Gambia 081208-081215. En omtumlande resa. Prolog. 081207 söndag Vid köksbordet tar vi de första tabletterna med malariaprofylax. Efter att ha svalt dem berättar Tord att personalen på Apoteket betonat vikten av att läsa bipacksedeln. Så det blev högläsning till adventsljusets sken. Det var magont, huvudvärk nässelutslag, sömnsvårigheter, yrsel, håravfall, kräkningar, diarré, illamående och så vanligt som en på tio. För att fördriva tiden i avvaktan på biverkningar tog vi en promenad i skymningen. Det blev sopstationen miljöborgen -, Älgstigen, hundbadet och lagom till Byvägen fick jag både illamående och huvudvärk. Jag som aldrig har huvudvärk. Tord fick ont i magen, och illamående. Resväskorna färdigpackade. Förberedda för några timmars sömn. Väckarklockan stod på 02.00. Lade oss fulla av tillförsikt. Omöjligt att sova. Feber kändes det som och illamående. Tord och jag hade precis samma problem. Efter flera timmar domnade vi bort. Det blev väl två timmars skönhetssömn Flykten från mörkret.
081208 måndag Lagom insomnade väcktes vi av varsin väckarklocka. Kaffebryggaren var laddad så den behövde bara en knapptryckning. Enhälligt beslut om att flygresan inte skulle spetsas vare sig med vin eller malariatabletter. Profylaxen fick vänta tills vi landat. Elaka myggor skulle få hålla sig på behörigt avstånd. Dusch och adjöklapp till de katter som var inomhus. De stirrade förundrat på våra aktiviteter. Trafiken denna måndags otta var i stort sett obefintlig. Vi blev omkörda av några bilar. Incheckning utan problem. Vårt lilla bagage fick hjälpa en gambiansk kvinna som vekligen hade övervikt. 9 kg trots att hon fick tio kilo av oss. Så flög vi på timme ut och timme in. Åt, drack mineralvatten, åt, drack mineralvatten, åt drack mineralvatten Kunskaperna om blodpropp gagnar inte försäljningen på flyget. Dessutom hade jag draperat benen i stödstrumpor Ja, jag tog med en solhatt också. Mellanlandning på Teneriffa med kort besök i deras terminal. Jag drog av mig en massa kläder. Skön klimatanpassning till 30 graders värme. Två timmar senare trampade vi Gambiansk mark. Jag var helt lagom klädd i sommarklänning medan Tord såg lite varm ut i långbyxor dock ljusa och skjorta. Bagaget kom på band och efter en stund även våra väskor. Jag träffade lärare från Smedshagsskolan i Hässelby som var på väg att hälsa på sin vänskola.
Tro det eller ej men det var inte bara att ta sin väska och gå ut till den väntande Vingbussen. Bagaget skulle röntgas igen! Vet inte vad de letade efter men det måste helt klart vara något som den nitiska personalen på Arlanda lyckats missa. Vi lyckades nästan värja oss mot tjänstvilliga gambianer som absolut ville dra våra väskor till bussen för en bra peng. Den sista attacken klarade vi inte och blev några pengar fattigare. Det gick bra med svensk tjuga. På Banjuls flygplats Myntsorten heter Dalasi, GMD. En dalasi är ungefär 33 öre, om man växlar på rätt ställe, dvs inte på hotellen. Enkelt att räkna med. Bussresan till hotellet varade en halvtimme. Vingresors information handlade som vanligt mest om deras aktiviteter. Kartan som de delade ut var kopierad o dessutom hade någon skrivit något på finska? på den. Dödströtta kom vi till hotellet. Med tvekan lämnade vi våra väskor för uppbärning på rummet. Dricks med vilka pengar då??? Nästa gång ska vi ha med växelmynt i parti o minut. Vårt rum trevligt med AC som gjort det iskallt. Vi ökade på temperaturen till 25 grader. Fortfarande kallt.
Tord engagerade sig genast i säkerhetsboxen. Han hann precis få igen den med egen kod när strömmen gick. Sedan gick inte eländet att få upp. Den hade glömt koden helt enkelt. Personal från receptionen assisterade senare och vi fick kontroll över boxen igen. Första promenaden i varmt mörker. Redan inne på hotellområdet kommer en pratsam gambian fram och ville ge oss varsitt armband. Det gör man till alla turister påstod han. Han visade oss var vi kunde köpa vatten. För 100 Dalasi fick vi sex flaskor. Jag kände oss lurade. Vår pratsamme vän bar hem flaskorna åt oss och ville sedan ha bidrag till trummor för att vi fått armbanden. Han hade turnerat i Sverige sa han. Nu är kommande turné inställd och armbanden har återgått i hans ägo. Middag blev fisk med god sås. Ett glas syrligt vin och varsin malariatablett. Vi hoppas att alla biverkningarna är avklarade under sömnen. SMS till några i Sverige, vet ej om det kom fram. Vi stängde av ACn innan vi la oss med fleecepläd över oss.
