Kamrater och mötesdeltagare När vi idag samlas under parollen Jämlikhet och utveckling har det gått ett år sedan vi sist möttes för att fira första maj. Då kämpade vi för att vinna valet. Så blev det inte. Nu är det fyra år till med en borgerlig regering. Vi kan summera en tid där det har hänt mycket och fort. Vi har blivit påminda om vår utsatthet och vår storhet i en värld där både det förväntade och det oväntade sker. Framför allt har det varit uppenbart att vår plats på jorden är en del av en större helhet. Ett askmoln, översvämningar, jordbävningar och en tsunami påminde oss om att naturens krafter är starka. Ipaden gjorde sitt intåg. Vi fann ännu en teknisk pryl vi inte skulle kunna leva utan. Samtidigt visade Japans havererade kärnkraftverk att tekniken också har sina risker. Idag talar vi om den arabiska våren det är en vår som inte fanns för ett år sedan! 1
Modiga människor i Nordafrika och Mellanöstern för idag en kamp för demokrati, yttrandefrihet och rättvisa. Sedan några år minskar antalet människor i världen som har grundläggande mänskliga rättigheter. Kampen i Nordafrika och Mellanöstern leder förhoppningsvis till att det blir fler människor i världen som får leva i länder där de mänskliga rättigheterna erkänns. Mötesdeltagare, Vi som står här har tur. Vi lever i ett rikt och demokratiskt land. Den oro inför framtiden som vi känner kommer sig inte av att samhället inte är tillräckligt rikt. Den oro vi känner beror mycket på den ekonomiska fördelningen i Sverige. De ekonomiska klyftorna har ökat under många år i vårt land. Men under senare år med den borgerliga regeringen så har de rikare bara blivit rikare och de fattigare har blivit fattigare! Vi ser i Sverige hur en ekonomisk elit drar iväg. År 1980 tjänade makteliten i Sverige 5 gånger så mycket som en industriarbetare idag tjänar den svenska makteliten 16 gånger så mycket. Och 2
direktörerna i makteliten de tjänar 43 gånger så mycket som en industriarbetare! Det är en utveckling där en allt större del av den ekonomiska makten samlas hos några få procent av befolkningen. Stora ekonomiska klyftor är inte bara ett bekymmer för att en del kan ha femton gånger så dyra bilar eller femton gånger så stora hus. Det är ett bekymmer eftersom stora ekonomiska klyftor leder till ändrade maktförhållanden. Det är inte bra om några få procent i ett land kapar åt sig allt mer av makten. Det leder inte Sverige åt rätt håll. Det leder inte till mer demokrati eller jämlikhet. Vi ser också oroande tendenser till ökad otrygghet och ohälsa i arbetslivet. Allt fler människor slits ut i förtid samtidigt som regeringens försämringar av sjukförsäkringssystemet gör det svårare för redan utsatta att få sjukpenning eller arbetsskadeersättning. Det leder till otaliga tragedier dagligen runtom i vårt land. Vi ser ett allt kallare och hårdare arbetsliv växa fram, där arbetstagarna får allt mindre inflytande. Många unga anställs i dag på otrygga kontrakt, med kanske 10 eller 15 timmars arbete i veckan eller så blir de inkallade via sms när arbetsgivaren har behov. Detta är 3
problem som vi på Handels möter varje dag. Detta är verkligheten för unga i dagens Sverige. Bland dem som har jobbat länge inom handeln möter vi andra problem. Vi ser hur arbetet sliter på våra medlemmar och orsakar ständig värk i nacke, axlar och rygg. Många anställda som har jobbat i kassa i många år måste ta värktabletter för att klara av sin arbetsdag. Att arbeta i en butikskassa är lika tungt för kroppen som arbete inom den tunga industrin. Det visades i en studie som gjordes nyligen vid Lunds universitet. Ändå är den allmänna bilden av butiksarbete att det är ett lätt jobb. Men alla som har vårstädat garderoben och rensat ut klädhögarna vet att det innebär tunga lyft. Det är vardagen i en klädbutik. Och att mata fram varor i en butikskassa är ett enahanda arbete som är skadliga för axlar och rygg. Nu går det inte längre att avfärda de kvinnliga anställdas smärtor som gnäll eller kärringvärk. Eller att neka dem ersättning för arbetsskada. För trots att så många butiksanställda drabbas av belastnings- och förslitningsskador, så får de mycket sällan ut någon ersättning från Försäkringskassan. 4
