Välkomna till. Naturväktarna Skog

Välkomna till Naturväktarna Skog Ni är nu ute med ett uppdrag att undersöka en skog. Det krävs vaken blick och lite tålamod. Starta med en gemensam vandring på ungefär 500 meter. Vår skog Under vandringen kan ni sätta upp snitslar för att markera ert undersökningsområde. Titta er omkring. Studera hur skogen ser ut och fundera på frågorna nedan. Fundera över: Trädslag Trädens ålder 1a. Beskriv hur skogen ser ut och var ni är. Skriv stödord som ni sedan ska använda hemma i klassrummet. Buskar Friluftsliv Historiska spår Skogsbruk 1b. Ser ni något vatten så beskriv även det. Vad tror ni att vattnet har för betydelse för livet i skogen? Träden i er skog 2. Beskriv fördelningen mellan barrträd och lövträd i skogen. Bäck Våtmark Dike Med träd menas här de som har en stam som är tjockare än "tumme-motpekfinger-måttet". Illustrationer: Martin Holmer 1

Skräpundersökning 3. Har ni funnit skräp längs vandringen? Dela in skräpet i olika grupper och kryssa för det ni hittat. 1. P Skor, kläder 2. P Pappersförpackningar, som mjölkkartonger 3. P Maskiner, maskindelar, kylskåp, bilar, cyklar 4. P eturburkar, returglas, returflaskor i plast 5. P Trä, masonit, möbeldelar 6. P Metall, burkar, tunnor, rör 7. P Tjära, asfalt, olja, bensin, kemikalier, färg 8. P Byggnadsmaterial, betong, tegelstenar, cementstenar 9. P Plast, nylon, skumplast, frigolit, gummi 10.P Glas, trasiga flaskor och burkar, stora skärvor esultatet av vår skräpundersökning Det är bra för alla om ni lämnar skogen städad. Om ni hittar väldigt mycket skräp så ring miljöansvarig på kommunen och berätta det. 4. Så här många sopsäckar med skräp samlade vi in: st. 5. Värdet av returförpackningarna: kr. 2

FÄLTUNDESÖKNING I SMÅUTO WWF Naturväktarna Ni skall nu välja trevliga ställen längs en sträcka där ni skall arbeta vidare i grupper. Mät ut rutor som är 10 x 10 meter och fortsätt undersökningen i rutorna. Djuren i skogen Fåglar 6. Sitt stilla en stund och lyssna. Hur många olika fåglar kan ni se eller höra? st 7. Vilka kan ni namnet på? Hackspettar hackar ut hål för att bygga bo i. De använder sitt bohål under en sommar. Året efter kan något annat djur använda bohålet. 8. Kan ni se bohål i levande eller döda träd? P Ja P Nej Spår av djur Här gäller det att ha ögonen öppna. Markera med kryss om ni ser olika typer av spår och försök lista ut vilket eller vilka djur som varit framme. 9. P Spår av gnag, betning Djur 10. P Spillning Djur 11. P Spårstämplar ("fotspår") Djur 12. P Fejning (hjortdjur som gnuggar hornen mot ett träd) Djur Fakta: Djurspår När haren biter av ett skott får den kvarvarande kvisten en spetsig yta. Hjortdjur däremot sliter av skottet och kvisten som blir kvar är fransig. Hjortdjur fejar hornen mot småträd. Av gnuggandet blir barken avskavd några decimeter ovan marken. Marken runt trädet blir upptrampad. 3

Däggdjur 13. I många skogar lever djur som man oftast inte ser. Vilka av dessa tror ni skulle trivas i er skog? Skulle de hitta mat, skydd och bostad? Motivera era svar. äv även trivs bäst i omväxlande landskap. Den klarar att leva i allt från kalfjäll till soptippar. även kan äta allt möjligt. Den viktigaste födan är smågnagare men den tycker också om harar, döda djur och bär. ävens lya grävs ut i sandbackar och har ofta flera ingångar. Lodjur Lodjuret trivs i berg och branter, på blockig mark och vid raviner. Lodjuret jagar gärna hare, ren, rådjur men tar också fåglar som ripa och orre. På vintern behöver ett vuxet lodjur ett kilo kött om dagen. Det måste alltså finnas gott om bytesdjur för att lodjuret ska trivas. Lodjuret har ett stort revir och trivs bäst i stora skogar. Lodjuren är vakna på natten och vilar på dagarna, gärna på klippblock och kullar där den har bra uppsikt över omgivningarna. Mård Mården trivs bäst i riktigt gammal skog. Den jagar smågnagare, ekorre, hare och fågel. På hösten tycker den om att äta bär. Mården är vaken på natten och ligger och vilar på dagarna, gärna i håliga träd eller i gamla ekorrbon. Grävling Liksom räven kan grävlingen leva i många olika miljöer. Den trivs bäst i öppna landskap och bor ofta nära människor. De övervintrar i gryt som ofta ligger i en skogsbacke nära odlad mark. Grytet gräver den ut i lös jord, gärna under stora träd eller stenrösen. Grävlingen är allätare. Den äter bär, växter, daggmask, insekter, snäckor, grodor, ormar, ägg och fågelungar. Skogssork En skogssork väger max 40 gram. Skogssorken lever i både lövskogar och barrskogar. Den äter frukter, löv, gräs, mossa, rötter, svamp, hasselnötter och insekter. Klättrar gärna i träd. Boet byggs av mossa och blad och ligger ofta under trädrötter. 4