081209 tisdag Sovit som klubbade oxar. Svalt o skönt i rummet. Vaknade precis när det var dags att kliva upp för frukost och Ving info. Det blev lite hastigt med frukosten. Jag fick mina bacon o ägg. Tord sin yoghurt med flingor. Båda nöjda. Toppade med kaffe och Probiotikapiller. Uppvaktade av röd och vitfläckig hankatt. Ganska mager och väldigt hungrig. Promenad till grannhotellet Bungalow Beach för att få information. En kort promenad på två minuter och en man som ville arrangera safari, plus ett antal som vi dock lyckades ignorera. Åter i rummet beslöt vi starta ACn igen. Det gick inte stendött. Försökte med batteribyte i fjärrkontrollen men det hade ingen inverkan. Receptionen igen som lovade åtgärda felet. Tänkte försöka få kontakt med yttervärlden via Internet men det gick inte. Killen som skötte detta hade nämligen börjat fira Tobaksi. Det är typ julafton och innebär att allt stänger. Vi får vänta tills i morgon eller torsdag med att internetta. Fick i alla fall veta att det går att koppla upp sig trådlöst så vi kan alltså använda laptopen. Insmorda med Sf 30 begav vi oss ut på promenad på stranden. Sanden var inte så vit utan mera svartgrå. Vi gick i vattenbrynet och först kändes vågorna iskalla. Det
blev riktigt skönt sedan. Vakter utposterade på stränderna nära hotellens murar. Neongula skjortor i reflexvästtyg gjorde att de syntes väldigt bra. Lunch i en av hotellets restauranter Gecko. Fisk på menyn igen med varsin plocktallrik. Gott och lite för mycket egentligen. Ölen är lokalt bryggd och heter JulBrew. Passade ju bra med tanke på årstiden! Men Jul är i detta fall sista stavelsen i Banjul, huvudstaden. Återkomsten till rummet gjorde klart att antingen var ACn räddningslöst förlorad eller ingen hade varit där och tittat till den. Vilade middag. Ny strandpromenad. Tord har blivit promenadbiten. Denna gång tog vi riktning norrut för att se vad som doldes bakom en udde. Det visades vara en till udde. Satsade på solbränna genom att smörja oss med mera klet Sf 30 trots mulet väder. Såg att Tord blivit röd på halsen glömt smörja där tidigare men nu blev det desto mer. Stegis fick inte följa med denna gång. Vi gick i vattenbrynet. Skönt med svalka på fötterna. Den sand som är torr har konsistens som potatismjöl. Två gånger blev vi indragna i reklamdiskusssioner för restauranter. Hård konkurrens råder säkert. Hemkomna blev det dags för mobiltelefonering till Sverige. Otroligt att sitta på balkongen på hotellet i Gambia och ringa till dottern i Linköping loud and clear lika bra linje till Ockelbo. Tro det eller ej men plötsligt fungerade ACn. Nu ska vi ordna behaglig sovtemperatur.
Middag med åtföljande Manhattan dry. Satt en stund på stranden och tittade på solnedgången. Några foton blev det. Spännande att se om det blir någon inernetuppkoppling i morgon.
081210 Nobeldagen, onsdag Den allra första Nobeldagen som jag inte följt firandet på TV. 971210 var den dagen lilla valpen Frasse flyttade in. Han låg på min mage och sov medan jag tittade på firandet i Blå Hallen. Frukost och om vanligt don efter person. Yoghurt och flingor till den ene av oss. Ägg och korv till den andra. Den ene tog en croissant bara för glädje. Den andra pratade med tiggarkatten. I dag bröts Nobel-TV-tittar- traditionen. Efter detta gav vi oss n i Internetworld/hotspot för 30 dalasier en timme. Med egen laptop kollade vi mail, skrev på Tofsösidan, försökte hämta SVD vilket sket sig. Det skiter sig ofta hemma också så varför det inte skulle göra det i Gambia verkar vara helt naturligt. Hann också titta på en film från butiken i Vagnhärad. Allt såg bra ut.
Sedan gav vi oss ut på promenader. Först två km åt ena och sedan två km åt andra hållet vilket resulterade i att vi inte kom någonstans. Till slut hade vi i alla fall gått 8,3 km vilket inkluderade dans till låten No woman, no cry senare under kvällen. Lunch i en av hotellets restauranter varsin sallad. Tord åt Ceasarsallad utan vare sig Ceasar eller krutonger. Lena åt en sallad med kyckling och ost alla ingredienser på plats. Middagsvila. Ett Försök att lyssna på Årets nobelpristagare i litteratur fick vika för siestabehovet.
