Svenska folket och globaliseringen Juli 2001 Allan Åberg
Svenska folket och globaliseringen 1. Inledning Globalisering är ett begrepp som kommit att hamna i fokus för den politiska diskussionen i Sverige liksom på många andra håll i världen. Begreppet har ingen exakt innebörd utan tjänar mer som samlingsbenämning på de fenomen som hänger samman med en ökad internationell integration till följd av förbättrade kommunikationer, ökad internationell handel och ett ökande flöde av kulturella influenser mellan länder. För en del människor ter sig denna utveckling hotande. Under senare år har vi sett en framväxt av organisationer och nätverk som är kritiska mot globaliseringen, eller åtminstone mot vissa delar av globaliseringen. Inte sällan framställs - eller framställer dessa grupper sig - som företrädare för gräsrötterna, folket eller de förtryckta. För såväl nationer som för individer och företag innebär den ökade rörligheten för människor, varor, tjänster och kapital stora möjligheter. För Svenskt Näringsliv är det därför angeläget att försvara och stärka den positiva synen på öppenhet och frihandel. Vi vill att Sverige och EU ska vara starka aktörer för liberalisering av det internationella utbytet av varor, tjänster, och kapital. Det är viktigt att veta vilket stöd globaliseringen har hos allmänheten. Svenskt Näringsliv gav därför Temo i uppdrag att genomföra den hittills mest omfattande opinionsundersökningen i Sverige om de frågor som globaliseringsdebatten kretsar kring. Särskilt intressant är det att få svar på frågor som; Representerar globaliseringskritikerna en stor och stark opinion? Är svenskarna fortfarande frihandelsvänner? Vilka aspekter på den ökande internationaliseringen är människor mest positiva respektive negativa till? 2. Svenskarna och globaliseringen Fem av tio svenskar uppfattar globalisering som ett positivt begrepp. Bara en av tio tycker att det är negativt. Endast ett fåtal gör spontant negativa associationer till globalisering. Få svenskar, endast 15 procent, menar att globaliseringen hotar välfärden i Sverige. Globalisering uppfattas med andra ord generellt som ett positivt begrepp i Sverige. 3. Svenskarna och frihandeln Den kanske viktigaste drivkraften i globaliseringsprocessen är den internationella handeln - utan frihandel ingen globalisering. Sverige har en lång historia av frihandelsvänlighet bakom sig. För regeringar av olika kulörer har vinsterna av internationell handel framstått som tydliga. Denna undersökning visar att den förda 2
politiken har starkt stöd hos allmänheten. Det svenska folket har en genuint positiv inställning till internationell handel. Mer än två tredjedelar av befolkning tycker att frihandel är ett positivt begrepp. Bara 6 procent uppfattar det som ett negativt begrepp. Tittar man på de begrepp som tillsammans utgör internationell handel, import och export, så uppfattas de av en kompakt majoritet på mer än 80 procent som positiva. 90 procent av svenskarna menar att internationell handel med varor är ganska eller mycket viktigt. Inte fullt så många, men ändå fler än tre av fyra, anser att internationell handel med tjänster är viktigt. Särskilt intressant är att hela 54 procent av befolkningen kan betecknas som genuina frihandelsvänner. Så många tror att en nedmontering av importrestriktioner är bättre än att skydda inhemska företag genom importbegränsningar om man vill förbättra ekonomin och skapa fler jobb i Sverige. Bara 25 procent av svenskarna tror att importbegränsningar är bästa vägen till ökat välstånd. Frihandelsförespråkare och protektionister i 23 länder* Taiwan Sverige Sydkorea Hong Kong Tyskland Japan Thailand Spanien Kina Mexico Kanada Frankrike Italien Storbritannien Brasilien Indien USA Chile Österrike Filipinerna Ryssland Malaysia Indonesien 19 26 25 27 25 24 31 33 36 33 33 34 35 39 40 44 43 44 43 45 54 50 53 51 52 48 49 48 47 57 59 Frihandlare Protektionister 48 53 49 55 56 55 57 63 60 69 71 0 10 20 30 40 50 60 70 80 * Frågans lydelse: Vilket av följande tror du är det bästa om man vill förbättra ekonomin och skapa fler jobb i Sverige: är det att skydda våra inhemska företag genom att begränsa importen eller är det att ta bort importrestriktionerna för att öka vår internationella handel? Denna fråga har exakt samma lydelse som den fråga tidskriften The Economist lät det kanadensiska undersökningsföretaget Austin Reid Group ställa i 22 länder i december 1998. ( Liberalism lives, The Economist 2 jan 1999) Relaterat till resultaten från den undersökningen kan man konstatera att svenskarna tillhör de allra mest frihandelsvänliga folken i världen. Svenskarna är tillsammans med 3