Träden i skogen I skogen är det viktigt att det finns träd i olika åldrar och att det finns både levande och döda träd. Då trivs djur och växter bäst. Buskar och unga träd 14. Vilka olika träd och buskar kan ni se? Skriv det vanligaste först. Gamla träd och stubbar Stubbar är spår efter avverkning eller gallring av träd. Genom att ta reda på hur gamla träden var då de fälldes ska ni försöka uppskatta hur gammalt det äldsta trädet kan vara. 15. Vilken diameter har den största stubben? cm. Genom att räkna årsringarna på stubben kan man bestämma hur gammalt trädet var då det fälldes. Fakta: Varierad skog Vilka sorters träd som finns i skogen är viktigt för alla andra levande varelser i skogen. En del växter och djur finns bara i lövskogar, andra trivs i tallskogar, en del i gamla skogar och så vidare. Trädens ålder är också viktigt. Om det finns både unga, gamla och döda träd kan man förvänta sig att många olika djur och växter kan leva i skogen samtidigt. 16. Hur gammalt var trädet när det fälldes? år. Försök med hjälp av stubbens tjocklek att uppskatta åldern på det äldsta levande trädet i rutan. 17. Ungefär hur gammalt är det äldsta levande trädet? år. Döda träd Se efter om det finns några döda träd i er ruta. 18. Hur många döda träd, både stående och liggande, finns i rutan? st. 19. Under barken på döda träd trivs insektslarver. Se om det går att pilla bort lite bark från ett dött träd. Ser ni larvgångar där? Fundera över hur larven har hamnat där och hur den ska ta sig ut. 5

Lavar, mossor och svamp Lavar Välj tre träd i er ruta. Anteckna vilka trädarter det är. Ta fram ert OHblad med rutor. Lägg plasten mot stammen i ögonhöjd. Hur många rutor är täckta av lavar? Gör undersökningen på stammens södra sida, eftersom många ovanliga lavar gillar solljus. 20. Träd 1: Trädslag Antal täckta rutor st. 21. Träd 2: Trädslag Antal täckta rutor st. 22. Träd 3: Trädslag Antal täckta rutor st. 23. Se er om i rutan. Hittar ni lavar på andra ställen än på träden? P Ja, var? P Nej Mossor Titta er runt efter mossor. De växer på marken, på stenar eller på trädstammar. Jämför några olika mossor med varann. Hur många olika sorters mossor hittar ni? 24. Vi hittar olika mossor. 25. Välj den mossa ni tycker är vackrast och rita av den. Titta noga på den så ni inte missar några detaljer. Svamp Nu ska ni leta efter svampar. Titta både efter svamp på marken och på levande och döda träd. 26. Hur många sorters svamp hittar ni på marken i er ruta? st. 27. På hur många levande träd växer det svamp: st. 28. På hur många döda träd/stubbar växer det svamp: st. 6

Marken i skogen Örter, gräs och ris Ni ska nu undersöka örter, ris och gräs. Kika runt i rutan. Gör en liten utställning av det ni hittar. Om ni hittar få exemplar av vissa växter så låt dem sitta kvar. 29. Hur många olika växter hittar ni? st. 30. Vad heter de? Förna Hur den översta delen av jorden ser ut beror delvis på vilka växter och djur som lever i skogen. Barr och löv singlar ner till marken. Det översta jordlagret kallas förna och är jordens kompost. Förnan bryts ner med tiden och blir jord och näring för träden. 31. Ta det översta skiktet av jorden och fyll en 1-liters mjölkkartong med förna. Töm ut innehållet på ett ljust underlag och undersök vad förnan innehåller! 32. Hur många olika sorters levande kryp större än en millimeter hittar ni i er uppsamlade förna? st. Spår av eld Ser ni spår av skogsbränder? Spåren kan vara brunna träd, kol eller synas som ett svart lager i marken. Sparka lite i jorden för att se om ni ser ett svart kollager i marken. 33. Ser ni några tecken på att skogen brunnit? P Ja, vad? P Nej 7

