Kommunrevisorerna granskar

Kommunrevisorerna granskar UMEÅ KOMMUN Granskning av förberedelse för fortsatta studier eller egen försörjning efter gymnasiesärskoleutbildning

Innehållsförteckning... 1 Innehållsförteckning... 1 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte och revisionsfrågor... 3 2.3. Revisionskriterier... 4 2.4. Ansvarig nämnd... 4 2.5. Metod och genomförande... 4 3. Om gymnasiesärskolan... 5 3.1. GYSÄR 13... 5 3.2. Nationellt och individuella program... 6 3.3. Individuella program... 7 4. Gymnasiesärskolan i Umeå... 8 4.1.1. Dragonskolan... 9 4.1.2. Forslundagymnasiet... 9 4.1.3. Fridhemsgymnasiet... 9 4.1.4. Midgårdsskolan... 9 4.2. Arbetsplatsförlagd lärande (APL)...10 4.2.1. Dokumentation...10 4.2.2. Programråd...11 4.3. Nämndens insatser för att utveckla gymnasiesärkskolan...11 4.4. Samverkan...12 4.4.1. Konferensdag om val efter gymnasiet...12 4.5. Alternativ efter gymnasiet...13 5. Bedömning och rekommendationer...15 5.1. Bedömning och rekommendationer...16

1. Sammanfattning I Umeå erbjuds efter reformen GYSÄR 13 individuella program och nio nationella program. Ämnesstrukturen är utformad så att eleven ska kunna byta program under studietiden. Programmen finns på Fridhemsgymnasiet, Dragonskolan, Midgårdsskolan och Forslundagymnasiet. Ingen friskola i Umeå erbjuder gymnasiesärskoleprogram. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden har gett förvaltningen uppdraget att under 2014 införa skolpeng för gymnasiesärskoleprogrammen. Individuella utvecklingsplaner och APL/praktik är viktiga redskap för elevens möte med arbetslivet och planer finns för samtliga elever. Det sker en uppföljning av de individuella målen för respektive elev. Praktik/APL har nu tydligare koppling till programmets inriktning och kursen betygsätts. Formen för dokumentationsformen är inte lika mellan de kommunala gymnasieskolorna, vilket är en brist. Svårighet finns även att fullt ut hitta praktikplatser för alla elever i 22 veckor. Stark kritik framkommer från verksamhet och nämndspolitiker över bristen på praktikplatser inom de kommunala verksamheterna. Konferensdagen elevens år fyra, är ett viktigt forum där både elever och vårdnadshavare får tillgång till samlad information från skola, myndigheter och andra verksamheter. Den samlade dokumentationen kring eleven innehållande betyg, dokumentation från APL, utlåtande från APL/praktik överlämnas till Arbetsförmedlingen vid inskrivning. Underlaget överlämnas inte alltid samlat till eleven, vilket vi även anser vara en brist. Idag sker inte heller någon uppföljning om elevernas övergång till yrkesliv- och fortsatta studier. Vi bedömer att gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden genom insatser de senaste åren säkerställt att elever inom gymnasiesärskolan ges en för dem anpassad utbildning som ger grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier. Flera åtgärder har vidtagits för att anpassa verksamheten till den nya förordningen, GYSÄR 13. Det är positivt att nämnden arbetat aktivt med att skapa förutsättningar för inkludering och för att det ska skapas fler kommunala praktikplatser. Satsning för fortbildning för att säkerställa kompetensförsörjningen och införandet av företelärare inom gymnasiesärskolan är även de positiva. Det är viktigt att nämnden följer gymnasiesärskolans arbete med det systematiska kvalitetsarbetet och dokumentation samt att skolorna fortsätter arbeta gemensamt i sitt utvecklingsarbete. Våra förslag till utveckling är: Att den gemensamma formeren för dokumentation av APL inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet, används av alla skolor med gymnasiesärskoleprogram inom kommunen. Att alla skolor erbjuder eleven möjlighet att få den samlade dokumentationen från gymnasietiden. Utveckla former för att följa upp elevernas fortsatta studier, yrkesliv och annan verksamhet. Detta som grund för gymnasiesärskolans utvecklingsarbete. Kommunens nämnder och personalutskott skall ta ett ansvar för att tillhandahålla platser för APL. 2

2. Inledning 2.1. Bakgrund Den nya gymnasiesärskolan infördes höstterminen 2013. Den nationella reformen ska ge eleven möjlighet att läsa individuellt eller nationellt program och är fyraårig samt innefattar kurser om sammanlagt 2500 poäng med betygsskalan är A-E. Eleverna har utifrån sin funktionsnedsättning olika behov och kunskapsnivåer. Gymnasieutbildningen leder därför till olika vägar in på arbetsmarknad och/eller fortsatta studier. Elever med rätt till LSS erbjuds daglig verksamhet, andra elever kan gå vidare till Särskild utbildning för vuxna/lärvux eller insatser vid exempelvis Arbetsförmedlingen. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) innehåller bestämmelser om stöd- och serviceinsatser för personer med utvecklingsstörning, autism, autismliknande tillstånd, begåvningsmässig funktionsnedsättning till följd av hjärnskada och för personer med varaktiga fysiska och psykiska funktionsnedsättningar. Syftet med lagen är att fastställa goda levnadsvillkor för den funktionshindrade samt att han eller hon ska ges möjlighet att leva som andra i samhället. Enligt LSS 15, 4 pt är det kommunens ansvar att medverka till att de personer som omfattas av lagen erbjuds studier och/eller arbete. Elever som gått en gymnasiesärskoleutbildning kan ha svårigheter att klara inträdet på arbetsmarknad och nå egen försörjning. Det är därför extra viktigt att eleverna förbereds på de möjligheter som tar vid efter gymnasietiden. Revisorerna har identifierat att det finns risk att elever som lämnar gymnasiesärskolan går in i en längre period av arbetslöshet. 2.2. Syfte och revisionsfrågor Granskningens övergripande syfte är att granska om gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden säkerställer att elever inom gymnasiesärskolan ges en för dem anpassad utbildning som ger en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier. Syftet belyses med stöd av följande revisionsfrågor: Hur säkerställs det fria skolvalet för särskoleelever? Vilka gymnasieskolor erbjuder gymnasiesärutbildning och med vilka utbildningsinriktningar? Genomförs uppföljning av andel elever från gymnasiesärskolan som går vidare till yrkesliv, fortsatta studier eller alternativ sysselsättning? Arbetar gymnasiesärskolan på ett individanpassat sätt för att förbereda eleven på yrkesliv eller fortsatta studier efter gymnasietiden? Finns det individuella utvecklingsplaner för samtliga elever i gymnasiesärskolan gällande APL och yrkesanknytning under gymnasietiden? Sker uppföljning av de individuella målen för respektive elev? 3

