EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 12.2.2003 KOM(2003) 64 slutlig Jordbruksläget I Europeiska unionen Rapport 2001 Rapporten offentliggörs tillsammans med Allmän rapport om Europeiska unionens verksamhet 2001 BRYSSEL-LUXEMBURG, 2002
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Den ekonomiska situationen och inkomsterna i jordbruket... 12 1.1. Översikt... 12 1.2. Produktionsnivåer... 15 1.3. Utvecklingen för producent- och marknadspriser... 18 1.4. Kostnader för produktionsmedel... 21 1.5. Utvecklingen av jordbruksinkomsterna... 21 1.6. Informationssystemet för jordbruksföretagens redovisning (FADN)... 26 1.6.1. Utvecklingen av jordbruksinkomsterna... 26 1.6.2. Inkomst efter produktionsinriktning... 26 2. Politikutveckling och lagstiftningsinitiativ 2001... 28 2.1. Kvalitetspolitik... 28 2.1.1. Skyddad ursprungsbeteckning / skyddad geografisk beteckning / garanterad traditionell specialitet... 28 2.1.2. TRIPS-avtalet...28 2.1.3. Förteckning över nya produkter... 29 2.2. Ekologiskt jordbruk... 31 2.3. Marknadsföring av jordbruksprodukter... 32 2.4. Förenkling av jordbrukslagstiftningen... 32 2.4.1. Inledning... 32 2.4.2. En öppen och tillgänglig jordbrukslagstiftning... 33 2.4.3. Handelsmekanismer... 33 2.4.4. Stödsystemet för småjordbruk... 33 2.4.5. CAP-ED-projektet... 33 2.4.6. Medlemsstaternas förenklingsförslag... 34 2.4.7. Reform av bestämmelserna för fårsektorn... 34 2.5. Statligt stöd... 34 2.5.1. Inledning... 34 2.5.2. Exceptionella händelser: BSE-krisen... 35 2.5.3. Djursjukdomar: mul- och klövsjuka i Förenade kungariket... 39 2.5.4. Formella undersökningar inleds... 39 2
2.5.4.1. Formella undersökningar inleds... 39 2.5.4.2. Italiensk finansieringslag för 2001... 40 2.5.4.3. Programmet AIMA: stöd till fjäderfäindustrin i Italien... 41 2.5.4.4. Stöd för att förbättra villkoren för bearbetning och saluföring av jordbruks- och skogsbruksprodukter LR 5/2000, artikel 35 - Italien (Venetien).... 41 2.5.4.5. Stödprogram i Italien... 41 2.5.5. Stöd till vinproducenter i Italien (Sicilien)... 42 2.5.6. Stöd till producenter av frukt och grönsaker i Grekland... 42 2.5.7. Program för att motverka föroreningar från jordbruket i Frankrike... 42 2.6. Stöd till de sämst ställda i gemenskapen... 43 2.7. Regionerna i gemenskapens yttersta randområden... 44 2.8. De utomeuropeiska länderna och territorierna... 45 2.9. Åtgärder för information om den gemensamma jordbrukspolitiken... 45 2.10. Informations- och kommunikationsteknik (IKT)... 46 2.11. Rådgivande kommittéer och förbindelserna med samhälls- och branschorganisationer... 48 3. UTVECKLINGEN PÅ MARKNADERNA... 49 3.1. Vegetabilieproduktion... 49 3.1.1. Spannmål... 49 3.1.1.1. Världsmarknaden... 49 3.1.1.2. Gemenskapsmarknaden... 49 3.1.2. Oljeväxtfrön... 51 3.1.3. Ärter, bondbönor, åkerbönor och lupiner... 52 3.1.4. Oljelin... 52 3.1.5. Trindsäd (kikärter, vicker och linser)... 52 3.1.6. Non food-sektorn... 53 3.1.7. Ris... 54 3.1.8. Stärkelse... 55 3.1.9. Socker... 56 3.1.9.1. Världsmarknaden... 56 3.1.9.2. Gemenskapsmarknaden... 58 3.1.9.3. Viktigare händelser inom lagstiftning och politik... 59 3
3.1.10. Potatis... 59 3.1.11. Torkat foder... 64 3.1.12. Spånadslin och hampa... 64 3.1.12.1.Spånadslin... 64 3.1.12.2.Hampa... 65 3.1.13. Bomull... 65 3.1.13.1.Reform av systemet för bomullsstöd... 65 3.1.13.2.Världsmarknaden och gemenskapsmarknaden... 65 3.1.14. Silkesmask... 66 3.1.15. Olivolja... 67 3.1.16. Färsk frukt och färska grönsaker... 68 3.1.16.1.Situationen på världsmarknaden... 68 3.1.16.2.Internationell handel...68 3.1.16.3.Gemenskapsmarknaden... 68 3.1.16.4.Reformen av sektorn för frukt och grönsaker... 70 3.1.17. Bananer... 70 3.1.17.1.Reformen av den gemensamma organisationen av marknaden för bananer... 70 3.1.17.2.Gemenskapens produktion... 72 3.1.17.3.Import från AVS-länderna... 72 3.1.18. Bearbetad frukt och bearbetade grönsaker... 72 3.1.18.1.Världsmarknaden och gemenskapsmarknaden... 72 3.1.18.2.Viktigare händelser inom lagstiftning och politik (se avsnitt 3.2.16.4)... 73 3.1.19. Sektorn för vin... 75 3.1.20. Tobak... 79 3.1.20.1.Utvecklingen på marknaderna... 79 3.1.20.2.Viktigare händelser inom lagstiftning och politik... 80 3.1.21. Utsäde... 86 3.1.21.1.Utvecklingen på marknaderna... 86 3.1.21.2.Viktigare händelser inom lagstiftning och politik... 86 3.1.22. Humle... 90 3.1.22.1.Världsmarknaden... 90 4
3.1.22.2.Gemenskapsmarknaden... 90 3.1.23. Levande växter och blomsterprodukter... 95 3.1.24. Djurfoder... 96 3.2. Utvecklingen på marknaderna animalieproduktion... 99 3.2.1. Mjölk och mjölkprodukter... 99 3.2.1.1. Världsmarknaden... 99 3.2.1.2. Gemenskapsmarknaden... 100 3.2.2. Nötkött... 102 3.2.2.1. Världsmarknaden... 102 3.2.2.2. Viktigare händelser inom lagstiftning och politik... 103 3.2.2.3. Märkning av nötkött... 105 3.2.3. Får- och getkött... 105 3.2.3.1. Viktigare händelser inom lagstiftning och politik... 107 3.2.4. Griskött... 107 3.2.4.1. Situationen på världsmarknaden... 107 3.2.4.2. Gemenskapsmarknaden... 107 3.2.5. Fjäderfäkött... 108 3.2.6. Ägg... 109 3.2.7. Honung... 111 3.2.7.1. Situationen på världsmarknaden... 111 3.2.7.2. Gemenskapsmarknaden... 111 4. DET AGROMONETÄRA SYSTEMET... 112 4.1. Utvecklingen under 2001... 112 4.2. Agromonetärt stöd... 113 5. UTVECKLING AV LANDSBYGDEN 2001... 114 5.1. Belgien... 114 5.1.1. Planer för utveckling av landsbygden (EUGFJ:s garantisektion)... 114 5.1.1.1. Ändrade planer för utveckling av landsbygden... 114 5.1.1.2. Utbetalningsnivå för perioden 16 oktober 2000-15 oktober 2001... 114 5.1.2. Operativa program eller samlade programdokument (EUGFJ:s utvecklingssektion)114 5.1.3. Leader+-program... 115 5
