SkogsÄgaren Skogsvårdsföreningen Österbottens medlemstidning www.skogsvardsforeningen.fi September 3 / 2013 Skogsägarna ÖSTERBOTTEN sid 3 Trettiofyra år har gått snabbt sid 5 Avverkningar i Larsmo skärgård sid 11 Virkeshandel på nätet sid 12-13 Resereportage - Skogsägarresan sid 16-17 Vägar och diken sivu 18-19 Suomenkielinen kooste Skogsägaren som känner sin skog, s 6 PEFC/02-21-14
2 SkogsÄgaren 3/2013 Ledare Skogsvårdsföreningen Österbotten Vi erbjuder service inom skogsbruk. Ni kan vända er till oss i alla frågor som berör skogsbruk. Föreningen strävar till att erbjuda sina medlemmar heltäckande tjänster och betjänar skogsägarna utgående från deras önskemål. Skogsvårdsföreningen styrs av skogsägarna själva. Verksamhetsområdet omfattar 368 772 hektar skogsbruksmark och antalet skogsägare som erlägger skogsvårdsavgift är 16 065. Inom Skogsvårdsföreningen Österbotten arbetar för närvarande 31 funktionärer, av dessa är 26 skogsfackmän och fyra kanslister. Inom skogsvårdsföreningen jobbar dessutom cirka 30 skogsarbetare och ett tjugotal entreprenörer. Skogsvårdsföreningen Österbotten utför 90 procent av verksamhetsområdets skogsvårdsarbeten. Detta är möjligt genom att använda det lokala yrkeskunnandet. Skogsvårdsföreningen har fackmän och skogsarbetare i varje kommun inom verksamhetsområdet. Föreningen erbjuder sina medlemmar, utöver skogsvårds- och virkeshandelstjänster, också andra specialtjänster. Föreningens fullmäktige består av 39 ledamöter vilka valdes genom postval hösten 2012. Fullmäktige är skogsvårdsföreningens högsta beslutande organ och ordförande är Rune Käldström. Fullmäktige har valt en styrelse, som ansvarar för den operativa verksamheten. Bo Storsjö är styrelseordförande. Ab Skogsfastigheter AFM är ett av Skogsvårdföreningen Österbotten helägt bolag som idkar förmedling av skogsfastigheter. Bästa skogsägare, En sommar med tillräckligt av både sol och regn går mot sitt slut. Vädret har varit ypperligt för all växtlighet, och nu står hösten för dörren med skörd av det som sommarens fotosyntes har åstadkommit. Hösten innebär också budgettider då strategier för framtiden slås fast liksom också förslag till hur allt ska finansieras. Landets regering kommer att ha ett styvt jobb med en kraftig underfinansiering av statsbudgeten och en stor ökning av statens lånebörda. Samtidigt går vår exportindustri igenom en kraftig strukturförändring. 90-talets nedgång räddades av Nokia och en växande IT-industri, men nu står hoppet till att små och medelstora företag ska stå för sysselsättningen. Skogsindustrin går också igenom en kraftig strukturutveckling bl.a. på grund av minskad pappersanvändning. Skogsindustrins investeringar har de senaste åren främst inriktats på att höja och förbättra utnyttjandet av den befintliga kapaciteten. Jag tror att nästa stora investering inte kommer inom den traditionella träförädlingen utan blir en satsning på att utvinna biobränslen ur trä. Efterfrågan på energi och bl.a. ersättande av fossila bränslen kommer att vara en nyckelfråga för vårt land och dess ekonomi i framtiden. Det fanns en tid på 70-talet när allt inhemskt nedvärderades och allt skulle köpas billigt utifrån. Nu har trenden svängt, eftersom man märker att det utländska också kostar och ingen har råd att inte ta vara på de egna möjligheterna. Den vanligaste frågan jag får från skogsägarna är när det lönar sig att sälja virke. För en skogsägare som inte säljer virke ofta är det svårt att hålla sig uppdaterad om dagsläget. Skogsvårdsföreningens instruktörer har bra information om dagsläget och marknaden. Har man frågor och funderingar kring priser och avsättning lönar det sig att ta ett samtal till närmaste instruktör. Nu inför hösten ser läget bra ut. Det finns avsättning för alla sortiment och en viss prisoptimism för timmer. Svaret på frågan när det lönar sig att sälja är väl när det finns behov. Att skjuta fram en gallring är alltid en förlust. Då vi här i Österbotten säljer virke kommer det närsamhället till godo. Det ger arbetstillfälle åt lokala företagare och ökar sysselsättningen. Bo Storsjö styrelseordförande Skogsägarförbundet Kusten är skogsägarnas organisation för intressebevakning. Målsättningen med förbundets verksamhet är att främja privatskogsbrukets verksamhetsförutsättningar och lönsamhet, samt användningen av träråvaran. Detta förverkligas genom att vara med och påverka i frågor som rör bland annat virkeshandeln, den privata äganderätten, naturskyddet och viltvården. Bekanta dig närmare med skogsägarförbundet Kusten på adressen www.mhy.fi/kusten Kom tidningen till fel adress? Gör adressändring eller en arbetsbeställning via nätet. Detta är nu möjligt via föreningens hemsida, www.skogsvardsforeningen.fi under Kontakta oss. Vill Du ha ett eget exemplar av tidningen? Kontakta Ann-Mari Snickars 020 413 7905 Bo Storsjö bo@storsjo.fi Tel 0400-320 342 Hedenvägen 322 bst 1, 64440 Ömossa Berätta vad Du tycker! Ni som har önskemål och funderingar angående tidningens innehåll, tveka inte att ta kontakt med oss genom att fylla i kupongen. Bland alla som sänder in kupongen nedan lottar vi ut två första hjälpenväskor från Skogsvårdsföreningen. Vinnare i Skogsägaren 2/13 blev Thomas Friberg i Tölby och Britt-Marie Bränn i Nykarleby. Vi gratulerar vinnarna, väskorna kommer på posten! Vad tycker Du är mest intressant att läsa i detta nummer? Portot är betalt SkogsÄgaren Redaktionsruta Utgivare: Skogsvårdsföreningen Österbotten Redaktionsråd: Johan Nynäs, Jan Slotte, Ann-Mari Snickars, John Berg, Tom Finnilä och Lisbeth Bäck Annonsförsäljning: 020 413 7900 Annonsombrytning, layout, sidombrytning: Ann-Mari Snickars, Skogsvårdsföreningen Österbotten Pärmbild: Ann-Mari Snickars Upplaga: 14 700 exemplar Tryckeri: Botnia Print, Karleby 2013 Distribution: Till medlemmarna i Skogsvårdsföreningen Österbotten Vad vill Du läsa om i nästa nummer av Skogsägaren? Jag vill bli kontaktad av Skogsvårdsföreningen. Namn Adress Tel SkogsÄgaren Skogsvårdsföreningen Österbotten rf Avtalskod 5018366 Info 65100 00003 Svarsförsändelse
SkogsÄgaren 3/2013 3 Trettiofyra år har gått snabbt Tur har den som får en stund av Stefan Enegrens tid. Han har fullt upp fastän han avslutat sitt arbete hos Skogsvårdsföreningen Österbotten. Det betyder inte alls att han slutat vistas i skogen. Tvärtom, under bär- och svampsäsongen är han mer i skogen än hemma och i vinter gäller gallringsjobb i egen skog. Skogsvårdsinstruktör Stefan Enegren från Sundom tillhörde veteranerna inom skogsvårdsföreningen. Han hade påbörjat sitt trettiofemte tjänsteår i föreningens tjänst. Han känner skogsägare och känner deras skogar inom Korsholm och Vasa. Som mångårig aktiv inom branschens fackförbund har han också lärt känna branschkollegor landet över. Många skogsvärderingar - Trettiofyra år har gått snabbt, ler han. Jag har trivts bra med arbetet och uppgifterna. Under de senaste åren har jag främst skött skogsvärderingar och när jag tänker efter är det den uppgift jag tyckt allra bäst om. Jag har under åren övat upp öga för hur skogslägenheter ska värderas. - Jag har inte varit ut i skogen varje dag, men ofta och varje vecka. Jag trivs faktiskt bäst utomhus. Betalar sig i slutändan - Skogsbranschen har genomgått en stor förändring under de senaste decennierna och skogsägarkåren ser annorlunda ut idag. De flesta skogsägare jag samarbetade med när jag började är borta idag. De skötte sin skog själva och ljudet av motorsågar surrade överallt, minns han. Den nya generationen är upptagen av annan sorts arbete och är inte lika självverksamma. - För dem fyller skogsvårdsföreningen en viktig roll vad gäller rådgivning och konkret utförande av jobb i skogen. Men det finns många som erbjuder den servicen och vill nå skogsägarna. Sköter folk sina skogar? - Det finns både dem som sköter sina skogar och de som inte gör det. Fel, säger jag. Välskött skog under tillväxten betalar sig i slutändan. Det speciella samarbetet Vi sitter och samtalar i hans trädgård. Dricker kaffe i värmen där solen skiner. Han fortsätter. - Jag saknar det goda samarbete mellan olika aktörer - föreningar, branschaktörer och bolag - som fanns förr. Det var något speciellt med det som delvis saknas i dagens värld. Han bär med sig många minnen, av alla sorter. - Fast jag vill bara minnas det som varit bra, och de är övervägande, skrattar han. Den pågående strukturomvandlingen inom branschen och den nya skogslagen innebär stora utmaningar för skogsvårdsföreningarna. - Affärsverksamheten har utvecklats bra och det finns gott om arbete med gallringar och avverkningar i våra skogar. Stefan har varit aktiv inom branschens fackorganisation Meto och fungerade som förbindelseman för skogsvårdsföreningens anställda i Österbotten närmare 25 år. - Ett engagemang som gett mig många kontakter. Det var morfar Teodor Heinonen som i tiderna lade grunden för Stefans intresse för skogen. Heinonen var virkesuppköpare mellan Sideby och Oravais. Från folkskolan i Sundom fortsatte Stefan till pojklysceét i Vasa. Efter studenten och militärtjänstgöringen fortsatte han till forsttekniker i Ekenäs och utexaminerades 21 april 1978. Han sommarjobbade åt skogsvårdsföreningen i Korsholm den sommaren och tjänstgjorde under hösten åt Metsäliitto i Närpes. Så erbjöds han fast arbete inom föreningen i Korsholm och tackade ja direkt. Han tillträdde den 17 april 1979. Bär- och svampplockare I slutet av juni ordnades med kaffebjudning vid skogsvårdsföreningens kontor i Vasa. Stefan Enegren avgick på grund av ekonomiska och produktionstekniska orsaker. Hans uppgifter har delats upp på andra och sköts nu av främst Mats Linnsén och Thomas Jåfs. - Jag har något år till pensionen men det går ingen nöd på mig. Jag har fullt upp, många intressen och tycker om att göra affärer av olika slag. Jag ska vara i skogen, hjälpa föräldrarna, barn och barnbarn. Tillsammans med sin kära Gina har han plockat hjortron, en del blåbär, massor med hallon och brukar bära hem över tusen liter svamp om höstarna. Han tycker om att köra bil och hur lång sträckan är spelar inte så stor roll, han har byggprojekt som väntar, han är jaktledare och deltar i älgjakten... - Jag gör det jag vill och jag tycker att man ska leva som om varje dag vore den sista. Stefan Enegren minns tillbaka på många år som anställd åt skogsvårdsföreningen. - Jag tycker om folk, tycker om att ha att göras med folk, och det är en grundförutsättning för jobbet. Han önskar framföra ett stort tack till skogsägare, entreprenörer och samarbetspartners för de gångna åren. Text och foto: Lisbeth Bäck/ Kustmedia Ab Enegren vistas i skogen och plockar bär och svamp utöver det vanliga. Ett intresse han haft sedan barn. Här med stora, fina hjortron av årets skörd. Koskällan pryder ladan på tomten, som är fylld med ved till spisen i vinter.
