EN innerstad FÖR ALLA 1
14 m²at 39 Clipp 7-Eleven Hinricssons Göteborgs Köpmannakonsult Åkerikonsult Ateljé Bo Olsson ACNE Actea Consulting Ada Service Partner Adax Median Adilimo ADV Idé & Design Adverb Afroart Ahlströms Akademibokhandeln Albert Andersson Chark Albrekts Guld Alexandras Grekiska soppkök Ali Al Sadk Blommor Almedalsmagasinet Almedalsmagasinet Fastighet Almi Företagspartner Väst Amanda Boman Amvision Anders Arnell PR Aniaragymnasiet Anna Jolfors Bildarkiv Antenn Consulting Anticimex Antik Lyrik AOKI AP Måleri Apotek Hjärtat Apoteket Kungsgatan Araz Chark Lammspecialisten Arbetsmiljöverket i Göteborg Arkitektkopia ArrivalGuides Artilleriet Interiors Ask Bokhållaren Ask Skobutik Aspbäcks Vykort, Brev, Frimärken Atelje Kari Steihaug Autokaffe Avalon Hotell Larmvall Aveny Production Babyproffsen Banderollen B chic BE International BEBA s Delikatesser Bedouin Travel Beebar Beiersdorf Bella Dressingroom Benetton Bergströms Ur Berzelii Choklad Beso Ur & Antik Best of Basic Bestseller PR Beyond Retro Bik Bok Bina Delikatess Bio Roy Bitte Kai Rand Bodega Partybutiken Bokia Bokningsbolaget Boomerang Booster Reklambyrå Boplats Göteborg Bornecrantz & Kompis BosseBlom Café Brulé Brandwork BRF Kommerserådet 1 BRF Larmtrumman 2 BRF Vapendragaren i Göteborg Business Region Göteborg Brillman Optik Bring Citymail BRIS BR-LEKSAKER Broadway & sons Brobergs Broderi & Garn Brogyllen Bror Johansson & Co Brothers & Sisters Bräutigam Fastigheter A. Butik Eternellen Buttericks By Lelou By Maarit Bygg-Göta Göteborg Café Bar Mezzo Café Cappuccino Camclic Capris Carl M Lundh Carlings Casino Cosmopol Cervera Change Chia Underkläder & Bad Christer Svensson Torghandel Christers Hairteam Cityfastigheter CITY-KLINIKEN Clarion Hotel Post Clear Channel Compañeros Condeco Connect Online Coompanion Copy Center Cubsec Bevakning CW Logistikutveckling D.O. Da Matteo De Lorenzi Delikatesshörnan Della Nonna Design Forum DesignTorget DiGuLo Din Bok Dina Försäkringar Dirmax Domkyrkan Dressmann Drivhuset Drottning Blankas Gymnasium Eductus EffekTeam Efva Attling Eklandia Fastigheter Elboden Elite Plaza Hotel Emma & Malena Engelska Tapetmagasinet Envy ErgoFysio Metod Espresso House Green Drizzle ETT Evacuare EVKA Fastigheter Excitus Face Face Up Familjebostäder Fancy Fanny Fanny Michel Balder Fastighetsägarna Feskekörkans Intresseförening Festglaset Elfsborgs Möbeluthyrning FH Chark Filipiniana Filippa K Finns Städ Fiorucci Firma Karin Öhman Fixorama Flash Flex Massage Flickorna Kanold FLK Ledningskonsult Floramor & Krukatös Floristkällaren Flower Bar Fontana di Trevi Forex Bank Forex Landvetter Fotograf Jenny Blad Fourstream FramtidsFrön i Väst Fresh Aromatics Frukt Larsson Fröken Olssons Fully Flared Digital Fungera Furetti Fysiken Friskvård Företagarföreningen Antikhallarna Företagarna Västra Götaland Förvaltningsbolaget Götaplatsen Game Stop GE Real Estate Gillblads Gina Tricot Glantz Arkitektstudio Glitter Gobidust Got Event Gottepojkarna Granater Grand Parfymeri Grandma s Grandpa Granit Gripsholm Gudrun Sjödén Guldsmeden Kuhlin Guldsmedsmästarn Gullan På Kungstorget Gunnebo Slott och trädgårdar Gärde Wesslau Advokatbyrå Göfast Gruppen Göran Sjödén Rehabshop Göteborg & Co Göteborg Energi Göteborg International Film Festival Göteborg Wind Orchestra Göteborgs Antikvitetsaffär Göteborgs Byggkalkyl Gatukontoret Göteborgs Hjärt- Lungräddningsutbildning Göteborgs Kyrkliga Stadsmission Göteborgs Pantbank Göteborgs Räddningsmission Fastighetskontoret Kulturförvaltningen Park & Naturförvaltningen Parkeringsbolaget Stadsbyggnadskontoret Trafikkontoret SDN Centrum Göteborgs Stadsmuseum Göteborgs Symfoniker GöteborgsOperan Göteborgsvarvet H&M Hagabadet Hansson Skrädderi Harling Fastighetsförvaltning Helins Fastighetsbyrå Helly Hansen