Engageras föräldrar/vårdnadshavare i elevernas mål och alternativ för sysselsättning efter gymnasietiden? Har arbetet på detta område förändrats i och med nya gymnasiesärskolan som trädde i kraft höstterminen 2013? Sker samverkan med andra huvudmän såsom Försäkringskassa, Arbetsförmedling m.fl. på ett ändamålsenligt sätt gällande elevernas fortsatta yrkes- och studietid? 2.3. Revisionskriterier Med revisionskriterier avses bedömningsgrunder som används i granskningen för analyser, slutsatser och bedömningar. Revisionskriterierna kan hämtas ifrån lagar och förarbeten eller interna regelverk, policyer och fullmäktigebeslut. I denna granskning utgörs de huvudsakliga revisionskriterierna av: Skollagen 2010:800 främst kap 18, 19 Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS (1993:387) Socialtjänstlag, SoL (2001:453) Gymnasieförordning, läroplan, programmål 2.4. Ansvarig nämnd Granskningen avser gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 2.5. Metod och genomförande Granskningen genomförs i form av dokumentgranskning och intervjuer med nyckelpersoner. Se källförteckning för intervjuade personer och granskat material. 4

3. Om gymnasiesärskolan Skollagen säger att alla elever ska ha lika tillgång till gymnasieutbildning oberoende av bostadsort och deras ekonomiska och sociala förhållanden. De villkor för studier, deltagande i samhällsliv och yrkesliv ser olika ut för en person med en utvecklingsstörning jämfört med en person som inte har det. Alla elever som går i gymnasiesärskolan kommer inte kunna utföra ett arbete efter avslutad utbildning, men alla har rätt till sysselsättning. Av eleverna i gymnasiesärskolan varierar graden av utvecklingsstörning. För en del kommer skolgången primärt handla om att få en meningsfull sysselsättning som vuxen, för andra kan ett arbete bli aktuellt. Gymnasiesärskolan har genom läroplanen ett mer omfattande uppdrag än gymnasieskolan att förbereda eleverna för ett framtida yrkesliv och fortsatt utbildning. Gymnasiesärskolan ska även tillföra personlig utveckling samt ge eleven verktyg för att vara aktiv i ett samhällsliv. Det är huvudmannen för gymnasiesärskolan som ska samverka med samhället i övrigt enligt 18 kap. 3 skollagen (2010:800). För att underlätta övergången till arbetslivet för eleverna i gymnasiesärskolan behövs ofta en bred samverkan på den lokala nivån. Att hitta en lämplig plats för det arbetsplatsförlagda lärandet (APL) eller att förbereda för att en elev ska lämna gymnasiesärskolan och få ett arbete eller sysselsättning, kräver samverkan mellan skola, arbetsgivare eller företrädare för daglig verksamhet, Arbetsförmedlingen och i många fall ytterligare aktörer. 3.1. GYSÄR 13 Gymnasiesärskolan har genomgått en reform med start höstterminen 2013, benämnd GYSÄR13. Innan GYSÄR 13 fanns åtta nationella program och åtta individuella program. Alla var fyråriga. De nationella programmen innehöll åtta kärnämnen: engelska, estetisk verksamhet, idrott och hälsa, matematik, naturkunskap, samhällskunskap, svenska eller svenska som andraspråk samt religionskunskap. De innehöll ett antal karaktärsämnen för varje program och Arbetsplatsförlagd utbildning (APU). På det individuella programmet kunde man ge eleven yrkesträning, verksamhetsträning eller möta speciella behov och skräddarsy utbildningen efter elevens behov. Genom reformen önskade lagstiftaren skapa större likvärdighet av utbudet över landet och större tydlighet för elever, föräldrar och arbetsgivare vad de olika utbildningarna leder till. Samtidigt som reformen blir mer likvärdig finns möjlighet till individuell och lokal anpassning, bland annat i programfördjupningar. Vid intervjuer framkommer även att reformen av många i verksamheten upplevs som en naturlig utveckling av de förändringar som skett senaste åren vid grundsärkskolan. Allt tydligare fokus i grundsärskolan på ämneskunskap och lärande har gett elever högre grundkunskap och ämneskunskap. Som exempel tas att det nu är fler elever som kan läsa och har bättre läsförståelse, när de kommer till gymnasiesärskolan. Det ger även större möjligheter vid utformandet av ämnesplaner. Skillnaden mot den tidigare gymnasiesärskolan är även att utbildningen i gymnasiesärskolan i större utsträckning ska kunna anpassas utifrån varje enskild individs behov och förutsättningar och underlätta inkludering. Exempelvis ska en elev inskriven i gymnasiesärskolan i sin ämnesplan kunna läsa kurser på gymnasieskolan när kunskapsnivån gör detta möjligt. Vid intervjuer med programansvariga framkommer att någon enstaka gymnasiesärskoleelev idag läser kurs inom gymnasieskolan. Flera av de intervjuade menar att kurserna i den nya gymnasieskolan har högre kunskapskrav vilket gör det svårare att nå inkludering. Samtidigt finns det idag ett tiotal grundsärskoleelever som går grundsärskolan inkluderat i grundskoleklass. För dem kan det upplevas svårt att vid övergång till gymnasiet gå i en renodlad gym- 5

