och deras betydelse för reaktorinneslutningens funktion Lunds Tekniska Högskola

Relevanta dokument
FÖRSPÄNNINGSSYSTEMEN I DE SVENSKA REAKTORINNESLUTNINGARNA

Spännbetongkonstruktioner. Dimensionering i brottgränstillståndet

Spännkabelworkshop Tillståndskontroll (OFP) Peter Ulriksen, Lunds Tekniska Högskola

Erfarenheter och resultat från Energiforsk Betongtekniskt program, kärnkraft. Monika Adsten, SSM:s forskningsdagar 20 november 2015

INSTRUMENTERING AV SPÄNNKABLAR I FORSMARK 2

Deformationsmätning av Oskarshamn 3s reaktorinneslutning i samband med täthetsprovning Kraftindustrins betongdag 2019 Ulrik Brandin Erik Hansson

Analys av status hos spännsystem på Ringhals kärnkraftverk

2016:13. Forskning. Spännarmerade betongkonstruktioner vid kärntekniska anläggningar. Patrick Anderson. Författare:

2018:11. Forskning. Bedömning av spännkraftförluster genom deformationsmätning av reaktorinneslutningen vid uppstart DEFORM

Vejdimensionering som bygger på observationsmetodik

PRESTANDADEKLARATION. Nr 0019 SV. bilagor B 1 - B 9

Betonginneslutningar i svenska kärnkraftverk

MÖJLIGHETER TILL INSTRUMENTERING AV SPÄNNKABLAR AV SYSTEM BBRV

PRESTANDADEKLARATION. Nr 0015 SV

2018:26. Reaktorinneslutningarnas respons vid höga inre tryck och reducerad förspänning

PRESTANDADEKLARATION. DoP: 0146 för fischer Betongskruv ULTRACUT FBS II (Metallankare för användning i betong (kraftig typ)) SV

SAMMANSTÄLLNING ÖVER SPÄNNSTAG INOM VATTENKRAFTEN

Disposition. Bakgrund Mål BBT projektet Resultat Fortsatt arbete

KRAFTINDUSTRINS BETONGDAG Älvkarleby Mars Metoder för att tillståndsbedöma stag och förankringar

Parking garage, Gamletull. MDM-piles, pre-installation testing RÄTT FRÅN GRUNDEN!

SPÄNNARMERING INOM KRAFTINDUSTRIN SAMT KORROSIONSSTUDIE AV BERGBULTAR

Handbok för nukleära byggnadskonstruktioner HNB

Betongtekniskt program Kärnkraft Lars Wrangensten Elforsk AB Programområdesansvarig El- och Värmeproduktion samt Kärnkraft

SYNTES AV BETONGTEKNISKT PROGRAM KÄRNKRAFT

SPÄNNKABLAR I REAKTORINNESLUTNINGEN

INSTRUMENTATION AND MODELLING OF A REACTOR CONTAINMENT BUILDING

Gradientbaserad Optimering,

spännteknik BBR Cona Single spännsystem

2+1, Utredning av befintliga konstruktioner

Betongkonstruktioner - lnjektering av foderrör för spännkablar - Utförande

Sannolikhetsbaserad metodik för beräkning av betongdammars stabilitet

HYDRAULIK Rörströmning I

Moment och normalkraft

Instrumentering och utvärdering av fullskaleförsök av betongplugg för slutförvar av kärnbränsle

Avancerade metoder för planering och uppföljning av betongkonstruktioner

Reparationsinjektering i Fyllningsdammar

Seismik. Nils Ryden, Peab / LTH. Nils Rydén, Peab / Lunds Tekniska Högskola

Bergförankring, VSL Linsystem

Ringhals 4 byte av ånggeneratorer och Pressurizer- Att återskapa en tät inneslutning

Betongtekniskt program Kärnkraft

INSTALLATION INSTRUCTIONS

- Långa borrhål, >200 m borras och injekteras etappvis

Mekanik FK2002m. Kraft och rörelse I

Bergförankring, stångsystem

Tätridå under dammardesign, utförande och kontroll. Håkan Stille SwedCOLD

HYDRAULIK Rörströmning IV

RRs-pålar ersätter betongpålar Projekt: HAMK Riihimäki Stålpåledagen 2011

Eurokod 8: Dimensionering av bärverk med avseende på jordbävning Del 2: Broar

PRESTANDADEKLARATION. Nr 0009 SV

Utfärdad av Compiled by Tjst Dept. Telefon Telephone Datum Date Utg nr Edition No. Dokumentnummer Document No.