Hemtex HiFi-klubben Higab Hildas Ost Hillye Hollywood Göteborg Hopp och tro Hotel Flora Hotel Royal Hotel Vanilla & Kafe Vanilj Hotell Liseberg Barken Viking HSO Göteborg Hufvudstaden Hugo Ericson Ost Hunnebo Fisk Hvitfeldtskas Affärsprogram Hyrljudet Hyrtoaletten IBIS Hotel IBS ICJ Touring Guide Idrottens bingo Iduna Iems IMCG Indiska Magasinet Indiska Te- & Kaffemagasinet Ingelsta Kalkon Innerstadens Arkitekter Inobi Insideout 2 Insikter och förändring Intrum Justitia ISS Facility Services J Lindeberg J2media Jarl Sandin JC Jedviks Skor Jens K Jerkstrands Konditori JKL Group Jobb i Väst Johanssons Skor Josefin, the & kaffe-
Mångfald är allt det som gör oss unika 3
4
EN INNERSTAD FÖR ALLA Tankar och erfarenheter från ESF-projektet För Framtiden 2011-2013 5
Innerstaden Göteborg 2013 Foto: Anna Jolfors, Katja Ragnstam m.fl. Manus: Marthe Vakoufari, Roger Wilhelmsson, Lars O. Carlsson m.fl. Produktion: Linderoths 6
Inledning Mångfaldsarbete är naturligt för Innerstaden Göteborg. En välkomnande innerstad, som förmår att inkludera och vara tillgänglig för så många individer och grupper som möjligt, ger fler besökare. Fler besökare skapar fler affärstillfällen. Det var därför en självklarhet för Innerstaden Göteborg, att med stöd av Europeiska Unionen, driva det unika attitydprojektet För Framtiden för att påverka och förändra deltagarnas attityder i mångfaldsrelaterade frågor. 2010 beslutade ESF (Europeiska Socialfonden) att bevilja Innerstaden Göteborg 6,7 miljoner kronor till ett nytt och omfattande projekt Attitydprojektet För Framtiden. Projektet startade under 2011 och avslutades 30 april 2013. Attitydprojektets övergripande vision har varit att Göteborgs innerstad skall bli Sveriges bästa centrum i fråga om mångfald. Mångfald kan betyda många olika saker men i projektet prioriterades följande områden: Jämställdhet Etnicitet Tillgänglighet Trosuppfattning Sexuell läggning Mångfald är ett komplext och sammansatt begrepp. Många av projektets deltagare vittnar om att de från början enbart tänkte på etnicitet och frågor som rör invandring. Ju längre tid projektet pågått har allt fler deltagare fått upp ögonen för att mångfald är något mycket större. Mångfald är allt det som gör oss unika. För att skapa inkluderande förhållningssätt och attityder kan man inte bara prata om andra. Man måste även fundera över sina egna värderingar. En deltagare i projektet uttryckte det så här: Hur intim kan jag vara med mig själv för att kunna vara öppen för andra? Just att arbetet kring mångfald förutsätter att deltagarna även tittar på och arbetar med sig själva har ställt särskilda krav på projektets utformning. En förutsättning har varit möjligheten att delta i mindre grupper där man kan prata fritt. 7
En annan av projektets stora utmaningar har varit att kunna rekrytera tillräckligt många deltagare till projektet. Hur viktigt mångfaldsarbetet än upplevs är det naturligt att många företag prioriterar mer jordnära och dagsaktuella frågor. Trots dessa svårigheter har mer än 1400 personer deltagit i aktiviteter inom projektets ram alltifrån stora tillställningar med kända föreläsare, mindre smalare seminarier till ett antal nätverksgrupper och arbetsplatsförlagda utbildningstillfällen/seminarier. Den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen som skett alltsedan projektstarten visar entydigt att en överväldigande majoritet av deltagarna är mycket nöjda med insatsen. En majoritet av deltagarna säger sig även ha fått nya insikter kring mångfaldsfrågor som de tror kan göra skillnad på arbetsplatserna. Många deltagare och medarbetare i projektet kan beskriva mängder av roliga, utmanande och spännande diskussioner där olika erfarenheter mötts. Utvärderingen visar tydligt att dessa diskussioner gett många deltagare andra perspektiv och infallsvinklar kring mångfald. Att skapa en gemensam färdriktning och förändrade attityder bland innerstadens många olika företag och organisationer är en komplicerad process som måste ses i ett långsiktigt perspektiv. Vi vill därför gärna se projektets avslutning som slutet på en början av innerstadens mångfaldssarbete. 8