4 SkogsÄgaren 3/2013 Föreningen fostrar skogsägare Allan Hattar i Esse anställdes hos skogsvårdsföreningen för 37 år sedan. Han var drygt tjugo år gammal och efterträdde Alvar Skåtar. - De kallade mig NySkåtar, säger han. Det råd han vill ge skogsägare, nu när han slutat, är att vända sig till skogsvårdsföreningen både då det gäller rådgivning och virkesaffärer. Efter vår dryga timmes samtal på Allan Hattars veranda summerar han att det inte var bättre förr. - Det var annorlunda. Kaj och jag hängde ihop I februari 1976, efter avtjänad värnplikt och som nyutexaminerad skogsbruksingenjör från dåvarande forstinstitutet i Ekenäs, anställdes Allan av Pedersöre skogsvårdsförening. Hans kompanjon till en början var Sigurd Sigfrieds. Efter drygt ett åt avgick Siegfrids och Kaj Borgmästars anställdes. - Kaj och jag hängde ihop ett tiotal år. Vi jobbade sida vid sida och flyttade ut kontoren hemifrån till en lokal i Kållby. Allan har varit med om fusionerna av skogsvårdsföreningarna till Pedersörenejden, Norrskog och nuvarande Österbotten. Han var med tiden före skogsbilvägarnas utbyggnad och före mobiltelefoner och datorer. - Tänk nu kan man ringa hur som helst, skrattar han och minns då det mesta skulle organiseras tidiga morgnar eller sena kvällar. Nya tider för skogsägarna Han var med när skogsägarna själva utförde mycket mera arbete i skogen än vad som är fallet idag. - Självverksamheten har minskat och därmed många ungdomars kännedom om familjeskogen. - Konkurrensen ökar och det är många aktörer som erbjuder skogsägare sina tjänster, tillägger han och påminner om fördelen med att skogsvårdsföreningen är en partisk organisation som står på skogsägarens sida. - Det är nya tider för skogsägarna också, tillägger han. Enligt Hattar avverkas det inte så mycket i norra Österbotten just nu. Anledningen är att det för närvarande finns många bestånd ungskogar. - Jag tycker att folk sköter sina skogar rätt bra. Men trots ungskogarna är det mera virke i skogarna idag om jag jämför när jag började. Då ägde nyskifte rum i Bennäsområdet och oj vad det var roko skogar där. Man hade på ett ofördelaktigt sätt plockhuggd skogen, det vill säga avverkat de bästa träden. Det är kortsiktigt tänkt och jag minns hur vi ordnade så att skogsägarna fick bidrag, gratis plantor, för att återställa sina skiften. Ur led är tiden Allan Hattar erinrar sig hur skogsvårdsföreningslagen fick sin början på 1930-talet. Det var för att stoppa blädningen, alltså att man avverkar de bästa träden i förtid. - Skogsvårdsföreningen fyller en viktig uppgift i att fostra skogsägare till bästa möjliga skötsel av sina skiften. För nu verkar vi gå tillbaks där det började. Jag har för mig att efter nyrevideringen av skogslagen ska det tillåtas att förnya skog som är trettio, fyrtio år. Det är inte smart. Avverkningsmogen skog närmar sig hundra år. Mötet med skogskarlarna Hattar har några år kvar till pensionsåldern. Ekonomiska och produktionstekniska orsaker inom föreningen var orsaken till att han slutade vid midsommartid. Han oroar sig inte för att bli sysslolös. En del av fritiden har han allt sedan militärtiden tillägnat idrott. I unga år friidrott, fotboll och orientering. Numera främst orientering för egen del plus att han bevakar seniorlagen inom fotboll i Esse, där hans två vuxna söner spelar. Så backar vi tillbaks drygt fyra decennier igen och Allan berättar att det inte var givet att det skulle bli skogsbranschen för hans del. - Men min syster skulle lära mig att orientera och de sammanhangen kom jag i kontakt med många skogskarlar. Jag tyckte att deras arbete verkade så intressant, ler han. Tillsammans med en kamrat från Sursik skola sökte han senare studieplats vid forstinstitutet i Ekenäs. Stämpling till lust och leda Som gåva från arbetsgivaren fick Allan en liten yxa i silver. - Jag hämtar den så får du se den, säger han. Yxan har modellen av de stämpelyxor som användes förr när man stämplade skog. - Stämplingen var en stor del av mitt arbete på 1970- och 1980-talet. När jag tänker tillbaks var det ett ganska enformigt arbete. Men yxan är fin, visst är den? Allan Hattar tillsammans med sällskapshunden Vilma. När han slutade var han den som hade flest tjänsteår bakom sig inom skogsvårdsföreningen 37 år. Allan riktar ett tack för gott samarbete under årens gång till skogsägare, entreprenörer och olika samarbetspartners. Text och foto: Lisbeth Bäck/ Kustmedia Ab Silveryxan som är en minimodell av en stämpelyxa.
SkogsÄgaren 3/2013 5 Avverkningar i Larsmo skärgård I början av maj har skärgårdsavverkningarna inletts i Larsmo skärgård och fortgår fram till oktober med semesteruppehåll i delar av juni och juli. Johnny Fagerholm, som är Skogsvårdsföreningens fackman i Larsmo, Jakobstad och delar av Pedersöre, berättar att en stor del av planeringen och försäljningen inför en avverkning görs klar vintern före, eftersom det då är mera framkomligt i skärgården. När våren anländer är allt klart för avverkning. Samarbete vid avverkningar Det är en helt annan sak att avverka i skärgården än på fastlandet. -Tidigare var det möjligt att avverka under vinterhalvåret i skärgården, men isläget har förändrats till det sämre jämfört med 80-talet, då man kunde göra isvägar och köra med stockbilar ut i skärgården berättar Johnny Fagerholm I brist på kalla vintrar har planeringen och samarbetet blivit allt viktigare mellan alla parter i drivningskedjan. Avverkning i skärgården handlar mycket om att koncentrera arbetet till närbelägna holmar med tanke på ekonomi och logistik. Det är inte lönsamt att ensamt avverka ett mindre område på en holme utan flera skogsägare bör samla ihop större mängder för att få ner hanteringskostnader och därav få en bättre lönsamhet. Skärgårdskogsägare kan räkna med att virkespriset på rot är i snitt 5 lägre i skärgården än på fastlandet, uppskattar Johnny. Innevarande år räknar man med att avverka ungefär 10 000 m 3 virke i Larsmo skärgård, UPM-Skog är köpare av virke när det berör rotaffärer. Allt fraktas med pråm All förflyttning av maskiner och virke till och från skärgården sker med pråm, vilket är tids- och kostnadskrävande. Goda väderleksförhållanden är viktiga för att arbetet ska fortlöpa. Då det blåser över 10 m/s är det inte möjligt att frakta maskiner. Beroende på om det är innerskärgård eller öppet hav kan virket transporteras trots att blåsten är hårdare. Avverkning i skärgården fungerar på det sättet att virket körs ut på holmen till en strand där pråmen kan lägga till. Virket lastas på pråmen och därifrån drar bogserbåten pråmen med virket till hamn. Virkespråmen kräver ett vattendjup på drygt en meter och ofta måste man köra längre sträckor på land för att hitta en plats med bra djup och bärighet där virkets kan lastas, säger Johnny. På pråmen kan man lasta drygt ca 50 kubikmeter virke vilket är den mängd som den väntande stockbilen i hamn kan ta på bil och släp. Skogsbruk i skärgården Skärgårdsskogsbruk tar sin beskärda del av Johnnys arbete under vår, sommar och höst. Speciellt med Jakobstad och Larsmo är att det i skärgården finns en mängd med skyddsområden som ska beaktas, strandskydds- eller naturaområden. En skogsägare i Larsmo kan ofta ha en skogsfastighets olika skiften på 3-4 holmar, vilket tar mera tid i anspråk när fastigheterna ska värderas, planeras etc. Hur man sköter sin skog i skärgården särskiljer sig inte så mycket från skogsbruk på fastland. Skogen planteras, röjs och gallras och den växer och mår lika bra i skärgården som på fastlandet eftersom marken är bördig. Klimatet är mera kärvt på holmar pga. blåsten och närheten till havet. Havet jämnar ut temperaturen vilket leder till mindre risk för frostskador på granplanteringar. Gallringar är väldigt utsatta för stormar. Genom att röja plantskogen i tid och göra tidiga gallringar blir bestånden stormhärdigare. Det finns enorma mängder energived ute i skärgården, men som dagsläget är lönar det sig inte att tillvarata energived från holmar eftersom kostnaderna blir för höga. Numera har älgen börjat vistas i Larsmo vintertid och även ute på holmarna och skador på skog finns lokalt i de områden där de vistas på vintern. Text och foto: Ann-Mari Snickars johnny Fagerholm i hamnen där bogserbåten med virkespråmen lägger till. Stenig mark försvårar arbetet med skogsbruk i skärgården.