Säkerhetsaspekter vid injektering under befintliga betongdammar

Eurokod 3: Dimensionering av stålkonstruktioner Del 4-3: Rörledningar. Eurocode 3 Design of steel structures Part 4-3: Pipelines

Resultat från beräkningar av brottsannolikhet för en utskovsdel

Examensarbeten L Sammanställning av arbeten utförda med MSB. 1 Orientering. 1 Orientering 1 2 Sammanställning 2 3 Referenser 5

Långtidsmätning av spannkabelkrafter i reaktorinneslutning, Forsmark 1. Kärnkraft. 2) Vattenfall FORSKNING UTVECKLING DEMONSTRATION

Jan Österholm Ruukki Metals

SVENSK STANDARD SS-ISO :2010/Amd 1:2010

ÖVERVAKNING AV STATUS PÅ VATTENKRAFTENS SPÄNNSTAG

Grafisk teknik IMCDP IMCDP IMCDP. IMCDP(filter) Sasan Gooran (HT 2006) Assumptions:

Bernoullis ekvation Rörelsemängdsekvationen Energiekvation applikationer Rörströmning Friktionskoefficient, Moody s diagram Pumpsystem.

HYDRAULIK Rörströmning IV

Ur boken: Pool Kommunikationsbyrå


Ingjuten sensor för mätning av uttorkningsförlopp beräkning av inverkan av sensorns dimension och orientering. Sensobyg delprojekt D4

Donguide för ADSS-kablar

GigaCom AB Säterigatan Göteborg

Rikard Hellgren KTH / WSP. Brottanalys av bergförankrade betongdammar

Utfärdad av Compiled by Tjst Dept. Telefon Telephone Datum Date Utg nr Edition No. Dokumentnummer Document No.

SVENSK STANDARD SS-ENV

3 rd October 2017

Mål en del av vision NS-1 (NRA) Bygga och leva med trä

Solar angles Solar height h, Azimuth (bearing) a

Dimensionering för moment Betong

Forskningstrender inom mekanisk fogning vid Centre for Joining and Structures Svets- och fogningsteknik, Elmia

Icke-linjära modelleringstekniker av förspänd betongkonstruktion

Users manual Bruksanvisning Gebrauchanweisung Guide d instructions


Samverkansformer och resultat av FFI HP projekt vid tillverkning av transmissionsdetaljer

Elmiljösäkring. Elsäkerhetssäkring Åsksäkring ESD-säkring EMF-säkring EMC-säkring. PU Elsäk PU Åsksäk PU ESDsäk PU EMFsäk PU EMCsäk

Sammanfattning hydraulik

Deformationsmätning vid pågjutning av plattbärlag. Provningsuppdrag för AB Färdig Betong INGEMAR LÖFGREN

Grafisk teknik IMCDP. Sasan Gooran (HT 2006) Assumptions:

SAMVERKAN MELLAN FÖRANKRINGSSTAG, BRUK OCH BERG BeFo-förstudie

Swema 05. Bruksanvisning vers 1.01 MB

Swedish framework for qualification

Basic reliability concepts. Sven Thelandersson Structural Engineering Lund University

Intäkter inom äldreomsorgen Habo kommun

Sjöfartseminarium STORA MILJÖVINSTER GENOM EFFEKTIVISERING Göteborg, 6 februari Ulf Siwe Sjöfartsverket Forskning- och Innovationsenheten

Undersökningsmetoder, geofysik.

R Jod-129: Uppskattning av aktivitet i driftavfall från svenska LWR. K Lundgren, ALARA Engineering. December 2005

BOW. Art.nr

INDUKTIV SLINGDETEKTOR INDUCTIVE LOOP DETECTOR

Betong med mineraliska tillsatser -Hur förändrade materialegenskaper kan inverka på den avlästa RF-nivån vid borrhålsmätningar

Grafisk teknik. Sasan Gooran (HT 2006)

AquaTeq Sweden AB Radarvägen 12 SE KALMAR. PHONE: +46 (0) INTERNET:

Svar till SSM på begäran om komplettering rörande tillverkningsaspekter för ingående delar i kapseln

PVD-beläggningars motverkan på slitage och påkladdningar vid presshärdning. TECHTANK Conference November 1 December i Olofström

SYNTES AV BETONGTEKNISKT PROGRAM KÄRNKRAFT

Injektering i teori och praktik Fördelning av bergmassans hydrauliska egenskaper, bergmassans respons vid injektering och inläckage i tunnlar.