nasiesärskoleklass. Risk finns då att eleven väljer att skriva ut sig från gymnasiesärskolan för att istället börja ett vanligt gymnasieprogram i de fall eleven har godkända betyg i grundämnena. Det kan vara svårt för eleven att klara kurserna, med avhopp som följd. Alla elever i gymnasiesärskolan ska ha en individuell studieplan. Den ska innehålla information om vilket program eleven går på, kurser eller ämnesområden som eleven ska läsa, om programmet är fullständigt, reducerat eller utökat, vilka kurser som ingår i det fullständiga programmet, vilka kurser som ligger utanför det fullständiga programmet, vilka kurser det reducerade programmet innehåller och vilka kurser som man har tagit bort. I granskningen framkommer att det vid gymnasiesärskoleprogrammen i Umeå finns studieplan för alla elever men att de i viss grad dokumenteras på olika sätt vid skolorna. 3.2. Nationellt och individuella program Inom gymnasiesärskolan finns nationella program med nio olika inriktningar och individuella program som är specialanpassade efter den enskilde elevens behov. På ett nationellt program läser eleverna 2 500 poäng i olika ämnen. Alla elever läser engelska, estetisk verksamhet, historia, idrott och hälsa, matematik, naturkunskap, religionskunskap, samhällskunskap och svenska eller svenska som andraspråk. Utöver de gemensamma ämnena innehåller varje program ett antal programgemensamma ämnen, som alla elever på ett specifikt program läser. Dessutom finns på varje program en programfördjupning så att eleverna ska få lära sig mer om ett yrke eller ett ämne. I utbildningen ingår också ett individuellt val. Alla ämnen i gymnasiesärskolan har en ämnesplan. Ämnesplanen beskriver vad ämnet och kurserna innehåller och vad eleverna ska kunna när de har läst ämnet. I Umeå kommun har ett gemensamt arbete genomförts mellan skolornas undervisande lärare, rektorer och annan personal för att utveckla gemensamma ämnesplaner, där så är möjligt. De nationella programmen är utformade för att förbereda eleven för ett yrkesliv. Det finns nio nationella program och i Umeå erbjuds samtliga. Programmet för estetiska verksamheter och programmet för samhälle, natur och språk förbereder också för fortsatta studier på till exempel folkhögskola. De nationella programmen är: Administration, handel och varuhantering Estetiska verksamheter Fastighet, anläggning och byggnation Fordonsvård och godshantering Hantverk och produktion Hotell, restaurang och bageri Hälsa, vård och omsorg Samhälle, natur och språk Skog, mark och djur. Arbetsplatsförlagt lärande (APL) är en central del i de nationella programmen. APL innebär att eleven har utbildningen på arbetsplats utanför skolan, vilket ger en yrkesutbildning och möjlighet att förstå yrkeskulturen och yrkesgemenskapen. Det är elevens ämnesplan som styr innehållet i APL. Kravet på huvudmannen är att se till att eleven får minst 22 veckors tid på arbetsplats under sin utbildning. Undantag till 22 veckors APL kan göras av säkerhetsskäl eller om den planerade APL platsen försvinner under utbildningens gång och som huvudman inte kunnat råda över. Om eleven istället får sin utbildning på skolan och inte på en arbetsplats ska huvudmannen se till att eleven inom kort tid kan flyttas till en arbetsplats. 6

Möjlighet finns på de nationella programmen att ordna lärlingsutbildning. Då är eleven ute på en eller flera arbetsplatser minst häften av utbildningstiden. En lärlingsutbildning är likvärdig med motsvarande skolförlagda utbildning. Ingen elev i Umeå tillhör vid granskningstillfället en sådan lärlingsutbildning. Elever på nationella program i gymnasiesärskolan kan läsa kurser enligt gymnasieskolans ämnesplaner eller ämnesområden från gymnasiesärskolans individuella program. Elever på individuella program i gymnasiesärskolan kan läsa kurser från gymnasiesärskolans nationella program. Systemet med gemensamma ämnesplaner skall underlätta för eleven att byta program under studietiden. Det finns elever som idag byter program under studietiden. Samtidigt framhåller studie- och yrkesvägledare att det alltid sker ett samtal med de elever som aviserat att man vill byta program. Det är viktigt att eleven gör ett informerat val. Eleven ges även möjlighet att prova annat program en kortare tid för att sedan bestämma sig. Verksamheten framhåller vikten av att låta eleverna att själva få välja men att det är svårt för många av eleverna att ta egna val, fritt från vårdnadshavares och personals inverkan. Efter utbildningen på nationella och individuella program får eleverna ett gymnasiesärskolebevis. Det beskriver vilka kunskaper och erfarenheter eleven har med sig från gymnasiesärskolan och innehåller information om programmet, ämnesområden eller kurser som eleven har läst, betygen, elevens arbetsplatsförlagda lärande eller praktik och gymnasiesärskolearbetet. 3.3. Individuella program De individuella programmen är till för de elever som inte har förutsättningar att följa undervisningen på något av de nationella programmen. Utbildningen utformas efter den enskilda individens behov. För vissa elever kommer utbildningen handla om att öka elevens möjligheter för ett meningsfullt liv som vuxen, för andra kan det syfta till att öka elevens kunskaper så att denne senare kan gå över till ett nationellt program. Det finns ingen gemensam plan för utbildningen, den utformas utifrån individen. Utformningen av detta ansvarar rektor för i dialog med eleven och föräldrar/vårdnadshavare. Studieplanen behöver följas upp med jämna mellanrum och revideras under elevens studietid. De här ämnesområdena ingår i de individuella programmen: Estetisk verksamhet Hem- och konsumentkunskap Idrott och hälsa Natur och miljö Individ och samhälle Språk och kommunikation Ämnesområdena är inte uppdelade i kurser. Undervisningstiden ska fördelas på de sex ämnesområdena. Rektorn beslutar om hur många undervisningstimmar som individen ska ha i varje ämnesområde. Rektorn får också besluta att en elev på ett individuellt program ska läsa en kombination av ämnesområden och ämnen från de nationella programmen i gymnasiesärskolan. På det sätter sätt går det att anpassa utbildningen efter varje elevs personliga utveckling. Praktik går att få på de individuella programmen om rektorn bedömer att det kan vara till nytta för eleven. Omfattningen av praktiken beslutas för varje enskild elev och praktiken styrs inte av innehållet i ämnesområdesplanerna, till skillnad från det arbetsplatsförlagda lärandet på de nationella programmen som styrs av innehållet i ämnesplanerna. 7

