 Dnr 2015/00626 392 Besvarande av motion från Erik Kyrkander (V) om kommungemensamt ägande av tankstationerna för biogas Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen (beslutas av kommunfullmäktige) 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att motionen om kommungemensamt ägande av tankstationerna för biogas ska besvaras med nedanstående yttrande. Bakgrund Erik Kyrkander (V) har väckt en motion om kommungemensamt ägande av tankstationerna för biogas. Av motionen framgår följande. Flera kommuner i östra Skaraborg har en osäkerhet i vem som skall äga och utveckla biogasstationerna i framtiden. Signaler om att nuvarande ägare inte önskar vara en utvecklande och omställningsdrivande huvudman oroar. Om vi politiskt menar allvar med att minska andelen fossila drivmedel och öka lokal förnyelsebar energi som biogas, behövs en demokratisk ägd huvudman som först och främst har som mål att öka försäljningsvolymer men samtidigt långsiktigt skapa ekonomisk nytta för sina ägare. I nuläget är privat marknadsägd driftsform tyvärr omöjlig då det oftast endast finns en biogasstation på varje lokal marknad, dvs en per kommun. Vi tror att kommungemensamma problem ofta löses bäst gemensamt, därför vill vi att kommunen utreder om framtida biogasens detaljistled i östra Skaraborg kan ägas och utvecklas i en gemensam ägarform t.ex. ekonomisk förening, kommunförbund eller motsvarande. att motionen antas i sin helhet." Kommunfullmäktige beslutade den 14 december 2015, 168, att remittera motionen till kommunstyrelsen för yttrande. Yttrande I samarbete med aktörer inom biogassystemet i Falköping antogs en vision för biogasutvecklingen av kommunfullmäktige år 2010. Det är en vision till år 2020 med tillhörande mål och handlingsplan. Utöver detta innehåller visionen även en historisk beskrivning, omvärldsanalys, beskrivning av samhällsnyttan och en nulägesbeskrivning. I visionen står bland annat följande. Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks
Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2016-06-22 Sida 2 (2) Visionen för Falköpings kommun är att skapa ett hållbart samhälle med ett uthålligt och robust energisystem. Biogasen har en viktig roll i energisystemet. Den är lokalt producerad och en förnybar energibärare där samverkan mellan stad och land ger effektivitet och skalfördelar. Biogassystemet skapar ett kretslopp av näringsämnen och bidrar till långsiktigt lönsam utveckling av näringslivet inom den gröna näringen. Falköping ska bli en exportör av biogas och driva utvecklingen framåt i Västsverige. Biogasen har en fortsatt viktig roll i omställningen till ett fossilfritt samhälle och den lokala produktionen av biogas ökar i Falköping. Falköpings kommun har som utgångspunkt att gå före i omställningen och skapa system som möjliggör för Falköpingsborna att göra hållbara val. Det kan vara aktuellt med andra ägarformer för de delarna i biogassystemet som inte ägs av kommunen idag. Uppgraderingsanläggningen ägs idag av Göteborg Energi AB och de har ett uppdrag att avyttra allt som inte ligger inom sitt geografiska område. Här behöver Falköpings kommun ha en intention för hur Falköpings kommun ser på möjligheten att äga denna anläggning. Tankstationen för fordonsgas i Falköping ägs av Fordonsgas Sverige AB och de har inte visat intresse för att avyttra denna anläggning. I motionen föreslås att kommunen utreder om framtida biogasens detaljistled i östra Skaraborg kan ägas och utvecklas i en gemensam ägarform. Huruvida tankstationen ska ägas kommungemensamt, av Falköpings kommun själva, eller av en privat aktör, bör utredas utifrån ett helhetsperspektiv för det lokala biogassystemet och med perspektivet vilken roll Falköpings kommun kan eller ska ha, inte endast utifrån ett kommungemensamt ägande så som motionen föreslår. Utifrån detta föreslår kommunledningsförvaltningen att motionen besvaras med förslaget att motionens innehåll och idéer tas med i den fortsatta processen inom det befintliga uppdraget med att utveckla Falköpings lokala biogassystem. Tjänsteutlåtandet, daterat den 26 maj 2016, har utarbetats av kommundirektör Katarina Andersson och utvecklingschef Ida Helander. Paragrafen skickas till Kommunstyrelsen Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks
TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) 2016-05-26 KS 2015/00626 392 Kommunstyrelsen Motion från Erik Kyrkander (V) om kommungemensamt ägande av tankstationerna för biogas Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att motionen om kommungemensamt ägande av tankstationerna för biogas ska besvaras med nedanstående yttrande. Bakgrund Erik Kyrkander (V) har väckt en motion om kommungemensamt ägande av tankstationerna för biogas. Av motionen framgår följande. Flera kommuner i östra Skaraborg har en osäkerhet i vem som skall äga och utveckla biogasstationerna i framtiden. Signaler om att nuvarande ägare inte önskar vara en utvecklande och omställningsdrivande huvudman oroar. Om vi politiskt menar allvar med att minska andelen fossila drivmedel och öka lokal förnyelsebar energi som biogas, behövs en demokratisk ägd huvudman som först och främst har som mål att öka försäljningsvolymer men samtidigt långsiktigt skapa ekonomisk nytta för sina ägare. I nuläget är privat marknadsägd driftsform tyvärr omöjlig då det oftast endast finns en biogasstation på varje lokal marknad, dvs en per kommun. Vi tror att kommungemensamma problem ofta löses bäst gemensamt, därför vill vi att kommunen utreder om framtida biogasens detaljistled i östra Skaraborg kan ägas och utvecklas i en gemensam ägarform t.ex. ekonomisk förening, kommunförbund eller motsvarande. att motionen antas i sin helhet." Kommunfullmäktige beslutade den 14 december 2015, 168, att remittera motionen till kommunstyrelsen för yttrande. Yttrande I samarbete med aktörer inom biogassystemet i Falköping antogs en vision för biogasutvecklingen av kommunfullmäktige år 2010. Det är en vision till Avdelningen för strategisk utveckling Ida Helander Utvecklingschef ida.helander@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan 9 521 81 Falköping Telefon 0515-88 50 00 kommunen@falkoping.se www.falkoping.se Bankgiro 991-2478 Plusgiro 3 21 38-0 Org nr 212000-1744
2(2) år 2020 med tillhörande mål och handlingsplan. Utöver detta innehåller visionen även en historisk beskrivning, omvärldsanalys, beskrivning av samhällsnyttan och en nulägesbeskrivning. I visionen står bland annat följande. Visionen för Falköpings kommun är att skapa ett hållbart samhälle med ett uthålligt och robust energisystem. Biogasen har en viktig roll i energisystemet. Den är lokalt producerad och en förnybar energibärare där samverkan mellan stad och land ger effektivitet och skalfördelar. Biogassystemet skapar ett kretslopp av näringsämnen och bidrar till långsiktigt lönsam utveckling av näringslivet inom den gröna näringen. Falköping ska bli en exportör av biogas och driva utvecklingen framåt i Västsverige. Biogasen har en fortsatt viktig roll i omställningen till ett fossilfritt samhälle och den lokala produktionen av biogas ökar i Falköping. Falköpings kommun har som utgångspunkt att gå före i omställningen och skapa system som möjliggör för Falköpingsborna att göra hållbara val. Det kan vara aktuellt med andra ägarformer för de delarna i biogassystemet som inte ägs av kommunen idag. Uppgraderingsanläggningen ägs idag av Göteborg Energi AB och de har ett uppdrag att avyttra allt som inte ligger inom sitt geografiska område. Här behöver Falköpings kommun ha en intention för hur Falköpings kommun ser på möjligheten att äga denna anläggning. Tankstationen för fordonsgas i Falköping ägs av Fordonsgas Sverige AB och de har inte visat intresse för att avyttra denna anläggning. I motionen föreslås att kommunen utreder om framtida biogasens detaljistled i östra Skaraborg kan ägas och utvecklas i en gemensam ägarform. Huruvida tankstationen ska ägas kommungemensamt, av Falköpings kommun själva, eller av en privat aktör, bör utredas utifrån ett helhetsperspektiv för det lokala biogassystemet och med perspektivet vilken roll Falköpings kommun kan eller ska ha, inte endast utifrån ett kommungemensamt ägande så som motionen föreslår. Utifrån detta föreslår kommunledningsförvaltningen att motionen besvaras med förslaget att motionens innehåll och idéer tas med i den fortsatta processen inom det befintliga uppdraget med att utveckla Falköpings lokala biogassystem. Beslutet ska skickas till Erik Kyrkander (V) Katarina Andersson, kommundirektör Ida Helander, utvecklingschef Katarina Andersson Kommundirektör Ida Helander Utvecklingschef
Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2016-02-10 Sida 1 (1) 46 Dnr 2015/00626 392 Remittering av motion från Erik Kyrkander (V) om kommungemensamt ägande av tankstationerna för biogas Kommunstyrelsens beslut 1 Motionen om kommungemensamt ägande av tankstationerna för biogas bereds av kommunstyrelsens arbetsutskott. Motionen behandlas preliminärt av kommunstyrelsens arbetsutskott den 25 maj 2016. Bakgrund Erik Kyrkander (V) har väckt en motion om kommungemensamt ägande av tankstationerna för biogas. Av motionen framgår följande. Flera kommuner i östra Skaraborg har en osäkerhet i vem som skall äga och utveckla biogasstationerna i framtiden. Signaler om att nuvarande ägare inte önskar vara en utvecklande och omställningsdrivande huvudman oroar. Om vi politiskt menar allvar med att minska andelen fossila drivmedel och öka lokal förnyelsebar energi som biogas, behövs en demokratisk ägd huvudman som först och främst har som mål att öka försäljningsvolymer men samtidigt långsiktigt skapa ekonomisk nytta för sina ägare. I nuläget är privat marknadsägd driftsform tyvärr omöjlig då det oftast endast finns en biogasstation på varje lokal marknad, dvs en per kommun. Vi tror att kommungemensamma problem ofta löses bäst gemensamt, därför vill vi att kommunen utreder om framtida biogasens detaljistled i östra Skaraborg kan ägas och utvecklas i en gemensam ägarform t.ex. ekonomisk förening, kommunförbund eller motsvarande. att motionen antas i sin helhet." Kommunfullmäktige beslutade den 14 december 2015, 168, att remittera motionen till kommunstyrelsen för yttrande. Paragrafen skickas till Katarina Andersson, kommundirektör Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks
091215 Motion rörande kommungemensamt ägande av tankstationerna för biogas. Flera kommuner i östra Skaraborg har en osäkerhet i vem som skall äga och utveckla biogasstationerna i framtiden. Signaler om att nuvarande ägare inte önskar vara en utvecklande och omställningsdrivande huvudman oroar. Om vi politiskt menar allvar med att minska andelen fossila drivmedel och öka lokal förnyelsebar energi som biogas, behövs en demokratisk ägd huvudman som först och främst har som mål att öka försäljningsvolymer men samtidigt långsiktigt skapa ekonomisk nytta för sina ägare. I nuläget är privat marknadsägd driftsform tyvärr omöjlig då det oftast endast finns en biogasstation på varje lokal marknad, dvs en per kommun. Vi tror att kommungemensamma problem ofta löses bäst gemensamt, därför vill vi att kommunen utreder om framtida biogasens detaljistled i östra Skaraborg kan ägas och utvecklas i en gemensam ägarform te.x ekonomisk förening, kommunförbund eller motsvarande. att motionen antas i sin helhet. Vänsterpartiet gm. Erik Kyrkander.
Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2016-06-22 Sida 1 (3) 101 Dnr 2016/00044 400 Besvarande av motion från Hanna Wigh (SD) och Sonja Eriksson (SD) om att avsluta engagemanget i Miljösamverkan östra Skaraborg och inrätta en miljönämnd i kommunen Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen (beslutas av kommunfullmäktige) 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen om att avsluta engagemanget i Miljösamverkan östra Skaraborg och inrätta en miljönämnd i kommunen. Bakgrund Hanna Wigh (SD) och Sonja Eriksson (SD) har väckt en motion om att avsluta engagemanget i Miljösamverkan östra Skaraborg och inrätta en miljönämnd i kommunen. Av motionen framgår följande. "Miljönämnden Östra Skaraborg är nämnden för tillsyn, kontroll och prövning inom miljö och hälsoskyddsområdet samt livsmedelskontroll för Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde och Tibro kommuner. Miljönämndens huvudsakliga arbetsuppgift är att se till att lagar och regler följs. Världen står inför stora utmaningar med miljöproblem och ett opålitligt klimat. Falköping ska självfallet arbeta miljömedvetet och vara ett gott föredöme som verkar för en hållbar utveckling. Samtidigt behöver kommunen se sin roll och begränsningar när det gäller miljöprojekt som lätt blir kostsamma spekulationer med kommuninvånarnas skattepengar. Falköpings medlemskap i MöS behöver avslutas och ersättas av en kommunal miljönämnd som inte endast handlar om myndighetsutövning med kontroller och pekpinnar, utan även bedriver ett aktivt positivt miljöarbete och sprider medvetenhet om vikten av bevarandet av vår natur. Kommunens verksamhet ska genomsyras av kretsloppstänkande och principen att vi förvaltar naturen åt våra efterkommande generationer och omsorgen om allt levande omkring oss. Vi behöver däremot vara medvetna om att en alltför fundamentalistisk och okritisk inställning i miljöfrågor riskerar bli kontraproduktiv med att om tillväxten bromsas minskar den totala resurs som kan användas till konstruktivt miljöarbete. Kommunens medlemskap i MöS har friskrivit kommunen från att arbeta aktivt med miljöfrågorna då de praktiska delarna så som myndighetsutövning delegerats iväg till MöS. Politiken behöver en regelbunden dialog om dessa frågor, därför behöver miljöfrågorna flytta tillbaka hem till kommunen i en egen nämnd med en egen miljöskyddsförvaltning. Vi ska Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks
Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2016-06-22 Sida 2 (3) verka mot den centralisering som äger rum och ständigt arbeta för att de frågor som rör våra kommuninvånare hålls nära kommuninvånarna. Dialogen med kommuninvånarna måste stärkas och ändras i en mer positiv riktning med fokus på samförstånd och ömsesidig respekt vilket saknas idag. Förslag till beslut att kommunfullmäktige med anledning av vad som anförs i motionen beslutar att avsluta medlemskapet i Miljösamverkan Östra Skaraborg (MöS) att kommunfullmäktige med anledning av vad som anförs i motionen beslutar att inrätta en miljönämnd i kommunen med tillhörande förvaltning eller integrera miljöfrågorna i befintlig nämnd." Kommunfullmäktige beslutade den 25 januari 2016, 4, att remittera motionen till kommunstyrelsen för yttrande. Yttrande Falköpings kommun har ett aktivt miljöstrategiskt arbete utifrån den vision som är beslutat i kommunfullmäktige. I visionen står följande: Ett miljömässigt hållbart Falköping ska vara en miljökommun som är en förebild i sitt miljöarbete från lokal nivå med våra medborgare och företag till global nivå i våra internationella nätverk. Lagar och andra krav ska vara en miniminivå för arbetet. Grunden till det interna miljöarbetet är miljöledningssystemet, som hela kommunens verksamhet ska jobba med. Kommunens upphandling och tydliga ambition kring biogasfordon är viktiga exempel på kommunala verktyg för att minska kommunens negativa miljöpåverkan. Falköpings kommun har stora möjligheter att skapa ett hållbart energisystem. Ett energisystem som bygger på våra lokala resurser som vind, sol och bioenergi. Genom detta kan vi minska vårt beroende av fossil energi och vår negativa klimatpåverkan. Vi vill utveckla näringar inom den gröna sektorn samt öka medvetenheten kring hållbarhetsfrågor hos det lokala näringslivet. I visionen så är två av målen att alla prioriteringar och insatser ska utformas så att de följer kommunens miljöpolicy (vilken reglerar vårt interna miljöarbete) samt att Falköpings kommun ska arbeta mot de regionala och nationella miljökvalitetsmålen som är tillämpliga. Falköpings lokala miljöarbete är politiskt beslutade i till exempel energi- och klimatstrategin och naturvårdsprogrammet, men även i Miljösamverkan östra Skaraborgs verksamhetsplan liksom i Avfallshantering Östra Skaraborgs avfallsplan. Falköpings kommun har det övergripande ansvaret för det miljöstrategiska arbetet och Miljösamverkan östra Skaraborg är en avgörande del i arbetet med att nå de nationella miljömålen. Det sker ett givande samarbete i arbetet mot miljömålen på flera nivåer i våra organisationer och ett konkret exempel är vår gemensamma Miljöbarometer (som finns på kommunens webbplats, Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks
Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2016-06-22 Sida 3 (3) www.falkoping.se/miljobarometern) där tillståndet i miljön beskrivs med mål, indikatorer och uppföljning. Kommunalförbundet Miljösamverkan östra Skaraborg (MÖS), består av de fem kommunerna Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde och Tibro. Kommunalförbundets uppdrag är att bidra till hållbar utveckling som syftar till att tillförsäkra dagens och morgondagens invånare en hälsosam och god miljö. MÖS är den organisation som praktiskt utför tillsyn och prövning inom livsmedelsoch miljöbalksområdet. Genom Miljösamverkan östra Skaraborg klarar Falköpings kommun hela tillsynsuppdraget. Ingen av medlemskommunerna gjorde det innan MÖS bildades. MÖS är inte sårbara som en enskild kommuns miljökontor. Det blir även billigare för medlemskommunerna, då det är mycket dyrare att driva ett eget miljökontor. MÖS är dessutom tillgängliga hela dagen, 60 procent av alla frågor får svar direkt. MÖS besöker tillsynsobjekt ofta ute på plats. Falköping har via MÖS tillgång till 30 kompetenta inspektörer som arbetar för ett gott miljö- och hälsoskydd. MÖS är en attraktiv arbetsplats som har ganska lätt att anställa professionella inspektörer. Samarbetet mellan Falköpings kommun och MÖS är viktigt för att för att stärka arbetet med hållbar utveckling, detta behöver ständigt utvecklas. MÖS utför sitt uppdrag på ett bra och professionellt sätt. Kommunledningsförvaltningen ser inte någon anledning till att avsluta medlemskapet och inrätta en miljönämnd i kommunen och med anledning av detta förslår kommunledningsförvaltningen att motionen avslås. Tjänsteutlåtandet, daterat den 26 maj 2016, har utarbetats av utvecklingschef Ida Helander. I förvaltningens utlåtande föreslås följande. 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen om att avsluta engagemanget i Miljösamverkan östra Skaraborg och inrätta en miljönämnd i kommunen. Yrkanden Johanna Johansson (SD) yrkar bifall till motionen. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på förvaltningens förslag respektive Johanna Johanssons (SD) yrkande och finner att arbetsutskottet har beslutat enligt förvaltningens förslag. Paragrafen skickas till Kommunstyrelsen Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks
TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (3) 2016-05-26 KS 2016/00044 400 Kommunstyrelsen Motion från Hanna Wigh (SD) och Sonja Eriksson (SD) om att avsluta engagemanget i Miljösamverkan östra Skaraborg och inrätta en miljönämnd i kommunen Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen om att avsluta engagemanget i Miljösamverkan östra Skaraborg och inrätta en miljönämnd i kommunen. Bakgrund Hanna Wigh (SD) och Sonja Eriksson (SD) har väckt en motion om att avsluta engagemanget i Miljösamverkan östra Skaraborg och inrätta en miljönämnd i kommunen. Av motionen framgår följande. "Miljönämnden Östra Skaraborg är nämnden för tillsyn, kontroll och prövning inom miljö och hälsoskyddsområdet samt livsmedelskontroll för Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde och Tibro kommuner. Miljönämndens huvudsakliga arbetsuppgift är att se till att lagar och regler följs. Världen står inför stora utmaningar med miljöproblem och ett opålitligt klimat. Falköping ska självfallet arbeta miljömedvetet och vara ett gott föredöme som verkar för en hållbar utveckling. Samtidigt behöver kommunen se sin roll och begränsningar när det gäller miljöprojekt som lätt blir kostsamma spekulationer med kommuninvånarnas skattepengar. Falköpings medlemskap i MöS behöver avslutas och ersättas av en kommunal miljönämnd som inte endast handlar om myndighetsutövning med kontroller och pekpinnar, utan även bedriver ett aktivt positivt miljöarbete och sprider medvetenhet om vikten av bevarandet av vår natur. Kommunens verksamhet ska genomsyras av kretsloppstänkande och principen att vi förvaltar naturen åt våra efterkommande generationer och omsorgen om allt levande omkring oss. Vi behöver däremot vara medvetna om att en alltför fundamentalistisk och okritisk inställning i miljöfrågor riskerar bli kontraproduktiv med att om tillväxten bromsas minskar den totala resurs som kan användas till konstruktivt miljöarbete. Avdelningen för strategisk utveckling Ida Helander Utvecklingschef ida.helander@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan 9 521 81 Falköping Telefon 0515-88 50 00 kommunen@falkoping.se www.falkoping.se Bankgiro 991-2478 Plusgiro 3 21 38-0 Org nr 212000-1744
2(3) Kommunens medlemskap i MöS har friskrivit kommunen från att arbeta aktivt med miljöfrågorna då de praktiska delarna så som myndighetsutövning delegerats iväg till MöS. Politiken behöver en regelbunden dialog om dessa frågor, därför behöver miljöfrågorna flytta tillbaka hem till kommunen i en egen nämnd med en egen miljöskyddsförvaltning. Vi ska verka mot den centralisering som äger rum och ständigt arbeta för att de frågor som rör våra kommuninvånare hålls nära kommuninvånarna. Dialogen med kommuninvånarna måste stärkas och ändras i en mer positiv riktning med fokus på samförstånd och ömsesidig respekt vilket saknas idag. Förslag till beslut att kommunfullmäktige med anledning av vad som anförs i motionen beslutar att avsluta medlemskapet i Miljösamverkan Östra Skaraborg (MöS) att kommunfullmäktige med anledning av vad som anförs i motionen beslutar att inrätta en miljönämnd i kommunen med tillhörande förvaltning eller integrera miljöfrågorna i befintlig nämnd." Kommunfullmäktige beslutade den 25 januari 2016, 4, att remittera motionen till kommunstyrelsen för yttrande. Yttrande Falköpings kommun har ett aktivt miljöstrategiskt arbete utifrån den vision som är beslutat i kommunfullmäktige. I visionen står följande: Ett miljömässigt hållbart Falköping ska vara en miljökommun som är en förebild i sitt miljöarbete från lokal nivå med våra medborgare och företag till global nivå i våra internationella nätverk. Lagar och andra krav ska vara en miniminivå för arbetet. Grunden till det interna miljöarbetet är miljöledningssystemet, som hela kommunens verksamhet ska jobba med. Kommunens upphandling och tydliga ambition kring biogasfordon är viktiga exempel på kommunala verktyg för att minska kommunens negativa miljöpåverkan. Falköpings kommun har stora möjligheter att skapa ett hållbart energisystem. Ett energisystem som bygger på våra lokala resurser som vind, sol och bioenergi. Genom detta kan vi minska vårt beroende av fossil energi och vår negativa klimatpåverkan. Vi vill utveckla näringar inom den gröna sektorn samt öka medvetenheten kring hållbarhetsfrågor hos det lokala näringslivet. I visionen så är två av målen att alla prioriteringar och insatser ska utformas så att de följer kommunens miljöpolicy (vilken reglerar vårt interna miljöarbete) samt att Falköpings kommun ska arbeta mot de regionala och nationella miljökvalitetsmålen som är tillämpliga. Falköpings lokala miljöarbete är politiskt beslutade i till exempel Energi- och klimatstrategin och naturvårdsprogrammet, men även i Miljösamverkan östra Skaraborgs verksamhetsplan liksom i Avfallshantering Östra Skaraborgs avfallsplan. Falköpings kommun har det övergripande ansvaret för det miljöstrategiska arbetet och Miljösamverkan östra Skaraborg är en avgörande del i arbetet med att nå de nationella miljömålen. Det sker ett givande samarbete i arbetet mot miljömålen på flera nivåer i våra organisationer och ett konkret exempel är vår gemensamma Miljöbarometer (som finns på kommunens webbplats)
3(3) där tillståndet i miljön beskrivs med mål, indikatorer och uppföljning. www.falkoping.se/miljobarometern Kommunalförbundet Miljösamverkan östra Skaraborg (MÖS), består av de fem kommunerna Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde och Tibro. Kommunalförbundets uppdrag är att bidra till hållbar utveckling som syftar till att tillförsäkra dagens och morgondagens invånare en hälsosam och god miljö. MÖS är den organisation som praktiskt utför tillsyn och prövning inom livsmedels- och miljöbalksområdet. Genom Miljösamverkan östra Skaraborg klarar Falköpings kommun hela tillsynsuppdraget. Ingen av medlemskommunerna gjorde det innan MÖS bildades. MÖS är inte sårbara som en enskild kommuns miljökontor. Det bli även billigare för medlemskommunerna, då det är mycket dyrare att driva ett eget miljökontor. MÖS är dessutom tillgängliga hela dagen, 60 procent av alla frågor får svar direkt. MÖS besöker tillsynsobjekt ofta ute på plats. Falköping har via MÖS tillgång till 30 kompetenta inspektörer som arbetar för ett gott miljö- och hälsoskydd. MÖS är en attraktiv arbetsplats som har ganska lätt att anställa professionella inspektörer. Samarbetet mellan Falköpings kommun och MÖS är viktigt för att för att stärka arbetet med hållbar utveckling, detta behöver ständigt utvecklas. MÖS utför sitt uppdrag på ett bra och professionellt sätt. Kommunledningsförvaltningen ser inte någon anledning till att avsluta medlemskapet och inrätta en miljönämnd i kommunen och med anledning av detta förslår kommunledningsförvaltningen att motionen avslås. Beslutet ska skickas till Hanna Wigh (SD) Sonja Eriksson (SD) Sonja Lejmark, Miljösamverkan östra Skaraborg Ida Helander, utvecklingschef Ida Helander Utvecklingschef
Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2016-03-02 Sida 1 (2) 77 Dnr 2016/00044 400 Remittering av motion från Hanna Wigh (SD) och Sonja Eriksson (SD) om att avsluta engagemanget i Miljösamverkan östra Skaraborg och inrätta en miljönämnd i kommunen Kommunstyrelsens beslut 1 Motionen om att avsluta engagemanget i Miljösamverkan östra Skaraborg och inrätta en miljönämnd i kommunen bereds av kommunstyrelsens arbetsutskott. Motionen behandlas preliminärt i kommunstyrelsens arbetsutskott den 22 juni 2016. Bakgrund Hanna Wigh (SD) och Sonja Eriksson (SD) har väckt en motion om att avsluta engagemanget i Miljösamverkan östra Skaraborg och inrätta en miljönämnd i kommunen. Av motionen framgår följande. "Miljönämnden Östra Skaraborg är nämnden för tillsyn, kontroll och prövning inom miljö och hälsoskyddsområdet samt livsmedelskontroll för Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde och Tibro kommuner. Miljönämndens huvudsakliga arbetsuppgift är att se till att lagar och regler följs. Världen står inför stora utmaningar med miljöproblem och ett opålitligt klimat. Falköping ska självfallet arbeta miljömedvetet och vara ett gott föredöme som verkar för en hållbar utveckling. Samtidigt behöver kommunen se sin roll och begränsningar när det gäller miljöprojekt som lätt blir kostsamma spekulationer med kommuninvånarnas skattepengar. Falköpings medlemskap i MöS behöver avslutas och ersättas av en kommunal miljönämnd som inte endast handlar om myndighetsutövning med kontroller och pekpinnar, utan även bedriver ett aktivt positivt miljöarbete och sprider medvetenhet om vikten av bevarandet av vår natur. Kommunens verksamhet ska genomsyras av kretsloppstänkande och principen att vi förvaltar naturen åt våra efterkommande generationer och omsorgen om allt levande omkring oss. Vi behöver däremot vara medvetna om att en alltför fundamentalistisk och okritisk inställning i miljöfrågor riskerar bli kontraproduktiv med att om tillväxten bromsas minskar den totala resurs som kan användas till konstruktivt miljöarbete. Kommunens medlemskap i MöS har friskrivit kommunen från att arbeta aktivt med miljöfrågorna då de praktiska delarna så som myndighetsutövning delegerats iväg till MöS. Politiken behöver en regelbunden dialog om dessa frågor, därför behöver miljöfrågorna flytta tillbaka hem till kommunen i en egen nämnd med en egen miljöskyddsförvaltning. Vi ska Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks
Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2016-03-02 Sida 2 (2) verka mot den centralisering som äger rum och ständigt arbeta för att de frågor som rör våra kommuninvånare hålls nära kommuninvånarna. Dialogen med kommuninvånarna måste stärkas och ändras i en mer positiv riktning med fokus på samförstånd och ömsesidig respekt vilket saknas idag. Förslag till beslut att kommunfullmäktige med anledning av vad som anförs i motionen beslutar att avsluta medlemskapet i Miljösamverkan Östra Skaraborg (MöS) att kommunfullmäktige med anledning av vad som anförs i motionen beslutar att inrätta en miljönämnd i kommunen med tillhörande förvaltning eller integrera miljöfrågorna i befintlig nämnd." Kommunfullmäktige beslutade den 25 januari 2016, 4, att remittera motionen till kommunstyrelsen för yttrande. Paragrafen skickas till Katarina Andersson, kommundirektör Linda Karelid, kanslichef Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks
Motion Avsluta engagemanget i MöS och inrätta en miljönämnd i kommunen Miljönämnden Östra Skaraborg är nämnden för tillsyn, kontroll och prövning inom miljö och hälsoskyddsområdet samt livsmedelskontroll för Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde och Tibro kommuner. Miljönämndens huvudsakliga arbetsuppgift är att se till att lagar och regler följs. Världen står inför stora utmaningar med miljöproblem och ett opålitligt klimat. Falköping ska självfallet arbeta miljömedvetet och vara ett gott föredöme som verkar för en hållbar utveckling. Samtidigt behöver kommunen se sin roll och begränsningar när det gäller miljöprojekt som lätt blir kostsamma spekulationer med kommuninvånarnas skattepengar. Falköpings medlemskap i MöS behöver avslutas och ersättas av en kommunal miljönämnd som inte endast handlar om myndighetsutövning med kontroller och pekpinnar, utan även bedriver ett aktivt positivt miljöarbete och sprider medvetenhet om vikten av bevarandet av vår natur. Kommunens verksamhet ska genomsyras av kretsloppstänkande och principen att vi förvaltar naturen åt våra efterkommande generationer och omsorgen om allt levande omkring oss. Vi behöver däremot vara medvetna om att en alltför fundamentalistisk och okritisk inställning i miljöfrågor riskerar bli kontraproduktiv med att om tillväxten bromsas minskar den totala resurs som kan användas till konstruktivt miljöarbete. Kommunens medlemskap i MöS har friskrivit kommunen från att arbeta aktivt med miljöfrågorna då de praktiska delarna så som myndighetsutövning delegerats iväg till MöS. Politiken behöver en regelbunden dialog om dessa frågor, därför behöver miljöfrågorna flytta tillbaka hem till kommunen i en egen nämnd med en egen miljöskyddsförvaltning. Vi ska verka mot den centralisering som äger rum och ständigt arbeta för att de frågor som rör våra kommuninvånare hålls nära kommuninvånarna. Dialogen med kommuninvånarna måste stärkas och ändras i en mer positiv riktning med fokus på samförstånd och ömsesidig respekt vilket saknas idag. Förslag till beslut att kommunfullmäktige med anledning av vad som anförs i motionen beslutar att avsluta medlemskapet i Miljösamverkan Östra Skaraborg (MöS) att kommunfullmäktige med anledning av vad som anförs i motionen beslutar att inrätta en miljönämnd i kommunen med tillhörande förvaltning eller integrera miljöfrågorna i befintlig nämnd. För Sverigedemokraterna Falköping Hanna Wigh Sonja Eriksson
Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2016-06-22 Sida 1 (4) 102 Dnr 2016/00047 130 Besvarande av motion från Hanna Wigh (SD) om ekonomisk beräkning och redovisning för invandring, mångkultur och integration i Falköping Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen (beslutas av kommunfullmäktige) 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen om ekonomisk beräkning och redovisning för invandring, mångkultur och integration i Falköping. Reservation Johanna Johansson (SD) reserverar sig mot beslutet till förmån för sitt yrkande. Bakgrund Hanna Wigh (SD) har väckt en motion om ekonomisk beräkning och redovisning för invandring, mångkultur och integration i Falköping. Av motionen framgår följande. "Falköping har under decennium haft en hög invandring till kommunen. Detta har lett till att en rad olika integrationsåtgärder, mångkulturella projekt och andra upplägg kring invandringens inverkan upprättats. Kommuninvånarna har rätt att veta vad invandringen och allt som kommer i dess spår kostar. Politikerna i Falköping har hela tiden hävdat att vi antingen tjänar på invandringen eller att den är ett "nollsummespel" för att citera kommunalrådet Conny Johansson (S). Om så är fallet så är det ytterst viktigt att kommunen tar fram dessa beräkningar och redovisar det för att i ett sådant scenario råda bot på vanliga missuppfattningar om att invandringen är kostsam. Sverigedemokraterna är däremot helt övertygade om att den invandring som ägt rum till Falköping och alla projekt och konsekvenser som följer i dess spår är en oerhört kostsam affär för kommunen som helt urholkar den kommunala ekonomin. Försörjningsstöd, bostäder, tandvårdsbidrag, bilstöd, glasögon, möbler till de nya hemmen, mångfaldsutskott, SFI, barnomsorg, skola, tolkar, flerspråkig litteratur, burkinis på badhuset, särskild djurplågad kost (dvs halal), bönerum, segregerande föreningsbidrag, personal som ska åka buss med nyanlända, språkstödspersonal i skolan, språkträningsplatser i kommunal verksamhet, interreligiös verksamhet, modersmålsstödjare, mångkulturella jippon så som mångkulturella fester, mångkulturell mässa, PR filmer för att framhäva invandringen som något positivt, propaganda på hemsidor och tryckmaterial för "information" om invandringen, connect falköping med anställda grannskapsvärdar, flyktingguider, specialskola, Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks
Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2016-06-22 Sida 2 (4) översättningar av kommunal information till andra språk, fritidsgårdar, modersmålsundervisning och SvA, informationsfilmer för nyanlända på olika språk, ungdomsstrateg, särskilda yrkesutbildningar endast för invandrare, omkostnader för ensamkommande barn med boendeanpassning, personal, omkostnader mm. Detta för att nämna lite av det som försiggår på området. Självfallet är inte detta gratis. Vi vill att beräkningarna ska handla om kommunens omkostnader. De kostnader som tillkommer på statlig och regional nivå är en annan fråga och ska ej hanteras i detta dokument. Självfallet ska även faktiska styrkta inkomster på området redovisas. Idag vet vi vad pensionärerna kostar kommunen, vi vet vad dagisbarnen kostar, vad skolbarnen kostar osv. Att vi inte har en aning om vad de faktiska kostnaderna är för invandringen är endast ansvarslöst. Kommunen bör därför skyndsamt tillsätta en noggrann utredning som klargör vad invandringen till Falköping har kostat och vad den fortsätter att kosta (eller tjäna enligt vissa politiska uppfattningar). Det viktiga är att vi vet fakta och därefter kan förhålla oss till den och lägga upp en strategi för en hållbar ansvarsfull ekonomisk politik i Falköping. I utredningen ska även all form av integration och mångkulturella inslag redovisas. Denna ekonomiska rapport ska därefter redovisas årligen inför fullmäktige. Förslag till beslut att fullmäktige beslutar att tillsätta en utredning över invandringens och relaterade kostnader för tjugo år tillbaka till dagtid i Falköping att fullmäktige beslutar att utredningen över invandringen och dess relaterade redovisas för fullmäktige att fullmäktige beslutar att reglementera en årlig ekonomisk utredning som sammanställer kostnaderna för invandringen och dess relaterade kostnader som redovisas inför fullmäktige." Kommunfullmäktige beslutade den 25 januari 2016, 5, att remittera motionen till kommunstyrelsen för yttrande. Yttrande För att sammanställa kostnaderna för invandringen och dess relaterade kostnader måste kommunen få fram både intäkter och kostnader som kommer från den invandrade. Kommunens största inkomstkälla är inkomstskatt, därefter kommer statsbidrag. Statsbidrag kommer från staten vars inkomster består av moms, företagsbeskattning, punktskatter med mera. För att få fram en rättvisande bild av den andel av statsbidrag och skatteintäkter som kommer från den invandrade befolkningen skulle beräkningarna alltså behöva vidgas till många fler aktörer än kommunen. Detta skulle, enligt information från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), kräva en omfattande utredning Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks
Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2016-06-22 Sida 3 (4) om hur stor andel av moms, punktskatter, inkomstskatter med mera som kommer från den del av befolkningen som är invandrad respektive född i Sverige. SKL uppger att en redovisning av sådana poster behöver utföras utifrån en gruppindelning på individnivå och genom sammanställningar i register som innefattar etnicitet. Det är enligt 13 personuppgiftslagen förbjudet att behandla så kallade känsliga personuppgifter, bland annat uppgift om etniskt ursprung. Det finns visserligen nationell registerdata om till exempel medborgarskap, födelseland och grund för uppehållstillstånd som eventuellt skulle räcka för att på ett grovt plan ta fram de kostnader respektive intäkter som motionären vill se. Dessa data finns hos Statistiska centralbyrån (SCB), men det är, enligt SKL, tveksamt om en kommun skulle få tillgång till den, än mindre få upprätta egna register med sådana data. Även om detta skulle vara möjligt så skulle det ta mycket tid och resurser i anspråk. Det har gjorts studier i ett stort antal västländer de senaste decennierna som har undersökt huruvida den totala gruppen invandrare i landet betalar in mer eller mindre till landets offentliga sektor än vad de kostar. Enligt nationalekonom Joakim Ruists forskningssammanställning om flyktinginvandringen och de offentliga finanserna Refugee immigration and public finances in Sweden är resultaten ibland positiva och ibland negativa, men oftast ganska små och utgör i regel mindre än 1 procent av bruttonationalprodukten (BNP). Sådana ibland positiva och ibland negativa resultat avseende nettobidraget från den genomsnittliga invandraren i ett land döljer emellertid den tydligare bild som framträder om man tar hänsyn till typ av invandring. Arbetskraftsinvandring ger i genomsnitt ett positivt nettobidrag, medan flyktinginvandrare i genomsnitt utgör en nettokostnad. Det finns flera felkällor då det är många påverkande faktorer som är svåra att mäta. Mot bakgrund av detta föreslår kommunledningsförvaltningen att motionen om ekonomisk beräkning och redovisning för invandring, mångkultur och integration i Falköping ska avslås då en rättvisande beräkning inte är möjlig. Tjänsteutlåtandet, daterat den 22 april 2016, har utarbetats av ekonomichef Karin Johansson. I förvaltningens utlåtande föreslås följande. 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen om ekonomisk beräkning och redovisning för invandring, mångkultur och integration i Falköping. Yrkanden Johanna Johansson (SD) yrkar bifall till motionen. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på förvaltningens förslag respektive Johanna Johanssons (SD) yrkande och finner att arbetsutskottet har beslutat enligt förvaltningens förslag. Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks
Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2016-06-22 Sida 4 (4) Reservation Johanna Johansson (SD) reserverar sig mot beslutet till förmån för sitt yrkande. Paragrafen skickas till Kommunstyrelsen Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks
TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (3) 2016-04-22 KS 2016/00047 130 Kommunstyrelsen Motion från Hanna Wigh (SD) om ekonomisk beräkning och redovisning för invandring, mångkultur och integration i Falköping Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen om ekonomisk beräkning och redovisning för invandring, mångkultur och integration i Falköping. Bakgrund Hanna Wigh (SD) har väckt en motion om ekonomisk beräkning och redovisning för invandring, mångkultur och integration i Falköping. Av motionen framgår följande. "Falköping har under decennium haft en hög invandring till kommunen. Detta har lett till att en rad olika integrationsåtgärder, mångkulturella projekt och andra upplägg kring invandringens inverkan upprättats. Kommuninvånarna har rätt att veta vad invandringen och allt som kommer i dess spår kostar. Politikerna i Falköping har hela tiden hävdat att vi antingen tjänar på invandringen eller att den är ett "nollsummespel" för att citera kommunalrådet Conny Johansson (S). Om så är fallet så är det ytterst viktigt att kommunen tar fram dessa beräkningar och redovisar det för att i ett sådant scenario råda bot på vanliga missuppfattningar om att invandringen är kostsam. Sverigedemokraterna är däremot helt övertygade om att den invandring som ägt rum till Falköping och alla projekt och konsekvenser som följer i dess spår är en oerhört kostsam affär för kommunen som helt urholkar den kommunala ekonomin. Försörjningsstöd, bostäder, tandvårdsbidrag, bilstöd, glasögon, möbler till de nya hemmen, mångfaldsutskott, SFI, barnomsorg, skola, tolkar, flerspråkig litteratur, burkinis på badhuset, särskild djurplågad kost (dvs halal), bönerum, segregerande föreningsbidrag, personal som ska åka buss med nyanlända, språkstödspersonal i skolan, språkträningsplatser i kommunal verksamhet, interreligiös verksamhet, modersmålsstödjare, mångkulturella jippon så som mångkulturella fester, mångkulturell mässa, PR filmer för att framhäva invandringen som något positivt, propaganda på Ekonomiavdelningen Karin Johansson Ekonomichef 0515-88 50 77 karin.b.johansson@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan 9 521 81 Falköping Telefon 0515-88 50 00 kommunen@falkoping.se www.falkoping.se Bankgiro 991-2478 Plusgiro 3 21 38-0 Org nr 212000-1744
2(3) hemsidor och tryckmaterial för "information" om invandringen, connect falköping med anställda grannskapsvärdar, flyktingguider, specialskola, översättningar av kommunal information till andra språk, fritidsgårdar, modersmålsundervisning och SvA, informationsfilmer för nyanlända på olika språk, ungdomsstrateg, särskilda yrkesutbildningar endast för invandrare, omkostnader för ensamkommande barn med boendeanpassning, personal, omkostnader mm. Detta för att nämna lite av det som försiggår på området. Självfallet är inte detta gratis. Vi vill att beräkningarna ska handla om kommunens omkostnader. De kostnader som tillkommer på statlig och regional nivå är en annan fråga och ska ej hanteras i detta dokument. Självfallet ska även faktiska styrkta inkomster på området redovisas. Idag vet vi vad pensionärerna kostar kommunen, vi vet vad dagisbarnen kostar, vad skolbarnen kostar osv. Att vi inte har en aning om vad de faktiska kostnaderna är för invandringen är endast ansvarslöst. Kommunen bör därför skyndsamt tillsätta en noggrann utredning som klargör vad invandringen till Falköping har kostat och vad den fortsätter att kosta (eller tjäna enligt vissa politiska uppfattningar). Det viktiga är att vi vet fakta och därefter kan förhålla oss till den och lägga upp en strategi för en hållbar ansvarsfull ekonomisk politik i Falköping. I utredningen ska även all form av integration och mångkulturella inslag redovisas. Denna ekonomiska rapport ska därefter redovisas årligen inför fullmäktige. Förslag till beslut att fullmäktige beslutar att tillsätta en utredning över invandringens och relaterade kostnader för tjugo år tillbaka till dagtid i Falköping att fullmäktige beslutar att utredningen över invandringen och dess relaterade redovisas för fullmäktige att fullmäktige beslutar att reglementera en årlig ekonomisk utredning som sammanställer kostnaderna för invandringen och dess relaterade kostnader som redovisas inför fullmäktige." Kommunfullmäktige beslutade den 25 januari 2016, 5, att remittera motionen till kommunstyrelsen för yttrande. Yttrande För att sammanställa kostnaderna för invandringen och dess relaterade kostnader måste kommunen få fram både intäkter och kostnader som kommer från den invandrade. Kommunens största inkomstkälla är inkomstskatt, därefter kommer statsbidrag. Statsbidrag kommer från staten vars inkomster består av moms, företagsbeskattning, punktskatter med mera. För att få fram en rättvisande bild av den andel av statsbidrag och skatteintäkter som kommer från den invandrade befolkningen skulle beräkningarna alltså behöva vidgas till många fler aktörer än kommunen. Detta skulle, enligt information från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), kräva en omfattande utredning om hur stor andel av moms, punktskatter, inkomstskatter med mera som kommer från den del av befolkningen som är invandrad respektive född i Sverige.