taiwaneser, sydkoreaner och Hong-Kongbor de verkligt frihandelsvänliga folken i världen. I Sverige är frihandelsförespråkarna mer än dubbelt så många som motståndarna. Det kan jämföras med läget i Kontinentaleuropa, t ex Frankrike, där frihandelsmotståndarna är fler än förespråkarna. I USA är frihandelsmotståndarna än fler. Den amerikanska allmänhetens inställning är i princip den omvända jämfört med den svenska. 56 procent av amerikanerna tror att importbegränsningar är en bättre väg till välstånd än importliberaliseringar. Bara procent av amerikanerna tror att importliberaliseringar är en bättre väg, enligt ovan nämnda undersökning. Mot denna bakgrund framstår det inte som konstigt att de globaliseringskritiska rörelserna har sitt ursprung och främsta bas i Frankrike och USA. Inte heller är det förvånande att rörelserna och deras idéer får ett svalt mottagande i den svenska opinionen. 4. Svenskarna och globaliseringskritiken Den mest kända globaliseringskritiska rörelsen i Sverige är Attac. Bara 1 procent av svenskarna har en mycket positiv uppfattning om rörelsen. Ytterligare 11 procent av befolkningen är ganska positiv till rörelsen. Varannan svensk har dock en negativ eller mycket negativ uppfattning om organisationen. Den rörelse som introducerats i Sverige som gräsrötternas revolt mot marknaden får alltså stöd av var tionde svensk. Mest positiva till Attac-rörelsen är människor i den övre medelåldern, högskoleutbildade och hushåll med medelhög inkomst. Den marknadsekonomi som globaliseringskritikerna revolterar mot uppfattas av mer än 60 procent av svenskarna som något positivt. Blott 9 procent uppfattar marknadsekonomi som något negativt. Den öppna världsekonomi man motsätter sig uppfattas av varannan svensk som något positivt och av bara 15 procent som något negativt. Världshandelsorganisationen WTO, som är det internationella mellanstatliga organ som hanterar multilaterala handelsfrågor, är inte helt oväntat en organisation som rätt många människor inte har någon åsikt om. Men av de som har en uppfattning är de allra flesta positiva. 44 procent är positiva till WTO. Trots att WTO stått i centrum för mycket av globaliseringskritikernas protester uppfattas den av endast 8 procent som något negativt. De svenskar som hyser positiva uppfattningar om WTO är nästan fyra gånger fler än de som hyser positiva uppfattningar om Attac-rörelsen. En väl fungerande internationell kapitalmarknad är av största betydelse för investeringar, särskilt för investeringar - och därmed för tillväxt och utveckling - i u- länder. Ett av globaliseringskritikernas oftast framförda krav är dock att de internationella kapitalflödena måste begränsas och försvåras. Detta är ett krav som möter en mycket begränsad förståelse hos svenskarna. Över 60 procent av svenskarna anser tvärt om att det är viktigt med fri rörlighet mellan länderna för kapital. 4
För de hårdföra globaliseringskritikerna i t ex franska Attack är det ett mål att begränsa den internationella handeln i största allmänhet. Detta krav faller inte i god jord hos den svenska allmänheten. Hela 90 procent av svenskarna anser att internationell handel med varor är viktigt. Denna siffra är remarkabel. Det är inte många politiska och ekonomiska begrepp som har sådan uppslutning. Sammantaget ger detta en bild av en globaliseringskritisk rörelse som har sympati hos kanske en tiondel av befolkningen. På andra sidan står en absolut majoritet av befolkningen som i princip tycker tvärt emot globaliseringskritikerna. 5. Svenskarna och de multinationella företagen Det finns enligt undersökningen en oro för att de multinationella företagens inflytande kan bli för stort i små länder. Bilden av den internationella företagsamhetens effekter är dock mångfasetterad. Glädjande nog tror hela 61 procent av svenskarna att svenska företags internationella handel och verksamhet i andra länder bidrar till att öka tillväxt och välstånd i de länderna. Samtidigt tror hela 74 procent att svenska företags internationella handel och verksamhet i andra länder ökar tillväxten och välståndet i Sverige. Begreppet multinationellt företag förefaller att väcka helt andra associationer än