Uppskattning av maltkornskvalitet

Relevanta dokument
Proteinprognos i maltkorn och höstvete

Delaktivitet 3d: Underlag för ett webbaserat beslutsstödssystem för smart växtodling

Prognoser för maltkornskvalitet med fjärranalys

DON vädermodeller och inomfältsvariationer. Baltiskt samarbete Thomas Börjesson Agroväst

BESTÄMNING AV PLATSSPECIFIK KVÄVELEVERNAS TILL STRÅSÄD MED HJÄLP AV NIR-ANALYS AV JORDPROVER

Bestämning av kväveupptag i spannmålsgrödor med fjärranalys - Vill du slippa klippa?

CropSat, gödsla efter satellitbilder, möjligheter med nollrutor. Hushållningssällskapet, Henrik Stadig

Innovationer för hållbar växtodling Partnermöte juni 2017, Mariestad-Töreboda, Sverige

CropSAT gödsla rätt med satellithjälp

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Agronomisk kalibrering av Yara N-Sensor

Fusarium: Övervakningsprojekt 2012: Hur går vi vidare? Thomas Börjesson

Innovationer för hållbar växtodling 3d. Underlag för ett webbaserat beslutsstödssystem för precisionsodling

3 D data från optiska satelliter - Skogliga tillämpningar

Här finns en kort beskrivning av CropSAT

UAV inom precisionsodling. - några erfarenheter från SLU Mats Söderström, SLU, Inst för mark och miljö

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Service Contract No. 3601/B2007.EEA Presentation vid Fjärranalysseminariet 2009 Erik Willén Metria

Insamling av GIS-data och navigering med GPS en praktisk övning

PER-OLA OLSSON INSTITUTIONEN FÖR NATURGEOGRAFI OCH EKOSYSTEMVETENSKAP

Fjällvegetationskartering med satellitdata och NNH data

Laserskanning Nya möjligheter för skogsbruket. Swedish University of Agricultural Sciences Forest Remote Sensing

Skogsstyrelsens vision och strategi för fjärranalysanvändning

Precisionsodling (eller egentligen lite om användning av drönare i jordbruket och fältförsök)

Maltkorn och Yara N-Sensor

The present situation on the application of ICT in precision agriculture in Sweden

avsedda för hösilage med Yara N-sensor

N-tester. Nya Yara N-Tester. Greppa näringen

Vallslåtter. årets viktigaste dag. Olika skördeintäkt samma netto agra vått. Bevattna och säkra din skörd. Stråförkortat går.

Maltkorn och Yara N-Sensor

Knud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Tillväxten och kväveupptaget startade något sent i år efter kallt väder i mars och även tidvis i april

Laserskanning för bättre beslut i skogsbruket - nu eller i framtiden?

Yara N-Sensor ger. högre skörd med en jämnare kvalitet. mindre liggsäd och högre tröskkapacitet

Fusarium ett handelsperspektiv

Fortsatt snabb utveckling av höstvetet i det varma vädret

Vårkorn. Odla rätt gröda. Minskad odling på grund av låga priser = lägre produktion, men hur pass lägre? Odla för egen användning.

Träffa rätt med kvävet HÖSTVETE

Vattenkvalitet.se. från forskning till fungerande tillämpning. Petra Philipson Vattenfall Power Consultant AB. Vattenfall AB

Nu är höstvetet i axgång

Instruktion till kalkylerna

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Pernilla Kvarmo Katarina Börling

Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel

Validering och implementering av NIR-teknik i jordlaboratoriers analysrutiner för billigare markkartering

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I.