Detta är ytterligare ett exempel på hur kvinnors arbete undervärderas och hur kvinnors skador förminskas. Kvinnor förväntas stå ut med sin värk och jobba på. Detta är en skriande orättvisa som tydligt illustrerar maktordningen i vårt samhälle. Överst på stegen står högavlönade män medan lågavlönade kvinnor i servicebranschen står långt ner. Allra längst ner hamnar unga kvinnor och framför allt unga invandrarkvinnor. Detta är oacceptabelt och är definitivt inte jämlikt! Många säger att det går bra för Sverige nu. Industrin tuffar på och företagen anställer igen. Men det går inte bra för alla. De senaste åren har vi fått ett arbetsliv där människor med nedsatt arbetsförmåga sorteras bort. Förra veckan samlades folk runt om i landet i Påskuppropet för att protestera mot sjukförsäkringens villkor. När ska regeringen begripa det som är uppenbart att sjukförsäkringen måste förändras? 5
Tidsgränserna är orimliga och rättsosäkra. Prövningen av arbetsförmåga redan efter sex månader är stelbent. Bristen på individuellt anpassad rehabilitering är uppenbar. Sammantaget har regeringen gett oss alla västvärldens hårdaste regler för sjukersättning. Sjukförsäkringen måste förändras så att det finns förutsättningar för ett mer effektivt omställnings-, rehabiliterings- och anpassningsarbete ute på arbetsplatserna. LO vill ha en ny rehabiliterings- och omställningspakt, där såväl staten som arbetsmarknadens parter ingår. Det handlar om sådant som förebyggande arbetsmiljöarbete, tillgång till en bra företagshälsovård på alla arbetsplatser, och rehabilitering. Den som drabbas av ohälsa ska ha ett rimligt inkomstskydd. Otryggheten drabbar också butiksanställda i form av rån, hot och våld på arbetsplatsen. Det är en påtaglig risk som ständigt hänger över alla som jobbar i butik. Varje dag begås minst två rån mot butiker runtom i landet. Förra året landade den totala summan på nära 1.000 rån. I många fall är rånarna dessutom beväpnade inte bara med skjutvapen, utan med yxor, knivar, järnrör, kofot eller kanyler. 6
Det är svårt att föreställa sig fasan i att utsättas för ett rån vare sig det är under pistolhot, knivhot eller bara verbala hot. Många anställda vittnar om hur de har fruktat för sina liv, om sömnlöshet och ångest efter händelsen. För bara några veckor sedan hände detta igen, här i Umeå. Under loppet av en enda helg slog rånare till på två ställen: mot en spelbutik och en kiosk. För spelbutikens ägare blev rånet droppen. Det var femte gången på två år som butiken rånades och efteråt stod att läsa i lokalpressen att ägarna nu ger upp och säljer butiken. Det här är det allra största hotet i dag, både för butiksanställda och butiksägare. Hur länge ska det dröja innan någon får sätta livet till? Ska våra medlemmar behöva frukta för sin säkerhet varje gång de går till jobbet? Svaret är ett absolut nej. Därför vill vi ha en lagstiftning om slutna kontanthanteringssystem för att öka tryggheten för alla anställda. Om det inte längre finns kontanter tillgängliga i kassan, ja då försvinner också butiksrånarna. Otryggheten - i form av en slitig arbetsmiljö eller utsattheten för hot eller våld drabbar också andra serviceyrken, inom hotell- och restaurangbranschen och vården. Det är yrken som befolkas av 7