3(3) SKL uppger att en redovisning av sådana poster behöver utföras utifrån en gruppindelning på individnivå och genom sammanställningar i register som innefattar etnicitet. Det är enligt 13 personuppgiftslagen förbjudet att behandla så kallade känsliga personuppgifter, bland annat uppgift om etniskt ursprung. Det finns visserligen nationell registerdata om till exempel medborgarskap, födelseland och grund för uppehållstillstånd som eventuellt skulle räcka för att på ett grovt plan ta fram de kostnader respektive intäkter som motionären vill se. Dessa data finns hos Statistiska centralbyrån (SCB), men det är, enligt SKL, tveksamt om en kommun skulle få tillgång till den, än mindre få upprätta egna register med sådana data. Även om detta skulle vara möjligt så skulle det ta mycket tid och resurser i anspråk. Det har gjorts studier i ett stort antal västländer de senaste decennierna som har undersökt huruvida den totala gruppen invandrare i landet betalar in mer eller mindre till landets offentliga sektor än vad de kostar. Enligt nationalekonom Joakim Ruists forskningssammanställning om flyktinginvandringen och de offentliga finanserna Refugee immigration and public finances in Sweden är resultaten ibland positiva och ibland negativa, men oftast ganska små och utgör i regel mindre än 1 procent av bruttonationalprodukten (BNP). Sådana ibland positiva och ibland negativa resultat avseende nettobidraget från den genomsnittliga invandraren i ett land döljer emellertid den tydligare bild som framträder om man tar hänsyn till typ av invandring. Arbetskraftsinvandring ger i genomsnitt ett positivt nettobidrag, medan flyktinginvandrare i genomsnitt utgör en nettokostnad. Det finns flera felkällor då det är många påverkande faktorer som är svåra att mäta. Mot bakgrund av detta föreslår kommunledningsförvaltningen att motionen om ekonomisk beräkning och redovisning för invandring, mångkultur och integration i Falköping ska avslås då en rättvisande beräkning inte är möjlig. Beslutet ska skickas till Hanna Wigh (SD) Karin Johansson, ekonomichef Karin Johansson Ekonomichef
Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2016-03-02 Sida 1 (2) 78 Dnr 2016/00047 130 Remittering av motion från Hanna Wigh (SD) om ekonomisk beräkning och redovisning för invandring, mångkultur och integration i Falköping Kommunstyrelsens beslut 1 Motionen om ekonomisk beräkning och redovisning för invandring, mångkultur och integration i Falköping bereds av kommunstyrelsens arbetsutskott. Motionen behandlas preliminärt i kommunstyrelsens arbetsutskott den 22 juni 2016. Bakgrund Hanna Wigh (SD) har väckt en motion om ekonomisk beräkning och redovisning för invandring, mångkultur och integration i Falköping. Av motionen framgår följande. "Falköping har under decennium haft en hög invandring till kommunen. Detta har lett till att en rad olika integrationsåtgärder, mångkulturella projekt och andra upplägg kring invandringens inverkan upprättats. Kommuninvånarna har rätt att veta vad invandringen och allt som kommer i dess spår kostar. Politikerna i Falköping har hela tiden hävdat att vi antingen tjänar på invandringen eller att den är ett "nollsummespel" för att citera kommunalrådet Conny Johansson (S). Om så är fallet så är det ytterst viktigt att kommunen tar fram dessa beräkningar och redovisar det för att i ett sådant scenario råda bot på vanliga missuppfattningar om att invandringen är kostsam. Sverigedemokraterna är däremot helt övertygade om att den invandring som ägt rum till Falköping och alla projekt och konsekvenser som följer i dess spår är en oerhört kostsam affär för kommunen som helt urholkar den kommunala ekonomin. Försörjningsstöd, bostäder, tandvårdsbidrag, bilstöd, glasögon, möbler till de nya hemmen, mångfaldsutskott, SFI, barnomsorg, skola, tolkar, flerspråkig litteratur, burkinis på badhuset, särskild djurplågad kost (dvs halal), bönerum, segregerande föreningsbidrag, personal som ska åka buss med nyanlända, språkstödspersonal i skolan, språkträningsplatser i kommunal verksamhet, interreligiös verksamhet, modersmålsstödjare, mångkulturella jippon så som mångkulturella fester, mångkulturell mässa, PR filmer för att framhäva invandringen som något positivt, propaganda på hemsidor och tryckmaterial för "information" om invandringen, connect falköping med anställda grannskapsvärdar, flyktingguider, specialskola, översättningar av kommunal information till andra språk, fritidsgårdar, modersmålsundervisning och SvA, informationsfilmer för nyanlända på olika språk, ungdomsstrateg, särskilda yrkesutbildningar endast för Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks
Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2016-03-02 Sida 2 (2) invandrare, omkostnader för ensamkommande barn med boendeanpassning, personal, omkostnader mm. Detta för att nämna lite av det som försiggår på området. Självfallet är inte detta gratis. Vi vill att beräkningarna ska handla om kommunens omkostnader. De kostnader som tillkommer på statlig och regional nivå är en annan fråga och ska ej hanteras i detta dokument. Självfallet ska även faktiska styrkta inkomster på området redovisas. Idag vet vi vad pensionärerna kostar kommunen, vi vet vad dagisbarnen kostar, vad skolbarnen kostar osv. Att vi inte har en aning om vad de faktiska kostnaderna är för invandringen är endast ansvarslöst. Kommunen bör därför skyndsamt tillsätta en noggrann utredning som klargör vad invandringen till Falköping har kostat och vad den fortsätter att kosta (eller tjäna enligt vissa politiska uppfattningar). Det viktiga är att vi vet fakta och därefter kan förhålla oss till den och lägga upp en strategi för en hållbar ansvarsfull ekonomisk politik i Falköping. I utredningen ska även all form av integration och mångkulturella inslag redovisas. Denna ekonomiska rapport ska därefter redovisas årligen inför fullmäktige. Förslag till beslut att fullmäktige beslutar att tillsätta en utredning över invandringens och relaterade kostnader för tjugo år tillbaka till dagtid i Falköping att fullmäktige beslutar att utredningen över invandringen och dess relaterade redovisas för fullmäktige att fullmäktige beslutar att reglementera en årlig ekonomisk utredning som sammanställer kostnaderna för invandringen och dess relaterade kostnader som redovisas inför fullmäktige." Kommunfullmäktige beslutade den 25 januari 2016, 5, att remittera motionen till kommunstyrelsen för yttrande. Paragrafen skickas till Katarina Andersson, kommundirektör Linda Karelid, kanslichef Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks
Motion Ekonomisk beräkning och redovisning för invandring, mångkultur & integration i Falköping Falköping har under decennium haft en hög invandring till kommunen. Detta har lett till att en rad olika integrationsåtgärder, mångkulturella projekt och andra upplägg kring invandringens inverkan upprättats. Kommuninvånarna har rätt att veta vad invandringen och allt som kommer i dess spår kostar. Politikerna i Falköping har hela tiden hävdat att vi antingen tjänar på invandringen eller att den är ett "nollsummespel" för att citera kommunalrådet Conny Johansson (S). Om så är fallet så är det ytterst viktigt att kommunen tar fram dessa beräkningar och redovisar det för att i ett sådant scenario råda bot på vanliga missuppfattningar om att invandringen är kostsam. Sverigedemokraterna är däremot helt övertygade om att den invandring som ägt rum till Falköping och alla projekt och konsekvenser som följer i dess spår är en oerhört kostsam affär för kommunen som helt urholkar den kommunala ekonomin. Försörjningsstöd, bostäder, tandvårdsbidrag, bilstöd, glasögon, möbler till de nya hemmen, mångfaldsutskott, SFI, barnomsorg, skola, tolkar, flerspråkig litteratur, burkinis på badhuset, särskild djurplågad kost (dvs halal), bönerum, segregerande föreningsbidrag, personal som ska åka buss med nyanlända, språkstödspersonal i skolan, språkträningsplatser i kommunal verksamhet, interreligiös verksamhet, modersmålsstödjare, mångkulturella jippon så som mångkulturella fester, mångkulturell mässa, PR filmer för att framhäva invandringen som något positivt, propaganda på hemsidor och tryckmaterial för "information" om invandringen, connect falköping med anställda grannskapsvärdar, flyktingguider, specialskola, översättningar av kommunal information till andra språk, fritidsgårdar, modersmålsundervisning och SvA, informationsfilmer för nyanlända på olika språk, ungdomsstrateg, särskilda yrkesutbildningar endast för invandrare, omkostnader för ensamkommande barn med boendeanpassning, personal, omkostnader mm. Detta för att nämna lite av det som försiggår på området. Självfallet är inte detta gratis. Vi vill att beräkningarna ska handla om kommunens omkostnader. De kostnader som tillkommer på statlig och regional nivå är en annan fråga och ska ej hanteras i detta dokument. Självfallet ska även faktiska styrkta inkomster på området redovisas. Idag vet vi vad pensionärerna kostar kommunen, vi vet vad dagisbarnen kostar, vad skolbarnen kostar osv. Att vi inte har en aning om vad de faktiska kostnaderna är för invandringen är endast ansvarslöst. Kommunen bör därför skyndsamt tillsätta en noggrann utredning som klargör vad invandringen till Falköping har kostat och vad den fortsätter att kosta (eller tjäna enligt vissa politiska uppfattningar). Det viktiga är att vi vet fakta och därefter kan förhålla oss till den och lägga upp en strategi för en hållbar ansvarsfull ekonomisk politik i Falköping. I utredningen ska även all form av integration och mångkulturella inslag redovisas. Denna ekonomiska rapport ska därefter redovisas årligen inför fullmäktige. Förslag till beslut att fullmäktige beslutar att tillsätta en utredning över invandringens och relaterade kostnader för tjugo år tillbaka till dagtid i Falköping att fullmäktige beslutar att utredningen över invandringen och dess relaterade redovisas för fullmäktige att fullmäktige beslutar att reglementera en årlig ekonomisk utredning som sammanställer kostnaderna för invandringen och dess relaterade kostnader som redovisas inför fullmäktige. För Sverigedemokraterna Falköping Hanna Wigh Gruppledare SD Falköping
Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2016-06-22 Sida 1 (2) 103 Dnr 2016/00326 002 Revidering av delegationsbestämmelser och firmateckningsrätt för kommunstyrelsen Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen 1 Kommunstyrelsen antar det framtagna förslaget till delegationsbestämmelser och firmateckningsrätt för kommunstyrelsen. 2 Kommunstyrelsen beslutar att delegationsbestämmelser och firmateckningsrätt för kommunstyrelsen ska gälla från och med den 15 augusti 2016 och tas upp i ny kommunal författningssamling som ersätter KFS 2016:1. Bakgrund En översyn av delegationsbestämmelserna och firmateckningsrätten för kommunstyrelsen har initierats huvudsakligen på grund av organisationsförändringar inom kommunledningsförvaltningen. Inom förvaltningen har tjänsten som biträdande kommundirektör utgått och ett antal strategtjänster har tillsatts. Uppdelningen i två sektioner har också upphört. Ändringar har gjorts för att spegla den nya organisationen. I övrigt har även ändringar i sak avseende vissa bestämmelser gjorts. Bland annat har följande ändrats. Kommunstyrelsens arbetsutskott har tilldelats uppgiften att på delegation svara på remisser från länsstyrelsen, riksdagen eller regeringen i frågor som hänför sig till kommunstyrelsens uppgifter, dock inte i frågor av principiell natur. I personalrelaterade frågor har rangordningen mellan kommundirektören och personalchefen avseende rätten att besluta på delegation i ett antal frågor förändrats. Ekonomichefens rätt att på delegation besluta om kommunal borgen, i samband med omsättning av lån upptagna av Falköpings Hyresbostäder AB, föreslås utvidgas till att även omfatta Fastighets AB Mösseberg. En ny bestämmelse införs som möjliggör för kommunstyrelsens arbetsutskott att på delegation bevilja anslag upp till fem prisbasbelopp till evenemang, kampanjer, manifestationer, viljeyttringar eller dylikt, förutsatt att beslutet inte är av principiell betydelse. Kommunstyrelsen föreslås att dels anta det bifogade förslaget till delegationsbestämmelser och firmateckningsrätt för kommunstyrelsen och dels besluta att det ska börja gälla från och med den 15 augusti 2016. Delegationsbestämmelserna och firmateckningsrätten föreslås tas upp i ny kommunal författningssamling som ersätter KFS 2016:1. Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks
Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2016-06-22 Sida 2 (2) Tjänsteutlåtandet, daterat den 14 juni 2016, har utarbetats av kommunjurist Elias Ercin. Paragrafen skickas till Kommunstyrelsen Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks
TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) 2016-06-14 KS 2016/00326 002 Kommunstyrelsen Revidering av delegationsbestämmelser och firmateckningsrätt för kommunstyrelsen Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen antar det framtagna förslaget till delegationsbestämmelser och firmateckningsrätt för kommunstyrelsen. 2 Kommunstyrelsen beslutar att delegationsbestämmelser och firmateckningsrätt för kommunstyrelsen ska gälla från och med den 15 augusti 2016 och tas upp i ny kommunal författningssamling som ersätter KFS 2016:1. Bakgrund En översyn av delegationsbestämmelserna och firmateckningsrätten för kommunstyrelsen har initierats huvudsakligen på grund av organisationsförändringar inom kommunledningsförvaltningen. Inom förvaltningen har tjänsten som biträdande kommundirektör utgått och ett antal strategtjänster har tillsatts. Uppdelningen i två sektioner har också upphört. Ändringar har gjorts för att spegla den nya organisationen. I övrigt har även ändringar i sak avseende vissa bestämmelser gjorts. Bland annat har följande ändrats. Kommunstyrelsens arbetsutskott har tilldelats uppgiften att på delegation svara på remisser från länsstyrelsen, riksdagen eller regeringen i frågor som hänför sig till kommunstyrelsens uppgifter, dock inte i frågor av principiell natur. I personalrelaterade frågor har rangordningen mellan kommundirektören och personalchefen avseende rätten att besluta på delegation i ett antal frågor förändrats. Ekonomichefens rätt att på delegation besluta om kommunal borgen, i samband med omsättning av lån upptagna av Falköpings Hyresbostäder AB, föreslås utvidgas till att även omfatta Fastighets AB Mösseberg. En ny bestämmelse införs som möjliggör för kommunstyrelsens arbetsutskott att på delegation bevilja anslag upp till fem prisbasbelopp till evenemang, kampanjer, manifestationer, Elias Ercin Kommunjurist 0515-88 50 03 elias.ercin@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan 9 521 81 Falköping Telefon 0515-88 50 00 kommunen@falkoping.se www.falkoping.se Bankgiro 991-2478 Plusgiro 3 21 38-0 Org nr 212000-1744
2(2) viljeyttringar eller dylikt, förutsatt att inte beslutet är av principiell betydelse eller kan antas vara kontroversiellt. Kommunstyrelsen föreslås att dels anta det bifogade förslaget till delegationsbestämmelser och firmateckningsrätt för kommunstyrelsen och dels besluta att det ska börja gälla från och med den 15 augusti 2016. Delegationsbestämmelserna och firmateckningsrätten föreslås tas upp i ny kommunal författningssamling som ersätter KFS 2016:1. Beslutet ska skickas till Elias Ercin, kommunjurist Elias Ercin Kommunjurist
KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING FÖR FALKÖPINGS KOMMUN KS 2015/XXX 002 KFS 2016:XX Delegationsbestämmelser och firmateckningsrätt för kommunstyrelsen Antagen av kommunstyrelsen den XXX7 januari 2016. Gäller från och med XXX 8 januari 2016. Innehåll Inledning... 32 1 Delegation med stöd av andra lagrum än 6 kap. 33 kommunallagen... 54 2 Inledande bestämmelser... 65 3 Delegation av allmänna ärenden... 76 4 Delegation av personalärenden i förvaltningsövergripande frågor 97 5 Delegation av personalärenden inom kommunledningsförvaltningen... 108 6 Delegation avseende ekonomiska frågor... 1310 7 Delegation av fastighetsärende... 1612 8 Delegation i naturvårdsärende... 1814 9 Delegation i övriga förvaltningsspecifika ärende... 1915 10 Delegation avseende upprättande av styrdokument som berör ITfrågor... 2016 11 Firmateckningsrätt m.m.... 2117 Inledning... 2 1 Delegation med stöd av andra lagrum än 6 kap. 33 kommunallagen... 4 2 Inledande bestämmelser... 5 3 Delegation av allmänna ärenden... 6 4 Delegation av personalärenden i förvaltningsövergripande frågor. 7 1 (22)
5 Delegation av personalärenden inom kommunledningsförvaltningen... 8 6 Delegation avseende ekonomiska frågor... 10 7 Delegation av fastighetsärende... 12 8 Delegation i naturvårdsärende... 14 9 Delegation i övriga förvaltningsspecifika ärende... 15 10 Delegation avseende upprättande av styrdokument som berör ITfrågor... 16 11 Firmateckningsrätt m.m.... 17 2 (22)
Inledning Dessa delegationsbestämmelser gäller för kommunstyrelsen och dess förvaltning, kommunledningsförvaltningen. Förvaltningschef för denna förvaltning är kommundirektören. Förvaltningen är indelad i två sektioner bestående av avdelningar (se bilaga 1). Kommundirektören och biträdande kommun-direktören ansvarar för var sin sektion. Avdelningschefer inom förvaltningen är ekonomichefen, personalchefen, kanslichefen, kommunikationschefen, IT-chefen, utvecklingschefen, näringslivschefen och stadsbyggnadschefen. Inom förvaltningen finns även chefen för infrastruktur och logistik. Med delegation enligt 6 kap. kommunallagen avses att en nämnd ger någon annan i uppdrag att självständigt fatta beslut på nämndens vägnar. Den som får ett sådant uppdrag kallas delegat. Ett beslut som en delegat fattar med stöd av dessa delegationsbestämmelser har samma rättsverkan som om det fattats av kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen kan inte ändra ett sådant beslut. Dock kan kommunstyrelsen när som helst återkalla delegationen. Enligt 6 kap. 34 får vissa typer av ärenden inte delegeras. Delegationsförbud gäller bl.a. för ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet och vissa ärenden som rör myndighetsutövning mot enskild. Det åligger beslutsfattare att inte fatta beslut som står i strid med dessa begränsningar. Vidare ska de beslut som delegeras enligt dessa bestämmelser fattas i enlighet med gällande lagar och förordningar, kommunfullmäktiges beslut, för kommunen bindande avtal och i enlighet med vägledande bestämmelser som utfärdats av kommunstyrelsen. Den delegerade beslutsrätten är därtill begränsad till kommunstyrelsens verksamhetsområde och gäller bara inom vederbörande budgetramar. Frågor som bedöms vara av principiell eller prejudicerande natur ska alltid underställas kommunstyrelsen. Om samtliga angivna delegater av någon anledning är förhindrade att fatta ett visst beslut är det kommunstyrelsens skyldighet att fatta beslutet. Om det är fara i dröjsmål har ordföranden, med förste respektive andre vice ordförande som ersättare, rätt att fatta beslutet på nämndens vägnar. Skillnaden mellan delegationsbeslut och verkställighetsbeslut Skillnaden mellan ett delegationsbeslut och ett verkställighetsbeslut är att delegationsbeslutet kan överklagas och måste anmälas till nämnden till skillnad mot verkställighetsbeslutet. Ett delegationsbeslut kännetecknas av att det föreligger alternativa lösningar och att beslutsfattaren måste göra vissa överväganden och bedömningar. Verkställighetsbeslut är däremot sådana där de anställda följer redan fastställda regler och direktiv och där det i princip inte finns något utrymme för självständiga bedömningar och alternativa beslutsmöjligheter. Sådana beslut tas löpande som en del av det dagliga arbetet. Exempel på verkställighetsbeslut är bland annat avgiftsdebitering enligt en fastställd taxa eller tilldelning av förskoleplats enligt en fastställd turordningsregel. 3 (22)
Anmälan av delegationsbeslut Ett delegationsbeslut som fattas med stöd av dessa delegationsbestämmelser ska anmälas till kommunstyrelsen vid dess nästkommande sammanträde. Anmälan ska ske genom upprättandet av ett delegationsbeslut enligt mall. Delegationsbeslutet ska skickas till kansliavdelningen för att anmälas på nästkommande sammanträde med kommunstyrelsen. Samtliga anmälda delegationsbeslut presenteras för kommunstyrelsen i form av en förteckning. Dessa delegationsbestämmelser ska ses över vid behov. En översyn ska dock alltid göras i samband med att en ny mandatperiod inletts. 4 (22)
1 Delegation med stöd av andra lagrum än 6 kap. 33 kommunallagen Ordförandebeslut Med tillämpning av 6 kap. 36 kommunallagen delegeras till ordföranden, eller vid förfall för denne till förste eller andre vice ordföranden i nu nämnd ordning, att besluta på kommunstyrelsens vägnar i ärenden som är så brådskande att styrelsens avgörande inte kan avvaktas. Sådana beslut ska anmälas vid styrelsens nästa sammanträde. Vvidaredelegation Kommundirektören får i sin egenskap av förvaltningschef och med tillämpning av 6 kap. 37 kommunallagen vidaredelegera sin beslutanderätt till annan an-ställd. Sådan vidaredelegation ska anmälas skriftligen till kommunstyrelsen. Beslut som fattas med stöd av vidaredelegation ska anmälas till kommundirektören genom att entt kopia av beslutet inges inom en vecka från beslutsdagen. Kommundirektören ska sedan anmäla beslutet som fattats med stöd av vidaredelegation till kommunstyrelsen vid dess nästkommande sammanträde. 5 (22)
2 Inledande bestämmelser 2.1 Där bestämmelserna anvisar flera delegater ska beslutet i första hand fattas av den förstnämnda delegaten ensam. Först i dennes frånvaro går beslutsrätten över till övriga delegater i angiven ordning. 2.2 Där bestämmelserna anger att kommunstyrelsens ordförande är delegat får vid dennes förfall förste vice ordföranden inträda som delegat. Om förste vice ordföranden också har förfall får andre vice ordföranden inträda som delegat. 2.3 Delegerad beslutanderätt i inköpsfrågor gäller endast inom ramen för av kommunstyrelsen antagen budget eller kostnadskalkyl för visst projekt. Med tillämpning av 6 kap. 33 kommunallagen delegeras kommunstyrelsens beslutanderätt för de ärenden som framgår av avsnitten 3 10 nedan. 6 (22)
Ärende 3 Delegation av allmänna ärenden 3.1 Remittera motioner till aktuell facknämnd med angivande av synpunkter, direktiv och tidsangivelser 3.2 Utfärda fullmakt att föra kommunstyrelsens talan inför domstol och andra myndigheter samt vid förrättningar av skilda slag 3.3 Besluta att inte utlämna allmän handling enligt offentlighets- och sekretesslagen samt att utlämna sådan handling mot förbehåll 3.4 Avge yttrande till domstol avseende överklagade beslut med undantag för laglighetsprövning enligt 10 kap. 8 kommunallagen Delegat Ordföranden 1 Ordföranden 2 Kommundirektören 3 Biträdande kommundirektören 1 Kommunjuristen 2 Kanslichefen 1 Den som fattat det överklagade beslutet 2 Kommunjuristen 3.5 Ompröva beslut enligt 27 förvaltningslagen 3.6 Pröva om förvaltningsbesvär inkommit i rätt tid samt fatta beslut om avvisning om besvären inkommit för sent 3.7 Remittera till nämnderna i andra ärenden än motioner 3.8 I brådskande fall avge yttranden till myndigheter, organisationer och andra, dock inte i laglighetsprövningar enligt kommunallagen eller i frågor av principiell natur. 1 Den som fattat det överklagade beslutet 1 2 Kommunjuristen 1 Den som fattat det överklagade beslutet 2 Kommunjuristen 1 Kommunjurist 23 Kanslichef 1 Kanslichefenommundirektören eller biträdande kommundirektören 2 Kommundirektörenanslichefen 3 Kommunjuristen Arbetsutskottet Svara på remisser från länsstyrelsen, riksdagen eller regeringen i frågor som hänför sig till kommunstyrelsens uppgifter, dock inte i frågor av principiell natur. Arbetsutskottet 7 (22)
3.9 Vid fara i dröjsmål utse ombud vid stämmor och möten, om inte bolagsordning eller annan urkund anger att detta ska göras av annat organ 3.10 Besluta om kommunens deltagande i evenemang, kampanjer, manifestationer och viljeyttringar, förutsatt att inte beslutet är av principiell betydelse, kan antas vara kontroversiellt, eller medför kostnader överstigande femett prisbasbelopp. Arbetsutskottet Arbetsutskottet 8 (22)
Ärende 4 Delegation av personalärenden i förvaltningsövergripande frågor 4.1 Leda och samordna kommunens personal- politik och utveckla förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare Delegat Personalutskottet 4.2 Leda och samordna den övergripande personaladministrativa planeringen Personalchefen 4.3 Med bindande verkan för kommunen genom kollektivavtal eller på annat sättannorledes reglera frågor rörande förhållandet till kommunens arbetstagare 1 Personalchefen 2 Ordföranden 4.4 Besluta om stridsåtgärd Personalutskottet 4.5 Avgöra frågor om tolkning och tillämpning av reglementen, avtal och andra arbetsrättsliga bestämmelser 4.6 Utfärda riktlinjer i arbetsrättsliga och personalpolitiska frågor 1 Personalchefen 2 Kommunjuristen Personalutskottet 4.7 Anställa förvaltningschefer Arbetsutskottet 4.8 Entlediga, i enlighet med av personalutskottet givna direktiv, andra nämnders förvaltningschefer 4.9 Lönesätta - i enlighet med av personalutskottet givna direktiv andra nämnders förvaltningschefer 4.10 Besluta om avstängning från tjänstgöring och disciplin påföljd i enlighet med gällande kollektivavtal Kommundirektören Kommundirektören Avdelningschefer 9 (22)