6 SkogsÄgaren 3/2013 Skogsägaren som känner sin skog Antalet gediget intresserade skogsägare i vår region är några till antalet. Undertecknad har förmånen att sommartid bo granne med en av dem. Börje Franzén är en aktiv skogsägare som merparten av året är bosatt i Sverige, men äger skog i Övermark, Närpes. Han och sambon Laila är som flyttfåglar från Stockholm, de kommer med våren i april och flyttar igen till hösten i oktober. Under det sommarhalvår som de är i nejden sköter Börje aktivt om sin ca 50 ha stora skog oavsett väder och vind. Börje är född och uppvuxen i Övermark på gården som han nyss renoverat. Intresset för skog har funnits med sen barnsben. - När andra barn i byn hade 4-H klubbverksamhet att ta hand om djur, hade jag som verksamhet att röja och stamkvista skogen runt den röda bondstugan uppe i backen, berättar Börje. En del av skogen har han fått ärva av sina föräldrar, men på senare år har han även köpt mera skog i byn. - Jag ser det som en investering för framtiden, skogen kommer alltid att behövas oavsett om man stänger ner fabrikerna här nära. Enligt Lailas utsago är han en riktigt skogsmulle som är mycket stolt över sin skog och gärna talar om den. Börje hoppas och tror att den tid han lägger ner på sin skog ska ge kommande generationer något i gengäld. Hans förhoppning är hans fem barnbarn ska bli framtida skogägare i Övermark efter honom. Tidig första röjning Uppväxten lade grunden till ett aktivt skogsbruk. Börje har vissa sommarmånader vistats i skogen från tidig morgon till sen kväll, oavsett väder eller vind. Nu senast har han egenhändigt utfört en första röjning i ett tidigt skede så att sly inte ska skada plantorna när det blåser. Resultatet blev lyckat och Börje säger att det ser så fint ut när morgonsolen lyser på topparna. Det var värt mödan då han från morgon och kväll under tre månader för egen hand röjde bort konkurrerande växtlighet från de 7 år gamla tall- och granplantorna. - Många säger att man inte ska röja så tidigt utan låta skogen bli tät, men jag vill hålla den i skick från början och ge trädet utrymme och sen då skogen blir äldre behöver den inte samma tillsyn mera, berättar Börje. Genom att röja hårt och tidigt blir träden motståndskraftiga mot snöskador och olika angrepp. Den tidiga röjningen är också relativt enkel att utföra. Vet vad han har Han känner väl till sin skog, så pass bra att han stundvis går med sekatören och toppar de träd som utvecklat två toppar. - Sköter jag inte om skogen är det ingen annan som gör det. Även om man bor i Sverige är det enligt mig inga som helt problem att sköta om skogen i Finland väl, anser Börje. Har man inte själv förmåga att ta hand om sin skog så finns det de som kan hjälpa till, exempelvis Skogsvårdsföreningen. Börjes råd till de som äger skog är att man ska ha som vana att besöka skogen regelbundet. - Man måste skapa sig en uppfattning om vad man har. En del blundar för att man inte ska behöva se det arbete som borde göras, men så kan man ju inte göra, tycker Börje. Skog ska man ta hand om från början då den är ung och skör så blir det en fin skog sen då den blir stor. - Skogen, den har räddat mig många gånger då jag varit i knipa. Då har man kunnat sälja lite ur egen skog. Men tiderna har förändrats. Tidigare kunde man avverka en del av ett skifte så fick man pengar till en traktor, idag ska man avverka en hel fastighet och mer därtill för att ha råd med en traktor. Text och foto: Ann-Mari Snickars Börje Franzén, pensionerad arbetsledare från Riksbygg i Sverige, spenderar nästan halva året i sin sommarbostad i Övermark. En 8-årig masurbjörksplantering som Börje stamkvistat och röjt bort sly på vartannat år. Tack vare de gula banden har älgarna hållits borta. INFO KEMERA-STÖD VID RÖJNING Skogsägare har ofta olika mål med sitt skogsbruk och målet inverkar på hur de sköter sin skog. Skogägare kan dock gå miste om statligt stöd om man inte sköter sin skog på ett visst sätt. Ofta lämnar man för många stammar per hektar efter att man röjt. För att man ska uppfylla kriterierna för statligt KEMERA-stöd vid röjning krävs att: - man efter röjning lämnat under 3000 stammar/ha - man röjt bort åtminstone 1000 stammar/ha Tallplantering som sysselsatte från morgon till kväll före en tidig första röjning var klar.
SkogsÄgaren 3/2013 7 MOT FRAMTIDEN I NY KOSTYM Skogsägarna - Metsänomistajat är skogsägarorganisationernas gemensamma marknadsföringsnamn som stegvis har tagits i bruk, också här i Österbotten. Detta är en del i det utvecklingsarbetet som alltjämt pågår för att kunna ge skogsägarna ännu bättre service. Också resurserna har setts över under året för att få organisationen i ett sådant skick så att vi är bättre rustade att möta de kommande utmaningarna som de lagförändringar som är på kommande innebär. Fackmännen indelade i team Skogsvårdsinstruktörerna indelas från och med 1.8.2013 i tre resultatgrupper, så kalllade team. Team Norr mellan Nykarleby och Karleby, Team Mellan mellan Korsnäs och Vörå samt Team Söder, städerna Närpes, Kaskö och Kristinestad. Teamen har gemensamma mål som följs upp på team- och personnivå. Arbetsuppgifterna och resurserna i fördelas inom teamen så att man snabbt och smidigt kan anpassa sig till rådande verksamhetsförutsättningar lokalt. Varje team har en teamledare. Dessa är Johnny Fagerholm, Kim Back och Kjell Huldén. Små justeringar i områdena Under våren genomfördes samarbetsförhandlingar vilket innebar att tidsbestämda arbetsavtal inte förlängdes samtidigt som tre tjänster dras in under det följande året. Det här betyder att det sker vissa förändringar i områdesfördelningarna. Justeringarna gäller delar av Pedersöre, Vörå, Korsholm, Vasa, Närpes och Kristinestad som kommer att få nya områdesansvariga. Text: Jan Slotte Foto: Ann-Mari Snickars I mittuppslaget, kan du bekanta dig närmare med vår personal som jobbar i dina hemtrakter och deras arbetsuppgifter. PÅ DESSA OMRÅDEN HAR FÖRÄNDRINGAR SKETT: PEDERSÖRE & NYKARLEBY Johnny Fagerholm Larsmo, Jakobstad, Pedersöre kby, Sundby, Karby, Bennäs, Lövö, Forsby Tom Lundqvist Purmo, Kållby, Östensö, Lappfors, Esse Joakim Holmqvist Nykarleby (Socklot, Kyrkoby-Forsby, Markby, Kovjoki). Pedersöre (Åvist, Nederpurmo, Edsevö, Kållby) Jan-Olof Eriksson Nykarleby (Harjux, Monå, Hirvlax, Kantlax, Monäs, Munsala, Pensala, Jussila, Vexala och Ytterjeppo) VÖRÅ, KORSHOLM, VASA & MALAX Guy Djupsjöbacka Oravais, Maxmo, Norra Vörå Hilding Södergård Vörå (förutom Norra Vörå) Mats Linnsén Kvevlax, Petsmo, Hankmo, Vassor, Miekka, Staversby, Karkmo, Höstves, Runsor, Kråklund, Helsingby, Tölby, Vikby, Solf, Munsmo Anders Hjortman Toby, Veikars, Martois, Koskö, Karperö, Jungsund, Iskmo, Köklot, Replot, Vallgrund, Björkö Thomas Jåfs Petalax, Norra Pörtom, Vasa Kim Back Yttermalax, Övermalax, Bergö NÄRPES & KRISTINESTAD Johan Svedström Yttermark, Bäckby, Näsby, Kalax, Tjärlax, Nämpnäs, Norrnäs, Rangsby Kjell Huldén Finby, Böle, Pjelax, Kaskö, Tjöck, Åback, Lålby, Norra Lappfjärd Anders Kaivo-oja Södra Lappfjärd, Dagsmark, Sideby, Ömossa, Skaftung, Härkmeri, Uttermossa
8 SkogsÄgaren 3/2013 Skogsägarna ÖSTERBOTTEN Välkommen till oss! TEAM NORR - Skogsvårdsintruktörer ANDERS KRONQVIST 040 746 3528 Karleby, Nedervetil (Skriko och Jolkka) TOM FINNILÄ 050 517 8918 Kronoby, Lepplax MARKUS STENBORG 0400 947 995 Terjärv, Nedervetil JOHNNY FAGERHOLM 040 736 4547 Teamledare Larsmo, Jakobstad, Pedersöre kby, Sundby, Karby, Bennäs, Lövö, Forsby TOM LUNDQVIST 0500 161 695 Purmo, Kållby, Östensö, Lappfors, Esse Karleby Hakalaxgatan 41 67100 KARLEBY Kronoby Kronobyvägen 8 68500 KRONOBY Terjärv Södra Terjärvvägen 9 68700 TERJÄRV Larsmo Näsvägen 2 D 68560 EUGMO Ytteresse Bärklarsvägen 3 68810 YTTERESSE TEAM MELLAN - Skogsvårdsintruktörer HILDING SÖDERGÅRD 0500 560 418 GUY DJUPSJÖBACKA 050 553 1232 MATS LINNSÉN 0400 947 995 ANDERS HJORTMAN 0500 272 910 THOMAS JÅFS 050 526 2152 Vörå (förutom Norra Vörå) Oravais, Maxmo, Norra Vörå Kvevlax, Petsmo, Hankmo, Vassor, Miekka, Staversby, Karkmo, Höstves, Runsor, Kråklund, Helsingby, Tölby, Vikby, Solf, Munsmo Toby, Veikars, Martois, Koskö, Karperö, Jungsund, Iskmo, Köklot, Replot, Vallgrund, Björkö Petalax, Norra Pörtom, Vasa Vörå Vöråvägen 38 66600 VÖRÅ Vörå Vöråvägen 38 66600 VÖRÅ Vasa Kvarngatan 15 65100 VASA Vasa Kvarngatan 15 65100 VASA Malax Magasinvägen 2 B3 66100 MALAX TEAM SÖDER - Skogsvårdsintruktörer MIKAEL FRANZÈN 0500 628 702 Pörtom, ti-on kl. 8-9 Övermark, må, to, fre kl. 8-9 JOHAN SVEDSTRÖM 040 503 8321 Yttermark, Bäckby, Näsby, Kalax, Tjärlax, Nämpnäs, Norrnäs, Rangsby KJELL HULDÉN 0400 669 245 Teamledare Finby, Böle, Pjelax, Kaskö, Tjöck, Åback, Lålby, Norra Lappfjärd ANDERS KAIVO-OJA 040 544 1449 Södra Lappfjärd, Dagsmark, Sideby, Ömossa, Skaftung, Härkmeri, Uttermossa ULF ROSENGÅRD 040 510 0985 Skogsbruksplanering och stödtjänster Pörtom Centrumvägen 15 66270 PÖRTOM Övermark Vasavägen 1615 64610 ÖVERMARK Närpes Östragränden 4 64200 NÄRPES Närpes Östragränden 4 64200 NÄRPES Lappfjärd Lappfjärdsvägen 729 64300 LAPPFJÄRD Lappfjärd Lappfjärdsvägen 729 64300 LAPPFJÄRD Lappfjärd Lappfjärdsvägen 729 64300 LAPPFJÄRD LEDNING OCH KANSLI JAN SLOTTE 050 544 2690 ANKI SVENN 020 413 7910 ANN-MARI SNICKARS 020 413 7905 EIVOR SUNDQVIST 020 413 7920 ING-MARIE MANNIL 020 413 7932 Verksamhetsledare Kontorsföreståndare Ab Skogsfastigheter AFM Kanslist, skogsarbetare och virkesutbetalningar Kanslist, fakturering Vasa Kvarngatan 15 65100 VASA Vasa Kvarngatan 15 65100 VASA Vasa Kvarngatan 15 65100 VASA Ytteresse Bärklarsvägen 3 68810 YTTERESSE Ytteresse Bärklarsvägen 3 68810 YTTERESSE Huvudkontor Vasa Kvarngatan 15, 65100 VASA Tel. 020 413 7900, fax 020 413 7914 Samtalskostnader till 0204-nummer: Från vanlig telefon: 8,21 cent/samtal + 2 cent/min Från mobiltelefon: 8,21 cent/samtal + 14,9 cent/min