kvinnor och ungdomar, och som därför har lägre status och sämre villkor. Nu har vi dessutom en regering som vill försämra villkoren i servicebranschen ännu mer. Vi har en finansminister som har uttalat att lönerna i serviceyrkena den sektor som bärs upp av redan lågavlönade kvinnor ja, de lönerna är för höga. De är så höga att de bidrar till arbetslöshet, särskilt bland ungdomar, eftersom företagen inte har råd att anställa. Detta är kvalificerat struntprat. Att ungdomsarbetslösheten skulle kunna trollas bort genom lägre löner som Anders Borg anser är helt uppåt väggarna fel. Inom handeln jobbar faktiskt en större andel unga än i någon annan sektor. Hur kan då ingångslönerna i handeln vara ett problem? Men signalen är tydlig. Vi har en regering som har börjat lägga sig i lönebildningen, det som parterna ska sköta enligt den svenska modellen. Regeringen ger sitt stöd till arbetsgivarna och vill se en svagare löneutveckling för de redan lågavlönade, i tron att det ska bidra till att lösa arbetslöshetsproblemet. Mötesdeltagare, Det är inte sant att flertalet får det bättre om några där uppe drar ifrån. 8
Ojämlikhet lägger grunden för de problem som förknippas med sociala spänningar. Gemenskapen och förtroendet mellan människor minskar när ojämlikheten ökar. Likaså ökar våldet och fördomarna. Men med större jämlikhet minskar fördomarna. Med större jämlikhet ökar tilliten mellan människor. Så förstärker gemenskap och jämlikhet varandra. Därför känner människor större gemenskap i länder där inkomstskillnaderna är minst. Vi tycker inte att drygt 12.000 kronor i ingångslön är för mycket för en 17-åring som jobbar i butik. Vi tycker inte att 16.000 kronor i månadslön är för mycket i ingångslön i kommuner och landsting, eller att 15.000 kronor i månaden är för mycket för en kille under 20 år som jobbar på café. Dessutom är det få anställda i servicebranschen som får jobb på heltid. Det kan innebära att lönen i slutändan hamnar på kanske 10.000 kronor eller mindre - före skatt. Tycker Anders Borg att det är för mycket? 9
Vi vet att lägre ingångslöner betyder större löneskillnader. Vad tror ni att det betyder för jämlikheten? Kamrater, Sänkta löner är fel väg att gå för att få fler jobb. Det är inte så vi skapar välstånd och framtidstro. Vi vill att alla även unga ska kunna leva på sin lön. Alla har rätt till bra villkor och en bra försörjning. Vi kan inte gå med på en utveckling som går mot den amerikanska modellen: där låginkomsttagare tvingas ha två eller tre jobb för att försörja sig. Vill regeringen skapa en sådan arbetsmarknad i Sverige? Vi ska göra allt vad vi kan för att förhindra att redan låga löner blir lägre. Mötesdeltagare, Det är inte bara här hemma i Sverige som politikerna vill lägga sig i lönerna. 10
Just nu diskuterar EU olika förslag som kan ha stor betydelse för lönesättningen i Sverige i framtiden. Förslagen handlar om en ökad ekonomisk styrning av medlemsländernas ekonomi. Man diskuterar en hårdare kontroll av medlemsländernas lönenivåer. Både LO, TCO och Saco, liksom Europafacket är överens. Förslaget måste bort. I dag har EU ingen rätt att reglera löneförhållanden i Sverige. Så ska det förbli. De svenska kollektivavtalen bygger på att arbetsmarknadens parter har huvudansvaret för regleringen av löne- och anställningsvillkor. Kloka avtal bidrar till en fungerande ekonomi, höjda reallöner och rättvis fördelning av lönerna. Jag tror på EU-samarbetet och sympatiserar med ambitionen att stabilisera det ekonomiska läget i Europa. Men en sådan stabilisering får aldrig ske på ett sätt som medför att den svenska avtalsmodellen tar skada. Jag måste få påminna om att det var inte världens löntagare som skapade den senaste ekonomiska krisen. Vår modell har varit framgångsrik och har gynnat de svenska löntagarna. En väl fungerande och självständig lönebildning är något som vi inte tänker överge. 11
