Lärarprogrammet vid Linköpings universitet

Lärarprogrammet vid Linköpings universitet Kurshandledning för 93XFY1 (Gy) och 93XFY7 (Åk 7-9) Examensarbete 1, Fysik, 15 hp Forskningskonsumtion 2014-08-12

Innehållsförteckning Vad är ett examensarbete inom lärarutbildningen? Genomförande av examensarbetet Slutseminarier Krav på ett examensarbete Examinators uppgifter Förslag på litteratur i forskningsmetod Bilaga: Bibliotekets lathund 2

Vad är ett examensarbete inom lärarutbildningen? Lärarutbildning, liksom övrig högskoleutbildning, skall vila på vetenskaplig grund. Utbildningen skall förmedla aktuella forskningsresultat och befrämja ett vetenskapligt förhållningssätt hos de studerande. Det är viktigt att de studerande ges möjlighet att tillämpa ett sådant förhållningssätt i utbildningen för att senare kunna utvecklas i sin profession och för att utveckla arbetet i skolan. Centrala aspekter i en forskningsanknuten högskoleutbildning är nyfikenhet, självständigt tänkande och ett undersökande och kritiskt reflekterande förhållningssätt. Detta är förmågor och attityder som de studerande förväntas utveckla under hela utbildningen. De studerande skall också visa prov på självständighet i genomförda skriftliga arbeten. Som ett led i detta och därmed i utvecklingen till professionell lärare genomför alla ett eller två examensarbeten som vardera omfattar 15 hp. Du som skall bli matematik/fysik-lärare kan välja att göra dina examensarbeten inom fysik eller matematik. Genom dessa arbeten skall den studerande visa att han eller hon kan använda sig av vetenskapliga metoder och teorier. Det blir därmed en förberedelse för att aktivt kunna medverka i skolors utvecklingsarbete, för att själv kunna följa och dra nytta av forskning inom det egna området och för att eventuellt delta i forskarutbildning. Framförallt är dock examensarbetet ett viktigt led i utvecklingen av ett undersökande och analyserande förhållningssätt som förutsätts hos en professionell lärare. Examensarbete 1, 93XFY1 (Gy) respektive 93XFY7 (Åk 7-9), skall alltid vara konsumtionsinriktat. Om du ska bli gymnasielärare och har valt att göra dina examensarbeten inom fysik kommer Examensarbete 1 (93XFY1) vara en av utgångspunkt för Examensarbete 2 som skall vara produktionsinriktat och kan ses som en fortsättning på det första examensarbetet. Ett konsumtionsinriktat arbete är fokuserat på en bearbetning och analys av tidigare forskning med anknytning till ämnet för fördjupningen, utifrån frågor med relevans för lärares arbete. Genom det konsumtionsinriktade arbetet markeras vikten av att vara väl insatt i, och kunna självständigt förhålla sig till, för läraryrket relevant forskning. Ett produktionsinriktat arbete är däremot inriktat på att med hjälp av vetenskapliga metoder och fältstudier samla in och bearbeta ett empiriskt material om något fenomen relaterat till ämnet för specialiseringen/fördjupningen och till skolan i vid bemärkelse. Det ger inblick i de 3

vetenskapliga processer som formar kunskap och är därmed centralt för utvecklandet av ett kritiskt och analytiskt förhållningssätt. Examensarbetet innebär, oberoende av inrikting, ett självständigt arbete med forskningskaraktär som skall ha en tydlig yrkesrelevans. Det skall ge tillfällen att undersöka och problematisera fenomen som aktualiseras i förskolans, skolans och fritidshemmens arbete och vardag. Arbetet skall resultera i en uppsats som läggs fram, granskas och diskuteras i ett seminarium. Genomförande av examensarbetet Examensarbetet inom en specialisering/fördjupning utförs med handledning vid den institution där ämnet ges. Förberedelser inför examensarbetet i form av informationsmöten, seminarier, handledning, råd och anvisningar vad gäller tillvägagångssätt och slutprodukt samt tider för framläggning, kan därför vara olika. De studerande har ansvar för att ta kontakt med handledare, hålla tidsplan samt delta i seminarier och föreläsningar som eventuellt erbjuds. Parabete eller individuellt arbete För Examensarbete 1 är normen att det utförs som pararbete, men möjlighet till undantag och individuellt arbete ges vid särskilda skäl (t ex ojämnt antal studenter, familjeskäl, sjukdom). För Examensarbete 2 är normen individuellt arbete. Examensarbete 1 93XFY1 inom fysikämnet skall således normalt genomföras som pararbete. För att säkerställa en individuell och rättssäker examination vid parabetet skall det klargöras i början examensarbete en fördelning av olika ansvarområden mellan de två studerande. En beskrivning lämnas till examinator i skriftlig form (se projektplan nedan) där det framgår vem som är huvudansvarig för olika områden/frågor. Ett pararbete förväntas i princip ha dubbla omfattningen jämfört med ett motsvarande individuellt utfört arbetet på 15 hp. I praktiken kan dock omfattningen för olika examensarbeten ändå variera mycket beroende på examensarbetets karaktär och innehåll vilket gör en direkt jämförelse svår. 4