PFC and EMI filtering

Transkript:

Spännarmerade konstruktioner kti och deras betydelse för reaktorinneslutningens funktion Sven Thelandersson Sven Thelandersson Lunds Tekniska Högskola

Disposition Spännarmering i reaktorinneslutningar Spännarmerad betong allmän funktion Förspänningsförluster och hur de kan övervakas Konsekvenser vid ökande belastning Slutsatser 2

Svenska reaktorinneslutningar BWR PWR En tätplåt (täckt av betong) för att förhindra läckage finns installerad på insidan i samtliga fall 3

Principiell layout av spännkabelsystem 4

Spännkablarnas funktion i inneslutningen Inre övertryck Betongtryckspänning påförd genom förspänning Dragspänning gp ggenererad av inre övertryck 5

Vad händer vid ökande övertryck? Inre övertryck Betongen spricker Betongdragspänning Betongtryck pga förspänning Betongens draghållfasthet 6

Effekt av förspänningsförluster? Inre övertryck Betongen spricker Betongdragspänning Betongtryck efter förspänningsförluster Betongens draghållfasthet 7

Slutsatser från stickprovsmätningar i svenska kärnkraftverk med oinjekterade spännkablar Förluster efter trettiotti år är 5-10 % av initialvärdetiti t Detta är signifikant lägre än vad som antogs vid usrsprunglig dimensionering Huvuddelen av förlusterna har uppstått 2-6 år efter initiell uppspänning 8

Normal reinforcement Pre-stressed Structural Engineering - Lund University 9

Pre-tensioning Hydraulic jack Beam no 1 Beam no 2 Anchor head Tendons Abutment Pre-tension (mainly for factory production) Structural Engineering - Lund University 10

Post-tensioning is mainly used for on-site production Tendons may be: Bonded (grout injection) Nonbonded (grease) Lina Kilning Structural Engineering - Lund University 11

Ur artikel från 1959 om BBRV-systemet Passivt ankare Domkraft fästes här Längd på kablar måste anges i förväg Trådar stukas i ändarna Låsmutter som skruvas in mot ankarplatta Structural Engineering - Lund University 12

BBRV n steel wires 6mm n=12,22,32 or 44 Freyssinet n strands 13/16 mm n= 6 or 12 Structural Engineering - Lund University 13

VSL, n strands 13/16 mm, n=3, 7 or 12 Passive anchorage Structural Engineering - Lund University 14

Förspänningssystem installerade i svenska kärnkraftverk (Källa: Lundqvist 2012) 15

Effekter av krökta förspänningskablar Contact pressure acting on tendons from concrete Structural Engineering - Lund University 16

Friction losses Friction between tendons and duct means that the force applied at the end will be reduced in interior sections Structural Engineering - Lund University 17

Friction losses Friction between cables and cable duct can be described by: P s P max e ( kx) EC2-1-1: k=0.01 m -1 =0.19 = the accumulated absolute value of the angular displacement along s x =distance along the cable from the active end to the section of interest Structural Engineering - Lund University 18

Tensioning and anchorage losses Dead end anchorage When the tendon is locked (by wedges) at the active end some losses of force occur Deliberate (?) reduction of stress Initial tension force Loss due to friction Effective prestress force Loss due to shrinkage, creep and relaxation Structural Engineering - Lund University 19

Time dependent losses The stress in the tendons decreases with time due to shrinkage and creep of concrete and relaxation of the steel collectively referred to as long-term loss of prestress, normally due to: 1. Concrete shrinkage, 2. Concrete creep, 3. Relaxation of steel Formulas for calculation of long term prestress loss given in Eurocode (EN1992-1-1, 5.10.6) Structural Engineering - Lund University 20

More advanced prediction models Concrete, creep and shrinkage ACI 209 Model B3 GL2000 CEB/FIP Model Code 1990 and1999 Tendons, relaxation Eurocode 2 See PhD-thesis by Peter Lundqvist

Results Lundqvist P., Nilsson L-O. Evaluation of prestress losses in nuclear reactor containments. Nuclear Eng. Design 241 (2011), 168-176 Models vs. measured losses for the vertical tendons at Forsmark

Hur kan förspänningsförluster följas upp i reaktorinneslutningarna? 1. Kablar utan injektering Återstående förspänning kan mätas genom lift-off tester i stickprovskontroller men uppmätt kraft är osäker eftersom metoden kan ge fel värde mätningen vid kabeländen är inte nödvändigtvis representativ för förspänningen i längs hela kabeln (pga. friktion, längsvariation av förluster) Denna metodik kan överskatta spännkraften 23