4. Gymnasiesärskolan i Umeå I Umeå finns möjligheten att som elev välja mellan de kommunala skolorna Fridhemsgymnasiet, Midgårdsskolan, Forslundagymnasiet eller Dragonskolan. Ingen friskola erbjuder eller har ansökt om att få erbjuda gymnasiesärskoleprogram. De fyra kommunala skolorna erbjuder idag tillsammans nio nationella program med olika inriktningar samt individuellt program. Höstterminen 2013 startade inte programmen Språk och samhälle på Midgårdsskolan samt Hantverk och produktion på Dragonskolan till följd av för få sökanden. Kommunen har fått godkänt på sin ansökan till Skolverket om att starta ett innebandygymnasium med riksintag för gymnasiesärskolan. Vid varje skola finns en ansvarig rektor, en praktikansvarig lärare samt en studie- och yrkesvägledare med ansvar för gymnasiesärskola. Rektorer och annan verksamhetspersonal arbetar som del av sin tjänst med gymnasiesärskoleprogram. Det uppges i intervjuerna som en viss begränsning för utvecklingsarbetet. De samordnade resurser som finns på förvaltning och inom studie- och yrkesvägledning samt Förstelärare blir därför viktiga resurser för utveckling. En studie- och yrkesvägledare arbetar heltid med gymnasiesärskoleelever och det är även hon som har ansvaret för att arrangera konferensdagar. Sedan slutet av 2013 finns även en Förstelärare. Elevunderlaget minskar nationellt till följd av minskade barnkullar vilket även märks i gymnasiesärskolan. På Umeå gymnasiesärskolans individuella och nationella program finns det totalt 104 elever. I figuren nedan ses antalet elever per skola, årskurs och fördelning mellan individuella och nationella program. Majoriteten av eleverna är inskrivna på ett nationellt program. En del elever kommer från Umeå kommuns kranskommuner. Övergången från grundsärskolan till gymnasiesärskolan är enligt verksamheten i stort sett 100 %. Individuella Dragonskolan Fridhems- Forslunda- Midgårdsskolan Programmet gymnasiet gymnasiet År 1 4 3 År 2 4 3 År 3 13 1 År 4 6 2 Antal elever/skola 27 9 0 0 Totalt antal 36 Nationella Dragonskolan Fridhems- Forslunda- Midgårdsskolan Programmet gymnasiet gymnasiet År 1 3 3 3 3 År 2 7 8 6 4 År 3 3 6 6 4 År 4 4 6 0 2 Antal elever/skola 17 23 15 13 Totalt antal 68 8

4.1.1. Dragonskolan På Dragonskolan finns de nationella programmen Fastighet, anläggning och byggnation, Hantverk och produktion samt Hälsa, vård och omsorg. På programmen får eleverna grundläggande kunskaper och färdigheter inom dessa områden. Utbildningen förbereder eleverna för arbete inom nämnde områden. Det har skett och sker under vårterminen anpassning av programmen så att utbudet av gymnasiesärskoleprogram i så stor utsträckning som möjligt följer skolornas övriga utbud av program. Detta bland annat för att kunna samnyttja resurser och möjliggöra inkludering. På de tre ovanstående nationella programmen går 17 elever. Tre elever går i åk.1, sju elever i åk.2, tre elever i åk.3 och fyra sistaårselever. Då det är relativt få elever i varje årskurs och program så sker i viss omfattning gemensamma ämneskurser för eleverna i de olika årskurserna. På Dragonskolan finns även individuella programmet. Det går idag 27 elever i de fyra årskurserna (på programmets fyra årskurser). Fyra förstaårselever, fyra andraårselever, 13 elever i åk3 och 16 elever som går sista året. 4.1.2. Forslundagymnasiet På Forslundagymnasiet finns två nationella gymnasiesärskoleprogram; Fordonsvård och godshantering samt Skog, mark och djur. Vid skolan finns även möjlighet för elever till praktiska inslag och ibland praktik då verkstad, jordbruk och djur finns på skolan. Totalt går femton elever på programmet. Tre elever går sitt första år, sex elever på andra året, sex elever på tredje året. Det finns ingen elev som går sista året. 4.1.3. Fridhemsgymnasiet På Fridhemsgymnasiet finns 23 elever. De går programmen Administration, handel och varuhantering eller Hotell, restaurang och bageri. På programmen får eleverna grundläggande kunskaper och färdigheter inom dessa områden. Utbildningen förbereder eleverna för arbete inom nämnda områden. Vid skolan finns bland annat en skolkiosk vilket ger eleverna praktiska möjligheter att praktisera sina kunskaper i en miljö där de får tydlig handledning och stöd. Försteläraren för gymnasiesärkskolan har sin grundläggande tjänst vid Fridhemsgymnasiet men kommer arbeta med utveckling av all gymnasiesärskoleverksamhet inom kommunen. 4.1.4. Midgårdsskolan På Midgårdsskolan finns två nationella program med mindre tydlig yrkesföreredande inriktning än de andra skolornas program. Detta påverkar framförallt utformningen av det arbetsplatsförlagda lärandet. Estetiska verksamheter ger eleven grundläggande kunskaper och färdigheter inom olika estetiska uttrycksformer. På det estetiska programmet går idag tretton elever. På programmet Samhälle, natur och språk får eleven utbildning inom områdena samhällsvetenskap och språk. Det är ännu ingen elev som har valt detta program vid första antagning hösten 2013. 9