5.2. Danmark... 115 5.2.1. Planer för utveckling av landsbygden (EUGFJ:s garantisektion)... 115 5.2.1.1. Ny plan för utveckling av landsbygden antagen... 115 5.2.1.2. Ändrad plan för utveckling av landsbygden... 115 5.2.1.3. Utbetalningsnivå för perioden 16 oktober 2000-15 oktober 2001... 115 5.2.2. Leader+-program... 115 5.2.2.1. Nya program antagna... 115 5.3. Tyskland... 116 5.3.1. Planer för utveckling av landsbygden (EUGFJ:s garantisektion)... 116 5.3.1.1. Planen för utveckling av landsbygden för Berlin antogs 2001... 116 5.3.1.2. Ändrade planer för utveckling av landsbygden... 116 5.3.1.3. Utbetalningsnivå för perioden 16 oktober 2000-15 oktober 2001... 116 5.3.2. Operativa program (EUGFJ:s utvecklingssektion)... 116 5.3.2.1. Utbetalningsnivå 2001... 116 5.3.3. Leader+-program... 116 5.4. Grekland... 116 5.4.1. Planer för utveckling av landsbygden (EUGFJ:s garantisektion)... 116 5.4.1.1. Utbetalningsnivå för perioden 16 oktober 2000-15 oktober 2001... 116 5.4.1.2. Årsrapport... 116 5.4.2. Operativa program eller samlade programdokument (EUGFJ:s utvecklingssektion)117 5.4.2.1. Antagande av nya operativa program eller samlade programdokument... 117 5.4.2.2. Ändring av operativa program eller samlade programdokument... 117 5.4.2.3. Årsrapport... 117 5.4.3. Leader+-program (EUGFJ:s utvecklingssektion)... 117 5.4.3.1. Antagande av nya program... 117 5.5. Spanien... 117 5.5.1. Planer för utveckling av landsbygden (EUGFJ:s garantisektion)... 117 5.5.1.1. Ändrade planer för utveckling av landsbygden... 118 5.5.1.2. Utbetalningsnivå för perioden 16 oktober 2000-15 oktober 2001... 118 5.5.2. Operativa program och kompletterande programplaneringar (EUGFJ:s utvecklingssektion)... 118 5.5.2.1. Utbetalningsnivå för perioden 16 oktober 2000-15 oktober 2001... 118 6
5.5.3. Leader+-program... 119 5.5.3.1. Antagna nationella och regionala Leader-program... 119 5.5.3.2. Leader II... 119 5.6. Frankrike... 119 5.6.1. Planer för utveckling av landsbygden (EUGFJ:s garantisektion)... 119 5.6.1.1. Ny plan för utveckling av landsbygden antagen... 119 5.6.1.2. Ändrad plan för utveckling av landsbygden... 119 5.6.1.3. Utbetalningsnivå för perioden 16 oktober 2000-15 oktober 2001... 119 5.6.2. Operativa program eller samlade programdokument (EUGFJ:s utvecklingssektion)120 5.6.2.1. Ändrade operativa program eller samlade programdokument... 120 5.6.2.2. Utbetalningsnivå för perioden 16 oktober 2000-15 oktober 2001... 120 5.6.3. Leader+-program... 120 5.7. Irland... 120 5.7.1. Planer för utveckling av landsbygden (EUGFJ:s garantisektion)... 120 5.7.2. Operativa program (EUGFJ:s utvecklingssektion)... 120 5.7.3. Leader+-program... 121 5.8. Italien... 121 5.8.1. Planer för utveckling av landsbygden (EUGFJ:s garantisektion)... 121 5.8.1.1. Antagande av nya planer för utveckling av landsbygden... 121 5.8.1.2. Ändrade planer för utveckling av landsbygden... 121 5.8.1.3. Utbetalningsnivå för perioden 16 oktober 2000-15 oktober 2001... 122 5.8.1.4. Programplanering 1994-1999 (EUGFJ:s utvecklingssektion)... 122 5.8.2. Operativa program eller samlade programdokument (EUGFJ:s utvecklingssektion)122 5.8.2.1. Ändring av operativa program eller samlade programdokument... 122 5.8.2.2. Utbetalningsnivå 2001... 122 5.8.3. Leader+-program (EUGFJ:s utvecklingssektion)... 122 5.8.3.1. Antagande av nya program... 122 5.8.3.2. Utbetalningsnivå 2001... 122 5.9. Luxemburg... 123 5.9.1. Planer för utveckling av landsbygden (EUGFJ:s garantisektion)... 123 5.9.1.1. Utbetalningsnivå för perioden 16 oktober 2000-15 oktober 2001... 123 7
5.10. Nederländerna... 123 5.10.1. Planer för utveckling av landsbygden (EUGFJ:s garantisektion)... 123 5.10.1.1.Ändrad plan för utveckling av landsbygden... 123 5.10.1.2.Utbetalningsnivå för perioden 16 oktober 2000-15 oktober 2001... 123 5.10.2. Leader+-program... 123 5.10.2.1.Antagande av nya operativa program eller samlade programdokument... 123 5.11. Österrike... 123 5.11.1. Planer för utveckling av landsbygden (EUGFJ:s garantisektion)... 123 5.11.1.1.Utbetalningsnivå för perioden 16 oktober 2000-15 oktober 2001... 123 5.11.2. Mål 1-programmet i Burgenland... 124 5.11.2.1.Utbetalningsnivå 2001... 124 5.11.3. Leader+-program (EUGFJ:s utvecklingssektion)... 124 5.11.3.1.Nytt operativt program eller samlat programdokument... 124 5.11.3.2.Utbetalningsnivå 2001... 124 5.12. Portugal... 124 5.12.1. Planer för utveckling av landsbygden (EUGFJ:s garantisektion)... 124 5.12.1.1.Antagande av nya planer för utveckling av landsbygden... 124 5.12.1.2.Utbetalningsnivå för perioden 16 oktober 2000-15 oktober 2001... 124 5.12.2. Leader+-program (EUGFJ:s utvecklingssektion)... 124 5.12.2.1.Antagande av nya program... 124 5.12.2.2.Utbetalningsnivå 2001... 125 5.12.3. Operativa program (EUGFJ:s utvecklingssektion)... 125 5.12.3.1.Det operativa programmet Jordbruk och utveckling av landsbygden... 125 5.12.3.2.Regionala operativa program... 125 5.13. Finland... 125 5.13.1. Planer för utveckling av landsbygden (EUGFJ:s garantisektion)... 125 5.13.1.1.Ändrade planer för utveckling av landsbygden... 125 5.13.1.2.Utbetalningsnivå 2001... 125 5.13.2. Operativa program eller samlade programdokument (EUGFJ:s utvecklingssektion)125 5.13.2.1.Utbetalningsnivå 2001... 126 5.13.3. Leader+-program (EUGFJ:s utvecklingssektion)... 126 8