SkogsÄgaren 3/2013 9 www.skogsvardsforeningen.fi fornamn.efternamn@svf.fi www.facebook.com/skogsagarna Drivningstjänst Vägar & diken JOAKIM HOLMQVIST 0400 180 581 JAN-OLOF ERIKSSON 0400 260 239 DAVID LUNDQVIST 0400 194 903 STIG HÖGNABBA 040 670 8595 Nykarleby (Socklot, Kyrkoby-Forsby, Markby, Kovjoki). Pedersöre (Åvist, Nederpurmo, Edsevö, Kållby) Nykarleby (Harjux, Monå, Hirvlax, Kantlax, Monäs, Munsala, Pensala, Jussila, Vexala och Ytterjeppo) Karleby-Nykarleby Karleby-Nykarleby Nykarleby Sollefteågatan 5 66900 NYKARLEBY Nykarleby Sollefteågatan 5 66900 NYKARLEBY Nykarleby Sollefteågatan 5 66900 NYKARLEBY Terjärv Södra Terjärvvägen 9 68700 TERJÄRV Drivningstjänst Vägar & diken KIM BACK 050 403 9401 Teamledare Yttermalax, Övermalax, Bergö JOHAN NYNÄS 0500 167 489 Korsnäs, Töjby, Träskböle JENS HELENELUND 0500 560 648 Vörå-Sideby JOHN BERG 0400 561 343 Vörå-Sideby Malax Magasinvägen 2 B3 66100 MALAX Korsnäs Vikingvägen 14 66200 KORSNÄS Närpes Östragränden 4 64200 NÄRPES Pörtom Centrumvägen 15 66270 PÖRTOM EXPERTTJÄNSTER Skogsbruksplanering uppgörande av skogsbruksplan kartor, virkesvolym och avverkningsmöjligheter åtgärdsförslag på kort och lång sikt Silvanetti, skogsägarens tjänst på nätet Värdering av skogsfastigheter värdering av och utlåtanden om skogsfastigheter granskning av och utlåtanden om skogsskador intyg och utlåtanden Fastighetsförmedling, Ab Skogsfastigheter AFM förmedling av skogsfastigheter värdering uppgörande av överlåtelsehandlingar beskattningsberäkningar arvsskiften Skogsbeskattning skogsskattedeklaration mervärdesskattedeklaration skattefrågor i anknytning till virkeshandel andra skattefrågor Rådgivning och utbildning utbildning och information i kursform personlig rådgivning SKOGSVÅRDSTJÄNSTER Skogsförnyelse planering, förverkligande och övervakning röjning, markberedning och gräsbekämpning val och anskaffning av odlingsmaterial sådd och plantering efterarbete Vård av plant- och ungskog planering, förverkligande och övervakning granskning och rapportering Vägar och diken planering och förverkligande Förmedling av plantor, frön, bekämpningsmedel och dylikt kartläggning av behov förmedling av material Gödsling planering och förverkligande arbetsredskap ansvar för förverkligandet VIRKESHANDELSTJÄNSTER Virkesförsäljningsplan utredning av avverknings- och försäljningsobjekt samt avgränsning i terrängen utredning av marknadsläget uppgörande av virkesförsäljningsplan uppgörande av anmälan om användning av skog uppskattning av virkesvolymer och -priser definiering av, och kostnadsberäkningar för, efterarbete beaktande av mångbruk och nyckelbiotoper Virkesaffär med fullmakt offertbegäran och jämförelse av offerter med beaktande av aptering och specialvirke uppdaterad prisuppföljning och prissättning av avverkningsobjekt granskning och uppföljning av affärsvillkor övervakning av virkesdrivning samt mätning överlåtelse av virke, underskrift av mätintyg Drivningstjänst planering, övervakning och förverkligande vid virkesdrivning
10 SkogsÄgaren 3/2013 Verksamhetsledarens översikt ÅR AV FÖRÄNDRING Jag har i flera repriser skrivit om de förändringar som sker och har skett inom privatskogsbruket. I år konkretiseras flera av de scenarion som målades upp i mitten av 2000-talet. Skogsvårdsföreningslagen kommer att förnyas och skogsvårdsavgiften kommer att ersättas av en medlemsavgift. Effekterna av denna, förväntade, förändring har synts redan flera år i vår verksamhet. Verksamheten kommer ytterligare att effektiveras så att skogsvårdsföreningen också framöver ska ha en stabil ekonomisk grund att stå på. En förutsättning för att vi skall kunna ge en bra service till våra medlemmar och bevaka deras intressen såväl lokalt, regionalt, nationellt som på EU-nivå. Virkeshandeln blev elektronisk Puumarkkinat.fi tjänsten har tagits i bruk i Österbotten. Tjänsten har fått mycket positiv kritik på det nationella planet. I skrivande stund erbjuds nästan 600 stämplingsposter, eller 420 000 m 3 virke, ut till försäljning på portalen. Skogsägaren kan genom att bjuda ut virke till försäljning via skogsvårdsföreningen försäkra sig om att alla potentiella köpare har kännedom om objektet när det bjuds ut via denna tjänst. Det rådet en god efterfråga på virke så ta gärna kontakt så undersöker vi om det finns avverkningspotential i din skog. Denna tjänst fungerar som länk mellan skogsvårdsföreningen och köparna. Stenkol historia eller framtid? Under sensommaren har vi via massmedierna fått höra att energived är för dyrt i jämförelse med kol och att de två stora i Österbotten därför föredrar stenkol för tillfället. Man kan bara konstatera att storindustrin kan detta med mediahantering. Samtidigt som denna nyhet tutades ut i de regionala medierna gick nyheten om att Fortum stänger sitt kolkraftverk i Ingå på grund av olönsamhet ganska obemärkt förbi. Fortum konstaterar i sitt pressmeddelande 13.8 bland annat att behovet av energi producerat med kol har minskat på den nordiska elmarknaden och att gamla kolkraftverk därför inte är lönsamma. Agerandet att uteslutande använda stenkol för till fället verkar väldigt kortsiktigt. Energivedsanskaffningen, är till skillnad från inköp av stenkol, inte något som man startar och avslutar på nolltid. Hela energivedskedjan är en över ettårig process från skog till kraftverk. Därför måste alla parter agera långsiktigt. Det virke som anskaffas nu används under vintern 2014/2015. Vad är stenkolets konkurrenskraft då? Bad business is no business är ett argument som ofta används i affärsvärlden. Ett argument som gäller såväl slutanvändaren som den enskilde skogsägaren. Skogsbruket är svårt att anpassa till det kvartalekonomiskatankesättet, om inte rent omöjligt. Trots allt råder det en stor efterfråga på energived i Österbotten. På det lokala planet ökar användningen av energived ständigt. I Österbotten förverkligas och planeras flera värmekraftverk, bland annat i Larsmo och i Malax. I söder ökar växthusodlarna användningen av energived. Så efterfråga finns - Det lönar sig att hålla kontakten! SKOGSBRUKSPLAN? Vill du ha en skogsbruksplan på din skog, kontakta vår lokala skogsvårdsinstruktör. Skogsbruksplanens pris 15 /ha. Med hjälp av vårt SILVANETTI får du även skogsbruksplanen på nätet. Jan Slotte verksamhetsledare Virkespriser Medelpriserna per avverkningssätt för de fyra senaste veckorna vecka 35/2013. I statistiken ingår den virkesmängd som skogsindustrin köpt från privatskogarna, inte de mängder som köpts av bolag utanför skogsindustrin rf. Källa: Metla Prisområdena i skogsforskningsinstitutets statistik I-GALLRING, rotpriser, /m 3 Massaved Småstock Område Tall Gran Björk Tall Gran Södra Österbotten 14,77-14,36 21,14 - Mellersta Finland 14,59 15,33 14,24 20,05 - Hela landet 14,50 15,06 13,59 20,36 - FÖRNYELSE, rotpriser, /m 3 Timmer Massaved Småstock Område Tall Gran Björk Tall Gran Björk Tall Gran Södra Österbotten 56,99 55,64-18,61 18,37 17,75 25,59 26,18 Mellersta Finland 57,85 57,82 41,27 17,29 18,81 17,05-23,47 Hela landet 56,46 57,07 42,07 17,70 18,71 17,51 24,96 24,97 LEVERANSPRISER, /m 3 Timmer Massaved Småstock Område Tall Gran Björk Tall Gran Björk Tall Gran Södra Österbotten 54,94 55,20-29,87 30,94 30,87 34,40 - Mellersta Finland 56,43 57,57-30,03 30,14 30,35 - - Hela landet 57,78 58,20 46,27 29,78 31,62 30,55 36,11 -
SkogsÄgaren 3/2013 11 www.puumarkkinat.fi VIRKESHANDEL PÅ NÄTET Skogsvårdsinstruktör Mikael Franzén i Övermark tycker att den nya möjligheten med virkeshandel på nätet är ett steg i rätt riktning. - Alla vinner på att använda tjänsten. För säljaren är det ett modernt sätt att sälja virke och konkurrensutsätta sina objekt och för virkesköparen är det lätt och snabbt att följa utbudet.- För oss som jobbar inom skogsvårdsföreningen är det ett effektivt sätt att få ut objekten på marknaden. Puumarkkinat.fi är en kartbaserad nättjänst för hela Finland och kommer framöver att effektivera förmedlingen av virkeshandelsobjekt. Målet är att förbättra virkesmarknadens öppenhet och funktion. - Det går till så att skogsvårdsföreningen överför, med tillstånd av skogsägaren, objekten till Puumarkkinat. Registrerade köpare kan i lugn och ro bekanta sig med vad som är till salu i realtid, se var skogsobjekten ligger i förhållande till varandra och ge anbud, berättar Mikael Franzén. - Det är en ny tjänst och Skogsvårdsföreningen Österbotten har riktigt nyligen tagit Puumarkkinat i bruk, tilllägger han. Kan själv följa läget När det gäller fullmaktsaffärer som gjorts upp med skogsvårdsföreningen ger skogs- ägaren sitt tillstånd till att föreningen överför uppgifter om virkeshandelsobjektet till Puumarkkinat. Till tjänsten kan överföras både fullmaktsaffärer och de affärer som skogsägare själva konkurrensutsätter. - Skogsägaren får meddelande till sin e-post när objektet lagts till, informerar Franzén. Då kan skogsägaren själv kontrollera uppgifter och följa priserna i sitt eget område på de objekt han/hon konkurrensutsatt. Företag beviljas användningsrätt Efter att anbudstiden gått ut, och när det gäller fullmaktsaffärer, levereras anbuden till skogsvårdsföreningen på en blankett som skrivs ut från tjänsten. Då skogsägaren själv konkurrensutsätter sina objekt kommer anbuden direkt till skogsägarens e-post. Företag som köper virke ansöker om användningsrätt på tjänsten och får därefter tillgång till internetsidan. - Virkesköparen ser då vilka objekt som är till salu i realtid på kartan, berättar Mikael Franzén. Köparen fyller i anbudsblanketten och e-postar till kunden. Tjänster erbjuds av MTK samt skogsvårdsföreningarna och upprätthålls av Oy Silvadata Ab. Mikael ser inga nackdelar med det här systemet. Tvärtom. - På det här sättet får skogsägaren bästa priset ur sitt virke. Ju fler försäljningsobjekt som läggs ut på tjänsten desto mindre löst virke finns det på marknaden och det gynnar prisnivån. För skogens framtid Skogsbrukstekniker Mikael Franzén har arbetat knappt tio år inom skogsvårdsföreningen och sitt huvudsakliga ansvarsområde ligger i Övermark och Pörtom. - Arbetet är fritt och utmanande, tycker han. Han kommer in på det som många andra av hans kolleger också vill uppmuntra skogsägare till. - Ta med barnen och ungdomarna till skogen. Visa dem familjeskogen och berätta historien om de olika skogsskiftena. Vad som gjorts, vad som misslyckats och lyckats, varför de ser ut som det gör och inte minst vilka åtgärder som behövs i framtiden. - Det är det bästa sättet att väcka intresse för skog och minska osäkerheten när det blir aktuellt att överföra skogen till nästa generation. Text och foto: Lisbeth Bäck/ Kustmedia Ab Mikael Franzén i Övermark mitt i en avverkningsmogen tallskog i Övermark. Puumarkkinat.fi finns tillgänglig på finska på internet men all behövlig information om den får skogsägaren på svenska från sin skogsvårdsförening.