4.2. Arbetsplatsförlagd lärande (APL) Ett viktigt inslag i gymnasiesärskoleprogrammen är arbetsplatsförlagt lärande (APL). Genom GYSÄR 13 läggs än mer tid på praktiken. Det skall under de 22 veckorna finnas en tydlig koppling till programmet och betyg sätts på APL-kursen. Vid intervjuerna framkommer att det för många av eleverna är ett stort steg att börja gymnasiet. Under den första terminen fokuserar skolans lärare på att lära känna eleven, få eleven att känna sig trygg i den nya skolformen och den nya personalen. APL sker vanligtvis under det tredje och fjärde året, men detta varierar mellan skolorna. Vissa skolor har möjlighet att ha elever på praktik internt inom skolans verksamhet ex. i en skolbutik, i skolköket eller på skolans gård. De ansvariga uttrycker samtidigt att kravet på än fler veckor kan bli en utmaning att klara då det finns en begränsning i utbudet av programinriktade praktikplatser. På varje gymnasiesärskola arbetar lärare med ansvar över praktikanskaffning och SYV gemensamt för att hitta potentiella arbetsplatser där eleven kan utföra sin praktik. Även föräldrar hjälper till i detta arbete. En del skolor har fasta företag som erbjuder praktikplatser flera år i rad. Oavsett hur stor tillgång skolan har på praktikplatser sker det ett ständigt pågående arbete med att söka fler praktikplatser. Det är vanligare att eleven får praktik i det privata näringslivet än inom Umeå kommuns verksamheter. När en praktikplats har blivit aktuell för eleven sker ett möte med elevhandledare, elev och handledare på praktikplatsen. Ibland har elevhandledaren och handledaren ett förberedande möte där man undersöker om arbetsplatsen är lämplig för praktik, handledaren informeras om eleven och betygssättning samt tillsammans undersöker om det behövs något hjälpmedel för eleven. Det har även funnits handledarutbildningar som arrangerats av SYV och ansvarig lärare för att informera handledare om dess roll för elevens APL. Det har visat sig vara svårt för handledarna att prioritera tid för utbildningen. Arbete med att hitta bra former för fortsatta handledarutbildningar fortsätter enligt intervjuade studievägledare. 4.2.1. Dokumentation Programmen har gemensamma rutiner för att utvärdera elevens insatser vid praktik. Formerna har utvecklats för att även fånga upp ämneskunskapen, då förordningen ställer krav på en tydlig ämnesanknytning under APL. För elever på nationella program ska praktiken betygssättas enligt skalan A-E. Eleven får själv berätta hur praktiken har varit, vad som har varit bra och mindre bra samt vad eleven har lärt sig. Handledaren får en bedömningsmall ifrån skolan där en bedömning av elevens presentation ska ske. Detta ligger sedan till grund för elevens betyg för praktiken. Dessa omdömen ansvarar elevhandledaren för att samla in och bevara under elevens studietid. Omdömena dokumenteras i digitalt system eller på pappersblankett. När eleven tagit studenten sammanställer en del skolor omdömena från elevens APL i ett dokument som skickas som underlag för inskrivning av personen på Arbetsförmedlingen. Den allmänna rutinen är att alla elever i samband med examen från sista året skrivs in på Arbetsförmedlingen. Dokumentet finnas sen som grund för elevens fortsatta yrkes- och studieliv, den innehåller en beskrivning av elevens färdigheter, utförda praktiker, referenser mm. Gemensamt för Umeås gymnasiesärskolor är att varje individ har en individuell plan under sin studietid som innehåller elevens studieplan och en arbetspraktik sammanställning (AF). Dessa dokument följer eleven under tiden på gymnasiesärskolan och blir aktuella under ut- 10