5.13.3.1.Antagna Leader+-program... 126 5.13.3.2.Utbetalningsnivå 2001... 126 5.14. Sverige... 126 5.14.1. Planer för utveckling av landsbygden (EUGFJ:s garantisektion)... 126 5.14.1.1.Ändrade planer för utveckling av landsbygden... 126 5.14.1.2.Utbetalningsnivå för perioden 16 oktober 2000-15 oktober 2001... 126 5.14.2. Operativa program eller samlade programdokument (EUGFJ:s utvecklingssektion)127 5.14.2.1.Årsrapporter och utbetalningar... 127 5.14.2.2.Utbetalningsnivå för perioden 16 oktober 2000-15 oktober 2001... 127 5.14.3. Leader+-program (EUGFJ:s utvecklingssektion)... 127 5.14.3.1.Godkända Leader+-program... 127 5.14.3.2.Utbetalningsnivå 2001... 127 5.15. Förenade kungariket... 127 5.15.1. Planer för utveckling av landsbygden (EUGFJ:s garantisektion)... 127 5.15.1.1.Utbetalningsnivå 2001... 127 5.15.2. Operativa program eller samlade programdokument (EUGFJ:s utvecklingssektion)127 5.15.2.1.Årsrapporter och utbetalningar... 128 5.15.2.2.Antagna Leader+-program... 128 5.15.2.3.Årliga utbetalningar... 128 6. miljö och skog... 129 6.1. Miljöåtgärder... 129 6.2. Skogsbruksåtgärder... 130 7. Finansieringen av den år 2001... 131 7.1. Europeiska rådets överenskommelse i Berlin och budgetdisciplin... 131 7.2. EUGFJ:s garantisektion... 131 7.2.1. Budgetförfarandet... 132 7.2.1.1. Den monetära reserven... 133 7.2.2. EUGFJ:s garantisektions plats i den allmänna budgeten... 133 7.2.3. EUGFJ och dess finansiella resurser... 134 7.2.4. Arten av utgifter inom EUGFJ:s garantisektion... 135 7.2.4.1. Offentliga interventionslager... 135 9
7.2.5. Granskning och godkännande av räkenskaperna... 136 7.2.6. Utvecklingen av jordbruksmarknadernas utgifter 2001... 138 7.3. EUGFJ:s utvecklingssektion... 138 7.3.1. Genomförd finansiering... 139 7.3.2. Budgetgenomförande... 144 7.4. Utvärdering... 145 7.4.1. Utvärdering av marknadsåtgärderna... 145 7.4.2. Utvärdering av strukturåtgärder och åtgärder för utveckling av landsbygden... 145 8. Förberedelser för utvidgningen... 147 8.1. Viktigare händelser... 147 8.1.1. Anslutningsförhandlingar... 147 8.1.2. Återkommande rapporter... 147 8.1.3. Sapard... 148 8.1.4. Länderna i Central- och Östeuropa - gradvis liberalisering av den bilaterala handeln med jordbruksprodukter... 151 8.1.4.1. Lista 1:... 151 8.1.4.2. Lista 2:... 151 8.1.4.3. Lista 3:... 151 8.1.5. Förhandlingsresultat... 151 9. Internationella relationer... 153 9.1. Internationella organisationer och avtal... 153 9.1.1. Världshandelsorganisationen (WTO)... 153 9.1.1.1. Samråd och lösning av tvister inom WTO... 153 9.1.1.2. Mot en ny förhandlingsrunda... 153 9.1.2. Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD)... 154 9.1.3. Allmänna preferenssystemet... 156 9.1.4. FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO)... 156 9.1.5. Internationella spannmålsavtalet... 157 9.1.5.1. Spannmålskonventionen... 157 9.1.6. Internationella sockerorganisationen... 157 9.2. Bilaterala och regionala handelsförbindelser... 157 9.2.1. Förenta staterna... 157 10
9.2.2. Kanada... 159 9.2.3. Mexiko... 159 9.2.4. Sydamerikanska gemensamma marknaden (Mercosur)... 160 9.2.5. Chile... 161 9.2.6. Sydafrika... 161 9.2.7. Japan och Sydkorea... 162 9.2.7.1. Bilaterala handelsförbindelser med Korea och Japan 2001... 162 9.2.8. Nya Zeeland... 162 9.2.9. Medelhavsländerna... 162 9.2.10. Västra Balkan... 163 9.2.11. AVS... 164 11
KAPITEL I 1. DEN EKONOMISKA SITUATIONEN OCH INKOMSTERNA I JORDBRUKET 1.1. Översikt 1. Jordbruksåret 2001 utmärktes främst av följande förändringar: a) den allmänna nedgången i den internationella ekonomiska situationen under året, vilken ytterligare förvärrades av de tragiska händelserna den 11 september, b) förhållandevis höga oljepriser under större delen av jordbruksåret (men en betydande minskning jämfört med de mycket höga priserna under senare delen av 2000), vilket ledde till fortsatt höga kostnader för energi och gödningsmedel, men priserna föll kraftigt i mitten av september och blev kvar på mycket lägre nivåer under resten av året, c) en plötslig ökning av livsmedelspriserna under första halvåret 2001, vilket ledde till att inflationen ökade och den privata konsumtionen urholkades, d) fortsatt turbulens inom köttsektorn till följd av en ny BSE-kris mot slutet av 2000, som ledde till att nötköttskonsumtionen och priserna föll kraftigt, och ett utbrott av mul- och klövsjuka i början av 2001, samt e) på det hela taget ogynnsamma väderförhållanden under jordbruksåret, med dåligt väder i flertalet av EU:s medlemsstater, vilket ledde till minskad spannmålsskörd. 2. Till följd av den allmänna nedgången i den inhemska och internationella ekonomiska situationen avtog den globala tillväxten av exporten tvärt, i huvudsak på grund av den markanta nedgången i Förenta staterna. Trots den fördelaktiga växelkursen för euron påverkades EU:s jordbruksexport under 2001 i hög grad av kriserna i köttsektorn och av ökad konkurrens från tredjeländer i spannmålssektorn. 3. Sammantaget visar de första uppskattningarna av jordbruksinkomsterna, som gjordes i slutet av 2001, på en ökning av intäkterna för hela Europeiska unionen med 2,7 % i reala termer (mätt i realt nettomervärde till faktorpris per årsarbetsenhet), efter den redan registrerade uppgången under 2000 (+3,7 % enligt de allra senaste siffrorna). Trots de sanitära kriserna i djursektorn i samband med BSE och mul- och klövsjuka bör den gynnsamma prisutvecklingen, särskilt inom djursektorn (men med nötköttssektorn som tydligt undantag), jämte en ny men måttlig minskning av arbetskraften inom jordbruket (-1,6 % år 2001), leda till att den genomsnittliga jordbruksinkomsten per arbetsenhet stiger till rekordnivåerna 2001, vilket är ett nytt tecken på återhämtning efter nedgången 1998 och 1999. Som vanligt måste man emellertid vara försiktig med dessa första uppskattningar. Dessutom döljer sig bakom den förväntade sammanlagda ökningen av genomsnittsinkomst tämligen stora variationer i utvecklingen av jordbruksinkomster beroende på driftsinriktningen. 4. När det gäller vädret startade jordbruksåret 2001 på det hela taget dåligt med ogynnsamma förhållanden under höstsådden. Under denna tid regnade det häftigt vilket hindrade eller omöjliggjorde höstsådd i Förenade kungariket, Irland, Frankrike och Beneluxländerna och minskade den odlade arealen genom översvämningar och skador på skörden. Ovanligt stora mängder regn registrerades även i Spanien och norra Italien, vilket gjorde det möjligt att fylla på vattenreserverna, men i vissa fall ledde vattenmängderna till att marken genomdränktes eller översvämmades. 12