Ärende 5 Delegation av personalärenden inom kommunledningsförvaltningen 5.1 Inrätta respektive pröva återbesättande av befattning som Delegat avdelningschef samt personal på kommunledningsförvaltningen som saknar avdelningschef Kommundirektören eller biträdande kommundirektören inom sina respektive sektioner annan befattningshavare 5.2 Anställa avdelningschefer samt personal på kommunledningsförvaltningen som saknar avdelningschef Avdelningscheferr Kommundirektören eller biträdande kommundirektören inom sina respektive sektioner annan befattningshavare 5.3 Besluta om lönesättning enligt av personalutskottet angivna direktiv avseende kommundirektören och biträdande kommundirektören avdelningschefer inom kommunstyrelsens avdelningar samt personal på kommunledningsförvaltningen som saknar avdelningschef övrig personal inom kommunstyrelsens avdelningar 5.4 Bevilja ledighet i andra fall än när sådan regleras av lag eller kollektivavtal samt bevilja löneförmåner i samband med förtroendemannauppdrag, enskilda angelägenheter av vikt samt utbildning avseende kommundirektören och biträdande kommundirektören avdelningschefer samt personal på Avdelningschefer OrdförandenPersonalutskottet Kommundirektören eller biträdande kommundirektören inom sina respektive sektioner Avdelningschefer Ordföranden 10 (22)
kommunledningsförvaltningen som saknar avdelningschef annan befattningshavare inom kommunledningsförvaltningen 5.5 Fatta beslut om förbud eller medgivande av bisyssla i enlighet med Falköpings kommuns Riktlinje för bisyssla Kommundirektören eller biträdande kommundirektören inom sina respektive sektioner Avdelningschefer PersonalchefenKommundirektören 5.6 Förkorta uppsägningstid för kommundirektören och biträdande kommundirektören avdelningschefer samt personal på kommunledningsförvaltningen som saknar avdelningschef övriga tjänstemän inom kommunledningsförvaltningen 5.7 Vara förhandlingspart vid förhandling enligt 11 14 och 38 lagen om medbestämmande i arbetslivet vid förhandling med facklig organisation som företräder Personalutskottet Kommundirektören eller biträdande kommundirektören inom sina respektive sektioner Avdelningschefer avdelningschefer samt personal på kommunledningsförvaltningen som saknar avdelningschef 1 1 PersonalchefenKommundirektören eller biträdande kommundirektören inom sina respektivesektioner 2 KommundirektörenPersonalchefen övriga tjänstemän inom kommunledningsförvaltningen 5.8. Besluta om pensionsförmåner utifrån fastställda riktlinjer 5.9. Utfärda varsel/underrättelse om avsked eller uppsägning 21 Avdelningschefer 32 Personalchefen Personalchefen 1. Personalchefen 2. Kommundirektören 5.10 Entlediga samtlig personal på kommunled- 1, Personalchefen 11 (22)
ningsförvaltningen utom kommundirektören 2. Kommundirektören 12 (22)
Ärende 6 Delegation avseende ekonomiska frågor Delegat 6.1 Utse utanordnare och attestanter Ekonomichefen 6.2 Besluta om inköp av materiel, varor och tjänster inom vederbörande verksamhetsområde och inom ramen för gällande budget, men utanför gällande ramavtal eller separat avtal, till ett belopp uppgående till högst 100 000 kronor mellan 100 000 kronor och det maximala belopp för direktupphandling som anges i gällande lag om offentlig upphandling 1. Behörig befattningshavares inköp av materiel, varor och tjänster inom vederbörandes verksamhetsområde, inom ramen för gällande budget och i enlighet med giltigt ramavtal eller separat avtal betraktas som verkställighet. Detsamma gäller för behörig befattningshavares inköp under angivna minimibelopp. 6.3 Besluta om försäljning av utrangerat materiel för ett belopp uppgående till högst 200 000 kronor mellan 200 000 kronor och 500 000 kronor mellan 500 000 kronor och 1 000 000 kronor Behörig befattningshavares beslut om försäljning av utrangerat material till mindre summor än vederbörande minimibelopp är att betrakta som verkställighet. 6.4 Upplåna respektive konvertera lån upp till av kommunfullmäktige högsta angivna belopp eller på grund av särskilt av fullmäktige fattat beslut. 6.5 Besluta om placeringar av kommunens likvida medel enligt av kommunfullmäktige antagen finanspolicy. 6.6 Besluta om placering av kommunala fond- och donationsmedel. Avdelningschefer och kommunstrateger Kommundirektören eller biträdande kommundirektören inom sina respektive sektioner Avdelningschefer Kommundirektören eller biträdande kommundirektören Arbetsutskottet Ekonomichefen Ekonomichefen Ekonomichefen 1 Det maximala beloppet för år 20165 är 534 890 505 800 kr 13 (22)
6.7 Besluta om borgen, i samband med omsättning av lån upptagna av Falköpings Hyresbostäder AB eller Fastighets AB Mösseberg, med kommunal borgen. 6.8 Bevilja anslag ur näringslivsbudgeten upp till två2 prisbasbelopp Ekonomichefen Näringslivschefen över två 2 prisbasbelopp 6.9 Bevilja bidrag ur marknadsföringsbudgeten uppgående till maximalt högst två milli prisbasbelopp per deltagare och högst en tredjedels prisbasbelopp totalt till i kommunen verksam förening eller annan organisation för anordnande av måltid eller mottagning under förutsättning att det avser arrangemang som bidrar till att skänka uppmärksamhet åt Falköping, såsom mästerskap, konferenser av rikskaraktär och därmed jämställda arrangemang Arbetsutskottet 1 Näringslivschefen 6.10 Bokföringsmässig avskrivning av fordringar Ekonomichefen 6.11 Ombudgetering av medel från driftsbudget till investeringsbudget 6.12 Besluta om tilldelning i - förvaltningsövergripande upphandlingar enligt vilka kommunens nämnder/förvaltningar genom avrop kan göra inköp, s.k. ramavtal (med undantag för IT och telefoni) - upphandlingar för den egna nämnden/förvaltningen 6.13 Medge undantag från kommunens, i finanspolicyn intagna, allmänna leasingförbud 2 Kommundirektören eller biträdande kommundirektören Ekonomichefen Ekonomichefen Kommundirektören Ekonomichefen 6.14 Besluta om ramavtal för IT och telefoni IT-chefen 6.15 Bevilja anslag upp till fem prisbasbelopp till evenemang, kampanjer, manifestationer, viljeyttringar eller dylikt, förutsatt att inte beslutet är av principiell betydelse eller kan antas vara kontroversiellt. 6.15 Bevilja anslag ur kommunstyrelsens reservmedel uppgående till högst två prisbasbelopp 6.16 Bevilja prestationsbaserad ersättning ur kommunstyrelsens reservmedel uppgående till högst ett prisbasbelopp. Arbetsutskottet Arbetsutskottet 1 Kommundirektören eller biträdande kommundirektören 2 Mångfalds- och kvalitetsutvecklaren 14 (22)
15 (22)
Ärende 7 Delegation av fastighetsärende 7.1 Föra kommunstyrelsens talan inför myndigheter i fastighetsärenden samt ansöka om lagfart eller annan inskrivning i fastighetsregistret 7.2 Genom köp, byte, fastighetsbildning eller inlösen förvärva, samt genom försäljning, byte eller fastighetsbildning avhända kommunen fastighet eller fastighetsdel inom en ram av 5 prisbasbelopp inom en ram av 5 15 prisbasbelopp 7.3 Ingå avtal genom vilket kommunen på fastighet som tillhör annan än kommunen tillförsäkras rätt till servitut, ledningsrätt eller annan nyttjanderätt, respektive ingå avtal genom vilket kommunen tillhörig fastighet belastas med servitut, ledningsrätt eller annan nyttjanderätt, med eller utan vederlag. Delegat 1 Stadsbyggnadsjuristen/mMark- och exploateringsansvarige 2 Stadsbyggnadschefen 1 Stadsbyggnadsjuristen/mMark- och exploateringsansvarige 2 Arbetsutskottet 1 Stadsbyggnadsjuristen/mMark- och exploateringsansvarige 2 Mark- och exploateringsingenjören 32 Stadsbyggnadschefen 7.4 Inköpa fast egendom respektive tomträtt som försäljs vid offentlig auktion, förutsatt att kommunen direkt eller indirekt innehar fordran för vilken inköpsobjektet utgör säkerhet. 7.5 Ansöka om lagfart samt ansöka om utsträckning, nedsättning, dödning, sammanföring och relaxation av inteckningar samt utbyte av pantbrev liksom andra därmed jämförliga åtgärder. 7.6 Utfärda värdeintyg beträffande fastighet eller fastighetsdelar. 7.7 Göra framställningar till och avge yttranden över remisser från miljönämnden och byggnadsnämnden respektive såväl lantmäterimyndighet som andra statliga myndigheter och instanser avseende fastighetsbildning och bygg- 1 Stadsbyggnadsjuristen/mMark- och exploateringsansvarige 2 Stadsbyggnadschefen 1 Stadsbyggnadsjuristen/mMark- och exploateringsansvarige 2 Mark- och exploateringsingenjören 3 2 Stadsbyggnadschefen 1 Stadsbyggnadsjuristen/mMark- och exploateringsansvarige 2 Stadsbyggnadschefen 1 Stadsbyggnadsjuristen/mMark- och exploateringsansvarige 2 Stadsbyggnadschefen 16 (22)
lov. 7.8 Besluta om förvaltningsåtgärder på obebyggd kommunalmark under förutsättning att åtgärderna inte faller inom ramen för annan nämnds verksamhetsområde. 1. Stadsbyggnadsjuristen/markoch exploateringsansvarige 2. Stadsbyggnadschefen 7.8 Utlämna mark på reservation inom ramen av 15 prisbasbelopp för en längsta tid av två (2) år. 7.9 Handha kommunens tomtkö samt underteckna köpehandling avseende överlåtelse av mark till fysisk person för villabebyggelse i enlighet med gällande tomtkö-bestämmelser. 7.10 Godkänna annan nämnds förhyrning av externa lokaler om lokalbehovet inte kan tillgodoses i kommunens lokaler 7.11 Godkänna hyreskontrakt vid annan nämnds externförhyrning av lokal om hyrestiden överstiger 10 år eller lokalhyran överstiger 10 prisbasbelopp per år.vid annan nämnds externförhyrning av lokal 1 Stadsbyggnadsjuristen/mMark- och exploateringsansvarige 2 Mark- och exploateringsingenjören 3 2 Stadsbyggnadschefen 1 Stadsbyggnadsjuristen/mMark- och exploateringsansvarige 2 Mark- och exploateringsingenjören 3 2 Stadsbyggnadschefen Arbetsutskottet Arbetsutskottet 17 (22)
Ärende 8 Delegation i naturvårdsärende 8.1 Avge yttrande till länsstyrelsen i fråga om verksamhet eller åtgärd som kan antas medföra betydande miljöpåverkan ur naturvårdssynpunkt. 8.2 Avge yttrade till länsstyrelsen i ärende om dispens från andra föreskrifter inom områdesskydd. 8.3 Avge yttrande till Skogsstyrelsen i ärende om bildande av biotopskyddsområde samt i andra ärenden om föreskrifter om biotopskydd. 8.4 Avge yttrande i miljödomstol i ärende om tillstånd till vattenverksamhet. 8.5 Avge yttrande till länsstyrelsen i ärende om tillstånd till markavvattning. 8.6 Avge yttrande till länsstyrelsen eller Skogsstyrelsen i ärende om anmälan för samråd för verksamhet/åtgärd som väsentligt kan komma att ändra eller skada naturmiljön. 8.7 Avge yttrande till länsstyrelsen i ärende om undantag från terrängkörningslagen. 8.8 Avge yttrande till Skogsstyrelsen om slutavverkning, skyddsdikning och/ eller naturhänsyn. 8.9 Avge yttrande till länsstyrelsen i ärende om bevarandeplaner för Natura 2000. 8.10 Ansöka om statsbidrag till kalkning av sjöar och vattendrag 8.11 Avge yttrande till Skogsstyrelsen i ärende avseende samråd om planerat naturvårdsavtal. 8.129 Avge yttrande till miljönämnden i ärende om dispens från områdesskydd. 8.130 Ansöka om bidrag till lokala naturvårdsprojekt enligt förordning (2003:598) om statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt. 8.141 Ansöka om stöd samt utbetalning av stöd till natur- och kulturmiljövårdsåtgärder i skogen (Nokås). Delegat 1 Stadsbyggnadschefen 2 Kommunekologen 1 Stadsbyggnadschefen 2 Kommunekologen 1 Stadsbyggnadschefen 2 Kommunekologen 1 Stadsbyggnadschefen 2 Kommunekologen 1 Stadsbyggnadschefen 2 Kommunekologen 1 Stadsbyggnadschefen 2 Kommunekologen Kommunekologen Kommunekologen Kommunekologen Kommunekologen Kommunekologen 1 Stadsbyggnadschefen 2 Kommunekologen 1 Stadsbyggnadschefen 2 Kommunekologen 1 Stadsbyggnadschefen 2 Kommunekologen 18 (22)
Ärende 9 Delegation i övriga förvaltningsspecifika ärende 9.1 Besluta i frågor om användande av kommunens heraldiska vapen. Delegat 1 Kommunikationschefen 2 Kommundirektören eller biträdande kommundirektören 9.3 Avge yttrande enligt 18 kameraövervakningslag Kommunjuristen 9.4 Avge yttrande i folkbokföringsärenden. Kommunjurist 9.45 Avge yttrande över planer från grannkommuner. Arbetsutskottet 9.56 Lämna uppdrag till miljönämnden och byggnadsnämnden att avge yttrande på kommunens vägnar i ärende som gäller tillstånd enligt miljöbalken. 9.67 Besluta i ärende om fastställande av belägenhetsadresser enligt 10 lagen om lägenhetsregister respektive lägenhetsnummer enligt 11 samma lag. Arbetsutskottet 1:e mätningsingenjören 19 (22)