12 SkogsÄgaren 3/2013 RESEREPORTAGE Skogsägarresan till Sverige Skogsvårdsföreningen ordnade tillsammans med Yrkesakademin i Österbotten en skogsägarresa 4-9 juni till Skogs-Elmia och området där stormen Gudrun förstörde skogen i södra Sverige 2005. Totalt 29 skogsägare från Karleby i norr till Lappfjärd i söder deltog. Här följer reportage från de olika besöken. Text och foto: Anders Hjortman ELMIA-skogsmässan Resans första mål var världens största internationella skogsmässa, ELMIA, som ordnas vartannat år på Bratteborgs gård ca 30 km söder om Jönköping. Det var första mässdagen när vi besökte mässan och vi hade 5 timmar på oss att bekanta oss med de 500 utställarna. Det blev att koncentrera sig för att få ut det man ville. Stormen Gudruns verkningar Vi övernattade tre nätter i Ljungby och gjorde utflykter därifrån. Ljungby-området var det värst drabbade området när stormen Gudrun slog till på kvällen den 8 januari 2005. Södra skogsägarna stod värd för denna dag. Södra skogsägarnas egen försöksgård Toftaholm drabbades hårt. Av gårdens 1200 ha blåste 500 ha ner i stormen. Vad gör man efter en storm av denna dimension? Harry och Gun-Maj Långs hade främst koncentrerat sig på de olika maskinerna och systemen för vedhantering som presenterades på mässan. Paret Lundins besöksgård Efter en paus på torsdag eftermiddag åkte vi till en vackert belägen modellgård vid sjön Möckeln. Här fick vi del av Arne Lundins målsättning att genom täta bestånd producera kvalitativt bra virke. På gården finns områden med ädellövskog som delvis är skyddade. Imponerande produktion av asp, 235 skm3 på 17 år, i andra generationen baserad på stubbskott kunde vi också fascineras av. Lars-Erik Snåre och Greger Bränn såg massor av knepiga idéer. De fick också en grundlig, praktisk genomgång av hur motorsågskedjan skall vässas. Arne Lundin satsar på kvalitet och planterar tätt, gärna 2 400 plantor per ha. Många kritiserade skogsbranschen för att endast ha satsat på gran. Södras skogsskötselschef Göran Örlander förklarade alternativen eller snarare avsaknaden av alternativen. Vinterstammen av älg är ca 11 älgar per 1000 ha (jämför ca 3 i Österbotten). Om man Leif-Göran Hansson hade lagt upp vårt program på ett fantastiskt sätt. Här vid Kungastenen på södra Sveriges största förnyelseyta, 250 ha. därtill lägger rådjursstammen på 5 st/älg kan man glömma tallplanteringar. Klarar björken sig utan älgbetning ger den endast 1/3 granens ekonomiska utbyte under omloppstiden. Man har alltså satsat på att plantera in gran igen. Nu 8 år efter stormen står man inför ett gigantiskt röjningsbehov. På Toftaholm har man lagt upp försök med olika röjningstidpunkter och intensitet. Slutsatsen man kan dra hittills är att granen behöver två röjningar för att man sedan skall få en lönsam gallring. Den första röjningen kan då vara en brunnsröjning där granplantorna friställs. Skogsskötselchef Göran Örlander guidade oss genom problematiken kring röjningstidpunkter och röjningsintensitet. Skogsbrukare Torsten Pettersson drabbades hårt av stormen och gav oss en gripande personlig bild av hur man som skogsägare tänker och handlar efter en sådan katastrof. Södra skogsägarna har färdigt utrustad vagn för att bespisa kursdeltagare och utflyktsgäster. Kanske en idé för kursverksamheten i Österbotten? I takt med att de nya plantorna började växa växte också motivationen för att fortsätta med skogsbruket.
SkogsÄgaren 3/2013 13 IKEA-land Torsdagskvällen avslutades i Agunnaryd. I den socknen växte Ingvar Kamprad upp på gården Elmtaryd och började sälja tändstickor och skrivmaterial under resorna till och från skolan. Ingvar är ännu delaktig i byns utveckling och har bett byborna bygga upp ett besökskoncept för att ta emot IKEA:s gäster. En sådan fest (gille) fick vi också delta i. Namnet IKEA kommer från första bokstäverna i Ingvar Kamprad Elmtaryd Agunnaryd. På gillet i Agunnaryd åt vi och drack gott tills vi blev alldeles slut. Tönnersjöhedens försökspark Ulf Johansson från Sveriges Lantbruksuniversitet tog emot oss på Tönnersjöhedens försökspark i närheten av Halmstad. Skogen i stora delar av södra Sverige har ett förflutet som hedmark (därav ortsnamnen) och på många håll är det endast andra generationens skog som växer. På Tönnersjöheden har man forskat sedan 1923 och det som vi främst bekantade oss med var gallringsstyrkor och intensiteter samt antalet gallringar. Vi reflekterade över att granen växer snabbt i dessa områden och undrade hur det blir med kvaliteten. Ulf menade att hållfastheten byggs upp av åtminstone två komponenter på granen. Dels påverkar kvistdiametern och sedan höstårsringens bredd (den mörkare årsringen). Eftersom granen växer ganska länge på hösten i detta klimatläge blir höstringen ganska bred och förbättrar därmed hållfastheten. Vi diskuterade också rotröta vid flera tillfällen. Det framkom att man under långa tider negligerat rotrötans skadliga inverkan på skogsbrukets ekonomi men att man nu behandlar stubbarna i gallringarna i alla fall. Ulf Johansson menade att man sett tendenser på att rotrötan på andra trädgenerationen kan minska en del i förhållande till första generationen med rotröta. Det var ju lite hoppfulla tendenser för vår del också. För att minimera stormrisken har man på Tönnersjöheden kommit fram till rekommendationer på två kraftiga gallringar i unga år för att efter 20 m:s höjd inte längre gallra i granbestånden. Vi kan ju nämna att i denna del av Sverige ligger övre höjden på ca 30 m i bestånd som är 100 år. Genomgången av försöket med olika trädslag gav tydliga lärdomar. Utländska trädslag är svåra att etablera och de flesta frostkänsliga, lärken ger den snabbaste tillväxten men slutar snabbt att växa och björkproduktion är mycket dålig i dessa områden. Den äldsta försöksrutan, 126 år, var en imponerande pelarsal av gran med ca 900 m 3 /ha. Beståndet hade planterats med ca 12 000 plantor/ha och gallrats 10 gånger. På kontrollytan hade 700 m 3 /ha virke förlorats i form av självdöd på grund av för tätt bestånd. Hänförda resenärer följer med Ulf Johanssons föreläsning i ett av de mäktigaste skogsklassrummen man kan tänka sig. I södra Sverige finns ca 200 000 ha med ek- och bokskogar. Som sista punkt fick vi bekanta oss med bokskogsbruk. Det är inget för börshajar som vill göra snabba klipp, omloppstiden är 150 år och många gallringar. Bröllopet Under resan kom vi ju på att vårt avslutande besök i Stockholm skulle sammanfalla med prinsessan Madelenes bröllop. Utan närmare betänkligheter körde vår chaufför Sven-Erik Nygård oss fram till slottet och lämnade av oss där 2 timmar före bröllopet. Det var inga problem. Han skulle hämta oss där efter ceremonierna. Efter lång väntan fick vi en välförtjänt skymt av brudparet och en del gäster. Men ceremonierna drog ut på tiden och plötsligt befann vi oss fast på fel sida av avskärmningen och färjans avgång närmade sej. Dessutom hade två resenärer fastnat ute på Riddarholmen. Efter en rask promenad ner till Vikingterminalen kom vi alla med färjan tillbaka till fäderneslandet. Resan var mycket givande ur det skogliga perspektivet. Flera av deltagarna var tacksamma för det gedigna skogliga programmet som för någon gav resan en grundutbildning i skogsbruk. Episoden i Stockholm gav de tilläggsingredienser av romantik och spänning som ännu behövdes för att resan skulle bli fullkomlig. Skogsvårdsföreningen tackar alla resenärer och återkommer med ny resa nästa år. Vart vi då styr färden är ännu hemligt!