5. Likväl bidrog ovanligt höga vintertemperaturer, särskilt i de centrala och norra regionerna i Europa, till att påskynda odlingen av vintergrödor. I de sydliga EUländerna var det torrare än normalt medan det regnade mer än genomsnittligt i de andra länderna och i vissa fall rikligt. Under våren var nederbörden fortfarande mycket kraftig i de centrala och nordliga delarna, vilket fortsatte att hämma jordbruket. Samtidigt var nederbörden otillräcklig i de södra regionerna i Italien, Spanien och Portugal och temperaturerna högre än normalt, vilket förvärrade torkans inverkan på vintersäden. I synnerhet juni var mycket torr och varm i dessa tre länder vilket inverkade menligt på stråsäd, särskilt korn och vete. 6. Under sommaren hämmades eller fördröjdes skörden av den kraftiga blötan i vissa centrala och nordliga länder, medan flera veckors topptemperaturer och torka hade negativa effekter på vinter- och vårsäden i de sydliga länderna, vilket i allmänhet ledde till minskad avkastning för året. Vad beträffar sommargrödor låg produktionen av både betor och potatis under nivåerna för 2000. Båda grödorna påverkades negativt av de omfattande regnen i de norra delarna under hösten och skörden blev i allmänhet försenad. 7. Spannmålskonsumtionen inom EU uppskattas ha ökat i endast liten utsträckning under 2001 (med knappt 1 %) efter att ha ökat med omkring 4 % föregående år (då användningen av spannmål i djurfoder ökade märkbart). Konsumenternas förtroende för nötkött minskade markant sedan nya fall av galna ko-sjukan upptäckts sent förra året, vilket ledde till en minskning år 2000 med 5 % av EU:s totala konsumtion jämfört med 1999. Denna stora nedgång i konsumtionen fortsatte in i 2001. Konsumtionen föll mest i Tyskland, Grekland och Spanien men återhämtade sig sedan under årets senare hälft, vilket ledde till en förväntad sammanlagd minskning över året på omkring 5,7 % jämfört med 2000. 8. Liksom tidigare fick den kraftiga tillbakagången i nötköttskonsumtion positiva följder för konsumtionen av fjäderfä- och griskött, som (räknat per person) förväntas öka med 6,5 % respektive knappt 2 % jämfört med nivåerna för 2000. Däremot förväntas konsumtionen per person av får- och getkött avta med 5,8 %, vilket i hög grad beror på de exportrestriktioner som infördes på grund av mul- och klövsjuka. Dessa ledde till brist på får- och getkött på EU:s fastland, som traditionellt förlitar sig på export från Förenade kungariket. 9. Den sammanlagda konsumtionen av mjölkprodukter (som alltså omfattar all mjölkanvändning) har ökat i EU sedan 1997, och under 2001 förväntas konsumtionen uppgå till 115,2 miljoner ton (i mjölkekvivalent), vilket är en ökning på 0,3 % under förra året. Medan smörkonsumtionen förblev oförändrad från 2000, förväntas ostkonsumtionen fortsätta sin uppåtgående trend och öka med 0,5 % år 2001, även om denna ökning ligger klart under senare års trend. 10. Det allmänna ekonomiska läget efter den ekonomiska avmattningen i Förenta staterna under året präglades av en försvagning av världsekonomin under 2001 (tillväxten av BNP i världen för 2001 beräknas bli endast 2,1 %) och förvärrades av den allmänna känslan av osäkerhet och otrygghet efter de tragiska händelserna den 11 september. EU kunde inte undvika denna allvarliga och samtidiga nedgång i världsekonomin. EU:s ekonomiska tillväxttakt minskade under 2001 (euroländernas ekonomi kommer troligen att växa med endast 1,6 %, vilket är en minskning från 3,4 % föregående år). Exporten står inför en kraftig avmattning av världshandelns tillväxttakt, som sannolikt kommer att ligga under 1 % (i volym) år 2001. Det är den lägsta nivån sedan tidigt 1980-tal. 13
11. Sedan oljepriserna höjts 1999 2000 satte en plötslig höjning av livsmedelspriserna under första halvåret 2001 fart på inflationen, som urholkade hushållens köpkraft och den privata konsumtionen. Den genomsnittliga inflationstakten i euroländerna för året förväntas bli 2,8 % (jämfört med 2,4 % år 2000). Oljepriserna förblev i allmänhet höga i början av 2001, men något lägre än de mycket höga priserna under senare delen av 2000, och låg kvar på en tämligen stabil nivå till mitten av september, då priserna föll kraftigt för att nå nivåer som inte förekommit sedan mitten av 1999. Vad beträffar valutan förblev euron jämfört med tidigare tämligen svag mot US-dollarn under 2001, vilket bidrog till att EU:s export i stort sett förblev konkurrenskraftig på världsmarknaderna. 12. I överensstämmelse med den globala ekonomins allmänna nedgång var de internationella jordbruksmarknaderna relativt stillastående under en stor del av 2001. Internationella priser på den mesta spannmålen visade till en början viss återhämtning i början av andra halvåret, efter att ha fallit under det första halvåret. Den ekonomiska osäkerheten efter händelserna den 11 september satte dock press på priserna igen, som förblev i stort sett oförändrade under de återstående månaderna. 13. Internationella vetepriser låg kvar relativt högt under året och långt över föregående års nivåer fram till september, på grund av att produktionen föll i de viktigaste exportländerna och att man förväntade ökad efterfrågan i världen. Från oktober och därefter låg dock prisnivåerna, om än fortfarande tämligen höga, något under de höga nivåerna för motsvarande period vid slutet av 2000. Efterfrågan hade minskat och det fanns tecken på att det i många länder, som inte traditionellt är kända som exportörer, fanns betydande överskott som kunde användas för export. På världsmarknaden för majs föll priserna med i storleksordningen 10 % mellan januari och juni innan de återhämtade sig något till augusti, då de återigen hamnade under ny prispress nedåt allteftersom framtidsutsikterna blev osäkra. Priserna föll kraftigt mellan augusti och oktober på grund av de stora lagren och liten efterfrågan, men återhämtade sig något mot slutet av året eftersom produktionen förväntades minska i Förenta staterna. 