internationellt verksamt svenskt företag. Att 4.000 av världens 63.000 multinationella företag enligt FN-organet UNCTAD är svenska och att Sverige därmed ligger i världstopp vad gäller antal multinationella företag är en liten ironi i sammanhanget. Samtidigt som många svenskar åtminstone delvis instämmer i att storföretagens internationella verksamhet måste regleras så är det en stabil majoritet som menar att utländska företag fritt ska kunna etablera sig i Sverige och att svenska företag fritt ska kunna etablera sig i andra länder. Internationell etableringsfrihet är fundamentalt för tillväxt och utveckling. Länder som öppnar sig för utländska investeringar visar en klart bättre utveckling än länder som är stängda. Länder som dessutom upprätthåller stabila, demokratiska och transparenta regelsystem för företagsamhet och investeringar uppvisar en bättre utveckling än länder som inte kan uppvisa samma kvalitet på regelsystemen. Visst kan företags inflytande bli allt för stort, men aldrig som en funktion av en väl fungerande marknadsekonomi. Monopol frodas i korrupta miljöer och förhållanden präglade av dålig konkurrens. Stora framgångsrika internationella företag är inte ett problem men däremot dåliga regelsystem och svaga politiska system som genererar monopol, oligopol och korruption. Allt för stor makt för enskilda företag är inte en produkt av marknadsekonomi, frihandel och öppenhet utan av dess motsats. I debatten om de multinationella företagens verksamhet är det viktigt att hålla i minnet att de multinationella företagen betalar väsentligt högre löner och erbjuder klart bättre arbetsförhållanden än lokala företag. All erfarenhet visar också att utländska investeringar är helt avgörande för en snabb välståndsökning i utvecklingsländer. 5
6. Svenskarna och fria kapitalrörelser Denna undersökning liksom andra (se t ex ovan refererade undersökning i The Economist) visar att stödet för fria kapitalrörelser är lägre än stödet för fri handel med varor och tjänster. Här finns en pedagogisk uppgift för näringslivet och andra tillskyndare av globaliseringen. Att få samma höga stöd för fria kapitalrörelser som för fri rörlighet för varor och tjänster framstår som en prioriterad uppgift helt enkelt därför att fria kapitalrörelser är lika viktigt som fri handel för välstånd och utveckling. Det är viktigt att visa att de finansiella kriser vi sett under det senaste decenniet inte är utslag av för mycket avreglering och liberalisering utan snarare av bristfällig ekonomisk politik och överreglering. Det är emellertid viktigt att komma ihåg att nästan två av tre svenskar tycker att det är viktigt eller ganska viktigt med fria kapitalrörelser mellan länderna. 7. Svenskarna och tredje världen 50 procent av svenskarna instämmer i påståendet att en fri världshandel är bra för världens fattiga länder. Hittills har frihandel främst praktiserats mellan tämligen utvecklade länder. Det finns idag ett flertal exempel på relativt stora frihandelsområden i världen, så som t ex EU:s inre marknad. Dessa inkluderar oftast bara utvecklade länder. Mot denna bakgrund är det inte förvånande att 62 procent av svenskarna instämmer i påståendet att frihandel i första hand gynnar de mest utvecklade länderna. Det är dock oerhört viktigt att betona att frihandeln gynnar alla som tillämpar den, särskilt mindre utvecklade länder. Inget land är fattigt till följd av för mycket frihandel, marknadsekonomi och öppenhet men att många är det till följd av brist på dessa storheter. Bistånd uppfattas av närmare 70 procent som något positivt. Det måste uppfattas som att svenskar känner stark solidaritet med tredjevärldens folk. I detta sammanhang är det viktigt att framhålla att globaliseringen är den effektivaste vägen ur fattigdom. Så har t ex privata investeringar under det senaste decenniet kanaliserat mer pengar från den rika världen till den fattiga än vad 50 års bistånd gjort. 8. Avslutning Frihandel och globalisering är genuint positiva begrepp i Sverige. I stort bejakar svenskarna den utveckling som brukar kallas globalisering och man ser fler möjligheter än hot i den. Dessa fakta är viktiga att hålla i minnet när fokus riktas på de högljudda globaliseringskritikerna. En positiv agenda från globaliseringens vänner synes ha goda förutsättningar att vinna gehör hos svenskarna och därmed ytterligare stärka de krafter som verkar för en fri och öppen världsekonomi. 6