14 SkogsÄgaren 3/2013 Notiser SKOGSFÄRDIGHETS-FM Skogsfärdighets-FM för skogsägare ordnas 14.9 i Kuopio. Från Skogsvårdsföreningen Österbotten ställer ett tjugotal skogsägare upp för att försvara tidigare framskjutna placeringar. FACEBOOK Nu finns skogsvårdsföreningen också på Facebook. Adressen är www.facebook. com/skogsagarna. Där kan du bland annat följa med när skogsfastigheter kommer till salu samt annat som är på gång inom föreningen. KVINNOR PÅ SKOGSKURS Foto: Jan Slotte Skogsfärdighetstävling för Skogsägare i Vörå 23 aug 2013 Totalt 73 kvinnor deltar i en skogskurs för kvinnor som ordnas av YA och som Skogsvårdsföreningen Österbotten är delaktig i. Första kvällen var allmän skogsinfo om skogsbruket, följande kvällar blir det svampkurs och ved elda rätt. På basen av responsen från kursen kommer en röjningskurs för kvinnor att ordnas. Sandström Tore 158 Kåll Ingmar 156 Forsström André 150 Häggman Marcus 144 With Jan-Anders 137 Käldström Rune 134 Nynäs Ingemar 134 Dahlskog Rolf 133 Enlund Gunnar 130 Cederström Kurt 128 Nylund Marléne 127 Nyman Lars 126 Holmqvist Mats-Erik 123 Backman Arne 121 Nyman Henrik 121 Ravald Pehr-Håkan 120 Nynäs Andreas 96 INGVALD BOBERG I PENSION Ingvald Boberg uppvaktades vid Skogsvårdsföreningens kontor i Larsmo med anledning av att han avgår med pension efter lång ooch trogen tjänst inom föreningen. Foto: Eivor Sundqvist NYA UTRYMMEN I ESSE Adressen är densamma som tidigare, Bärklarsvägen 3, men efter sommaren verkar skogsvårdsföreningen i helt nyrenoverade, för oss anpassade, utrymmen. Välkommen in! Foto: Eivor Sundqvist SKOGSFASTIGHETER TILL SALU SKOGSFASTIGHETER Kronoby, Påras >> Molander 5:37, 20,05 ha >> Molander I 18:45, 8,36 ha Anbud senast onsdag 18.9.2013. Tilläggsuppgifter ger Tom Finnilä 050 517 8918 Kronoby, Söderby >> Skarpängs-Klubben 1:53, 7,87 ha På fastigheten finns en stuga byggd 1954, taket förnyat 2002, med elanslutning och egen brunn. Anbud senast söndag 22.9.2013. Tilläggsuppgifter ger Tom Finnilä 050 517 8918 Jakobstad, Vestersund >> Del av Sundell 2:98, ca 6,9 ha Anbud senast söndag 22.9.2013. Tilläggsuppgifter ger Johnny Fagerholm 040 736 4547 Pedersöre, Lövö >> Sandåsen 7:19, 3,572 ha Anbud senast söndag 22.9.2013. Tilläggsuppgifter ger Johnny Fagerholm 040 736 4547 Pedersöre, Forsby >> Berg 22:35, 35,87 ha Anbud senast onsdag 18.9.2013. Tilläggsuppgifter ger Tom Lundqvist 0500 161 695 Nykarleby, Soklot >> Ankarskiftet 17:45, 9,255 ha Anbud senast onsdag 18.9.2013. Tilläggsuppgifter ger Joakim Holmqvist 0400 180 581 Vörå, Bertby >> Del av Trött 13:29, ca 15,9 ha Anbud senast söndag 22.9.2013. Tilläggsuppgifter ger Guy Djupsjöbacka 050 553 1232 Korsholm, Norra Jungsund >> Del av Forsell 1:110, ca 4,1 ha >> Del av Norrgård 1:111, ca 3,8 ha Anbud senast onsdag 18.9.2013. Tilläggsuppgifter ger Anders Hjortman 0500 272 910 Ab Skogsfastigheter AFM Malax, Övermalax >> Nykvist 6:183, 10,965 ha Anbud senast söndag 22.9.2013. Tilläggsuppgifter ger Kim Back 050 403 9401 Malax, Yttermalax >> Hagagrund 17:6, 4,87 ha Anbud senast onsdag 18.9.2013. Tilläggsuppgifter ger Kim Back 050 403 9401 Korsnäs, Korsnäs >> Orrmoan 5:87, 1,49 ha Anbud senast söndag 22.9.2013. Tilläggsuppgifter ger Johan Nynäs 0500 167 489 Kristinestad, Skaftung >> Holmmyr 5:108, 8,13 ha Anbud senast söndag 22.9.2013. Tilläggsuppgifter ger Anders Kaivo-oja 040 544 1449 TOMT FÖR EH-HUS Korsholm, Vassor >> del av Nykvist 4:41, ca 0,3 ha Anbud senast söndag 22.9.2013. Tilläggsuppgifter ger Mats Linnsén 050 544 2703 Korsholm, Musmo >> Smeds 5:69, 1,58 ha Anbud senast söndag 22.9.2013. Tilläggsuppgifter ger Anders Hjortman 0500 272 910 Anbud inlämnas elektroniskt eller sänds till Skogsvårdsföreningen Österbotten, Kvarngatan 15, 65100 VASA. Märke: Anbud. Anbud skall ges som fast eurobelopp. Säljarna förbehåller sig rätten att godkänna eller förkasta givna anbud. Värderingar och ytterligare information på: www.skogsfastigheter.fi Skogsägarna ÖSTERBOTTEN
SkogsÄgaren 3/2013 15 Det är inte en slump att 63% valt oss som samarbetspartner i skogsärenden. LokalTapiola är störst på skogsförsäkring i Finland och en specialist på säkerhet. Vi satsar på skadeförebyggande arbete och riskhantering. För priset av några timmerstockar försäkrar du din skog mot nästan alla naturskador. Kom in och diskutera med oss! BIOENERGIDAG I KORSNÄS Tid: 20 september 2013 kl. 11-17 Plats: Gruvvägen 30, Korsnäs Unikt tillfälle att se lönsam biobränsleproduktion av stubb. Se stubblyftning, lagring och krossning samt energiavverkning med flerträds hantering. Entreprenören Daniel Furu förevisar ny ABAB klipp som matar och kvistar och entreprenören Signar Stenholm förevisar stubbhantering. Bioenergi Kusten ger energirådgivning och information om investeringsstöd. På plats kommer du därtill att träffa folk från: Allan Bruks UPM EPV Skogsvårdsföreningen Skogsvårdsföreningen bjuder på korv och kaffe över öppen eld! Närmare information fås av Oy Allan Bruks AB, Ulf Österoos 0500-366105. Satsa på kvalitet! Nya miljövänliga yrkessågsmodeller med M-TRONIC styrsystem på både motor- och röjsågar Erbj. Stihl MS 241 motorsåg 42,6 cm 3 2,2 kw/3,0 hk 4,7 kg Magnesiumram, långa serviceintervall, utmärkt vibrationsdämpning och en otrolig acceleration gör detta till dina drömsågar! Varför pruta på säkerheten eller kvaliteten Nya modeller! Arbeta säkert och användarvänligt med STIHL skyddsutrustning! Fråga efter paketpris. 649 Robusta Stihl MS 260 sågens efterföljare: Stihl MS 261 Erbj. 599 Populära Stihl MS 200 sågens efterföljare: Ännu mera utvecklad och effektiv Volym 50 cm 3 Effekt 2,8 kw Vikt 5,2 kg Stihl MS 201 Volym 35,2 cm 3 Vikt 3,9 kg Erbj. 699 SERVICE OCH RESERVDELAR TILL VALTRA TRAKTORER OCH SAMPO-ROSENLEW SKÖRDETRÖSKOR SERVICE AV JOHN DEERE TRAKTORER OCH SKÖRDETRÖSKOR Valtra/Shell smörjoljor Varta-ackumulatorer 125 Ah 175 170 Ah 228 De populära yrkesröjsågarna Stihl FS 410 765 Erbj. Stihl FS 460 Erbj. 895 Stihl FS 490 995 Erbj. Ultralätta motorsågar Stihl MS 192 CE Volym 30 cm 3 3,4 kg Erbj. Stihl MS 181 Volym 32 cm 3 4,3 kg Erbj. Kylarreparationer för alla fordon Bilsläpvagn- och båttrailerförsäljning Moto-svärd och kedjor 199 399 299 Stihl MS 170 D Volym 30 cm 3 4,2 kg Erbj. NYHET! Försäljning av JAPA vedmaskiner Yrkesakademin i Österbotten ordnar i samarbete med Skogsvårdsföreningen Österbotten och Finlands skogscentral, region Kusten följande kurser: Vägadministration (3 h + 3 h) Kursstart tisdag 1.10.2013 kl. 18 21 i Terjärv vid Maggies café Kursstart tisdag 1.10.2013 kl. 18 21 i Pörtom vid Neste Pörteborg Program: Administration och skötsel av skogsvägar Taimikonhoito (3 h sisällä, 3 h ulkona) Lauantai 5.10.2013 klo 9 15, ABC Kristiinankaupunki Ohjelma: Taimikonhoidon perusteet, kemera, turvallisuus raivaussahan käytössä, leimaus, perkaustekniikan esittely Röjning för damer (3h + 6 h) Kursstart onsdag 9.10.2013 kl. 18 21 i Gamla Vasa vid YA:s vuxenutbildningscenter Program: Röjningens grunder, röjningsteknik, säkerheten vid röjning, villkoren för stöd, röjningsdemonstration, skötsel av röjsågen, stämplingsövningar, praktisk röjning Max 24 deltagare. Deltagaravgift: 25 /kurs Förfrågningar och förhandsanmälan senast tre dagar före kurs till: Pernilla Kvist, tfn 0500-863 671, pernilla.kvist@yrkesakademin.fi Cirkelv. 15, 65100 Vasa www.marander.fi email: marander@maskin.netikka.fi tel. 318 2950 0500-364 688 YRKESAKADEMIN I ÖSTERBOTTEN ÄR EN DEL AV SVENSKA ÖSTERBOTTENS FÖRBUND FÖR UTBILDNING OCH KULTUR SKN
16 SkogsÄgaren 3/2013 VÄGAR OCH DIKEN - den enskilda skogsägarens roll i samfällda projekt I väg- och dikesvärlden finns det två olika skogsägare med olika syn på hur och om vägar ska byggas och diken ska dikas. Skogsägare A & B Det finns skogsägare A, som vill ha sina diken i skick och en väl växande skog. Han rensar de diken han har på sina skiften och vattnet rinner bort då det kommer till skiftets rå och in på grannens mark. Skogsägare A vill ha en bra bilväg till sitt skifte, så att man så gott som året runt kan färdas till skiftet lätt och snabbt för att utföra skogsarbete, hämta virke, plocka bär m.m. Det finns skogsägare B, som inte vill kosta på dikning och ej är intresserad av att skogen växer. Han står utanför alla dikesprojekt utan att grannarna skulle påverkas negativt. Skogsägare B behöver inte åka till sitt skifte utan träden får växa bäst de kan och behöver därmed ingen väg. Verkligheten är en annan Tyvärr är det i verkligheten inte så enkelt då vägar ska grundförbättras och byggas samt diken ska rensas och dikas. Både skogsägare A och B finns på samma dikes- och vägprojekt, deras åsikter bör därmed sammanjänkas på något vis. Stiftade lagar och samhällsnyttan ska också beaktas inom samfällda väg- och dikesprojekt. För dikningens del innebär det att virkesproduktionen är i skick och genom avverkningar, påföljande förädling och export ur landet ges arbete och inkomst. För vägarnas del så kan vägen användas för virkestransporter så gott som året runt, bärplockning etc. Tänk dig att du ska besöka din lokala brädgård