Innehållsförteckning Inledning 7 Innehållsförteckning 9 Innerstaden Göteborg - Projektets plattform 10 Organisation 11 Innerstaden Göteborgs styrelse 12 En innerstad för alla - Ända från början 14 Vision och Målsättningar 18 Målgrupper 18 Projektmål 19 Mångfald - vad är det 20 Varför är mångfald viktigt? 21 Hur gick det till? 23 Nätverksgrupper -reflektioner 26 Seminarier 39 Eget utvecklingsarbete 41 Processledarens reflektioner 42 Röster från deltagarna 45 Slutord 59 9
Innerstaden Göteborg projektets plattform Innerstaden Göteborg är ett bolag som formades 2005 som en samverkansplattform mellan Fastighetsägarna, Göteborgs Köpmannaförbund och Göteborgs Stad. Syftet var och är att utveckla och skapa en attraktiv och framgångsrik stadskärna i området innanför vallgraven i Göteborg. Detta område är stadens hjärta och därmed lite av regionens hjärta. Innerstaden Göteborgs uppgift är att säkerställa att innerstaden får bästa tänkbara attraktionskraft och erbjuda en levande och spännande stadskärna med unika värden för såväl Göteborgare som besökare. En sjudande, frisk och dynamisk innerstad är viktig för hela regionen. Rent formellt är det Fastighetsägarna och Köpmannaförbundet som startat bolaget med 50 % av aktierna var. Den tredje parten Göteborgs Stad valde att inte gå in som delägare i bolaget. Istället har man tecknat ett långsiktigt, strategiskt avtal där var och en av de tre parterna investerar lika mycket pengar per år för att bolaget skall ha en basorganisation. Dessa tre parter är också alla med i Innerstaden Göteborgs styrelsekrets. Företag och organisationer kopplas till Innerstaden genom medlemskap. Medlemsavgiften är beroende av företagsstorlek. All verksamhet drivs i projektform där tidsbestämda uppdrag och finansiering går hand i hand. Projekten kan vara stora eller små men det ESF finansierade attitydprojektet som startade 2011 har varit en av de största utmaningarna som Innerstaden Göteborg tagit på sig och det är om detta projekt, från idé och ansökan till avslutningsaktiviteter och utvärdering som denna skrift handlar om. Innerstaden Göteborgs organisation varierar i storlek beroende på vilka uppgifter och projekt som drivs för ögonblicket då flera av medarbetarna är projektanställda. Innerstaden Göteborg leds av Marianne Sörling som rekryterades i egenskap av centrumutvecklare för att starta upp verksamheten 2005. 10
organisation Innerstaden Göteborgs organisation Organisationen varierar i storlek beroende på vilka uppgifter och projekt som drivs för ögonblicket. De flesta medarbetarna är m.a.o. projektanställda. Innerstaden Göteborg leds av Marianne Sörling,som rekryterades i egenskap av centrumutvecklare för att starta upp verksamheten 2005. Projektledare för ESF-projektet I Mariannes roll ingår att driva verksamheten och har övergripande ansvaret mot styrelse, ESF och projektdeltagare.marianne har varit projektledare och hållt i ekonomi och ansvarig för att vi når uppsatta mål och föväntningar. stående från vänster Sittande från vänster 11
Styrelse Johnolof Olsson Gillblads Ordförande Johnolof tycker att det är viktigt för alla i Göteborg att vi kan samarbeta för att utveckla, förbättra och försköna stadsdelen i innerstaden. Lena Hasslöf Gustafsson Fastighetsägarna Göteborg Ledamot Lena Hasslöf Gustafsson ansvarar för de näringspolitiska frågorna på branschorganisationen Fasighetsägarna Göteborg. Lena sitter med i styrelsen bl a för att säkerställa att fastighetsägarnas synpunkter och önskemål beaktas i Innerstaden Göteborgs strategiska och operativa arbete. Kenneth Odéus Göteborgs Köpmannaförbund Ledamot Kenneth sitter med i styrelsen för att medverka till att utveckla Göteborg som handelsstad och som representant för ägarna till Innerstaden Göteborg. 12