Hur kan förspänningsförluster följas upp i reaktorinneslutningarna? 2. Injekterade kablar Återstående förspänning kan inte mätas direkt. Möjliga metoder är: Teoretiska beräkningar som dock är otillräckligt verifierade särskilt för krökta kablar och de geometrier och temperaturförhållanden som är aktuella. Icke-förstörande metoder. Finns ingen idag som är redo för praktisk implementering. Lundqvist P., Ryden N. (2012). Acoustoelastic effects on the resonance frequencies of concrete beams. NDT&E International 50, 36-41 24

Hur kan man försäkra sig om att man har hophållande krafter i betongen vid alla diskontinuiteter i förspänningssystemet?? Horisontella kablar Vertikala kablar Forsmark 3 25

Vad blir konsekvensen av att betongen i inneslutningen spricker? Sprickor kan uppstå i betonginneslutningen om det inre övertrycket ger dragspänningar som överskrider draghållfastheten Risken för detta ökar med ökande förspänningsförluster Risken för betongsprickor är troligen störst vid diskontinuiteter och genomföringar Den viktigaste funktionen är inneslutningens täthet som är beroende av tätplåten Sprickor i betongen innebär inte att tätheten omedelbart äventyras Men om betongen spricker så innebär det större påfrestningar på tätplåten vid fortsatt tryckökning Hur stor ytterligare belastning tål tätplåten efter att betongen spruckit? 26

Trycktest av inneslutning i skala 1:4 (Sandia 1:4) Försöket avbröts när globala medeltöjningen i plåten var 0,4 % (i horisontalled, tunnbandseffekt ) Detta inträffade vid belastningen 3,3 gånger designtrycket Då var läckaget så stort att man inte längre kunde öka inre trycket Läckage i tätplåten startade tidigare Otätheter uppstod huvudsakligen vid svetsar och förankringar 27

Jämförelse med stålets spänning-töjningssamband 0,17% 0,4 % GPa Tentativ slutsats: Stor risk för läckage om stålet i tätplåten flyter. Varför kan man bara utnyttja en mindre del av stålets töjningsförmåga? 28

Lokalisering av töjning i tätplåten Oregelbundenheter i tätplåten vid svetsar, förankringar, tjockleksvariationer, genomföringar och betongsprickor innebär att töjningen lokaliseras till mindre områden där sprickor i plåten som ger läckage kan uppstå vid måttlig tryckökning Sådana effekter är antagligen mer accentuerade i skalförsöken än i fullskala. Källa: Andersson P. Structural Integrity of Prestressed Nuclear Reactor Containments. Doktorsavhandling, Lunds Tekniska Högskola, TVBK-1035, Lund 29

Slutsatser Förluster av spännkraft innebär att betongen kan spricka tidigare Hittillsvarande förluster som kunnat observeras i stickprov är måttliga Mätningar med lift-off teknik kan vara osäkra och ger bara information om spännkraft vid aktiv ände Kvarvarande kraft i injekterade kablar är fortfarande svår att bestämma Förspänningssystemets effektivitet är osäker vid diskontinuiteter i inneslutningen

Slutsatser, forts. Risken för sprickor i betongen ökar vid förlust av spännkraft Detta innebär dock inte nödvändigtvis att läckage uppstår Läckage uppstår först när tätplåtens integritet äventyras Läckage uppstår i tätplåten om den utsätts för stor töjning Sådan töjning lokaliseras till kritiska punkter, vilket gör att stålets töjningskapacitet inte kan utnyttjas (resultat från analys av Sandiaförsök) Denna lokaliseringseffekt finns också i fullskaliga inneslutningar men är troligen där mindre 31

Fortsatt forskning några tankar Analysera tillförlitligheten hos lift-off tester som används för inneslutningar med oinjekterade kablar (ger indirekt information av värde också för prediktion av injekterade kablar med teoretiska modeller) Undersök hur förspänningseffekten fungerar vid diskontinuiteter i spännsystemet Studera systemkonsekvenserna k av att enstaka spännkablar slås ut eller får signifikant reducerad spännkraft. Studera konsekvenser för inneslutningens täthet av sprickor i betongen ytterliggare (tätplåtens funktion vid överbelastning) 32

Tack för uppmärksamheten!