Metodik för skattning av skogliga variabler

Kvalitetsprognoser för brödvete och maltkorn med reflektansmätning i växande gröda

Slamspridning på åkermark

Sammanfattning ekoförsöken 2018, 17 försök 4 kasserad

Skördeutveckling och årsmån. Hur påverkas kväveoptimum? Ingemar Gruvaeus, Yara AB. Uddevalla

Agronomisk kalibrering

Uppdatering av blockdatabasen med stöd av satellitdata. Anders Forsberg, Jordbruksverket, Fjärranalysdagarna

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson

Bilaga B Behov och effekt av medelgiva av P, K och kalk sammanställning av data från 32 gårdar i Mellansverige

Virus i förändrat klimat risker och motåtgärder. Anders Kvarnheden Institutionen för växtbiologi

Hur ser skogsnäringen på ökande mängder av satellitdata? Erik Willén

Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium

Fortsatt snabb utveckling av höstvetet men avstannat upptag av kväve

Proteingödsling för kvalitet

Övervakning av vegetation med lågupplösande satellitdata

genom en kombination av satellitdata och N-sensorer

Slakten av svin minskade under januari december 2006

Hur påverkar klimatförändringar jordbruksproduktionen?

Detaljerade jordartskartor med fjärranalys (från flyg- och satellit)

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Går det att bestämma vattenhalten i fält med NIR för korrigering av andra sensormätningar?

Metodik för skattning av skogliga variabler

Vad kan fjärranalystekniken bidra med?

Platsspecifika riktgivor för kväve

P Kontroll och inmätning av diken i potentiella utströmningsområden i Laxemar. Valideringstest av ythydrologisk modellering

På väg mot det nya jordbruket med satelliter, sensorer och GIS

Svampsjukdomar i maltkorn

Hur begränsar vi spridningen av gräsogräsen?

Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor. Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård

Landscape. CG Pettersson. Lantmännen FoU

Miljöersättningar kopplar till biologisk mångfald

Vägytans tillstånd, historik och framtid. Johan Lang

VARFÖR LÅGA PROTEINHALTER 2008 OCH 2009? Proteinhalter i sortförsök i Skåne (serie L7-101) 2008 och Sex försök per år.

Kvävegödsling till höstraps

Innovationer för hållbar växtodling Möte Herning, Danmark

Prognoser för lodjurspopulationen 2012 och 2013 i Sverige. Forecasting the lynx population to 2012 and 2013 in Sweden

Försurande effekter av skörd av stamved, grot och stubbar i Sverige

Bibliografiska uppgifter för Ergosterolhalter - indirekt bestämning av svampförekomst. Kan odlingsåtgärder påverka?

Gödslingsrekommendationer och optimala kvävegivor för lönsamhet och kväveeffektivitet i praktisk spannmålsodling

Genusstudier i Sverige

Slamtillförsel på åkermark

Tillgång till grönytor/grönområden i och omkring tätorter

Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder?

Klumprotsjuka - ett dolt hot

Energihushållning i växtodling

Greppa marknaden! Seminarium Finska Spannmålsodlare i Stockholm den 29 november 2012 Per Sandberg Ordförande Föreningen Sveriges Spannmålsodlare

Räkna med vallen i växtföljden

Nationell skogliga skattningar från laserdata. Swedish University of Agricultural Sciences Forest Remote Sensing

EnBlightMe! - ett automatiserat stödsystem för upptäckt av potatisbladmögel

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete. under olika odlingsförutsättningar. Växtnäring

NPKS till vårkorn med stigande fosforgiva

Träffa rätt med kvävet MALTKORN

Ett finskt perspektiv på näringsbalans

Fosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök

Transkript:

Uppskattning av maltkornskvalitet Mats Söderström, SLU & Sweco mats.soderstrom@mark.slu.se Mats Söderström 1,3, Tomas Börjesson 2, CG. Pettersson 2, Knud Nissen 2, Olle Hagner 4 1 Swedish Univ. of Agric. Sci., Dept. of Soil & Env., P.O. Box 234, SE-532 23 Skara, Sweden 2 Lantmännen Lantbruk, P.O. Box 30192 SE-104 92 Stockholm, Sweden 3 Sweco Position AB, P.O. Box 2203, SE-403 14 Göteborg, Sweden 4 Swedish Univ. of Agric. Sci., Dept. of Forest Res. Management, SE-901 83 Umeå, Sweden Bilder från Svalöf Weibull, Wikipedia, Carlsberg, Spendrups, Lantmännen, författaren