Bo Törnkvist Vasakronan Marianne Sörling Innerstaden Göteborg Agneta Jögård Park- och naturförvaltningen Malin Offerle Trygg, vacker stad Ledamot Adjungerad Adjungerad Adjungerad Bo är uthyrningschef på Vasakronan i Göteborg som har många fastigheter med kontor och butiker. Han är ordförande för Fastighetsägarna inom Vallgraven (FIVA) och var en av initiativtagarna till bildandet av Innerstaden Göteborg. Jag tror på att samarbete och tydliga mål skapar kraft till positiva förändringar och att man kan påverka framtiden genom sitt engagemang. På Innerstaden Göteborg ansvarig för att innerstaden i Göteborg utvecklas. Jag tycker att det är viktigt att innerstaden utvecklas eftersom det är hela regionens mittpunkt. Agneta är direktör för park- och naturförvaltningen. Hon sitter med i styrelsen för Innerstaden Göteborg eftersom förvaltningen leder samverkansorganisationen Trygg, vacker stad och ansvarar för stadens natur, parker och centrala torg samt renhållning inom dessa delar. Malin Offerle ansvarar för samverkansorganisationen Trygg, vacker stad där förvaltningar, kommunala bolag, enskilda organisationer och företag samarbetar i gemensamma projekt. Inom ramen för detta samarbete är Malin Offerle engagerad i Innerstaden Göteborgs styrelse. Trygg, vacker stad vill höja kvalitén i det offentliga stadsrummet och skapa en vacker, öppen och trygg stad för såväl medborgare som besökare. 13
En innerstad för alla ända från början Visst har man upplevt långa meningslösa sammanträden, men det hör nog mera till undantagen. Det är trots allt möten som utvecklar och stimulerar. Där och när människor möts händer det saker. Det underlättar självfallet om alla har ett öppet sinne och en inbjudande attityd. Det kan exempelvis gälla möten mellan generationer eller mellan kulturer. Erfarenhetsutbyten och kunskapsöverföringar sker också lättast genom möten. Innerstaden vill erbjuda en mängd olika platser för inkluderande möten. Göteborg har ofta kallats för staden där man bryr sig och då skall detta självfallet märkas i stadens mest centrala delar Innerstaden. Innerstaden är originalet den ursprungliga staden. I princip handlar det om staden innanför vallgraven. Göteborg var en gång en väl befäst stad med vallar, vallgrav och höga murar. För att komma in i själva staden fick man passera en port (på land) eller en bom (från älven). Handel och försvar var två av huvudanledningarna till att Göteborg grundades år 1621. Göta älv var livsnerven och Sveriges enda förbindelsemöjlighet i väster. De svenska makthavarna ville säkerställa kontrollen över älven och dess mynning. Redan då den nya staden Göteborg skulle planeras och grundas fanns en stark förståelse för vikten av samarbete och fördelen med att ta till sig kunskap från andra personer, grupperingar eller nationer med större erfarenheter och färdigheter. De svenska makthavarna gick utanför landets gränser för att hitta bästa möjliga kompetens. Sakkunskapen fanns hos de skickliga holländarna. De var kunniga i allmänhet, men särskilt duktiga när det gällde dränering och i konsten att gräva kanaler. Holländarna hjälpte inte bara Gustav II Adolf. De hade även något decennium tidigare hjälpt hans far, Karl IX, då han etablerade en stad vid nuvarande Färjenäs på Hisingen. Den staden låg anlagd 1604, men brändes ner av danskar redan 1611. Det ursprungliga Göteborg med sina kanaler, gator- och kvarter har lämnat tydliga spår efter sig. Stora Torget finns kvar även om det numera heter Gustav Adolfs Torg. Stora Hamnkanalen har än i våra dagar sina tydliga vattenförbindelser med Göta älv, medan såväl Västra som Östra Hamnkanalen numera är igenfyllda. Tänk att centrala Drottninggatan i det ursprungliga Göteborg benämndes som Holländaregatan. Detta vittnar en hel del om holländarnas betydelse för det äldsta Göteborg. Men det fanns fler nationaliteter som bidragit till stadens utveckling. Lite schematiskt kan man säga att det tidiga Göteborg styr- 14