för att köpa lite virke för ditt sommarbygge och får följande som svar. -Tyvärr har vi inget i lager just nu, återkom i vår då de har hämtat stockarna för virket på frusen mark från ett skifte utan skogsväg. Skogsvägar garanterar att virke finns tillgängligt hela året. Skogsdikning och skogsägaren Numera rensas och kompletteras befintliga diken. Hos oss är det främst stora områden som tidigare dikats samtidigt och hela torvmarksområden med många deltagande skogsägare. På de lägsta ställena har ett eller flera dragdiken grävts, oftast i mitten av torrläggningsområdet. Därifrån går mindre tegdiken ut till sidorna. Tegdikena samlar upp vattnet som inte träden behöver och tranporterar det till dragdiket. Dikessystemet är sedan ihopkopplat med ett större utfall, bäck eller å som transporterar vattnet ut till havs eller någon insjö. Ett dikesprojekt inleds Rensningen av dikena inleds vanligen med att någon eller några av områdets skogsägare anser att de gamla dikena inte mera förmår dränera området. Vatten står nästan jämnt med markytan i de små dikesrännorna. Skogsägarna kontaktar en aktör som sköter om dikesrensningsprojekt exempelvis Skogsvårdsföreningen eller Skogscentralen. Alla områdets markägare kallas till ett begynnelsemöte för att utröna intresse av en eventuell dikesrensning. Ifall de närvarande anser att rensning av dikena bör ske, samlas skriftliga fullmakter in av markägarna på området. Anser man på mötet att hela eller delar av området ej är i behov av dikning, lämnas det området på framtiden. Fullmakter Under insamlingen av fullmakter för dikesrensning, kan någon eller flera skogsägare säga att de inte vill vara med. Ifall dessa skogsägares marker är vid dikenas slut eller på sidan om, så att de som vill rensa inte berörs, kan de enkelt lämnas utanför. I Österbotten är det dock mestadels långsmala skiften och vattnet rinner längs tegdiken, dragdiken över flera markägares områden före det är utanför rensningsområdet. Enligt vattenlagen har alla markägare rätt till ändamålsenlig dränering av sina marker. Detta innebär att man för att kunna dränera, har rätt att dika över grannens mark. Detta gäller inte över tomt, trädgård eller till annat speciellt ändamål använd mark. Ifall grannen nedanför inte tillåter att grannen ovanför dikar och rensar över sin mark, kan den som vill dika vända sig till kommunens miljöskyddsmyndighet. Vanligtvis förrättas syn i terrängen och utlåtande ges huruvida dikningen är nödvändig och möjlig. Vem betalar en skogsdikning? Normalt betalar alla dikningskostnaderna för den areal som dräneras på eget skifte. Till arealen räknas 20 30 m på var sida av diket. I det fall att markägaren motsätter sig dik-
SkogsÄgaren 3/2013 17 ningen, bör den som är ovanför och vill dika betala för båda. Alternativt deltar alla i projektet för den motsträviges kostnader. Enklast och bäst för grannsämjan är att den motsträvige och de som vill dika kommer överens om vilka diken de markägare som är ovanför behöver få dikade. Övriga diken, som bara betjänar den motsträvige, lämnas odikade. Normalt kostar dikesrensning netto ca 100 / dränerad ha plus moms. För samfälld rensning av skogsdiken kan erhållas 55 % i Kemerastöd ifall projektet fyller fordringarna som t.ex. att det är över 20 år sedan området förra gången beviljades statligt stöd. Det krävs också skriftliga fullmakter av alla deltagande markägare på att de är med. Av de som inte är med och betalar krävs ett dikningstillstånd över dennes mark eller ett beslut av t.ex. kommunens miljöskyddsmyndighet. Den som planerar projektet ska uppgöra en vattenskyddsplan och begära in ett utlåtande av Närings- och miljöcentralen före dikningen kan finansieras eller utföras. I utlåtandet kan framkomma krav som bör uppfyllas för att få rensa dikena. Ifall ett dikesbolag bildats kring ett utfall, som det mestadels är på åkermark, är det majoritetsbeslut som gäller. Varje skifte har en uträknad andel i kostnaderna. Ofta är dock fördelningslistan föråldrad och bör uppdateras. Kemerastöd beviljas inte för åkerrensningar, vilket betyder att fullmakter ej behövs utan mötesbeslut gäller. Skogsvägar och skogsägaren Befintliga skogsvägar grundförbättras och förlängas eller så kan helt nya skogsvägar byggas. Ifall det är fråga om en befintlig skogsväg finns ett väglag bildat. På ett allmänt vägmöte bestämmer majoriteten på mötet om vägen skall grundförbättras. Detta stora ärende bör dock framkomma i kallelsen till mötet. Ifall alla närvarande inte är eniga sker en omröstning. Vid röstning gäller inte en man en röst utan de närvarandes, samt de som befullmäktigat de närvarande, andelar i vägen används vid röstningen. En enskild delägare kan dock inte ha mera än 30 % av närvarande röster. Ett vägprojekt inleds På mötet väljs den aktör som skall ansvara för grundförbättringen exempelvis Skogsvårdsföreningen eller Skogscentralen. För att ha möjlighet att ansöka om statligt Kemerastöd samlas skriftliga fullmakter in av vägdelägarna. Minst 70 % av vägenheterna bör vara med för att kunna påbörja planeringen. För att inleda byggnadsarbete krävs dock att minst 90 % av vägenheterna är representerade via en skriftlig fullmakt. De som är delägare i vägen har vid en tidigare lantmäteriförrättning ansetts ha nytta av vägen och bör delta i underhållet. Alternativt har de hos väglaget ansökt om att få bli delägare. Vill inte delta i vägen Ifall någon delägare inte vill delta i grundförbättringen och har mindre än 10 % vägandel är möjligheterna att stoppa detta små. Man kan hos lantmäteribyrån ansöka om att skiftets vägrätt ska flyttas bort från vägen eller hos väglaget ansöka om att vägdelägarskapet skall upphöra. Det här innebär att man inte längre kan använda skogsvägen. Väglaget bör före beviljande kontrollera att skiftets ägare har ansökt om att få använda en annan skogsväg istället och att han har avtal med de skiftesägare över vilka han ska köra ifall inget servitut finns. Dessa möjligheter gäller bara skiften i utkanten av vägens influensområde. För skiften belägna nära skogsvägen är det inte möjligt. Vem betalar för vägen? Kostnader netto för grundförbättring är ca 100 /ha skogsmark. Kostnaden för varje skogägare varierar mycket beroende på om skiftet är i början eller slutet av vägen. Kemerastöd på 50 % kan erhållas ifall fordringarna uppfylls, bl.a. över 20 år sedan förra gången statligt stöd erhållits. Ifall det handlar om att bygga en helt ny väg, tar skogsägaren initiativ och ett möte ordnas för den tilltänkta vägens skogsägare. Ifall de närvarande anser att en väg ska byggas, väljs en aktör. En möjlig vägsträckning planeras och fullmakter för vägbygge insamlas. För att få Kemerastöd om 30 % av kostnaderna krävs att minst 90 % av vägenheterna för den nya vägen är med. En lantmäteriförrättning görs (som ersätts till 100 %) varvid väglaget bildas. Det bestäms vilka fastigheter som anses ha nytta av vägen och således ska delta i kostnaderna för bygget samt underhållet. En fastighetsägare som inte vill vara med i vägen bör påvisa att han har en annan möjlighet att ta sig till skiftet. Stöd är inte nödvändigt När det gäller grundförbättring samt bygge av ny väg så är Kemerastöd inget måste. Det går bra att göra motsvarande arbeten utan statligt stöd. Då krävs bara majoritetsbeslut på vägstämman och inga fullmakter av delägarna behövs. För den nya vägens del krävs dock lantmäteriförrättning, varvid bestäms vilka fastigheter som bör vara med. Över väglagets mötesbeslut kan man inom en månad besvära sig till kommunens vägnämnd. Text: John Berg Foto: Ann-Mari Snickars och Lisbeth Bäck För en samfälld rensning av befintliga diken kan erhållas Kemera-finansiering. SKOGSVÅRDSFÖRENINGEN ÖSTERBOTTEN Grundförbättrar och förlänger ÖSTER- SKOGSVÄGEN Sideby 2013-2014 Ansv. entreprenör / Vast. urakoitsija Roger Snickars Ansvarig / Vastaava Skogsvårdsföreningen Österbotten John Berg 0400 561343 Skogsägarna ÖSTERBOTTEN För effektiv skogsvård! Scarlett röjklinga på köpet! HUSQVARNA 545 FX/FXT Just nu får du Scarlett-röjklinga på köpet, värde 22. Pris (inkl. moms): 840 /940 Industrivägen 1, Jakobstad Tel. 789 8570, www.erikssons.fi Copyright 2013 Husqvarna AB (publ.). All rights reserved. HUSQVARNA 543XP Lätt och effektiv nyhet för professionella skogshugagre och kunniga markägare. Låg vikt, hög kedjehastighet och låg bränsleförbrukning. Pris (inkl. moms): 585 Tegelbruksvägen 7, Närpes Tel. 224 1020, Fax 224 1916 www.husqvarna.fi/forest VÖRÅ MASKIN o. TRAKTOR Tel. 06 384 4600 Gsm. 0440-366 675 www.voramaskin.fi