Handledning Handledning ges av lärare med koppling till det aktuella ämnet. Handledare sker oftast parvis eller individuellt, man även ske i grupp om flera examensarbeten görs parallellt. Handledning sker då enligt en överenskommen tidsplan. Studerande har rätt till handledning i första hand under den termin/läsperiod då examensarbetet skall skrivas. Handledning kan också, i begränsad omfattning, erbjudas terminen efter. Om det därefter krävs ytterligare handledning måste omregistrering på kursen göras. Handledarens uppgifter är att: bistå i arbetet med att avgränsa det problem som skall studeras bistå med råd angående relevant litteratur inom forskningsområdet, sökstrategier och urval diskutera metodval, insamling, bearbetning och analys av material diskutera forskningsetiska frågor läsa och kommentera texter ge klartecken när arbetet anses färdigt att läggas fram i seminarium diskutera vad opponentskap innebär I samband med grupphandledning bör handledaren lägga upp schema för och organisera tillfällena, samt leda diskussioner. Den studerandes ansvar är att i samråd med handledaren välja ett problemområde, och vilka frågeställningar som skall studera närmare. Det är viktigt att tidigt, och tillsammans med handledaren, diskutera och avgränsa ämnet och komma överens om en plan för arbetet. Vidare att ta reda på om det redan har skrivits något av intresse för det problem som skall avhandlas. Inriktning I ett produktionsinriktat arbete skall den studerande samla data som belyser det valda problemet, tolka, analysera och diskutera materialet och presentera det hela i en uppsats. I ett konsumtionsinriktat arbete, som 93XFY1, är det tidigare forskning som behandlat ett visst ämne som sammanställs, granskas och analyseras i uppsatsen. Det handlar då inte om att bara göra en enkel sammanställning av forskningen och dess resultat, utan även en mer aktiv bearbetning och kritisk analys med utgångspunkt från relevanta frågor. Det kan till exempel handla om hur ett fenomen har beforskats, vilka teorier och metoder som olika forskare har 5

använt och vad det har fått för betydelse för deras resultat. Det kan också handla om hur olika forskare har tolkat och förstått en händelse, en utveckling, en process etc. eller vilka olika förklaringsmodeller som har använts för att förstå ett särskilt fenomen. Även begreppsanvändning inom olika forskningsområden kan analyseras. Såväl produktionsinriktade som konsumtionsinriktade arbeten skall genomföras på ett systematiskt sätt och resultaten presenteras klart och tydligt så att en läsare kan följa hur studien genomförts. Varje moment skall utföras med stor noggrannhet och beskrivas, förklaras och motiveras tydligt. Projektplan Att färdigställa ett skriftligt arbete omfattande 15 hp är krävande. För att arbetet skall bli klart i tid gäller det att tidigt ha en genomtänkt plan. Vid början av examensarbetet upprättar de studerande en projektplan i samråd med handledaren. Projektplanen måste ha godkänts av examinator senast 2:a kursveckan för att examensarbetet skall få fortsätta. Omfattningen är ca 1 2 sidor och skall innehålla: Preliminär titel Syfte Preliminär specifika frågeställningar Metod Utgångspunkter och preliminärar strategier för litteratursökning Prelimära urvalskriterier Delområden och huvudansvarig för respektive område (gäller pararbete) Preliminärt framläggningsdatum Halvtidskontroll Den 5:e kursveckan skall de studerande träffa examinator igen för att gå igenom hur arbete fortskrider i relation till den ursprungliga projektplanen. Har det uppstått problem? Håller tidsramarna för examensarbetet? Är det nödvändigt/önskvärt att revidera projektplanen? Examinator ska godkänna eventuella ändringar i projektplanen. I samband med halvtidskontrollen skall de studerande även lämna en skriftlig preliminär rapportdisposition. I 6