Om korn Kornarealen uppgick 2008 till 397.000 ha (spm 2,5 milj ha) Större delen av skörden används till foder Mellan 10 och 15 % går till maltproduktion Sverige har goda förutsättningar att odla fram maltkorn med hög kvalitet Maltkorn exporteras till t ex Holland, Belgien och Skottland (!) Bilder från Wikipedia, Carlsberg, Spendrups, Lantmännen, författaren

Om maltkorn Högre betalning till odlaren Strikta kvalitetskriterier Proteinhalt viktigast, optimalt 10,7% Fullt pris om 10-11% annars prisavdrag (min 9,5-max 11,5%) Stora kvalitetsvariationer både regionalt och lokalt samt mellan år Bilder från Wikipedia, Carlsberg, Spendrups, Lantmännen, författaren

Om kvalitetsprediktioner tidig (gs37) prediktion inom fält justering genom anpassad gödsling sen (gs69) prediktion inom fält hjälper odlaren att planera skörden regional prediktion av kvalitet eller kvantitet planering för spannmålshandel / industri. För 1:a och 2:a punkten finns tidigare utvecklade modeller (Börjesson & Söderström, 2003; Pettersson, 2007) För punkt 3 har arbete gjorts bl a i Tyskland Bilder från Lantmännen

Syfte i den här delen av projektet Förbättrad modell för sen prediktion inomfält och utvärdera möjligheten att använda satellitdata i kombination med väderdata för regional prediktion av maltkornskvalitet Bilder från Lantmännen

Studieområden och data 2007-08 Satellitdata SPOT 2,4,5 IRS-P6 LISS-III IRS-P6 AWIFS Jordbruksverket Blockgeometri Grödor per block SMHI Dygnsnederbörd Dygnsmedeltemp Min och maxtemp/12h Lantmännen Kvalitet på inleveranser Eget fältarbete 2007-08 Dessutom historiska data 2002-04

Fältarbete och provtagning 5-10 maltkornsfält/område fältstorlek 4-43 ha N-Sensorskanning gs37 & 69 Manuell provtagning någon vecka före skörd 2007: n=131 2008: n=118 5 m Yara N-Sensor, data registreras och positioneras kontinuerligt Sow direction

Spektrala data från traktor och satellit Yara N-Sensor: 45 band, 450-890 nm SPOT ~ IRS: G,R,NIR,MIR

Yara N-Sensor vs. satellitdata Biomassa, 13 maj 2008 M. Söderström, T. Börjesson, CG. Pettersson, K. Nissen, O. Hagner NDVI, Spot5, 4 juni 2008

Dataanalys Kvoter mellan tillgängliga våglängdsband som indata Modeller med hjälp av partial least squares regression (PLS) Databearbetning i ArcGIS (Geostatistical, Spatial, Image Analysis) samt Unscrambler Korsvalidering och prediktion för test av modeller (RMSEP, R 2, RPD) Bilder från Lantmännen

Maltkornsleveranser till Lantmännen 2007, sort Astoria 6595 inleveranser 2007 i Mellansverige, medelvikt 23,5 ton Sammanställt per SMHI-rutor a 10x10 km (minst 10 leveranser/ruta)

Maltkornsleveranser till Lantmännen 2008, sort Astoria 4849 inleveranser 2008 i Mellansverige,

Regionala data Mälardalen 2007 Grödor per block sammanställdes med blockgeometri Endast block med ett vårkornsfält behölls Små och knepiga block togs bort [< 5 ha och circularity ratio < 0.2] (4πArea/Omkrets 2 ) Block med moln och skuggor togs bort 296 maltkornsfält kvar 20 m zon längs fältgräns togs bort Medeltal för alla våglängdsband och kvoter för resp. fält beräknades Lokal modell på 5 försöksfält inkl. väder IRS-P6 LISS-III, 16 juli 2007 Applicering på hela området, jämförelse med Lantmännens inleveranser (1514 i 16 10x10 km ytor i området