Ärende 10 Delegation avseende upprättande av styrdokument som berör IT-frågor 10.1 Fastställande av generell systemsäkerhetsplan. Omfattar kommunens nätverk. Innehåller konkreta mål och ramar för IT-säkerheten kring kommunens nätverk. 10.2 Fastställande av särskild systemsäkerhetsplan per system. Omfattar konkreta mål och ramar för ITsäkerheten kring enskilda system. 10.3 Fastställande av generell säkerhetsinstruktion. Omfattar kommunens nätverk. Innehåller generella säkerhetsregler och instruktioner för kommunens nätverk. 10.4 Fastställande av kompletterande säkerhetsinstruktion per system. Innehåller särskilda säkerhetsregler för enskilda system. 10.5 Fastställande av säkerhetsinstruktion för alla användare. Innehåller generella säkerhetsregler och instruktioner för användare kommunens nätverk. 10.6 Fastställande av kompletterande säkerhetsinstruktioner för en grupp av användare. Innehåller särskilda säkerhetsregler för användare av enskilda system. Delegat Säkerhetssamordnaren Systemägare IT-chefen Systemägare IT-chefen Systemägare 10.7 Fastställande av avbrottsplan per system. Systemägare 10.8 Fastställande av katastrofplan, administrativa nätverket. Säkerhetssamordnaren 20 (22)
Ärende 11 Firmateckningsrätt m.m. 11.1 Avtal, andra handlingar och skrivelser som beslutas av kommunstyrelsen Delegat Ordföranden eller vid förfall för denne i tur och ordning av förste vice ordföranden respektive andre vice ordföranden och kontrasigneras av kommundirektören eller, då denne har förfall, av biträdande kommundirektören eller kanslichefen alternativt kommunjurist. Avtal, andra handlingar och skrivelser som beslutas av kommunstyrelsens utskott Utskottets ordförande, eller vid förfall för denne av utskottets vice ordförande, och för vederbörande utskott kontrasigneras av ytterligare en av följande personer. Kommundirektören, biträdande kommundirektören personalchefen respektive kommunstrategen inom mångfalds- och kvalitétsutvecklingaren 11.2 Borgen i samband med omsättning av lån, upptagna av Falköpings Hyresbostäder AB med kommunal borgen. 11.3 Undertecknande av handlingar avseende lån/bankgarantier upptagna enligt delegationsordningen samt därmed jämförliga handlingar. 11.4 Samtliga ramavtal med undantag för sådana som avser inköp av IT och telefoni. Ekonomichefen och redovisningschefen i förening. Ekonomichefen och redovisningschefen i förening. Ekonomichefen och redovisningschefen i förening. 11.5 Ramavtal som avser inköp av IT och telefoni IT-chefen och driftschefen vid IT-enheten i förening 21 (22)
11.6 Avtal, andra handlingar och skrivelser i övrigt som inte erfordrar beslut av kommunstyrelsen (eller dess arbetsutskott) eller som anställd i kommunen,tjänsteman eller utskott kan besluta om på delegation av kommunstyrelsen ska för utskott undertecknas av för kommunledningsförvaltningen undertecknas av för respektive avdelning inom kommunledningsförvaltningen undertecknas av för respektive ansvarsområde inom kommunledningsförvaltningen undertecknas av Utskottets ordförande, och om ordföranden har förfall av vice ordföranden Kommundirektören eller biträdande kommundirektören inom sina respektive sektioner ARespektive avdelningschefen Ansvarig handläggareberörd tjänsteman Denna kommunala författningssamling ersätter KFS 2015:5. 22 (22)
Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2016-06-22 Sida 1 (1) 104 Dnr 2016/00328 003 Reglemente för kommunfullmäktiges demokratiberedning Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen (beslutas av kommunfullmäktige) 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta upprättat förslag på reglemente för demokratiberedningen. 2 Reglementet tas upp i kommunal författningssamling och gäller från och med den 1 september 2016. Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade den 25 oktober 2015, 123, att inrätta en demokratiberedning för innevarande mandatperiod. Beredningen är organisatoriskt placerad under kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige har i samband med beslutet att inrätta beredningen även gett beredningen uppdrag och beslutat om dess sammansättning. Kommunledningsförvaltningen har tagit fram ett förslag på reglemente för beredningen där det redogörs för bland annat beredningens arbetssätt. Bland annat framgår att beredningen ska arbeta för stärkt demokrati och en utvecklad förtroendemannaorganisation och därmed tar över tidigare förtroendemannagruppens uppgifter. Beredningen ska arbeta förvaltningsövergripande och bedriva arbetet så att utrymme skapas för diskussion om demokratifrågor. Vid beredningens möten förs mötesanteckningar som anmäls till kommunfullmäktige för kännedom. Beredningens roll och funktion ska följas upp inför mandatperiodskiftet år 2018 för att sedan eventuellt permanentas. Tjänsteutlåtandet, daterat den 13 juni 2016, har utarbetats av kanslichef Linda Karelid. Paragrafen skickas till Kommunstyrelsen Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks
TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (1) 2016-06-13 KS 2016/00328 003 Kommunstyrelsen Reglemente för kommunfullmäktiges demokratiberedning Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta upprättat förslag på reglemente för demokratiberedningen. 2 Reglementet tas upp i kommunal författningssamling och gäller från och med den 1 september 2016. Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade den 25 oktober 2015, 123, att inrätta en demokratiberedning för innevarande mandatperiod. Beredningen är organisatoriskt placerad under kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige har i samband med beslutet att inrätta beredningen även gett beredningen uppdrag och beslutat om dess sammansättning. Kommunledningsförvaltningen har tagit fram ett förslag på reglemente för beredningen där det redogörs för bland annat beredningens arbetssätt. Bland annat framgår att beredningen ska arbeta för stärkt demokrati och en utvecklad förtroendemannaorganisation och därmed tar över tidigare förtroendemannagruppens uppgifter. Beredningen ska arbeta förvaltningsövergripande och bedriva arbetet så att utrymme skapas för diskussion om demokratifrågor. Vid beredningens möten förs mötesanteckningar som anmäls till kommunfullmäktige för kännedom. Beredningens roll och funktion ska följas upp inför mandatperiodskiftet år 2018 för att sedan eventuellt permanentas. Beslutet ska skickas till Demokratiberedningen Anna-Karin Linder, administratör Linda Karelid, kanslichef Linda Karelid Kanslichef Kansliavdelningen Linda Karelid Kanslichef linda.karelid@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan 9 521 81 Falköping Telefon 0515-88 50 00 kommunen@falkoping.se www.falkoping.se Bankgiro 991-2478 Plusgiro 3 21 38-0 Org nr 212000-1744
KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING FÖR FALKÖPINGS KOMMUN KS 20XX/X XX KFS 2016:XX Reglemente för kommunfullmäktiges demokratiberedning Antaget av kommunfullmäktige den X 2016. Gäller från och med den X 2016. Utöver det som föreskrivs om fullmäktigeberedningar i kommunallagen gäller bestämmelserna i detta reglemente. Mandatperiod 1 Kommunfullmäktige har den 26 oktober 2015, 123, beslutat att inrätta en demokratiberedning för innevarande mandatperiod. Sammansättning 2 Beredningen ska bestå av en ledamot och en ersättare från varje parti representerat i kommunfullmäktige. Avgår en ledamot eller ersättare i utskottet, ska fyllnadsval snarast förrättas. Ersättarna får närvara vid sammanträdet. Kommunfullmäktige utser ordförande. Ordförande 3 Till ordförande för beredningen har fullmäktige den 26 oktober 2016, 123, utsett kommunfullmäktiges förste vice ordförande och uppdraget gäller mandatperioden 2014 2018. Om ordföranden i beredningen på grund av sjukdom eller av annat skäl är hindrad att fullgöra sitt uppdrag för tid överstigande en månad, får fullmäktige utse en annan ledamot i beredningen att som ersättare för ordföranden fullgöra dennes uppgifter. 1 (3)
Uppgifter 4 Beredningens uppdrag är följande. Utveckla och införa kommungemensamma arbetsformer för medborgardialog Ansvara för kommungemensam kompetensutveckling för förtroendevalda Utreda och införa system för uppföljning av kommunens demokratiarbete Utreda förutsättningarna för utvecklad e-demokrati Ansvara för uppföljning och utredning av den politiska organisationen (motsvarande förtroendemannautredning) inför mandatperioden år 2019 2022 Utreda frågan om allmänhetens frågestund Beredningen ska särskilt beakta ojämlika förutsättningar för medverkan i demokratiska processer Beredningens roll och funktion ska följas upp inför mandatperiodskiftet år 2018 för att sedan eventuellt permanentas. Beredningen ska arbeta för stärkt demokrati och en utvecklad förtroendemannaorganisation och tar därmed bland annat över tidigare förtroendemannagruppens uppgifter. Beredningens rätt att kalla utomstående 5 Beredningen äger rätt att kalla förtroendevalda och anställda inom kommunens verksamhet samt ledamöter i styrelserna för kommunens heloch delägda bolag samt tjänstemän i dessa bolag, samt annan person till sitt sammanträde om beredningen finner det erforderligt för fullgörande av sitt uppdrag. Arbetssätt 6 Beredningen ska arbeta förvaltningsövergripande och bedriva arbetet så att utrymme skapas för diskussion om demokratifrågor. Beredningen svarar gentemot medborgare, massmedia och andra intressenter för information om beredningens arbete. Beredningen bereder de ärenden inom sitt uppgiftsområde som fullmäktige ska avgöra. Beredningen får väcka ärenden inom sitt uppgiftsområde som fullmäktige ska avgöra. Beredningen får hos fullmäktige göra de framställningar inom sitt uppgiftsområde som beredningen finner påkallade. 2 (3)
Sammanträden 7 Beredningen sammanträder på dag och tid som beredningen bestämmer samt när ordföranden anser att det behövs. Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. Kallelsen ska vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen ska på ett lämpligt sätt skickas till varje ledamot och ersättare, samt annan person som får närvara vid sammanträdet, senast fem dagar före sammanträdesdagen. Kallelsen skickas elektroniskt. I undantagsfall får kallelse ske på annat sätt. Kallelsen bör åtföljas av föredragningslistan. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan ska bifogas kallelsen. Mötesanteckningar 8 Vid beredningens möten förs mötesanteckningar. Rapportering till fullmäktige 9 Beredningens mötesanteckningar anmäls till fullmäktige för kännedom. -------------------------------------------------------------------------------------------- 3 (3)
Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2016-06-22 Sida 1 (2) 105 Dnr 2015/00618 171 Handlingsprogram om skydd mot olyckor för Falköping och Tidaholms kommuner 2016 2019 Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen (beslutas av kommunfullmäktige) 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige anta framtaget handlingsprogram om skydd mot olyckor för Falköpings och Tidaholms kommuner 2016 2019. Bakgrund Räddningstjänsten har tagit fram ett handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor (2003:778) för antagande i kommunfullmäktige. Sedan den 1 januari år 2004 gäller lagen om skydd mot olyckor (2003:778). Lagen ställer ett tydligt krav på den enskilde och dennes ansvar att skydda sig mot olyckor. Med enskild avses bland annat privatpersoner, företag och organisationer. En kommun är både myndighet och enskild. Myndighet i egenskap av tillsynsutövare och enskild i egenskap av fastighetsägare och verksamhetsutövare. Kommunen ska se till att åtgärder vidtas så att bränder och skador till följd av bränder förebyggs. Kommunen ska också verka för skydd mot andra olyckor än bränder. Detta utan att andras ansvar inskränks. En kommun ska också ha handlingsprogram för räddningstjänst och förebyggande verksamhet. Handlingsprogrammet beskriver delar av det systematiska säkerhetsarbetet som bedrivs i kommunerna Falköping och Tidaholm. För den gemensamma organisationen har Falköpings kommun utsetts att vara värdkommun. Handlingsprogrammet ska antas av kommunfullmäktige i Tidaholms kommun och i Falköpings kommun. Som underlag till handlingsprogrammet finns bilagor som omfattar bland annat en riskanalys. Dessa antas och revideras av räddningsnämnden. Yttranden från andra nämnder Innan kommunfullmäktige beslutar att fastställa programmet har berörda nämnder, i enlighet med beredningskravet i kommunallagen, beretts tillfälle att yttra sig. Yttranden har inkommit från kompetens- och arbetslivsnämnden, tekniska nämnden, barn- och utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden. Nämnderna har beslutat att tillstyrka förslaget. Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks
Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2016-06-22 Sida 2 (2) Barn- och utbildningsnämnden har ett kompletterings- och ändringsförslag enligt följande. Det är viktigt att analysera vilka risker för olyckor som kan finnas i en kommun. Detta har också gjorts i det handlingsprogram som tagits fram. Det skulle dock vara önskvärt med komplettering avseende risker i kommunen, kapitel 4 i analysdelen av materialet. Här hade man kunnat komplettera med risker i samband med skolverksamhet, t.ex. skolbränder, hot och våld och andra händelser i skolmiljö. Punkt 4.6 skulle behöva omformuleras och utvecklas mera. Genomgående för handlingsplanen är att den behöver få en språklig genomgång och förbättring. Underlaget har reviderats efter inkomna synpunkter. Kommunledningsförvaltningen föreslår mot bakgrund av ovanstående att kommunfullmäktige antar framtaget handlingsprogram om skydd mot olyckor. Tjänsteutlåtandet, daterat den 9 juni 2016, har utarbetats av kanslichef Linda Karelid. Paragrafen skickas till Kommunstyrelsen Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks
TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) 2016-06-09 KS 2015/00618 171 Kommunstyrelsen Handlingsprogram om skydd mot olyckor för Falköpings och Tidaholms kommuner 2016 2019 Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige anta framtaget handlingsprogram om skydd mot olyckor för Falköpings och Tidaholms kommuner 2016 2019. Bakgrund Räddningstjänsten har tagit fram ett handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor (2003:778) för antagande i kommunfullmäktige. Sedan den 1 januari år 2004 gäller lagen om skydd mot olyckor (2003:778). Lagen ställer ett tydligt krav på den enskilde och dennes ansvar att skydda sig mot olyckor. Med enskild avses bland annat privatpersoner, företag och organisationer. En kommun är både myndighet och enskild. Myndighet i egenskap av tillsynsutövare och enskild i egenskap av fastighetsägare och verksamhetsutövare. Kommunen ska se till att åtgärder vidtas så att bränder och skador till följd av bränder förebyggs. Kommunen ska också verka för skydd mot andra olyckor än bränder. Detta utan att andras ansvar inskränks. En kommun ska också ha handlingsprogram för räddningstjänst och förebyggande verksamhet. Handlingsprogrammet beskriver delar av det systematiska säkerhetsarbetet som bedrivs i kommunerna Falköping och Tidaholm. För den gemensamma organisationen har Falköpings kommun utsetts att vara värdkommun. Handlingsprogrammet ska antas av kommunfullmäktige i Tidaholms kommun och i Falköpings kommun. Som underlag till handlingsprogrammet finns bilagor som omfattar bland annat en riskanalys. Dessa antas och revideras av räddningsnämnden. Kansliavdelningen Linda Karelid Kanslichef linda.karelid@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan 9 521 81 Falköping Telefon 0515-88 50 00 kommunen@falkoping.se www.falkoping.se Bankgiro 991-2478 Plusgiro 3 21 38-0 Org nr 212000-1744
2(2) Yttranden från andra nämnder Innan kommunfullmäktige beslutar att fastställa programmet har berörda nämnder, i enlighet med beredningskravet i kommunallagen, beretts tillfälle att yttra sig. Yttranden har inkommit från kompetens- och arbetslivsnämnden, tekniska nämnden, barn- och utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden. Nämnderna har beslutat att tillstyrka förslaget. Barn- och utbildningsnämnden har ett kompletterings- och ändringsförslag enligt följande. Det är viktigt att analysera vilka risker för olyckor som kan finnas i en kommun. Detta har också gjorts i det handlingsprogram som tagits fram. Det skulle dock vara önskvärt med komplettering avseende risker i kommunen, kapitel 4 i analysdelen av materialet. Här hade man kunnat komplettera med risker i samband med skolverksamhet, t.ex. skolbränder, hot och våld och andra händelser i skolmiljö. Punkt 4.6 skulle behöva omformuleras och utvecklas mera. Genomgående för handlingsplanen är att den behöver få en språklig genomgång och förbättring. Underlaget har reviderats efter inkomna synpunkter. Kommunledningsförvaltningen föreslår mot bakgrund av ovanstående att kommunfullmäktige antar framtaget handlingsprogram om skydd mot olyckor. Beslutet ska skickas till Räddningstjänsten Tidaholms kommun Linda Karelid Kanslichef
Skydd mot olyckor Handlingsprogram Enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Falköping- Tidaholm 2016-2019 Antagen av Kommunfullmäktige i Falköpings kommun 2016-xx-xx Antagen av Kommunfullmäktige i Tidaholms kommun 2016-xx-xx 1
Innehåll Inledning... 4 Övergripande mål... 5 Nationella mål... 5 Kommunernas övergripande mål... 5 Hur arbetet med skydd mot olyckor är ordnat... 6 Operativ förmåga... 6 Allmänt... 6 Brandvatten... 7 Samverkan... 7 Insatsförmåga vid stora olyckor och katastrofer... 7 Insatsförmåga under höjdberedskap... 7 Varning till allmänheten... 8 Avtal finns med etermedia om sändning av varningsmeddelanden.... 8 Insatsutvärdering och olycksundersökning... 8 Verksamhet vid extraordinär händelse... 8 Räddningstjänstens förebyggande organisation... 9 Kompetens... 9 Tillsynsverksamhet... 9 Tillstånd brandfarliga och explosiva varor... 10 Delegationer... 10 Samverkan i förebyggande syfte... 10 Skriftlig redogörelse... 10 Rengöring och kontroll av brandskyddet... 11 Eldning utomhus... 11 Enheten för stöd och utveckling... 11 Sammanfattning av riskanalys... 12 Mål för verksamheten... 13 Prioriterade områden... 13 Antalet byggnadsbränder ska minska och de skador som de medför ska minska.... 13 Den enskildes förmåga att förebygga och hantera olyckor ska stärkas... 13 Räddningstjänsten ska vara en stark aktör i kommunernas säkerhetsarbete... 13 Räddningstjänstens förmåga att hantera olyckor ska stärkas.... 14 Säkerhetsmål... 14 Uppföljning av mål... 14 Bilaga 1 Förklaringar... 15 Bilaga 2, Operativ förmåga... 16 Resurser... 16 Kompetens... 16 Larmning... 17 Ledning... 17 Bilaga 3, Avtal... 23 2
Bilaga 4, Flödesschema insats- och olycksutredningar.... 24 Bilaga 5, Insatstider... 25 Bilaga 6 Riskanalys... 26 1. Inledning... 4 1.1 Syfte... 4 1.2 Mål... 4 1.3 Avgränsningar... 4 2. Bakgrunds faktorer... 4 3. Insatsstatistik under 10 år... 6 3.1 Sammanfattning av insatsstatistik... 9 4. Risker i kommunerna... 9 4.1 Större industrier... 9 4.2 Kommunikationsolyckor... 9 4.3 Brand... 10 4.4 Naturolyckor... 10 4.5 Kulturhistoriska byggnader... 10 4.6 Sociala riskfaktorer... 10 4.7 Vårdanläggningar... 11 4.8 Logistik center Skaraborg... 12 5. Insatsanalys... 12 6. Slutsatser... 12 3
Inledning Sedan den 1 januari 2004 gäller Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO). Lagen ställer ett tydligt krav på den enskilde och dennes ansvar att skydda sig mot olyckor. Med enskild avses bland annat privatpersoner, företag och organisationer. En kommun är både myndighet och enskild. Myndighet, i egenskap av tillsynsutövare och enskild i egenskap av fastighetsägare och verksamhetsutövare. Kommunen skall se till att åtgärder vidtas så att bränder och skador till följd av bränder förebyggs. Kommunen skall också verka för skydd mot andra olyckor än bränder. Detta utan att andras ansvar inskränks. En kommun skall också ha handlingsprogram för räddningstjänst och förebyggande verksamhet. Det finns två paragrafer i lagstiftningen (LSO) som anger att handlingsprogram skall upprättas: 3 kap 3 En kommun skall ha ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet. I programmet skall anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. I programmet skall också anges hur kommunens förebyggande verksamhet är ordnad och hur den planeras. Handlingsprogrammet skall antas av kommunfullmäktige för varje ny mandatperiod. Innan programmet antas skall samråd ha skett med de myndigheter som kan ha ett väsentligt intresse i saken. Kommunfullmäktige kan uppdra åt kommunal nämnd att under perioden anta närmare riktlinjer. I ett kommunalförbund skall handlingsprogrammet antas av den beslutande församlingen. Regeringen får, om det finns synnerliga skäl, på framställning av den myndighet som regeringen bestämmer besluta om ändring av ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet. 3 kap 8 En kommun skall ha ett handlingsprogram för räddningstjänst. I programmet skall anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. I programmet skall också anges vilken förmåga kommunen har och avser att skaffa sig för att göra sådana insatser. Som en del av förmågan skall anges vilka resurser kommunen har och avser att skaffa sig. Förmågan skall redovisas såväl med avseende på förhållandena i fred som under höjd beredskap. Handlingsprogrammet skall antas av kommunfullmäktige för varje ny mandatperiod. Innan programmet antas skall samråd ha skett med de myndigheter som kan ha ett väsentligt intresse i saken. Kommunfullmäktige kan uppdra åt kommunal nämnd att under perioden anta närmare riktlinjer. I ett kommunalförbund skall handlingsprogrammet antas av den beslutande församlingen. Regeringen får, om det finns synnerliga skäl, på framställning av den myndighet som regeringen bestämmer besluta om ändring av ett handlingsprogram för räddningstjänst Detta handlingsprogram beskriver delar av det systematiska säkerhetsarbetet som bedrivs i kommunerna Falköping och Tidaholm. För den gemensamma organisationen har Falköpings kommun utsetts att vara värdkommun. 4
Enligt beslut från kommunstyrelserna har räddningstjänsten i uppdrag att samordna arbetet i områdena. Skydd mot olyckor Extraordinära händelser Räddningstjänst under höjd beredskap Internt skydd Försäkringsfrågor LSO anger att handlingsprogrammet skall omfatta minst olyckor som kan föranleda räddningsinsats. Detta gäller både den operativa som den förebyggande verksamheten. Kommunerna skall verka för skydd mot andra olyckor än bränder det finns därför inget som hindrar att handlingsprogrammet omfattar hela olycksspektrat. De flesta olyckor som inträffar föranleder ingen räddningsinsats. Handlingsprogrammet omfattar också andra områden än de som föranleder räddningsinsats. Övergripande mål Nationella mål I lagen om skydd mot olyckor finns två nationella mål. 1 kap 1 Bestämmelserna i denna lag syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. 1 kap 3 Räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. Kommunernas övergripande mål I Falköping och Tidaholm skall alla människor ha en säker och trygg miljö. Antalet döda och skadade till följd av olyckor skall minska. Konsekvenserna efter olyckor eller oönskade händelser på människor, egendom och miljön skall minimeras. Kommunerna skall stödja den enskildes förmåga att skydda sig mot olyckor. 5
Hur arbetet med skydd mot olyckor är ordnat Figur Räddningstjänstens organisation Operativ förmåga Allmänt Inriktningen av operativa förmågan är att snabbt komma till olycksplatsen med personal för att bryta skadeutvecklingen i den tidiga delen av olycksförloppet och samtidigt skicka enheter för att hantera olyckan i senare och eventuellt mer omfattande skede. Den mängd resurser som bedöms gå åt vid varje olyckstyp uttrycks i räddningsstyrkor och består av en eller flera taktiska enheter. Exempel på taktiska enheter är: släck/räddningsenhet, vattenenhet, höjdenhet, förstainsatsperson, specialenhet, ledningsenhet. Räddningstjänstens insatsförmåga hos räddningsstyrkorna i Falköping och Tidaholms kommuner är att ha utrustning och kompetens för att med angivna styrkor och angivna anspänningstider (tid från larm till fordon lämnar stationen) egenhändigt eller tillsammans hantera de mest frekvent förekommande olyckor som t.ex. lägenhetsbrand, villabrand, industribrand samt trafikolyckor. För mer komplexa olyckor t.ex. stor tågolycka, omfattande industribrand eller olycka med omfattande utsläpp av farligt ämne krävs även samverkan med andra räddningstjänster. *Se även bilaga 2, operativ förmåga.*anspänningstid=maximal tid från larm till att fordon/resurs påbörjar insats. 6