14. På köttmarknaderna stärktes de internationella priserna under första delen av 2001, vilket främst berodde på en kraftig ökning av fjäderfäpriserna. Försämringen av den globala ekonomiska situationen och de första rapporterade fallen av BSE i Asien i september höll dock tillbaka en höjning av köttpriserna genom att begränsa ökningen av den globala köttkonsumtionen. Priserna på nötkött, som gradvis hade återhämtat sig under det första halvåret, pressades nedåt mot slutet av året till följd av förnyad oro för djursjukdomar men även på grund av en global rörelse bort från nötkött mot annat kött. I samband med den allmänna uppbromsningen av den globala ekonomiska tillväxten och särskilt den minskade efterfrågan i de regioner som varit de viktigaste växande marknaderna under senare år, föll de internationella priserna på mjölkprodukter markant under andra halvåret, så att priserna i december för samtliga mjölkprodukter utom cheddarost låg klart under priserna 12 månader tidigare. 15. EU:s resultat på de internationella jordbruksmarknaderna 2001 har varit tämligen blandat. Medan den svaga euron förbättrat konkurrenskraften för EU:s export, har nedgången i den globala ekonomin jämte årets dåliga spannmålsskörd, den ökade spannmålskonkurrensen från tredjeländer och de nyligen inträffade kriserna i köttsektorn alla haft en klart återhållande effekt på EU:s export. 14
16. Under de första tio månaderna 2001 steg det totala värdet av EU:s jordbruksexport något (omkring 2,3 %) jämfört med samma period året innan. Bakom denna siffra finns emellertid stora variationer mellan olika produktsektorer. Spannmålsexporten föll kraftigt med omkring 30 % i volym och 15 % i värde (räknat i euro), vilket delvis berodde på den ökade konkurrensen från export från länderna i Central- och Östeuropa och från republikerna i det före detta Sovjetunionen, där spannmålsgrödorna 2001 hade återhämtat sig från de av torka påverkade nivåerna föregående år. På liknande sätt registrerades stora fall i värdet av export av djurfoder (-19 %) och olivolja (-9,5 %). Däremot förekom betydande ökningar för socker (+36 %), frukt (+16 %) och grönsaker (+17 %). 17. Vad beträffar köttexporten minskade exportvolymen under de första tio månaderna, jämfört med samma period föregående år, till följd av utbrotten av BSE och mul- och klövsjuka, som i det närmaste stoppade EU-exporten av köttprodukter under en viss tid. Nötköttsexporten minskade med drygt 20 % både i volym och i värde, medan exporten av griskött minskade kraftigt i volym (omkring 34 %) men mindre i värde (-13 %). Exporten av fjäderfäkött minskade i volym (med omkring 4 %) men ökade faktiskt i värde (+13 %). Fastän mjölkprodukternas exportvolym minskade märkbart ökade värdet av viss export, särskilt ost (+8 %) och koncentrerad mjölk (+35 %), medan exporten av skummjölkspulver föll kraftigt (med nästan 50 % i värde) till följd av såväl begränsad tillgång i EU som sänkta exportbidragsnivåer. 18. Interventionslagren ökade för flertalet jordbruksprodukter som omfattades av interventionssystem på marknaderna under 2001. För spannmål ökade interventionslagren från omkring 6,6 miljoner ton i slutet av 2000 till omkring 7,0 miljoner ton i slutet av 2001. Bakom dessa siffror döljer sig emellertid tämligen stora variationer i förändringar av lagerstorlek för olika typer av spannmål. Medan vetelagren minskade avsevärt under 2001 (ner till omkring 0,66 miljoner ton i slutet av året från 1,8 miljoner ton i december 2000), ökade kornlagren under samma period från 1,2 till 1,7 miljoner ton, och råglagren, som ökade från 3,6 till 4,7 miljoner ton, ger fortsatt anledning till oro. Interventionslagren av mjölkpulver hade tagit slut redan i oktober 2000 och låg kvar så under 2001, medan smörlagren minskade från nästan 64 000 ton i början av 2001 till omkring 54 000 ton i slutet av året. Till följd av de nya kriserna i köttsektorn ökade interventionslagren av nötkött, som under 2000 i det närmaste tagit slut, väsentligt under 2001 för att uppgå till omkring 250 000 ton i slutet av året. 1.2. Produktionsnivåer 19. Totalt sett tyder de senaste uppskattningarna (tillgängliga i slutet av december) på att spannmålsproduktionen 2001 var liten med strax över 201 miljoner ton. Detta är en minskning med omkring 12,7 miljoner ton (eller omkring 6 %) jämfört med föregående års rekordskörd, men ändå något mer än skörden 1999. Den sammanlagda minskningen jämfört med 2000 beror främst på de dåliga väderförhållanden som drabbade flertalet EU-länder under året. De största produktionsfallen ägde rum i Frankrike (-6 miljoner ton eller 9 %), Spanien (-6,9 miljoner ton eller 29 %) och Förenade kungariket (-4,4 miljoner ton eller 18 %). I Tyskland ökade produktionen avsevärt (+4,8 miljoner ton eller 11 %) till följd av en rekordskörd och blev därigenom för första gången den största stråsädsproducenten i EU, före Frankrike. Det mesta av det totala produktionsfallet beror på minskningen av vete ( 11,4 miljoner ton, eller 12 %, jämfört med föregående år). Även produktionen av korn förväntas minska med 3,3 miljoner ton (eller 6,4 %) jämfört med 2000 och durumvete med 1,1 miljoner ton (eller 12,4 %). Däremot förväntas produktionen av majs öka med omkring 2,4 miljoner 15