des av tolv rådmän, jämt fördelade på tre huvudområden. Lite förenklat handlade detta om: Stadsbyggnad Lag, ordning och administration Handel och näringsliv För vart och ett av dessa tre områden fanns en president och högst upp på toppen fanns en burggreve. Omskrivet till dagens Göteborg, kanske burggreven kunde liknas vid kommunstyrelsens ordförande, presidenterna vid kommunalråd och rådmännen vid kommunfullmäktige. I det tidiga Göteborg skulle de 12 rådmännen fördela sig på följande sätt: fyra svenskar, tre tyskar, tre holländare samt två skottar. Detta innebär att Sveriges nyanlagda och viktiga port mot västerhavet styrdes av 2/3 icke svenskar och 1/3 svenskar. Göteborg har redan från sin begynnelse och grundläggning varit en internationell stad och utvecklingen har fortsatt i samma anda. Mångfald handlar om så många olika saker, men jag har i denna lilla generella och historiska betraktelse valt att inrikta mig på etnicitet. Man kan ju bara fundera på vad det blivit av Göteborg om vi inte haft alla dessa impulser, innovationer och resurser från utlandet. Tänk exempelvis på alla rikedomar som kom med Svenska Ostindiska Companiet, ett fascinerande stycke svensk ekonomisk och kulturell historia, som grundades 1731. Redan från starten fanns, vid sidan om Niclas Sahlgren, internationell kompetens med i fronten, exempelvis skotten Colin Campbell och tyskättade Henrik König. En av Companiets superkargörer var William Chalmers, vars far en gång emigrerade till Sverige från Skottland. William Chalmers blev förmögen och i hans testamente fanns en uttryckt vilja att 112.500 riksdaler skulle nyttjas till en framdeles till inrättande bestämd Industrie Skole för fattige barn, som lärt sig läsa och skrifwa. Skolan, numera känd som Chalmers Tekniska Högskola, invigdes den 5 november år 1829. Många är de personer med internationell bakgrund, som i likhet med William Chalmers haft helt avgörande betydelser för Göteborgs ekonomiska tillväxt eller på annat sätt starkt bidragit till stadens utveckling. Listan av förtjänstfulla personer är lång, så vi får nöja oss med några subjektivt utvalda exempel helt utan rangordning eller djupare prioritering. 15
År 1867 grundades Brandoch Livförsäkringsaktiebolaget Svea på initiativ av bland annat James Dickson & Co., David Carnegie & Co., John West Wilson, Wilhelm Röhss & Co. samt Theodor Mannheimer. Dessa företag och personer hade alla en internationell bakgrund. Företagets första verkställande direktör, Eduard Boye, var född i Hamburg. Känns namnet Boye igen? Jo, mycket riktigt kom Eduard sondotter att bli en välkänd och uppskattad författarinna. Karin Boye skrev bland annat den ofta citerade dikten I rörelse om att det är vägen som är mödan värd. Brand- och Livförsäkrings AB Svea lät bygga ett nytt huvudkontor på Västra Hamngatan 3, som numera är ett lyxhotell med namnet Elite Plaza Hotel. Mannen bakom denna omdaning av huset är den välkände hotellkungen Bicky Chakraborty. Chakraborty, som föddes i Calcutta, har moderniserat och kvalitetssäkrat ett stort antal hotell i Sverige och är i dag även ägare till klassiska Elite Park Avenue Hotel på Kungsportsavenyen. Några av namnen bakom Brand- och Livförsäkrings AB Svea lever för övrigt vidare även i dagens Göteborg, exempelvis