Vi som är här vet att det är människors vilja till arbete har byggt vårt land rikt. Och vi vet att det är genom arbete som vi ökar jämlikheten. Vår politik bygger på att ta tillvara alla människors vilja till arbete. Det är hög tid för arbetarrörelsen att ta upp devisen Arbete åt alla. Full sysselsättning måste vara ett mål. Förr sa de borgerliga partierna att vi hade massarbetslöshet när den låg på sex procent. Nu är arbetslösheten åtta procent och de arbetslösa ges inga aktiva insatser för att hitta nya jobb. Långtidsarbetslösheten ökar och vi har en regering som tycks anse att det är helt ok. Samtidigt finns det arbetsgivare som vill anställa men inte får tag på personal. Med en aktiv arbetsmarknads- och utbildningspolitik så skulle sysselsättningen i Sverige kunna öka. Då krävs en politik som ser till att det finns utbildning eller praktik som gör det möjligt att ta de nya jobben. Det krävs en kraftigt förstärkt arbetsmarknadsutbildning och vuxenutbildning, ökade investeringar, subventionerade anställningar och arbetspraktikplatser, och särskilda satsningar för att få ner ungdomsarbetslösheten. Vi måste underlätta en generationsväxling, från äldre arbetstagare till yngre. 12
Det krävs också ekonomisk trygghet så att människor vågar pröva nya vägar i arbetslivet a-kassan ska vara en försäkring vid omställning. Så är det inte idag! Vår vision för Sverige är att skickliga yrkesarbetare ska konkurrera med kunskap och kompetens, inte med låga löner och dåliga villkor. Mötesdeltagare Arbete skapar frihet och möjligheter för människor. LO-förbundens medlemmar är skickliga yrkesarbetare och gör jobb som får allas vår vardag att fungera. Några av dem kör bussen, jobbar på fabriken, jobbar på din lunchrestaurang eller tar hand om dina barn på dagis eller din pappa i äldreomsorgen. Det är inget tvivel om att det är viktiga jobb som får vår vardag att fungera. Vi är beroende av varandra. Hur ska jag kunna sköta mitt jobb om inte barnen har ett bra nattöppet dagis när jag jobbar kvällspass i livsmedelsbutiken? Eller hur ska jag kunna sköta jobbet som resande elektriker om jag inte kan vara trygg med att mamma får daglig omsorg på ålderns höst. 13
Kvinnor och män som utför dessa jobb är kompetenta yrkesarbetare. Det märks när LO:s medlemsgrupper inte kommer till jobbet. När bussen ställs in, när det saknas personal på dagis, när ingen kan laga bilen på verkstaden eller se till att varorna finns i butiken när jag ska handla. Om man ska kunna göra bra och viktiga jobb så har löntagarna rätt att ha justa villkor på jobbet och känna sig trygga om något skulle hända. Genom att det finns kollektivavtal får de anställda denna trygghet. Jag ska veta vad jag får för ersättning när jag jobbar över. Jag ska ha en trygg ersättning när jag blir sjuk eller arbetslös och jag ska veta att det betalas in till min framtida pension. Goda villkor för löntagare hänger ihop med att vi är många som är med i facket. Vår fackliga styrka ökar när vi är många. Samtidigt ökar vår gemensamma frihet - vilket leder till att var och en får större frihet. Det är andelen medlemmar på varje arbetsplats som bestämmer fackets styrka och möjlighet att genomföra det vi gemensamt tror på. Därför är medlemstapp och sjunkande organisationsgrad i facket något mycket allvarligt. 14
Det är klart att vi kan påverka och det är klart vi kan förändra. Det är klart vi kan om vi gör det tillsammans. Då kan vi åstadkomma ett bättre arbetsliv. Du är stark tillsammans med andra! Mötesdeltagare, Det är inte bara orättvisorna i sjukförsäkringen som har försämrat jämlikheten och friheten i Sverige de senaste åren. A-kassan har också försämrats. Det är bara sex procent av löntagarna som har en lön att de skulle kunna få 80 procent av tidigare lön i ersättning om de arbetade heltid och sedan blev arbetslösa. Ja jag sa sex procent! Eftersom den solidariska finansieringen är slopad så betalar den som befinner sig i en bransch med hög arbetslöshet en hög avgift medan den arbetare som finns i en bransch med låg arbetslöshet betalar en lägre avgift. Det skiljer flera hundra i vad man betalar varje månad till a-kassan beroende på vilken bransch man befinner sig i. Men det är samma försäkring! Är inte detta ett allvarligt fel i systemet? Genom att göra a-kassan dubbelt så dyr men bara hälften så bra, 15