18 SkogsÄgaren 3/2013 Pääkirjoitus Hyvät metsänomistajat, Auringon ja sateen hellimä kesä lähestyy loppuaan ja sää on ollut suurenmoinen kaikelle kasvustolle. Syksyn ollessa ovella on sadonkorjuun aika kaikelle sille, mitä kesän yhteyttäminen on aikaansaanut. Syksy tietää myös talousarvioinnin aikoja, kun tulevaisuuden strategiat ja ehdotukset strategioiden rahoitusvaihtoehdoista. Maan hallituksella tulee olemaan kova työ voimakkaasti alimitoitetussa valtion budjetissa ja valtion velkataakan tasapainottamisessa. Samalla vientiteollisuutemme on kovassa rakennemuutoksessa. 90-luvun laskusuhdanteen pelastivat Nokia ja kasvava IT-ala, mutta nyt toivo lepää pienten ja keskisuurten yritysten työllisyysosuudessa. Myös metsäteollisuus käy läpi voimakasta rakennekehitystä muun muassa vähentyneen paperinkäytön vuoksi. Viime vuosina metsäteollisuuden investoinnit ovat pääasiassa keskittyneet lisäämään ja parantamaan olemassa olevan kapasiteetin käyttöä. Uskon, että seuraavaa suurta investointia ei tehdä perinteiseen puunjalostukseen ilman, että satsataan puupohjaisen biopolttoaineen tuottamiseen. Energian kysyntä ja muun muassa fossiilisten polttoaineiden korvaaminen ovat avainkysymykset maallemme ja sen talouden tulevaisuudelle. 70-luvulla kaikkea kotimaista vähäteltiin ja kaikki piti ostaa halvalla ulkomailta. Nyt suuntaus on kääntynyt. On huomattu, että ulkomaalainenkin maksaa ja että meillä ei ole varaa olla hyödyntämättä omia mahdollisuuksiamme. Metsänomistajien yleisin kysymys koskee puunmyynnin ajankohtaa. Vähän puuta myyvien on vaikea seurata tämän hetkistä tilannetta. Metsänhoitoyhdistyksen neuvojilla on hyvää tietoa markkinoiden nykytilasta. Jos sinulla on kysyttävää hinnoista ja myymisestä, kannattaa soittaa lähimmälle neuvojalle. Nyt syksyn alla tilanne näyttää hyvältä. Kaikille puutavaralajeille on kysyntää ja tiettyä hintaoptimismia on ilmassa. Vastaus puunmyynnin ajankohtaa koskevaan kysymykseen on, että puuta kannattaa myydä silloin kun se on tarpeellista. Myöhemmäksi lykätty harvennus on aina taloudellinen tappio. Pohjanmaalla myyty puu hyödyttää koko paikallista yhteisöä; se tarjoaa työmahdollisuuksia paikallisille yrittäjille ja kasvattaa työllisyyttä. Bo Storsjö bo@storsjo.fi Puh 0400-320 342 Hedenvägen 322 bst 1, 64440 Ömossa NÄILLÄ ALUEILLA ON TEHTY MUUTOKSIA: Bo Storsjö Hallituksen puheenjohtaja Tulevaisuutta kohti Metsänomistajat Skogsägarna on metsänomistajajärjestöjen yhteinen markkinointinimi, joka on äskettäin otettu käyttöön myös täällä Pohjanmaalla. Tämä on osa jatkuvaa kehitystyötä entistä paremman palvelun tarjoamiseksi. Olemme valmistautuneet tuleviin lakimuutoksiin organisoimalla resursseja uudelleen. Metsäneuvojat jaettiin tiimeihin Metsänhoitoyhdistys jakautui 1.8.2013 alkaen kolmeen tulosyksikköön, joita kutsutaan tiimeiksi. Pohjoinen tiimi on Uudenkaarlepyyn ja Kokkolan välillä, Keskinen tiimi Korsnäsin ja Vöyrin välillä. Eteläinen tiimi käsittää Kaskisen, Kristiinankaupungin ja Närpiön kaupungit. Tiimeillä on yhteiset tavoitteet, joita seurataan tiimi- ja yksilötasolla. Työtehtävät ja resurssit jaetaan ryhmän sisällä. Tällä pyritään varmistamaan nopea ja joustava mukauttamauninen paikallisesti vallitseviin toimintaedellytyksiin. Jokaisella ryhmällä on tiiminvetäjä. Tiiminvetäjät ovat Johnny Fagerholm, Kim Back ja Kjell Huldén. Pieniä muutoksia alueilla Kevään yt-neuvotteluiden tuloksena määräaikaisia työsuhteita ei enää uusittu. Lisäksi kolme virkaa lopetetaan ensi vuonna. Tästä seuraa muutoksia aluejaoissa. Muutokset koskevat Pedersöreä, Vöyriä, Mustasaarta, Vaasaa, Närpiötä ja Kristiinankaupunkia, jotka saavat uudet aluejohtajat. Tämän numeron keskiaukeamalta voit tutustua kotiseudullasi työskentelevään henkilöstöömme ja heidän työtehtäviinsä. Teksti: Jan Slotte Kuva: Ann-Mari Snickars PEDERSÖRE & UUSIKAARLEPYY Johnny Fagerholm Luoto, Pietarsaari, Pedersöre kby, Sundby, Karby, Pännäinen, Lövö, Forsby Tom Lundqvist Purmo, Kolppi, Östensö, Lappfors, Ähtävä Joakim Holmqvist Uusikaarlepyy (Socklot, Kyrkoby-Forsby, Markby, Kovjoki). Pedersöre (Åvist, Nederpurmo, Edsevö, Kållby) Jan-Olof Eriksson Uusikaarlepyy (Harjux, Monå, Hirvlax, Kantlax, Monäs, Munsala, Pensala, Jussila, Vexala och Ytterjeppo) VÖYRI, MUSTASAARI, VAASA & MAALAHTI Guy Djupsjöbacka Oravainen, Maksamaa, P. Vöyri Hilding Södergård Vöyri (ei P. Vöyri) Mats Linnsén Koivulahti, Petsmo, Hankmo, Vassor, Miekka, Staversby, Karkmo, Höstves, Runsor, Kråklund, Helsingby, Tölby, Vikby, Sulva, Munsmo Anders Hjortman Toby, Veikars, Martois, Koskö, Karperö, Jungsund, Iskmo, Köklot, Raippaluoto, Vallgrund, Björkö Thomas Jåfs Petolahti, Pohjois Pirttikylä, Vaasa Kim Back Yttermalax, Övermalax, Bergö NÄRPIÖ & KRISTIINANKAUPUNKI Johan Svedström Yttermark, Bäckby, Näsby, Kalax, Tjärlax, Nämpnäs, Norrnäs, Rangsby Kjell Huldén Finby, Böle, Pjelax, Kaskinen, Tiukka, Åback, Lålby, P. Lapväärtti Anders Kaivo-oja E. Lappfjärd, Dagsmark, Siipyy, Ömossa, Skaftung, Härkmeri, Uttermossa
SkogsÄgaren 3/2013 19 Puukauppaa internetissä Ylimarkusta olevan metsäneuvoja Mikael Franzén puukauppa Internetissä on askel oikeaan suuntaan. -Kaikki hyötyvät palvelun käyttämisestä. Myyjille se on nykyaikainen tapa myydä puuta ja kilpailuttaa kohteensa, puunostajille se on helppo ja nopea paikka seurata tarjontaa. -Meille, metsänhoitoyhdistyksessä työskenteleville se on tehokas tapa saada kohteet markkinoille. Puumarkkinat.fi on karttapohjainen internetpalvelu, joka kattaa koko Suomen. Tulevaisuudessa se tulee tehostamaan puukauppakohteiden tarjoamista myyntiin. Tavoitteena on parantaa puumarkkinoiden toimivuutta ja läpinäkyvyyttä. -Palvelu toimii niin, että metsänhoitoyhdistys laittaa metsänomistajan luvalla puukauppakohteen (leimikon) Puumarkkinatpalveluun. Palveluun rekisteröityneet ostajat voivat rauhassa ja reaaliaikaisesti tutustua myytävänä oleviin puukauppakohteisiin ja niiden sijaintiin toisiinsa nähden ja tehdä sen jälkeen tarjouksen, Mikael Franzén kertoo. -Kyseessä on uusi palvelu, jonka metsänhoitoyhdistys Österbotten on äskettäin ottanut käyttöön, hän lisää. Metsänomistaja voi itse seurata tilannetta Valtakirjakauppaa tehtäessä metsänomistaja antaa metsänhoitoyhdistykselle luvan, jonka jälkeen puukauppakohteen tiedot voidaan laittaa Puumarkkinoille. Palveluun voidaan siirtää sekä valtakirjakaupat, että sellaiset kohteet, jotka metsänomistaja itse kilpailuttaa. Metsänomistaja saa ilmoituksen sähköpostiinsa, kun kohde on lisätty palveluun. Tämän jälkeen metsänomistaja voi itse tarkistaa kohteensa tiedot ja seurata oman alueensa hintoja. Käyttöoikeudet yrityksillä Kun ostotarjousaika umpeutuu metsänhoitoyhdistys saa annetut tarjoukset palvelusta. Jos metsänomistaja tekee kilpailutuksen itse, tarjoukset tulevat hänen sähköpostiinsa. Puuta ostavat yritykset hakevat palvelun käyttöoikeutta ja pääsevät sen jälkeen kirjautumaan palveluun. -Puunostajat näkevät reaaliajassa kartalla, mitkä kohteet ovat myytävänä, Mikael Franzén kertaa. Ostaja täyttää tarjouslomakkeen tai lähettää sähköpostia metsänomistajalle. Palvelun tarjoavat MTK ja metsänhoitoyhdistykset yhdessä, ylläpidosta vastaa Oy Silvadata Ab. Mikael ei näe ohjelmassa mitään haittapuolia, päinvastoin. -Tällä tavoin metsänomistajat saavat parhaan hinnan puusta. Mitä enemmän palvelussa on myyntikohteita sitä vähemmän löysää puuta on markkinoilla. Metsien tulevaisuus Mikael Franzén on työskennellyt lähes 10 vuotta metsänhoitoyhdistyksessä ja hänen pääasialliset vastuualueensa Mikael Franzén keskellä hakkuukypsää mäntymetsää Övermarkissa. sijaitsevat Ylimarkussa ja Pirttikylässä. -Työ on haastavaa ja siihen voi itse vaikuttaa, hän pohtii. Hän, kuten monet kollegansakin, haluaa kannustaa metsänomistajia. - Ottakaa lapset ja nuoret mukaan metsään. Näyttäkää heille perheen metsä ja kertokaa eri metsäpalstojen historiasta. Kertokaa, mitä on tehty, missä on onnistuttu tai epäonnistuttu, miksi metsä näyttää siltä miltä näyttää ja tärkeimpänä, mitä pitää tulevaisuudessa tehdä. Se on paras tapa istuttaa innostuksen kipinä metsiä kohtaan. Lisäksi se myös vähentää epävarmuutta myöhemmin sukupolvenvaihdoksen aikana. Teksti ja kuva : Lisbeth Bäck / Kustmedia Ab SKOGEN KALLAR JOBO ST75 Lätt stegskördare för gallring och biomassa steg 75 cm, automatiskt förval effektiv kvistning 2-25 cm fås som byggsats JOBO FP12 Frontpump för effektivitets höjning tank 120 l (100 l), anpassningbar montering lastberoende pump 35-65 cm 3 (<130 l/min) fås som byggsats Syketec Ad Silva www.sykeharvesteri.fi Tel. 040 7008796
20 SkogsÄgaren 3/2013 metsasaatio.fi Jag vill ha 3,5 % årlig ränta på min deposition. Hos oss är också det möjligt. Fråga mera om vårt depositionserbjudande eller gå in på www.aktia.fi. Depositionserbjudandet gäller när du kombinerar depositionen med andra sparaprodukter som Aktia erbjuder. Välkommen till Aktia Bank! Boka tid på tfn 0800 0 2470. www.aktia.fi I det här landet har vi insett att man för att förstå skogen måste vara där. Skogsstiftelsen hjälper till med skogsfostran bland barn och unga, t.ex. med bidrag till de skogsveckor som ordnas för skolklasser. Skogsstiftelsens finansiering ordnas med hjälp av en frivillig säljfrämjande avgift, som utgör 0,2 % av en virkesaffärs värde. I en genomsnittlig virkeshandel motsvarar det värdet av en stock. När skogsägaren bestämmer sig för att betala avgiften, bidrar det köpande företaget med ett lika stort belopp till stiftelsen. Ser en människa i varje kund. Låt avverkad skog ge avkastning genom att styra skogslikviden till Sparbanken.