FÖDJUPNINGSUPPGIFT WWF Naturväktarna Markägare och hur skogen sköts I nästan alla skogar bedrivs ett skogsbruk. Hur skogsbruket går till och hur skogen sköts är mycket viktigt eftersom det påverkar växter och djurs möjlighet att leva där. Ni får nu i uppdrag att undersöka skogsbruket och skötseln av er skog. Leta spår av skogsbruket Ta fram era stödord där ni beskrev hur skogen såg ut. Ni ska nu komplettera och leta efter spår av skogsbruk i er skog. Gå längs sträckan igen och kika efter spår av skogsbruk. Till höger finns några tips på vad ni kan leta efter. Stubbar Timmerupplag Maskinspår Trädplantering Markarbeten 34. Vi finner följande spår av skogsbruket: Skogsväg På hemmaplan: Intervjua markägaren 35. Ta reda på vem som äger den skog ni har gjort undersökningen i. ing denne och berätta om undersökningen och be att få göra en intervju! Till höger ser ni ett antal stödord. Kring varje stödord bör ni formulera en fråga och ställa till markägaren. Sammanfatta 36. Skriv ner vad markägaren berättar och era egna iakttagelser. Sammanfatta det på ett lösblad. (Markera några viktiga ord eller meningar som kan ingå i redovisningen på Naturväktarnas hemsida.) 8 Stödord: Ägande (dvs privat, statlig, kommun, bolag) Naturreservat Hur skogen har använts under de senaste 50 åren. Planer för framtiden Skydd för växter och djur Vilka djur som jagas. FSC Fakta: Vad är FSC? FSC kallas ett internationellt projekt för att miljömärka skogsbruket. Tanken är att få skogsägare att sköta sina skogar på ett sätt som skyddar skogens djur och växter och samtidigt tar hänsyn till människor och ekonomi.

FÖDJUPNINGSUPPGIFT WWF Naturväktarna Luften i skogen Luften delas av alla. Det är lika viktigt för skogens växter och djur att luften är ren som det är för oss människor. På många håll kommer föroreningar med luften som skadar både mark, liv och vatten. Hur ser det ut hos er? Ni får nu i uppdrag att undersöka luften i er skog. ph-prov I många delar av landet har luftföroreningar påverkat både mark och vatten. Vissa föroreningar leder till att marken blir surare än vad den varit. Att mäta markens ph-värde ger ett mått på hur sur marken är. 37. Gräv en grop och ta två prover i jorden. Ta ett prov på cirka 10 cm djup och ta ett prov på 30 cm djup. Var försiktiga och ta inte på jorden med fingrarna. a. Vilket ph-värde har ni på 10 cm djup? ph: b. Vilket ph-värde har ni på 30 cm djup? ph: I vilken typ av skog är proverna tagna? P Lövskog P Blandskog P Barrskog Trädgröna Där det finns gott om luftföroreningar finns ofta också gott om trädgröna på trädstammar. Trädgröna ser ut som ett grönt skimmer på trädstammen. 38. Finns trädgröna hos er? Titta på ett lövträd nära skolan. Undersök stammens norra sida, från marken och upp till brösthöjd (1,30 m). Trädgrönans utbredning på stammen (ett kryss). Vi ser: P Bara stam P Nästan bara stam P Lika mycket stam som trädgröna P Nästan bara trädgröna P Bara trädgröna 9 Fakta: Trädgröna Trädgrönan är en grönalg som tar sin näring direkt ur luften. Den gillar kväve som finns i bland annat utsläpp från trafik och industrier.

På hemmaplan Luftföroreningar 39. Titta på en karta. Försök att ta reda på vilken vindriktning som är vanligast hos er. Markera med kryss de utsläppskällor som finns närmare än fem kilometer från den skog ni undersöker. P Samhälle med mer än 10 000 invånare P Flygplats P Starkt trafikerad väg P Industri med förorenande utsläpp till luften P Inget av ovanstående P Andra utsläppskällor, vilka? Transporter 40. Transporter med bil, lastbil och flyg släpper ut avgaser som bidrar till luftföroreningarna. I Sverige sker mycket transporter längs vägarna. Hur skall vi göra för att minska transporterna? Fråga 15 vuxna och sammanställ vad de tycker. P Förbättra kollektivtrafiken, tycker personer P Bättre information om utsläpp, tycker personer P Göra transporter dyrare genom skatter, tycker personer P Annat, tycker personer. Skriv vad de tycker: Sammanställ 41. Skriv en sammanfattning av ert arbete med luften i skogen och rita ett diagram över era resultat av intervjun. 10