vecklingssamtal där de presenteras för elev och vårdnadshavare. På en del skolor sammanställs utlåtande från arbetspraktik. Det sker ingen uppföljning av sysselsättning eller utvärdering av hur elevernas övergång till studier och arbetsmarknad efter det att den lämnat gymnasiesärskolan. 4.2.2. Programråd Det finns ett gemensamt programråd för de nationella programmen och är till för alla elever inom gymnasiesärskolan och Lärvux (tidigare Särvux). Syftet är att stärka dialogen mellan skola och arbetsliv och därmed ge gymnasiesärskoleelever och Lärvux bättre förutsättningar att etablera sig på arbetsmarknaden. Programrådet verkar för en väl fungerande APU/APL och underlätta anskaffningen av praktikplatser. Målet med programrådet är att: Skapa dialog mellan den utbildning som ges i gymnasiesärskolan/lärvux och arbetsmarknaden inom offentlig och privat sektor Informera om särskolans utbildningsvägar och lyfta fram elevernas resurser och synliggöra deras kapacitet inför kommande yrkesliv Betona vikten av att leva upp till den handikappolicy som kommunen har antagit och väcka debatt i frågor Realisera visionen om det livslånga lärandet för alla särskolans elever Medverkande är representanter från gymnasiesärskolans verksamheter, två föräldrarepresentanter och Lärvux, Försäkringskassa, Mellansteget, Arbetsförmedlingen och gymnasiesärskolans personal. Programrådet är gemensamt och framöver planeras två elevrepresentanter medverka. Programrådet träffas två gånger per termin och leds av en nämndspolitiker. Vid intervjuer framkommer att programråden delvis haft svårt att hitta fungerande arbetsformer och vilken typ av frågor som ska lyftas i rådet. På Fridhems gymnasiesärskola har man inkluderat gymnasiesärskoleprogrammet för Administration, handel och varuhantering i handels branschråd. Detta för att skapa samverkan mellan de privata aktörerna och programmet. Medverkan i branschrådet beskrivs som positivt och ett värdefullt steg till nya möjligheter av praktikanskaffning. 4.3. Nämndens insatser för att utveckla gymnasiesärkskolan Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden har tillsammans med verksamheten genomfört ett antal förändringar för att utveckla gymnasiesärskolan, delvis som en effekt av förändringar med GYSÄR 13. Framförallt har översyn av programutbud skett samt förändringar om programmens placeringar. Frågan om inkludering har återkommande lyfts inom ramen för nämnden. Samtidigt påpekar nämndsföreträdare att frågan inte är enkel och måste följas återkommande. Nämnden har anslagit extra medel senaste två åren för att alla lärare ska få den specialpedagogiska utbildning som är inriktad på arbete inom särskoleverksamhet. Nämnden har även gett uppdrag till verksamheten att ta fram förslag till en skolpeng för särskoleelever, med planerat införande första halvan av 2014. Detta gör man för att rektor lättare ska kunna planera budgeten för gymnasiesärskolan och som underlag ifall friskola önskar starta program. I landet pågår en satsning med karriärtjänster för lärare. Lärare kan ansöka till karriärtjänster 11

får en mer framträdande roll i utveckling av undervisning och skolans verksamhet. För att få en karriärtjänst, bli förstalärare, krävs det att man är legitimerad lärare, kan dokumentera minst fyra års bra genomfört arbete med undervisning, har visat en särskilt god förmåga att förbättra elevers studieresultat och ett intresse att utveckla undervisning. Sen ska läraren även bedömas av huvudman att vara särskilt kvalificerad för undervisning och uppgifter som hör till undervisningen. Gymnasienämnden har tilldelat förstalärartjänster i de verksamhetsområdena i skolan som behöver ett extra stöd. Gymnasiesärskolan har av nämnden fått tilldelat en av dessa tjänster. Förstaläraren jobbar på Fridhemsgymnasiet med uppdraget att utveckla den pedagogiska verksamheten mot den nya reformen GYSÄR13, att skapa en ny lärarplattform på intranätet för lärare samt utveckla flexibiliteten och möjlighet till inkludering mellan program och ämnesområden i den nya reformen. Nämnden har även antagit och skickat en skrivelse till personalutskottet där man ifrågasatt kommunens arbete med att skapa praktikplatser till gymnasiesärskolan. 4.4. Samverkan Samverkan i frågorna kring APL och elevens skolgång sker på olika plan. Det sker internt mellan de kommunala verksamheterna men även externt med Försäkringskassa, Arbetsförmedling m.fl. Samverkan sker även via arbetsplatsträffar för personal på gymnasiesärskolan, möten mellan studie- och yrkesvägledare samt i rutinmässiga möten mellan de fyra rektorerna. Lärare har kontinuerliga utvecklingssamtal med föräldrar/vårdnadshavare där elevens utveckling och framtid diskuteras och lyfts. På så sätt blir föräldrarna delaktiga i sina barns skolgång och framtid. Det är främst under årskurs fyra som frågor om elevens framtid blir aktuella, men för vissa lyfts frågan av förälder eller elev tidigare. I Umeå kommun finns en anställd utvecklingsledare som har till uppgift att utveckla all särskoleverksamhet från grundskola till gymnasiesärskola och lärvux. Enligt given delegationsordning fattar hon beslut om mottagande i särskola och beslutar om antagning till gymnasiesärskola och lärvux. Hon samordnar regelbundna ledningsmöten för särskolans rektorer, anordnar gemensam kompetensutveckling för personal från de olika skolformerna och är även sammankallande och sekreterare för programrådet för gymnasiesärskolan. 4.4.1. Konferensdag om val efter gymnasiet I årskurs fyra på nationella programmen håller gymnasiesärskolorna i Umeå en gemensam konferens för elever och deras föräldrar/vårdnadshavare. Syftet att informera elever och föräldrar om de valmöjligheter som finns efter eleven tagit studenten. På konferensen träffas representanter ifrån Daglig verksamhet, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, näringslivet, Mellansteget, Ungdoms habiliteringen, Gränslöst ledarskap, Socialt arbetskooperativ (SAK), folkhögskolor, Lärvux-Lärlingsutbildning m.fl. Konferensdagen brukar ske under den sista terminen på gymnasiesärskolan och har varit ett uppskattat inslag av medverkande. Under konferensen finns delar där elever och föräldrar tillsammans medverkar, men även delar där bara föräldrarna informeras. Konferensen planeras omfatta även eleverna vid det individuella programmet. 12