genom donationer. Röhsska museet, som snart fyller hundra år, är ett fantastiskt museum med samlingar kring design och konsthantverk. Museet möjliggjordes genom donationer av grosshandlarbröderna Wilhelm och August Röhss, vars släkt har sina rötter i Tyskland. Familjen Dickson, med rötter från bland annat Montrosetrakten i Skottland, har genom åren svarat för ett otal donationer, bland annat till den första delen av Navigationsskolan på Kvarnberget och Dicksonska Folkbiblioteket i Haga. Men Dicksons namn återfinns även i bostadsstiftelser, i en palatsliknande representationsvilla i allén och mycket annat. Carnegie förknippar några med finanser och affärer, medan andra främst tänker på öl och porter. Vi återkommer senare till Carnegie. Släkten Mannheimer är i dag en väl etablerad släkt i staden. Theodor Mannheimer kom till Göteborg från Köpenhamn i mitten på 1850-talet. Han lockades till Göteborg för att bli Skandinaviska Kreditaktiebolag förste verkställande direktör. Genom fusioner, förvärv och sammanslagningar är detta en viktig del av det som senare blev dagens SEB. När vi ändå är inne på landets större banker kan vi väl också nämna att Eduard Ludendorff, född i Stettin, tog initiativ till Gö- 16
teborgs Sparbank. Lite förenklat kan man säga att detta var en av de första pusselbitarna i dagens SwedBank. Inom sjöfarten fanns det också många betydande krafter med internationella rötter som exempelvis Kennedy, Wilson, Meyer och Metcalfe. Detsamma gäller självfallet inom varvsindustrin. Den store profilen inom svenskt skeppsbyggeri, Chapman, var son till en engelsk emigrant. Skotten Alexander Keiller grundade 1841 sin mekaniska verkstad vid Skeppsbron i Göteborg. Senare skulle varvsverksamheten flytta över till Norra Älvstranden på Hisingen och namnet kom också att förändras till Götaverken ett av världens större skeppsvarv. Alexander Keillers son, James Keiller S:r donerade Ramberget med omgivande mark till Göteborg det vi i dag kallar Keillers Park. Alexander Keiller hade för övrigt innan han grundade sin mekaniska verkstad varit kompanjon med sin landsman William Gibson. Deras företag, Gibson & Keiller, flyttade ut till Jonsered, men efter ett antal år skildes deras vägar. Gibson fortsatte på området och vidareutvecklade Jonsereds fabriker till en riktigt omfattande verksamhet. Eriksbergs Mekaniska Verkstad grundades av Carl Christian Barchmann, född i norska Fredrikstad. Detta blev också ett stort och ledande skeppsvarv. Det kan väl nämnas att tyskfödde byggmästaren Philip Jakob Rapp senare kom in som delägare. Mitt emot varven på fastlandet hittar vi ett område benämnt Klippan. Här etablerade tyskfödde Abraham Robert Lorent år 1808 en sockerbruksindustri. När företaget gick i konkurs köptes verksamheten av David Carnegie från Montrosetrakten i Skottland. Grosshandlare Wilhelm Denninghoff, född i Westfalen, blev rik inom järnmanufakturbranschen. Han köpte bland annat Gunnebo som bröllopsgåva till sin dotter, medan han själv lät bygga vackra Slottsviken helt i närheten. Slottsviken är numera SKF:s slottsliknande representationsvilla. Gunnebo hade en gång byggts för John Hall d ä, vars far hade emigrerat till Göteborg från Storbritannien. Under en period ägde en annan britt, John Barclay som var född i Glascow, detta vackra slott i Mölndal. Peter Robertson var en ung skotte som öppnade en smedja i Göteborg år 1792. Hans ättling, David Robertson, startade sex decennier senare David Robertsons Maskinfabrik och numera är Daros ett av de världsledande företagen när det gäller kolvringar. Vi har bara tagit ett axplock av alla de invandrade entreprenörer, innovatörer och resurser som bidragit till utvecklingen av vår stad. Vi har inte nämnt namn som