ton (omkring 6 %) till knappt 41 miljoner ton och råg med 0,8 miljoner ton (eller 15 %), på grund av en produktionsökning på en miljon ton i Tyskland. 20. Den sammanlagda nedgången i spannmålsproduktion speglar en allmän minskning av både spannmålsarealen och avkastningen för 2001. Den totala spannmålsarealen minskade med 2,8 % (omkring 1,1 miljoner hektar) jämfört med föregående år, vilket nästan helt beror på minskad veteareal (omkring 8 %). Den enda markanta arealökningen jämfört med föregående år står majsarealen för (med omkring 5 % eller omkring 0,2 miljoner hektar under föregående år), medan arealerna för korn och durumvete förblev mer eller mindre konstanta. 21. De senaste uppskattningarna visar på en genomsnittlig minskning av spannmålsavkastningen med drygt 3 % jämfört med föregående år, eller 5,5 ton per hektar. Detta är omkring 4 % under trenden och det är avkastningen för korn (-6 %) och durumvete (-12 %) som minskar mest. Genomsnittsavkastningen för mjukt vete gick också ner (med 4 %), medan majsskörden steg något (med 1 %) och rågskörden gick upp markant (med 19 %). Emellertid varierar mönstret för avkastningen i hög grad mellan medlemsländerna. Medan till exempel skörden av mjukt vete minskade markant i Spanien (med omkring en tredjedel) och i mindre utsträckning i Frankrike (-6 %), Italien (-4 %) och Förenade kungariket (-10 %), ökade den avsevärt (omkring 8 %) i Irland och Tyskland och tog ett språng i Österrike (omkring 16 %). På liknande sätt ökade rågavkastningen avsevärt i Tyskland (med 25 %) och Österrike (med 20 %), men föll kraftigt i Spanien (med 44 %) och Portugal (med 30 %). För majs var emellertid variationen mellan medlemsstaterna mindre dramatisk, och så gott som samtliga registrerade ökad avkastning. 22. Den totala oljeväxtproduktionen (raps, solrosor och soja) på 13,4 miljoner ton, som omfattar produktion av både livsmedel och icke-livsmedel, ligger på i stort sett samma nivå som föregående år och klart under rekordskörden 1999. Både den totala odlingsarealen och den totala avkastningen för oljeväxter är i det närmaste oförändrade sedan 2000. När det gäller den enskilda grödan gick sojaproduktionen upp med drygt 6 %, till följd av en ökning på 50 % av odlingsarealen i Frankrike, medan produktionen av solrosor och rapsfrö sjönk mycket marginellt året innan (på grund av en något lägre genomsnittlig avkastning). På nationell nivå ägde mer markanta förändringar rum. 23. Medan arealen för proteingrödor ökade marginellt (med 3 %) jämfört med föregående år, minskade den totala avkastningen, så att det sammanlagda resultatet blev omkring 3 % lägre än 2000 med 3,7 miljoner ton, vilket är den lägsta nivån sedan 1995. Oljelinsarealen minskade dramatiskt från 227 000 hektar 2000 till 105 000 hektar 2001, till följd av förändringar i den gemensamma organisationen av denna marknad. Dock ledde en bättre avkastning till att minskningen av den sammanlagda produktionen blev mindre märkbar, från 260 000 ton 2000 till 150 000 ton 2001. 24. De senaste uppskattningarna tyder på att EU:s sockerproduktion föll med omkring 15 % jämfört med föregående år, vilket främst beror på lägre produktion i Frankrike, Tyskland och Italien. Medan den sammanlagda odlingsarealen för betor endast minskade något (men följde på en brant nedgång året innan), minskade avkastningen kraftigt på grund av ogynnsamma väderförhållanden. Särskilt drabbade det rikliga regnandet i september många produktionsområden som Tyskland och Frankrike, vilket försämrade skörden. 16
25. Enligt de första uppskattningarna var produktionen av olivolja avsevärt högre 2001 med omkring 2,1 miljoner ton. 26. Enligt de första prognoserna sjönk produktionen av både frukt (-2,5 % jämfört med 2000) och färska grönsaker (-1,1 %) under 2001. Produktionen av potatis uppskattas ha minskat med 8 % jämfört med föregående år, till följd av att perioder med torka och höga temperaturer drabbade potatissorter som inte konstbevattnas i de södra regionerna, medan stora mängder regn hindrade den nordeuropeiska produktionen. 27. Efter en mycket god skörd 1999, då produktionen var den högsta på många år, och en något lägre produktion 2000, visar de senaste uppskattningarna att vinproduktionen minskat under 2001 med ungefär 7,6 % jämfört med föregående år till 169,5 miljoner hektoliter. I Spanien föll produktionen rejält (drygt 20 %) medan den i både Frankrike och Italien minskade med mellan 2,2 och 4,7 %. Däremot beräknades vinproduktionen ha ökat med drygt 15 % i Österrike och Portugal efter kraftiga nedgångar året innan. 28. Till följd av att konsumtionen rasade i slutet av 2000, vilket fortsatte in i 2001, utsattes produktionen av nötkött under 2001 för ett antal kortvariga störningar. För det första skapade överskottet av ett stort antal djur som kvarhölls på bondgårdarna i slutet av 2000, på grund av prisfallen och den kraftiga efterfrågeminskningen, en reserv på omkring 1 miljon slaktdjur. Medan en stor del av dessa slaktades under 2001 behölls många till följande år på grund av de låga priserna. För det andra påverkades produktionen kraftigt av de olika åtgärder som vidtogs för att stödja marknaden och motverka konsekvenserna av de nya utbrotten av BSE och mul- och klövsjuka. Man uppskattar att drygt 800 000 ton kött drogs tillbaka från marknaden. Mot bakgrund av samtliga dessa faktorer visar de senaste uppskattningarna av den nötköttsproduktion som är avsedd för livsmedel på omkring 7,4 miljoner ton 2001, vilket är i det närmaste oförändrat sedan föregående år, men ändå en minskning med 4 % jämfört med 1999. 29. Precis som 1996 ökade de nya utbrotten av BSE efterfrågan på griskött och ledde till en oavbrutet hög prisnivå 2001. Utbrottet av mul- och klövsjukan, främst i Förenade kungariket och Nederländerna, och de senare utbrotten av klassisk svinpest i Spanien och i mindre utsträckning i Tyskland, ledde dock till kraftiga störningar i grisköttssektorn. Detta berodde på att djur förstördes av sanitära skäl, att boskapens rörlighet inskränktes och att tredjeländer införde ett stort antal exportförbud. Trots det förbättrades förhållandena något under årets senare del och den sammanlagda produktionen för 2001 förväntas öka något (omkring 0,5 %) jämfört med föregående år, fastän produktionsfallet låg på 2,4 % jämfört med 1999. 30. Till skillnad från den stagnation i produktionen som skedde 1999 och 2000, till följd av en avmattning av exporten och en minskad konsumtion efter dioxinkrisen i Belgien 1999, ökade fjäderfäproduktionen under 2001 med omkring 4 % jämfört med 2000. Detta beror främst på rädslan för galna ko-sjukan, som ledde till en omsvängning i efterfrågan bort från nötkött till andra sorters kött, och som främst gynnade fjäderfäsektorn tack vare dess förmåga att svara relativt snabbt på den ökade efterfrågan på alternativ till nötkött. 31. Till skillnad från den ganska stabila situationen 1999 och 2000 var 2001 ett dåligt år för sektorn för får- och getkött. Utbrottet av mul- och klövsjuka i Förenade kungariket och i vissa andra europeiska länder drabbade sektorn hårt med stora förluster då djur gallrades ut (nästan fullständigt i Förenade kungariket) och handeln inskränktes. Dessutom infördes inskränkningar i rörligheten för att begränsa spridningen av 17