FÖDJUPNINGSUPPGIFT WWF Naturväktarna Skogshistoria Förr fanns många torp i skogarna. Torparna var mångsysslare och skogen gav både mat, bostad och bränsle. På många håll i landet finns också fäbodar. Dit flyttade människor över somrarna för att förse sina djur med gott bete. Hur har skogen använts hos er? Ni får här i uppdrag att ta reda på så mycket ni kan om hur människorna använde skogen förr i tiden. Sök spår i skogen Ta fram era stödord från fråga 1, där ni beskrev skogen. Ni ska nu komplettera bilden med spår av historien. Gå sträckan en gång till och leta efter spår av människor som levt i skogen förr. Till höger finns en lista som ni kan ta hjälp av. Husgrund Ödehus Fäbod Odlingsröse Gärdesgård Tjärdal Stenmur Gamla ensamma fruktträd i skogen (som t.ex. äpple och körsbär). 42. Vi ser: På hemmaplan Intervjua äldre 43. Sök upp äldre personer eller en hembygdsförening och be dem berätta hur skogen såg ut förr. Hur använde man skogen då? Hur såg skogsbruket ut? Känner de till sagor om skogen eller väsen som man trodde bodde i skogarna förr? Sammanfatta 44. Skriv ner en sammanfattning av de intervjuade personernas berättelser och era egna iakttagelser. (Markera några särskilt viktiga ord eller meningar som redovisas till Naturväktarna) Fakta: Tjärdalar En tjärdal eller kolmila var äldre tiders vis att göra tjära och kol. Man hettade upp veden utan att den började brinna. Stenhögar i skogen kan vittna om att marken en gång varit en åker eller en äng. Bönderna rensade marken från stora stenar och samlade dessa i högar, s.k. odlingsrösen. 11

Fåglar i skogen Vilka fåglar man kan finna i skogen beror på vilken typ av skog man är i. Skogens ålder och vilka trädslag som finns i den har betydelse för vilka fåglar som lever där. Ni får nu i uppdrag att undersöka fågellivet i er skog och ta reda på hur det förändras över året. Skåda fågel Ha kikare och handböcker till hands! Leta upp ett bra ställe där ni kan sitta tysta och stilla ett tag och spana. Lyssna och spana runt omkring er! 45. Hur många olika fågelarter kan ni se och höra? stycken. 46. Försök att namnge dem. Skriv den vanligaste fågeln först, den näst vanligaste sedan och så vidare. På hemmaplan Tala med någon annan fågelkunnig 47. Kan ni ha missat någon fågel eller finns det andra fåglar i skogen under andra årstider. Ta kontakt med en ornitolog eller en lokal naturskyddsförening när ni kommer hem och be dem berätta om vilka fåglar de känner till i er skog. Forska vidare 48. Välj en av fåglarna som ni såg ute eller som ni känner till i er skog. Ta reda på så mycket som möjligt om den. Flyttar den på vintern? Hur ser boet ut? Vad äter den? Sammanfatta 49. Sammanfatta vad ni tagit reda på i en berättelse eller i en ritad serie om fågeln. Berättelsen ska handla om fågelns liv under ett år i er skog. 12

Journalistgruppen Att dokumentera arbetet är viktigt. Det hjälper er att komma ihåg vad ni gjort och är ett sätt att sprida kunskap vidare. Ni får nu i uppdrag att samla ihop hela klassens arbete. Sammanställ det i en artikel som andra kan ta del av. Dokumentera i fält 50. Gå runt i ert undersökningsområde. Dokumentera vad de andra grupperna håller på med. Har någon grupp upptäckt något särskilt spännande? Be varje grupp visa och berätta. Har ni med kamera så ta några bilder. På hemmaplan Sammanställ i en artikel 51. Samla ihop de andra gruppernas material eller intervjua dem och fråga dem vad de har kommit fram till. Sammanställ klassens arbete i en artikel. Artikeln skall ge en bakgrund till er undersökning, berätta om undersökningen, beskriva var ni har varit och om era resultat. Avsluta artikeln med rekommendationer om hur man bör sköta skogen och bete sig som gäst i skogen, för att så många djur och växter som möjligt skall trivas där. Artikeln kan ni skicka till er skogs markägare och till en tidning. Kanske har ni en skoltidning eller en egen hemsida på skolan där ni kan lägga ut den. När ni är klara: för in alla gruppers resultat på edovisningsblanketten och mata in uppgifterna på Naturväktarnas hemsida: www.naturvaktarna.wwf.se 13