fallet pararbete skall det även framgå vem som har huvudansvaret för att författa en viss del av rapporten. Slutseminarier I slutet av kursen läggs arbetet fram vid ett slutseminarium. Examinator avgör, efter samråd med handledare, när arbetet får seminariebehandlas. När examinator givit sitt tillstånd anmäler den studerande till kursansvarig att hon eller han vill lägga fram sitt arbete. De studerande får en tid för att lägga fram sitt arbete och en tid för att vara opponent. Examinator leder slutseminariet. Vid slutseminariet ges förslag av opponenten på vad som kan förbättras i arbetet. Opponenten skall kritiskt och konstruktivt granska arbetet och diskutera tillsammans med författaren och deltagarna i slutseminariet. Efter seminariebehandling meddelar examinator de förändringar som krävs för att arbetet skall bli lägst godkänt. Den studerande genomför dessa förändringar inom en vecka och skickar en slutversion till examinator. Rapporten skickas i elektronisk form både till examinator och till examinators Urkund-adress. Examinator meddelar sedan betyg på det färdiga arbetet genom inrapportering i Ladok (provkod UPS1). Om examinator bedömer att arbetet efter bearbetning fortfarande inte fyller kraven för godkänd, är arbetet underkänt. Texten måste då bearbetas ytterligare. När den studerande anser att nödvändiga förändringar, som examinator krävt, är genomförda lämnas arbetet till examinator för förnyad prövning. Varje sådan prövning räknas som ett nytt examinationstillfälle. Inom ett år erbjuds tre examinationstillfällen Respondentskap och opponentskap Examinator skall i samband med slutseminariet bedöma den studerandes insatser som respondent respektive opponent. Detta rapporteras till utbildningsadministratör direkt efter seminariet för inläggning i Ladok (provkoder RESP och OPPO). För godkänt respondentskap krävs att den studerande muntligt presenterar arbetet, och försvarat de val som gjorts i och på ett relevant sätt bemött de synpunkter och frågor som opponenten gett. Om respondenten inte uppnår godkänt resultat skall denne till examinator 7

lämna in ett skriftligt försvar av sina val och överväganden. Det skriftliga försvaret utgör då underlag för ny examination. Vid pararbete skall den som har huvudansvaret för den viss del av arbete vara den som i första hand presenterar och försvara den delen av arbetet. Opponenten skall för godkänt visa att han/hon är väl insatt i hela arbetet och dess innehåll genom att ställa relevanta frågor kring centrala avsnitt. Opponenten skall senast tre dagar före slutseminariet lämna en planering av oppositionen till examinator. Dessutom skall opponenten visa förmåga att föra en dialog kring arbetets innehåll och yrkesrelevans och på ett kritiskt, välgrundat sätt bedöma arbetets övergripande förtjänster och brister. Då opponenten inte uppnår godkänt resultat skall denne till examinator lämna en skriftlig opposition på samma arbete. Den skriftliga oppositionen utgör underlag för ny examination. Vid pararbete är det normalt två opponenter. Vi planeringen skall det då klargöras för vilka delar respektive opponent är huvudansvarig. Att granska och opponera på en uppsats Vetenskapliga arbeten som avhandlingar, uppsatser och examensarbeten skall granskas kritiskt och diskuteras offentligt innan de godkänns. Respondenten börjar med att tillkännage eventuella tryckfel som kan ha betydelse för seminariet. Respondenten vid enskilt arbete presenterar sitt arbete muntligt under ca 20 minuter (vid pararbete ca 15 minuter vardera med fokus på de delar man har varit huvudansvarig för.) Därefter börjar den granskning och diskussion som opponent(erna) har förberett. Den skall föras som en dialog. Opponenten bör koncentrera sig på väsentligheter, diskutera arbetets yrkesrelevans, innehåll och struktur och inte fastna i detaljer och formaliteter. Författaren skall ges tillfälle att argumentera för ståndpunkter i ett konstruktivt samtal. Vid pararbete skall den som har huvudansvaret för en viss del av arbetet vara den som i första hand argumenterar/försvarar den delen av arbetet. Eventuella mindre språkliga felaktigheter och dylikt kan med fördel delges utanför seminariet. Seminariedeltagarna därefter också möjlighet att bidra till diskussionen och ställa frågor. En bra uppsats skall visa på god tankereda och vara sammanhållen, konsekvent och välskriven. Det skall finnas en röd tråd i arbetet. Man skall kunna följa hur författaren tänkt kring val av forskningsmetod och kring eventuella problem som kan ha uppstått vid genomförandet. Det är också angeläget att kunna bedöma tillförlitligheten i resultaten. Här följer några 8