Exempel N-Sensorbaserad proteinprognos, 10 juli 08 Torp, Sollebrunn N-sensormodeller M. Söderström, T. Börjesson, CG. Pettersson, K. Nissen, O. Hagner Foto: Knud Nissen, Lantmännen Foto 1 Låg proteinhalt Foto 1, 15 aug 08 Relativt hög proteinhalt Foto 2 Mkt ogräs Valideringsprov Foto 2, 15 aug 08

Prediktionsmodeller N-Sensor M. Söderström, T. Börjesson, CG. Pettersson, K. Nissen, O. Hagner Cross-validation of PLS models based on data from samples taken at different spots in 5 fields in Mälardalen 2008. As PLS independent variables, quotients from the Yara N-senor measurements and weather data were used (n = 48). Model RMSEP r 2 RPD** a) All variables 0.40 0.77 2.10 b) Selected quotients* and weather 0.42 0.77 2.00 c) Selected quotients without weather 0.46 0.72 1.83 * 510/570, 510/710, 660/670, 660/680, 670/700, 670/740, 670/780, 700/740, 700/780, 730/760, 730/780, 740/780 ** Standard deviation of protein divided by the RMSEP-value Cross-validation of PLS models based on data from samples taken at different spots in fields in Mälardalen 2008 and in Västra Götaland 2007 and 2008. As PLS independent variables, quotients from the Yara N-sensor measurements and weather data were used (n = 131). Model RMSEP r 2 RPD d) All variables 0.62 0.58 1.55 e) Selected quotients* and weather 0.62 0.57 1.55 f) Selected quotioents without weather 0.68 0.49 1.42 * 670/690, 680/690, 700/710, 700/720, 710/720, 720/730, 740/830

Prediktionsmodeller satellitbild M. Söderström, T. Börjesson, CG. Pettersson, K. Nissen, O. Hagner Cross-validation of local PLS models based on data from samples taken at different spots in four fields in Mälardalen 2007. As PLS input variables, satellite data quotients, weather data and seeding date were used (n=32). Model RMSEP r 2 RPD All variables 0.71 0.56 1.45 Selected quotients* and weather 0.66 0.61 1.56 Selected quotients without weather 0.90 0.25 1.14 Only MIR/G + weather 0.80 0.40 1.29 * MIR/G, MIR/R, NIR/G, NIR/R Prediction of protein content in SMHI polygons in Mälardalen 2007 when applying local PLS-models (from Table above) on the satellite image and weather data and compared with protein in delivered malting barley (n=16). Model RMSEP r 2 RPD Selected quotients* and weather 0.76 0.29 0.90 Only MIR/G + weather 0.48 0.51 1.42

Slutsatser Bättre prediktionsmodell med Yara N-Sensor än satellitdata MIR-bandet dock användbart saknas i N-Sensorn Regionvis fältmodell för ett år bättre än generell modell för olika regioner och år Väderdata förbättrar alla modeller Satellitmodell från lokal kalibrering lovande för regional prediktion genom uppskalning till hela bilden. MIR/G mest betydelsefull kvot Fortsatt arbete och dataanalys (bl a regional prognos 2008) Bilder från Lantmännen

Projektet har erhållit finansiellt stöd från Rymdstyrelsen Uppskattning av maltkornskvalitet Mer info från Mats Söderström, SLU & Sweco mats.soderstrom@mark.slu.se Mats Söderström 1,3, Tomas Börjesson 2, CG. Pettersson 2, Knud Nissen 2, Olle Hagner 4 1 Swedish Univ. of Agric. Sci., Dept. of Soil & Env., P.O. Box 234, SE-532 23 Skara, Sweden 2 Lantmännen Lantbruk, P.O. Box 30192 SE-104 92 Stockholm, Sweden 3 Sweco Position AB, P.O. Box 2203, SE-403 14 Göteborg, Sweden 4 Swedish Univ. of Agric. Sci., Dept. of Forest Res. Management, SE-901 83 Umeå, Sweden Bilder från Svalöf Weibull, Wikipedia, Carlsberg, Spendrups, Lantmännen, författaren