Erskine, Fleetwood, Holm, Holterman, Karnold, Matthiessen, Nonnen, Papadopoulos, Pellerin, Scheele, Spitzer, Turitz och så vidare. Listan kan, som sagt, göras riktigt lång. Dessa impulser, initiativ och bidrag gäller inte bara näringsliv och politik. Det är lika vanligt inom kultur i form av exempelvis arkitektur, konst, musik, litteratur och teater. Andra områden är föreningsliv och sociala träffpunkter för att inte förglömma idrott, gastronomi och rekreation. Till sist kan jag ändå inte låta bli att vidga min betraktelse något beträffande detta med mångfald. Min hustru och jag har en gemensam son. Om Sebastian hade haft en tvillingsyster så skulle hon med all säkerhet bli lika älskad av oss. Vi hade hoppats att hon hade samma möjligheter till studier, samma chans till en anställning och självfallet skulle ha lika lön för lika arbete. Låt Göteborg vara en stad för alla! Lars O. Carlsson, Göteborgsförfattare och Kommunikationskonsult 17
Vision och målsättningar När Innerstaden Göteborg beslutade att söka projektet var det med övertygelsen att ökad förståelse och insikt i mångfaldsfrågor på sikt skapar bättre affärer. En vision formulerades att Göteborgs innerstad skall bli Sveriges bästa centrum i fråga om jämställdhet, etnisk-, sexuell- och religiös mångfald samt tillgänglighet. Detta var och är en tuff och ambitiös vision men känslan var att det inte gick att ha lägre ambitioner. På väg mot visionen formulerades också ett antal målsättningar dels på övergripande nivå och dels ett antal projektmålsättningar. På övergripande nivå och som ett långsiktigt mål fastslogs att... alla medborgare oavsett sexuell läggning, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, kön eller fysisk förmåga skall besöka innerstaden för att konsumera eller bara trivas. Alla ska känna sig lika inkluderade och få samma goda bemötande. Målgrupper I huvudsak har projektet haft tre målgrupper: Företagsledarna Medarbetarna Kunderna/besökarna Företagsledarnas drivkraft är den viktigaste komponenten för att utvecklingen skall gå framåt. Deras intresse och engagemang ansågs vara avgörande för hur mycket tid, kraft och engagemang medarbetarna skulle kunna ge. Medarbetarnas arbete är i slutändan det som avgör om kunder och besökare kommer att känna sig välkomna oavsett vem de är, får ett bättre bemötande och erbjuds ökad tillgänglighet och ett utbud som lockar så många som möjligt. 18
Projektmål Ett antal projektmål sattes upp som beskrev vad som skulle ha uppnåtts när projektet var avslutat. Dessa mål var uppdelade på de olika målgrupperna och flera av dem var kvantifierade. Projektmål för målgruppen företagsledare i Innerstaden Göteborg: Minst 90 procent av deltagarna skall anse att de har fått ökad kunskap och förmåga att planera sin verksamhet och sitt bemötande utifrån de fem fokusområdena. Minst 80 procent av deltagarna ska uppleva att de fått ökad insikt om och förbättrad attityd till frågor som rör projektets fokusområden. Minst 70 procent ska uppleva att attityder har förändrats på den egna arbetsplatsen och att den är mer inkluderande. Minst 70 procent av de deltagande företagarna ska ha formulerat en egen etisk policy och ha identifierat en egen etisk policy, eventuella förbättringsområden. Relevanta företag ska även ha formulerat en egen jämställdhetspolicy. Minst 50 procent av de deltagande företagarna ska visa ett ökat intresse att anställa någon inom de fem fokusområdena. Tillgänglighetsdatabasen med 240 företag idag skall öka med 160 till totalt 400. Projektmål för målgruppen medarbetarna i Innerstaden Göteborg: Medarbetarna ska uppleva ökad kunskap och trivsel på arbetsplatsen och en förbättrad attityd och förståelse för olikheter både på arbetsplatsen och gentemot kunder och besökare. Projektmål för målgruppen kunder och besökare: Besökare och kunder