exempel på områden som kan behandlas i granskning och diskussion av arbetet. Listan kan också vara till god hjälp i arbetet med den egna uppsatsen. Ämnets relevans för den kommande yrkesverksamheten Uppsatsens syfte, problemställningar, perspektiv och centrala begrepp Teoribildning och tidigare forskning inom området Metodval och reflektioner kring metodval Tolkningar och argument Arbetets poänger Idéer om vidare studier och utveckling Akribi vad gäller t ex referenser, referenslista, tabeller, figurer etc Vid planering av oppositionen kan opponenten med fördel också ta hjälp av de punkter som anges under Krav på ett examensarbete. Krav på ett examensarbete För att examensarbetet skall få betyget Godkänd krävs följande: Det problem som studeras skall vara yrkesrelevant och relevant för fysikämnet. Det skall ha en ämnesdidaktisk inriktning och bidra till kunskap av betydelse för skola, elever, undervisning, lärande eller lärares arbete med relevans för fysikämnet. Examensarbetets problemställning skall vara väl avgränsad och syftet skall tydligt ange vad som skall åstadkommas med arbetet. Syftet kan, när så är lämpligt, brytas ner i frågeställningar. Examensarbetet skall bygga på vetenskaplig litteratur/forskningsartiklar, nationell såväl som internationell. Författaren skall behandla, bearbeta, jämföra, litteraturen och bygga en egen text. I ett konsumtionsinriktat arbete är det detta som utgör själva undersökningen och analysen. (I ett produktionsinriktat arbete är forskningsöversikten mer begränsad och utgör i första hand bakgrund till arbetets frågeställningar och skall innehålla sparsamt med direkta referat citat.) Det skall finnas en välgrundad motivering till urval och insamling av material i överensstämmelse med syfte och eventuella frågeställningar, samt en öppen och medveten beskrivning av tillvägagångssätt och bearbetning. Även forskningsetiska överväganden skall beaktas. För arbetet centrala begrepp och perspektiv skall presenteras, definieras och diskuteras 9

Materialet skall analyseras i relation till syfte och frågeställningar, och resultatet presenteras på ett överskådligt, tydligt och läsvänligt sätt. Undersökningens analyser och resultat skall sammanfattas och diskuteras i relation till syfte och frågeställningar. (Även i ett produktionsinriktat arbete skall resultat diskuteras i relation till tidigare forskning och teoretiska perspektiv.) Arbetet skall vara väl sammanhållet och ha tydlig struktur. Arbetet skall innehålla en kort och informativ sammanfattning på svenska (abstract) som skrivs på biblioteksbladet. Vid pararbete skall arbetet även innehålla en kort sammanfattning (max en halv sida) av hur huvudansvaret har fördelats. Uppsatsens alla delar skall följa vedertagna normer för vetenskapligt skrivande. För att examensarbetet skall få betyget Väl godkänd krävs dessutom följande: Arbetet skall på ett tydligt sätt peka ut problemområdet, identifiera och analysera centrala begrepp och ge en fyllig bild av forskningsfrågan/forskningsområdet samt knyta an frågeställningarna till detta. Arbetet skall visa på en god medvetenhet om teoretiska perspektiv och en förmåga att självständigt diskutera och/eller jämföra olika teoretiska angreppssätt. Arbetet skall visa på en förmåga att självständigt förhålla sig till och kritiskt granska nationell och internationell forskning. I resultatdelen skall tydliga, strukturerade och självständiga analyser presenteras som kännetecknas av originalitet och idérikedom. Arbetet skall utmärkas av en hög språklig nivå, en god inre logik där varje steg motiveras och läsaren guidas genom texten. Det skall finnas tydliga och välmotiverade kopplingar mellan författarens analyser och teori/tidigare forskning, samt sammanfattande analyser som tydliggör studiens resultat i relation till syfte och frågor. 10