sjukdomen vilket ledde till omsättningssvårigheter. På grund av detta förväntas EU:s totala produktion för 2001 sjunka med 8 % jämfört med 2000, till nivåer klart under topparna under det tidiga 1990-talet. 32. EU:s mjölkkobesättning förväntas uppgå till omkring 20,5 miljoner djur i slutet av 2001, vilket är en liten minskning med 0,6 % från föregående år. Däremot förväntas mjölkavkastningen öka med 2 %, så att den totala mjölkproduktionen för 2001 uppnår lite drygt 122 miljoner ton, dvs. nästan lika mycket som under 1999 och 2000. Mjölkleveranserna till mejerierna gick upp något (0,5 %) jämfört med 2000, på grund av ökningar i flera medlemsstater och trots de förväntade minskningarna i Frankrike och Finland. 33. Produktionen av smör under 2001 beräknas ha minskat med omkring 1,8 % jämfört med 2000, vilket är en fortsättning på den liknande mindre minskning som inträffade föregående år. Ökad konsumtion fick ostproduktionen att stiga med 4 %, vilket följde på produktionsökningen 2000 på 2,4 %. Produktionen av skummjölkspulver sjönk igen under 2001 (-6,4 % jämfört med 2000) vilket var en fortsättning på den kraftiga minskningen från föregående år (-5,7 %). 1.3. Utvecklingen för producent- och marknadspriser 34. Enligt de första tillgängliga prognoserna i slutet av december 2001 ökade producentprisindex för jordbruksprodukter år 2001 med i genomsnitt 5 % i nominella termer i EU jämfört med föregående år, till följd av en ökning av priserna på animalieprodukter med 5,8 % och en ökning av priserna på vegetabilieprodukter med 4,1 %. Bland vegetabilieprodukterna ökade priserna främst för potatis (+27,1 %), oljeväxter (+15 %), durumvete (+14,7 %) och frukt (+11,5 %). Den uppåtgående trenden bröts främst av priserna på oliver och olivolja, som minskade med 4 %. När det gäller animalieprodukter ökade priserna på griskött kraftigt med 20 %, vilket fortsatte den kraftiga prisökningen från föregående år. Betydande höjningar noterades även för får- och lammkött (+10,6 %), fjäderfäkött (+6,4 %) och mjölk (+7,8 %). Däremot föll priserna för nötkött och kalvkött kraftigt (med 11,3 % respektive 7,7 %) och priserna på ägg med 2,1 %. 35. Efter att hänsyn tagits till inflationen steg producentprisindex för hela Europeiska unionen med 2,6 % jämfört med föregående år. Störst var ökningarna i Österrike (+4,4 %), Danmark (+4,8 %), Tyskland (+6,8 %), Portugal (+5,3 %) och Förenade kungariket (+6,5 %). Även producentpriserna steg i flertalet andra medlemsstater: i Belgien (+3,2 %), Grekland (+3,2 %), Frankrike (+2,3 %), Irland (+1,8 %), Italien (+2,5 %), Nederländerna (+1,0 %), Finland (+1,6 %) och Sverige (+2,9 %). Däremot var producentpriserna i reala termer i stort sett oförändrade i Spanien och föll faktiskt i Luxemburg (med 3,0 %). 36. Under 2001 sänktes interventionspriset för spannmål enligt Agenda 2000 från 110,25 euro/ton till 101,31 euro/ton, medan stödet höjdes från 58,76 euro/ton till 63 euro/ton referensavkastning. Det obligatoriska arealuttaget bibehölls på 10 %. Mot denna bakgrund, jämte den allmänt minskade spannmålsskörden jämfört med 2000, var de genomsnittliga marknadspriserna på spannmål i EU mestadels tämligen stabila under året. Endast durumvete visade på någon större förändring (en ökning från omkring 150 euro/ton i början av året till knappt 200 euro/ton i mitten av december, till följd av det kraftiga produktionsfallet och bristen på interventionslager). 18
37. Genomsnittspriserna på vete av brödkvalitet låg särskilt stilla under hela året på omkring 140 euro/ton. Även EU-priserna på majs var stabila på omkring 140 euro/ton från januari till mitten av augusti, men föll sedan till omkring 130 euro/ton när utsikterna till en god majsskörd befästes och låg kvar på den nivån under återstoden av året. 38. De genomsnittliga marknadspriserna i EU för korn visade små variationer under året, förutom priserna på maltkorn som vid årets mitt föll från 140 euro/ton, för att sedan från augusti och framåt åter uppnå denna nivå. De genomsnittliga EU-priserna för råg steg i allmänhet under årets första hälft men sjönk därefter, då en stor skörd förväntades i Tyskland. Detta var särskilt fallet för genomsnittspriserna på råg av brödkvalitet som steg från 123 euro/ton i januari till 135 euro/ton i juli, men därefter sjönk fram till augusti till 115 euro/ton och låg kvar på denna nivå under resten av året. 39. Priserna på olivolja förbättrades i allmänhet under 2001 från de låga nivåerna föregående år, men sjönk något mot slutet av året i Spanien och Italien, sedan uppgifter om den kommande skördens storlek kommit fram. För italiensk extra jungfruolja och bomolja visar siffror från slutet av december 2001 att olivoljepriserna i stort sett är oförändrade sedan året innan och ligger över utlösningströskeln för privat lagring. Priserna på spansk olivolja ökade markant under senare hälften av 2001 jämfört med samma period 2000 för både extra jungfruolja och bomolja. Priserna på extra jungfruolja låg vanligen över utlösningspriset för privat lagring från september 2001 och framåt. Till skillnad från den allmänna förbättringen på olivoljemarknaderna under 2001 rasade priserna och försäljningen av olja av olivrestprodukter på grund av rädslan för att livsmedel kunde innehålla polycykliska aromatiska kolväten. 