undergräver regeringen löntagarnas styrka och sin egen önskan om ordning och reda på arbetsmarknaden. När arbetslöshetsersättningen hamnar på nivåer som ligger flera tusen kronor under lägsta lönen i kollektivavtalen öppnar det upp för en ny låglönemarknad. Jag har sagt det förut - jag säger det igen det är inte rätt väg att gå för Sverige att sänka lönerna. Idag drabbar det någon långt borta - imorgon drabbar det kanske dig! Det hämmar dessutom utvecklingen! Människor som är rädda för att ens ekonomi kommer att gå i kras om man riskerar att mista jobbet kommer aldrig att acceptera förändringar, det riskerar därmed en nödvändig omstrukturering av näringslivet! Kamrater, Sverige är ett land med ansvarsfulla fackföreningar. Snart är det dags för avtalsrörelse. En avtalsrörelse som sker i en tid då ekonomin växer. Vårt mål är att vi ska ta ut precis så mycket vi kan i kommande avtalsrörelse - utan att äventyra inflationen. Tillsammans med arbetsgivarnas organisationer har vi i decennier insett värdet av att reglera löner och arbetsvillkor genom starka kollektivavtal. 16
Den fackliga kampen har inneburit att löneskillnaderna är relativt små i vårt land. Vi har genom fackligt arbete sett till att inte lämna någon efter och kampen för jämställda löner har nu fått ett genomslag. Goda villkor i arbetslivet är avgörande för ett jämlikt och jämställt samhälle. Vi fortsätter vårt arbete för rättvisa löner och bra anställningsvillkor. Mötesdeltagare, De senaste åren har vi sett en utveckling där människor förväntas tänka mer på innehållet i sin egen plånbok än på det gemensamma. Människor ska sköta sig själva och får också skylla sig själva om de blir sjuka eller arbetslösa. Det kan verka hopplöst att förändra tidsandan men vi får inte underskatta vad vi kan göra tillsammans. Om och om igen visar historien vad människor kan åstadkomma tillsammans när de brinner för en idé. När vi uppslukas av dagliga händelser är det lätt att glömma hur vi i ett längre perspektiv är en del i en historisk utveckling mot större 17
jämlikhet. Vi befinner oss i en värld där fler och fler lever i en demokrati om man ser på det med lite perspektiv. Att en våg av mänskliga framsteg dämpas för en kort tid ska inte göra oss blinda för våra framsteg i kampen för en bättre värld. Det har funnits en känsla av att det saknas alternativ till de moderna samhällenas sociala och miljömässiga misslyckanden. Men vi misströstar inte. Istället spirar vår optimism ur vetskapen om att problem kan lösas. Mötesdeltagare, Vi bryr oss om framtiden. Det går att nå större jämlikhet med en aktiv politik. Det är möjligt att omfördela och skapa välfärd och trygghet för alla. Vi tror på ett samband mellan små ekonomiska skillnader och ökad välfärd. Jämlikhet och tillväxt är inkörsporten till ett samhälle som kan förbättra livskvaliteten för alla. Ökad jämlikhet är också en förutsättning för utvecklingen mot ett hållbart ekonomiskt samhälle. 18
Under den process där ett jämlikt samhälle skapas finns det människor som ger hals, propagerar för sin sak, organiserar och driver kampanjer. Det är vi som är dessa människor. Det är vi som skapar framtiden. Jämlikheten är vår hjärtesak och viljan till frihet är vår följeslagare. Tillsammans med andra är du stark!. Tack för att ni lyssnade. 19