Examinators uppgifter Behörig som examinator är professor, docent, universitetslektor, forskarassistent, postdoktor eller disputerad adjunkt anställd vid LiU. Handledare och examinator skall vara två olika personer. Studierektor vid IFM utser examinator för 93XFY1. Examinators uppgifter är att: 1. Godkänna/underkänna projektplan senast vecka 2. 2. Godkänna/underkänna det pågående arbetet vid halvtidskontroll (ca vecka 5), och vid behov godkänna eventuellt revideringar av projektplanen. Godkänna/underkänna preliminär rapportdisposition vid halvtidskontroll. 3. Godkänna/underkänna planering av opponering inför slutseminarium (ca vecka 9). 4. Annonsera framläggning. 5. Leda slutseminariet då examensarbetet läggs fram (ca vecka 10). Detta innebär att ge både opponent och respondent utrymme att fylla sina uppgifter och lyssna in respondentens och opponentens insatser och bedöma dem. 6. Godkänna/underkänna framläggning och försvar av arbetet vid slutseminarium. Rapportera reslutat i Ladok på provkod RESP (U/G). 7. Godkänna/underkänna opponering vid slutseminarium. Rapportera resultat i Ladok på provkod OPPO (U/G). 8. Efter slutseminariet meddela ändringar som krävs efter för att arbetet skall bli lägst godkänt. 9. Säkerställa att slutversionen av rapporten skickas till Urkund och ta del av resultat. 10. Betygssätta arbetet efter att eventuella nödvändiga ändringar har gjorts och rapportera in resultat i Ladok på provkod UPS1 (betygsskala U/G/VG). Examensarbetet bedöms av utsedd examinator utifrån de kriterier som finns i kurshandledningen. Tre delar ingår som bedömningsunderlag i examinationen av kursen: det skriftliga examensarbetet, respondentskapet och opponentskapet. Först när alla tre delarna i kursen är godkända (RESP, OPPO, UPS1) kan kursbetyg sättas av examinator. 11

Förslag på litteratur i forskningsmetod Bell, J. (2000). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur. Bjurwill, C. (2001). A, B, C och D. Vägledning för studenter som skriver akademiska uppsatser. Lund: Studentlitteratur. Boréus & Bergström (2000). Textens mening och makt. Lund: Studentlitteratur. Bryman, A. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber. Dahmström, K. (1996). Från datainsamling till rapport. Att göra en statistisk undersökning. Lund: Studentlitteratur. Ejlertsson, G. (1996). Enkäten i praktiken. Lund: Studentlitteratur. Eliasson, A. (2006). Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur. Ely, M. (1994). Kvalitativ forskningsmetodik i praktiken - cirklar inom cirklar. Lund: Studentlitteratur. Eriksson Barajas, K., Forsberg, C. och Wengström, Y. (2013) Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap Vägledning vid examensarbete och vetenskapliga artiklar. Stockholm: Natur och kultur. Fangen, K. (2005). Deltagande observation. Malmö: Liber Ekonomi. Florén, Å., Ågren, H.: Historiska undersökningar. Grunder i historisk teori, metod och framställningssätt, Lund 2005. Gullveig Alver, B. & Ørjar, Ø. (1998). Etik och praktik i forskarens vardag. Lund: Studentlitteratur. Gustavsson, B. (2003) (red). Metodiskt kunskapande. Lund: Studentlitteratur. Hartman, S. (2003). Skrivhandledning för examensarbeten och rapporter. Stockholm: Natur & Kultur. Hegelund. S. (2008). Akademisk argumentation. Stockholm: Liber. Jacobsen, J. K. (1993). Intervju. Konsten att lyssna och ställa frågor. Lund: Studentlitteratur. Jarrick, A. & Josephson, O. (1996). Från tanke till text. En språkhandbok för uppsatsskrivande studenter. Lund: Studentlitteratur. Johannessen, A. (2003). Introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Malmö: Liber. 12