ska känna sig mer välkomnade, respekterade och bättre bemötta i olika situationer hos företagen i Innerstaden Göteborg. Inget direkt arbete har bedrivits mot denna grupp. Däremot förväntas målgruppen indirekt påverkas av arbetet med företagsledare och medarbetare. Delmål vad kan uppnås på kort sikt Att tillsammans med ca 470 företagare i innerstaden engagera sig i projektets ambitioner. Ge ny kunskap och erfarenhet kring metoderoch organisering av liknande, framtida projekt. Innerstaden Göteborg har ett förhållningssätt där fokusområdena integreras i den dagliga verksamheten, att arbetet blir en del av den dagliga verksamheten. 19
Sexuell läggning Etnicitet Jämställdhet Tillgänglighet Trosuppfattning Mångfald - vad är det? Mångfald är, som tidigare nämnts, ett komplext och sammansatt begrepp. När begreppet nämns tänker de flesta enbart på etnicitet vilket i sig inte är märkligt med tanke på den allmänna diskussion som förs kring det mångkulturella samhället. Som exempel kan nämnas att Uppsala universitet sedan 2005 årligen gör en s.k. mångfaldsbarometer som i princip enbart speglar attityder till invandring och etnicitet. En vidare definition av mångfald ges av en av attititydprojektets processledare Marthe Vakoufari i Handbok för praktiskt mångfaldsarbete : Mångfald är allt det som gör oss unika. Vi är alla olika och det som definieras som t.ex. etnicitet, trosuppfattning, kön är bara toppen av isberget d.v.s. det som oftast är synligt för andra. För att skapa inkluderande förhållningssätt och attityder handlar det även om att kunna definiera sig själv i förhållande till andra. En deltagare i projektet uttryckte det så här: Hur intim kan jag vara med mig själv för att kunna vara öppen för andra? De flesta människor utrycker gärna åsikter som är politiskt korrekta och undersökningar som t.ex. den ovan 20
nämnda mångfaldsbarometern visar att svenska folket faktiskt blir mer toleranta mot andra kulturer. Går man några decennier tillbaka ser man tydligt hur attityder till människor med olika sexuell läggning förändrats positivt. Funktionsnedsattas behov uppmärksammas numera på ett helt annat sätt än tidigare. Även om ojämlikhet mellan könen i många sammanhang består har jämställdhet en helt annan plats i diskussioner nu än förut. Det är dock inte lika säkert att människors djupare attityder till andra förändrats i samma utsträckning som lagstiftning och det som syns på ytan. I själva verket är det något djupt mänskligt att söka sig till sådana som liknar en själv och att man känner sig osäker inför det som upplevs annorlunda. Dessa processer sker inte alltid på en medveten nivå utan finns inom de flesta människor utan att man tänker på det. Erfarenheter och forskning från beteendevetenskapen visar att det är dessa omedvetna tankar som i mycket styr hur vi agerar och bemöter andra. Trots jämställdhetsplaner, diskrimineringslagar etc. fortsätter vi att i stor utsträckning anställa personer som liknar oss själva, och ha marknadsföring, varulager och utbud som tillgodoser det sammanhang vi själva finns i. Det har därför varit en särskild utmaning för projektet att involvera så många som möjligt i processer som både handlar om: Att förändra sina attityder till andra. Att ompröva sig själv i relation till omvärlden att ändra sitt sätt att tänka. De samtal som utvärderare haft över tid med deltagare i projektet visar att många deltagare vidgat sina tankar kring vad mångfald är - från etnicitet till allt det som gör människor unika. Varför är mångfald viktigt? Innerstaden Göteborgs ca 650 medlemsföretag med ca 38000 anställda representerar ett brett spektrum av företag och organisationer. Allt från offentliga förvaltningar och bolag, stora företag till ett stort antal mindre handels- och tjänsteföretag. 21