4.5. Alternativ efter gymnasiet När eleven har tagit studenten från gymnasiesärskolan finns det olika vägar till fortsatta studier, arbetsliv eller annan sysselsättning. Vad eleven kan välja beror bland annat på om eleven har gått nationellt eller individuellt program. Om en person har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga kan den få extra stöd. En nedsatt arbetsförmåga kan kompenseras genom hjälpmedel och ekonomiskt eller personligt stöd. På Arbetsförmedlingen finns specialister som tillsammans med personen och arbetsförmedlaren kan förbättra chanserna på arbetsmarknaden. De gör inledningsvis en bedömning av behov och bedömer sedan vilken särskild hjälp som personen behöver. Arbetsförmedlingen kan ge lönebidrag till att bereda en särskild arbetsplats eller skapa andra vägar till jobb. På arbetsförmedlingen i Umeå finns en handläggare med speciellt ansvar mot gruppen funktionshindrade från gymnasiesärskolan. Den personen är känd av personalen inom gymnasiesärskolan och finns tillgänglig för kontakt för lärare eller elever. Ungdomstorget Ungdomstorgets grundidé är att erbjuda ungdomar ett samlat stöd från lokala myndigheter. Tanken är att underlätta servicen och skapa en gemensam ingång med många möjligheter ut. Målgruppen är främst unga 18-24 år. Ungdomstorget erbjuder information, råd, yrkes- och livsvägledning, hjälp med praktik mot arbete. De utgår från var individs behov och skapar i samråd med ungdomen en framtidsplan mot egen försörjning. Mellansteget Mellansteget riktar sig till ungdomar upp till 25-år, som avslutat gymnasiesärskolan nationella program och som har behov av individuellt stöd för att hitta rätt till öppna arbetsmarknaden eller daglig verksamhet enligt LSS. Mellansteget är en teoretisk och praktisk ettårig vidareutbildning där målet är personlig utveckling. Vid tre tillfällen ska deltagarna ut på praktik, däremellan är det teoriperioder i olika omfattning. Deltagarna ska även få ett skriftligt och muntligt omdöme som ligger till grund för en framtidsplanering tillsammans med anvisande myndighet, till exempel Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen eller Socialtjänsten. Ansökan till Mellansteget sker genom Ungdomstorget. En majoritet av eleverna från gymnasiesärskolan kommer till Mellansteget. Lärvux (Fd. Särvux) och Folkhögskola Lärvux är en egen skolform som vänder sig till personer med utvecklingsstörning. Utbildningen syftar till att ge kunskaper och färdigheter motsvarande de som ungdomar får i den obligatoriska särskolan och på nationella och specialutformade program i gymnasiesärskolan. Kunskaperna som ges är användbara i vardagsliv, arbete eller fritid. Undervisningen sker i form av kurser som är planerade i en individuell studieplan. Studierna kan kombineras med daglig verksamhet eller arbete. Hösten 2013 fanns 90 personer deltagande i Lärvux. Det finns även utbud av folkhögskoleutbildningar runt om i Sverige som riktar sig till elever som tidigare läst på gymnasiesärskolan. Vid sidan om ämneskunskap ges där ofta möjlighet till personlig utveckling (social habilitering) och att träna för eget boende. Socialt arbetskooperativ (SAK) Umeå arbetskooperativ SAK är ett projekt med syftet att skapa ett långsiktigt hållbart företagande för unga vuxna som står långt ifrån arbetsmarknaden. Det går ut på att projektdeltagarna ska driva verksamheter inom sina egna kompetensområden och utifrån sina egna förutsättningar och ambitioner. Projektet har som målsättning att utveckla anpassade arbetsplatser och arbetsstrukturer samt att bygga upp system för stöd och kompetensutveckling. 13

Vid projekttidens slut är målet att kooperativet ska vara ett ekonomiskt hållbart företag där alla medlemmar har en anställning. SAK är finansierad via medel från arvsfonden, studieförbundet vuxenskolan, Umeå kommun, Coompanion och FUB. Daglig verksamhet Personer med rätt till LSS har möjlighet att vara aktiv inom Daglig verksamhet. Det är främst elever från individuella programmet som fortsätter i daglig verksamhet efter studenten. Målet är att ge möjlighet till en meningsfull arbetsdag. Att som elev från individuella programmet göra praktik på någon av de 14 dagliga verksamheterna är vanligt förekommande. Inom Umeå kommuns dagliga verksamhet för personer med intellektuell funktionsnedsättning finns arbetsinriktad daglig verksamhet, daglig verksamhet för personer på tidig utvecklingsnivå och daglig verksamhet för särskilda målgrupper. Det finns 14 dagliga verksamheter i Umeå kommun, bland annat Café vaniljdrömmen, Kupan, Fjärilen och rebellteatern. 14