Nya tag. Beslöt ta en färskpressad juice i Abraham Lincolns juiceria. Det blev en hel del prat om juice, arbetsförhållanden, skatter, hotellmaffian och hans familjeförhållanden. Abraham erbjöd guidad tur
Åter vandring norrut till den restaurant vi passerat under förmiddagen Leybato. Middag grillad Ladyfish sallad och ris. Drack den inhemska Julbrew. Trevligt ställe. Han som serverade bjöd hem oss på mer afrikansk mat. Hans mamma var också kock. Promenerade hem i skymningen. En ung kille erbjöd oss sina tjänster med utflykter i guidning. Jag var ganska avvaktande och han var snabb att uppfatta detta, kallade mig Boss lady vilket Tord sedan fortsatte med resten av kvällen varför då??? Snabbvända till hotellrummet för toapaus och malariapiller. Kvällen var ung så vi prövade baren och slog vi oss lösa på en flaska rött afrikanskt vin. Jättegott. Levande musik spelade mycket bra covers. Ville gärna dansa till Lady in red men det blev istället No Woman no cry. Så det kan bli.
Dagens summering: Promenad 8,3 km Mat helt ok LCHF (Lena) Kommande aktiviteter: Abraham Lincoln ligger bra till. Internet är verkligen helt otroligt. Det är roligt att dansa. Nu sover Tord.
081211 torsdag Det går fort framåt, alltför fort. Promenaderna hade satt sina spår i Tords knän. Dagens tema blev avsaknad av promenad och att arrangera utflykt. Efter frukost blev något utöver det gamla vanliga. Bacon o äggröra (Lena) respektive yoghurt, croissant och bacon o äggröra (Tord). Tord utökar intaget, promenaderna har gjort honom smalare. Sola, ligga på stranden blev huvudsaklig sysselsättning. Direkt efter frukost gick vi till nästa hotell för att tala lite med Vingresors representant. Frågeställningen var om det är tillrådligt att låta Abraham Lincoln ordna utfärd eller om det ska ske med Vingresor eller de lokala guiderna. Vi fick väl svaret att det lokala guiderna som är statligt anställda är en garanti vad gäller försäkringar mm och att de är välkända. Vingresors utflykt till slavstationen och färd på Gambiafloden kostar 2000 GMD per skalle. DYRT.
Tillbaka till hotellet. Ut på stranden. Jag var insmord med den maximala solskyddsfaktorn igen. Kommer att återvända blek som ett lakan. Solstolarna med dynor visade sig vara gratis. Det fungerade ganska bra att ligga där och det kom inte fram försäljare utan de fick stå på behörigt avstånd. Den som ville köpa något fick gå till försäljaren i stället.
Sol och premärdopp i Atlanten. Riktigt skön temperatur och lagom höga vågor. Varningssystemet med flaggor fungerar ganska sporadiskt. Vi tror att det var röd flagga idag men det är inte säkert. I vilket fall var det en röd plastdunk på en pinne och en massa människor badade. Även en och annan get och häst svalkade sig i böljorna. Tidvattnet är väldigt påtagligt. Det skiljer minst 50 meter sandstrand mellan ebb och flod. Idag var det ebb. Lunch på hotellet, därefter mera solbad. I det här landet är det inga problem att lämna tillhörigheter kvar på solstolen när man går därifrån. Ingen tar någonting. Jätteskönt. Hoppas nu på lite färg trots solkrämen.
Thinking man På väg till middagen träffade vi Mr Sandman som är bror till Mr Fixit. Träffen resulterade i att vi köpte en tavla föreställande en tänkande afrikan och istället för att han är målad med färg är han gjord av sand från Gambias stränder Middag på restaurant Lady Boss. Som ligger tvärs över gatan där vi bor. Att korsa gatan är ekonomiskt fördelaktig Halva priset på maten. Men innan dess var vi inne på minimarket och blev kontaktade av den officielle/auktoriserade guiden Kevin Kostner. Utflykten ordnades i ett nafs. I morgon blir det Banjul och Albert Market och därefter ett besök i krokodilparken. 1700 GMD för två personer inkluderat inträdena o taxi. Helt ok. Tord vill fortfarande engagera Abraham Lincoln. Han har nämligen sagt att han vill visa oss the real Gambia dvs. hur hans familj bor. Maten på Lady Boss blev Domoda med kyckling och ris. Domoda är en jordnötssås. Jättegott. JulBrew och vatten sköljde ner både mat och Malariatablett. Handlade öl och två sorters jordnötter. Saltade och sockrade. Intressant med sockrade. På vägen hem kom nästa taxichaufför och erbjöd guidade turer hela Gambia runt. Skönt att komma hem till balkongen och lyssna på cikadorna.