Johansson, B. & Svedner, P.O. (2001). Examensarbetet i lärarutbildningen. Undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsföretaget. Kullberg, B. (1996). Etnografi i klassrummet. Lund: Studentlitteratur. Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Kvarnström, L., Kolsgård, S., Strömbeck, L.: Att skriva uppsats handbok för uppsatsskrivande i historia (genom historieämnet). Larsson, S. (1986). Kvalitativ analys. Exemplet fenomenografi. Lund: Studentlitteratur. Merriam, S. (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur. Närvänen, A-L. (1999). När kvalitativa studier blir text. Lund: Studentlitteratur. Olsson, H. &. Sörensen, S. (2001). Forskningsprocessen. Kvalitativa och kvantitativa perspektiv. Stockholm: Liber AB. Patel, R. & Davidsson, B. (1994). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur. Pedagogisk Forskning i Sverige (2003). vol 8, nr 1-2. Pramling, I & Doverborg, E. (2000). Att förstå barns tankar. Metodik för barnintervjuer. Liber. Rienecker, L. & Jørgensen, P. S. (2002). Att skriva en bra uppsats. Malmö: Liber. Ryen, A. (2004). Kvalitativ intervju: från vetenskapsteori till fältstudier. Malmö: Liber Ekonomi. Rönnerman, L. K. (1998). Utvecklingsarbete - en grund för lärares lärande. Lund: Studentlitteratur. Starrin, B. & Svensson, P-G. (red.) (1994). Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur. Starrin, B., Larsson, G., Dahlgren, L. & Styrborn, S. (1991). Från upptäckt till presentation. Om kvalitativ metod och teorigenerering på empirisk grund. Lund: Studentlitteratur. SAOL Svenska Akademins ordlista Svenska skrivregler Svensk handordbok Synonymordbok Thurén, T. (2005). Källkritik. Stockholm: Liber 13

Tough, J. (1976). Att samtala med barn. Stockholm: Rabén & Sjögren. Trost, J. (2001). Enkätboken (2:a uppl). Lund: Studentlitteratur. Trost, J. (2002). Att skriva uppsats med akribi. Lund: Studentlitteratur. Wibeck, V. (2000). Fokusgrupper. Lund: Studentlitteratur. Widerberg, K. (1995). Att skriva vetenskapliga uppsatser. Lund: Studentlitteratur. Widerberg, K. (2002). Kvalitativ forskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur. Wärneryd, B. (1990). Att fråga. Om frågekonstruktion vid intervjuundersökningar och postenkäter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. Ödman, P-J. (2007). Tolkning och förståelse. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.lathund i informationssökning för Lärarprogammet 14

BILAGA 1 Bibliotekets lathund i informationssökning för Lärarprogrammet Universitetsbibliotekets hemsida adress: www.bibl.liu.se Bibliotekets lärarutbildningssida Klicka under Ämnesguider på Beteendevetenskap och sedan på Lärarutbildningarna på Hemsidan. Bibliotekskatalogen Klicka på Bibliotekskatalogen på Hemsidan Nationell katalog-libris Klicka på Libris på Hemsidan Uppsatser och examensarbeten Tryckta arbeten: Gå in under Utökad sökning i Bibliotekskatalogen. Under rubriken Samling finns examensarbeten och uppsatser. Uppsök (Nationell databas för uppsatser och ex-jobb i fulltext). Gå in i Libris och klicka på Uppsök Tidskrifter Klicka på Tidskrifter på Hemsidan. Här kan du söka både tryckta och elektroniska tidskrifter. Allmänna databaser Klicka direkt på Artikelsök respektive Academic Search Premier under rubriken Söka artiklar i databaser på Hemsidan. Artikelsök: Svenska tidnings- och tidskriftsartiklar från 1979- Academic Search Premier: Allmän fulltextdatabas på engelska Databas i pedagogik och psykologi Klicka på Fler databaser på Hemsidan. Därefter på Beteendevetenskap. ERIC med flera gränssnitt Engelskspråkig databas i pedagogik och psykologi från 1966- Citering, referenshantering, källkritik mm Gå till bibliotekets Lärarutbildningssida. Gå in under Att skriva uppsats. Där finns rubrikerna Referens-och citeringsteknik och Källkritik Vetenskaplighet Gå till bibliotekets Lärarutbildningssida. Gå in under Att skriva uppsats och sedan rubriken Allmänt. Ordböcker och uppslagsverk Ordböcker & lexikon. Gå till bibliotekets Lärarutbildningssida. Gå in under Diverse länkar Nationalencyklopedin: Klicka på Fler databaser på Hemsidan. Kontaktpersoner: Rolf Ennerberg tel 28 19 29 rolen@bibl.liu.se 15

Eva Larsson tel 28 20 03 evala@bibl.liu.se Lena Hansen Trakell tel 28 20 56 lenha@bibl.liu.se Solveig Lundin tel 28 20 56 sollu@bibl.liu.se Marie-Louise Axelsson tel 28 22 98 marax@bibl.liu.se Marie Wiberg tel 28 28 11 marwi@bibl.liu.se 16