5. Bedömning och rekommendationer I Umeå erbjuds efter reformen GYSÄR 13 individuella program och nio nationella program. Ämnesstrukturen är utformad så att eleven ska kunna byta program under studietiden. Programmen finns på Fridhemsgymnasiet, Dragonskolan, Midgårdsskolan och Forslunda. Ingen friskola erbjuder gymnasiesärskoleprogram. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden har gett förvaltningen uppdraget att under 2014 föreslå och införa skolpeng för gymnasiesärskoleprogrammen. Gymnasiesärkolan arbetar individanpassat. Individuella utvecklingsplaner och APL/praktik är viktiga redskap för elevens möte med arbetslivet och planer finns för samtliga elever. Det sker en uppföljning av de individuella målen för respektive elev. Det årliga utvecklingssamtalet anges av verksamheten vara det viktigaste forumet för samtal kring måluppfyllelse mellan ansvarig lärare, elev och vårdnadshavare. Årskurs tre medverkar även studie- och yrkesvägledare vid samtalen för att ge en första information om möjligheterna för eleven efter årskurs fyra. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden har tillsammans med gymnasieskolorna förändrat skolornas utbud av gymnasiesärskola så att det än mer följer skolornas övriga programutbud. Detta för att samordna resurser och möjliggöra inkludering. Arbetat med arbetslivsanknytningen av utbildningen har utvecklats genom GYSÄR 13. Praktikansvariga lärare, studie- och yrkesvägledare inom gymnasiesärskolan och ansvariga rektorer har arbetat nära lärarna på programmet för att utveckla nya ämnesplaner och betygskriterier. Lärare och annan personal har även tagit del av Skolverkets utbildningssatsningar. Praktik/APL har nu än tydligare koppling till programmets inriktning och kursen skall även betygsättas. För att underlätta betygssättning har programmen utvecklat stöd till handledare så att dokumentation och betygssättning skall underlättas. Kravet på ökat antalet veckor i APL och tydligare krav på praktik inom programmets ämnen oroar i viss grad verksamheten. Begränsningen ligger i svårigheten att hitta fungerande praktikplatser för alla elever. Stark kritik framkommer från verksamhet och programansvariga politiker över bristen på praktikplatser inom de kommunala verksamheterna. Kritik har skriftligen framförts till personalutskottet från gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, utan att den besvarats. Inledande möten mellan förvaltnings och verksamhetsföreträdare och gymnasiesärskolan har dock skett i slutet av 2013 och nu hoppas verksamheten att fler kommunala praktikplatser kommer till. Formen för dokumentation är inte lika för kommunala gymnasieskolorna, vilket är en brist. De flesta program dokumenterar i samma IT-baserade system medan vissa program hanterar underlaget i pappersform. Den Förstelärare som tillkommit i slutet av 2013 har bland annat som uppdrag att arbeta med utveckling av det systematiska kvalitetsarbetet inom gymnasiesärskolan. Gemensam form för dokumentation är även ett viktigt underlag för möjlig inkludering. Den samlade dokumentationen kring eleven innehållande betyg, dokumentation från APL, utlåtande från APL/praktik överlämnas till Arbetsförmedlingen. Underlaget överlämnas inte samlat till eleven, vilket vi även anser vara en brist Det finns en etablerad samverkan mellan gymnasiesärskolan och Försäkringskassa, Arbetsförmedling, Ungdomstorget m.fl. för att förbereda elever för fortsatta yrkes- och studietid. En tonvikt på samarbetet och kommunikationer kring frågorna ligger under elevens fjärde och sista år. Framförallt är konferensdagen ett viktigt forum där både elever och vårdnadshavare får tillgång till samlad information från skola, myndigheter och andra verksamheter. Det har inom ramen för ett tidigare utvecklingsprojekt inom gymnasiesärskolan genomförts försökt till uppföljning av hur eleverna efter slutförd särgymnasieutbildning. Idag sker ingen uppföljning. Ansvariga studie- och yrkesvägledare har nära samverkan med Arbetsför- 15

medlingens ansvariga vilket ger möjlighet till viss insyn i hur situationen utvecklas för tidigare elever. Antalet elever inom gymnasiesärskolan är även relativt få vilket gör att kontakten med var elev är tät. En stor andel av eleverna fortsätter vid verksamheten Mellansteget efter gymnasiet. 5.1. Bedömning och rekommendationer Vi bedömer att gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden genom insatser under de senaste åren säkerställt att elever inom gymnasiesärskolan ges en för dem anpassad utbildning som ger en grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier. Flera åtgärder har vidtagits för att anpassa verksamheten till den nya förordningen, GYSÄR 13. Det är positivt att nämnden arbetat aktivt med att skapa förutsättningar för inkludering och för att det ska skapas fler kommunala praktikplatser. Satsning för fortbildning för att säkerställa kompetensförsörjningen och införandet av företelärare inom gymnasiesärskolan är även det positiva. Det är viktigt att nämnden följer gymnasiesärskolans arbete med det systematiska kvalitetsarbetet och dokumentation samt att skolorna fortsätter arbeta gemensamt i sitt utvecklingsarbete. Våra förslag till utveckling är: Att den gemensamma formeren för dokumentation av APL inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet används av alla skolor med gymnasiesärskoleprogram inom kommunen. Att alla skolor erbjuder eleven möjlighet att få den samlade dokumentationen från gymnasietiden. Utveckla former för att följa upp elevernas fortsatta studier, yrkesliv och annan verksamhet. Detta som grund för gymnasiesärskolans utvecklingsarbete. Kommunens nämnder och personalutskott skall ta ett ansvar för att tillhandahålla platser för APL. 16

Källförteckning: Intervjuade personer Gerd Lindmark, Utvecklingsledare Umeå kommun Hans Lindberg, Ordf. Gymnasienämnd Sture Eriksson, Vice ordf. Gymnasienämnd Catharina Dragenius, SYV Midgårdsskolan/Dragonskolan Anna Sundelin, Rektor Midgårdsskolan Helena Rosenqvist, Lärare Midgårdsskolan Mats Spolander, Rektor Dragonskolan Milton Hägglund, Lärare Dragonskolan/Fridhemsgymnasiet Annika Backlund, Tf. Rektor individuella programmet Fridhemsgymnasiet/Dragonskolan Carina Claeson Söderström, Rektor Fridhemsgymnasiet Charlotta Blombäck, Förstelärare Fridhemsgymnasiet Maria Ulander, Rektor Forslundagymnasiet Jan-Olov Jacobsson, lärare, Forslundagymnasiet Karin Figaro, SYV, Forslundagymnasiet En gymnasiesärskola med hög kvalitet, prop. 2011/12:50 Skolverket rapport Gymnasiesärskolan 2012 Programrådet för gymnasieskola och Särvux, mål för programrådet VIVA Komvux. Umeå kommun Blankett för sammanställning av arbetspraktik Umeå kommun PM för Arbetspraktik Umeå kommun Blankett för arbetslivsplan, individuell plan som stöd för övergången från skola till arbetsliv, komplettering till IUP Umeå kommun Arbetslivsplan åk1-4 Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade Ett år i Mellansteget inför vuxen- och arbetslivet 2013-01-23, Viva Umeå kommun Redovisning av Uppdrag om den nya gymnasiesärskolan Skolverket Dnr 2011:1326 Den framtida gymnasiesärskolan en likvärdig utbildning för ungdomar med utvecklingsstörning (SOU 2011:8). Inbjudan konferensdag Dragonskolan mars 2014 17