40. I allmänhet fortsatte priserna på vin att falla under 2001 även under föregående års nivåer. I början av december 2001 hade marknadspriserna på rödvin jämfört med samma period föregående år gått ner med 15 % i Frankrike och 24 % i Spanien. Tidigare under året låg dessa priser på ännu lägre relativa nivåer medan priserna i Italien förblev i stort sett oförändrade. Priserna på vitt vin visade i allmänhet mindre dramatiska förändringar. De föll med omkring 5 % i Spanien, 7 % i Italien och 10 % i Frankrike under samma period. Medan priserna på vitt vin varit stabila i Spanien och Italien växlade priserna i Frankrike avsevärt under året. 41. De genomsnittliga EU-priserna på smör låg i början på året på 97,5 % av interventionspriset, men föll därefter ända till mitten av mars till 93,5 % innan de började stiga igen till strax under interventionspriset i slutet av juli. Därefter föll priserna långsamt under resten av året och nådde en nivå på omkring 91 % av interventionspriset i mitten av december. Till följd av produktionsfallet och de små lagervolymerna låg genomsnittspriserna för skummjölkspulver kvar strax över interventionspriset under större delen av året. I början av året låg priserna på 131 % av interventionspriset, sjönk under årets fyra första månader till omkring 112 %, steg i maj tillbaka till omkring 127 % och föll slutligen på nytt mot årets slut till omkring 5 % under interventionspriset. Det genomsnittspris som betalades till mjölkproducenter ökade med 6,5 % år 2001. 42. Priserna på nötkött 2001 låg avsevärt under priserna under större delen av föregående år (innan BSE-krisen bröt ut). Dessutom minskade under årets senare hälft slaktpriserna på kor avsevärt, särskilt i Nederländerna och Tyskland. Detta var delvis en säsongbetingad trend men speglade också den avsevärda djurreserv som behölls i jordbruken tidigare 19
under året, främst på grund av minskad export till följd av BSE och mul- och klövsjuka, och som senare efter hand sändes till slakt. 43. Den särskilda uppköpsordningen och andra åtgärder som vidtagits spelade en viktig roll för att stödja marknaden 2001. Tillsammans med att nötköttskonsumtionen ökade ledde den till att EU-marknaden för nötkött gradvis återhämtade sig. I början av december hade slaktpriserna på unga tjurar och stutar stigit till 86,2 % respektive 83,6 % av interventionspriset, fastän slaktpriserna på kor fortsatte att sjunka. Emellertid fick de första registrerade fallen av BSE i Österrike och Finland priserna att sjunka i mitten av december. 44. Som en indikation på de senaste krisernas inverkan på nötköttsmarknaderna, visar en jämförelse av priserna på nötkött i oktober 2001 med priserna året innan (när BSEkrisen bröt ut) inledningsvis till synes stora prisfall (t.ex. hade priserna på unga tjurar fallit med 18,5 %, kvigor med 15 % och kor med drygt 30 %). Man måste dock komma ihåg att 2000 allmänt sågs som ett ovanligt bra år vad beträffar marknadsprisernas nivåer och att en jämförelse med priser under samma period 1999 är mer relevant. Mot denna bakgrund är prisfallet mindre dramatiskt (t.ex. föll priserna på unga tjurar med 15,5 %, kvigor med 9,4 % och kor med drygt 22 % jämfört med 1999 års prisnivåer). Dessa prisminskningar bör även ses i ljuset av den minskning på 13,4 % av interventionspriserna som fastställdes i Agenda 2000. Jordbrukarna kompenserades för sänkningen genom höjda direkta betalningar, vilket till en del uppvägde deras förluster och bidrog till att lindra marknadssituationen ytterligare. 45. Efter fjäderfämarknadens snabba återhämtning under 2000 fick BSE-krisens positiva inverkan på fjäderfäsektorn priserna att stiga till de högsta nivåerna någonsin i februari 2001 på nästan 170 euro/100 kg, vilket är klart över priserna för motsvarande period under senare år. Genomsnittspriserna sjönk därefter under resten av 2001, men de var fortfarande högre än under föregående år ända fram till slutet av augusti, då de föll till de senaste årens genomsnittsnivåer. I november började genomsnittspriset stiga på nytt, främst på grund av stora prisökningar i Spanien, innan de sjönk igen i december. Året slutade på nästan 133 euro/100 kg, vilket ungefärligen motsvarar genomsnittspriset för de senaste åren men är en klar minskning (runt 15 %) jämfört med priserna 12 månader tidigare. 46. Rädslan för BSE ledde till att efterfrågan på nötkött minskade vilket till en del gynnade grisköttsektorn. Därför fortsatte den markanta ökningen av priser på griskött under 2000 under det första kvartalet 2001, med priser som steg brant för att nå en topp i mars på omkring 200 euro/100 kg. Även om marknadspriserna i EU i allmänhet låg kvar på historiskt sett höga nivåer, sjönk de efter toppen i mars vilket främst berodde på exportsvårigheter och på att nötköttskonsumtionen åter ökade. I oktober hade priserna fallit till nivåerna vid årets början och fortsatte att sjunka till drygt 136 euro/100 kg mot slutet av året, vilket motsvarar en minskning med omkring 15 % jämfört med prisnivåerna i början av 2001. 47. Förutom i Förenade kungariket var marknaden för får- och getköttsprodukter fortsatt gynnsam genom 2001, med priser som i allmänhet väl översteg de senare årens priser. Under årets första hälft nådde EU:s genomsnittspriser en topp kring slutet av april, omkring 12 % högre än vid årets början, men föll sedan för att nå en bottennotering i juli med omkring 8 % lägre priser än i början av året. Utbrottet av mul- och klövsjuka i Förenade kungariket i slutet av februari skapade turbulens på marknaden. Lammpriserna föll här med drygt en fjärdedel direkt efter nyheterna om utbrottet och 20