Hållbart byggande. Vad styr vid val av beläggning? Målkonflikter? Miljömål: Energi Växthusgaser Buller Partiklar Kemikalier Återvinning

Relevanta dokument
Fakta om asfaltbeläggningar i Sverige

Torbjörn Jacobson Asfaltdagen 2014

Energieffektiva beläggningar 2

Asfaltdagen 2013, Hvordan møter man. miljøutfordringene på belegningssiden i Sverige. Torbjörn Jacobson Trafikverket

Asfaltdagen 2016 Kristina Martinsson

Beläggningens gröna framtid. Beläggningens gröna framtid. Beläggningens gröna framtid. Ett seminarium som hölls tidigare i år hade rubriken:

Miljökrav i kontrakt nu och på längre sikt i Sverige Kristina Martinsson Trafikverket Underhåll - Väg

Asfaltens gröna framtid Gatukontorsdagarna maj 2013, Sven Fahlström, Produktchef, Bitumen Nordic, Nynas

Presentation Kenneth Lind

Energieffektiva beläggningar

NVF Specialistseminarium 2014

Energieffektiv asfaltbeläggning

Omfattning Asfaltbeläggningar. Utbildning BEUM 27 aug 2015 Göteborg. Johanna Thorsenius, Trafikverket. Kort om asfalt. Regelverk och krav

Miljöanpassade beläggningar

Grön. asfalt. Återvinning. Återvinning. Återvinning

PUBLIKATION 2008:95. Teknisk beskrivning av flödesblandad asfalt KGO-III

Asfaltdagen 2016 Torsten Nordgren

Metoddagen 11 februari, 2010

Typblad, kontrollblad, bindemedel och konstruktionstyper för bitumenbundna lager

Förändrade restriktioner returasfalt Branschgemensam vägledning

G röna koncept inom asfaltbeläggningar. Ku nskapsöversikt

Polymermodifierade bindemedel i asfaltbeläggning - erfarenheter i Sverige

TEKNISK HANDBOK DEL 2 - ANLÄGGNING. Bilaga 1

Presentation Kenneth Lind

Försökssträckor med ökad återvinning (SBUF):

Vad styr val av bitumen?

Försökssträckor med ökad återvinning (SBUF):

LCA-LCC- Verktyg. Modellen Modellen redovisar:

Nya metoder och hjälpmedel för kvalitetsuppföljning

Energibesparing vid. Energibesparing vid asfaltverk Varmasfaltverk. Material i produkt Fabrik Process Planering.

Vad är returasfalt? Asfaltåtervinning i Sverige - Översikt. Torbjörn Jacobson Trafikverket. "Lär av historien återvinn kunskap"

Miljöpåverkan vid återvinning av tjärhaltiga beläggningsmaterial

Asfaltbetong recycling Årligen ton (Finland) returasfalt. Tom Lipkin Datum

Hög återvinningsgrad Vägen framåt! NVF-SPECIALISTSEMINARIUM

Regler, krav och metoder inom asfaltområdet

Vilka utmaningar har vi? Transportforum : Personbilar + 14 % Tung trafik + 48 % : % dubbade fordon

Föryngring av asfalt i kretsloppet Mats Wendel, PEAB Asfalt

Halvvarma, flexibla beläggningar

6 BITUMENBUNDNA LAGER

ATB-Nyheter. Hamid Zarghampou November 200

KLIMAT FÖR JAKOBSHYTTAN-DEGERÖN

Startmöte Värmebeläggningsgrupp Solna Minnesanteckningar Kenneth Lind / Trafikverket

Regelverk bitumenbundna lager

Bestämning av vattenkänslighet hos kalla och halvvarma asfaltmassor genom pressdragprovning

Energiförbrukning och kvalité

TEKNISK HANDBOK DEL 2 - ANLÄGGNING. Bilaga 1

SwePave för bättre totalekonomi och ökad livslängd exempel från Helsingborgs hamn

Trender inom beläggningsbranschen i Sverige

FÖRPROVNING / KONTROLL VID REMIXING

NABIN 2016 Deformations resistens och Högpresterande beläggningar. Svenska erfarenheter.

Med omtanke om människor och miljö

Linköpings kommun ska inte medverka till att koldioxidhalten i atmosfären ökar. Minska utsläppen av fossilt koldioxid

Bitumenbundna lager. Kapitlets omfattning och upplägg

Trafikverket PIA Produktivitets- och Innovationsutveckling i Anläggningsbranschen

Besiktning av KGO-sträckor

KRAV. Bitumenbundna lager. TDOK 2013:0529 Version

Nya kravdokument anslutande till AMA Anläggning 13

TANKvärt från prov- och kontrollsträckor

Gummiasfalt. Asfaltbeläggning med gummimodifierat bitumen. Treårigt utvecklingsprojekt Dokumentation från Asfaltdagarna 2008

Av: Karl Öhman Datum: Telefon: Erfarenhetsåterföring av halvvarma massor SBUF projekt 12269

Tankbeläggning Ett klokt val

Agenda. Syfte med utvärdering Skall krav Spelregler. Entreprenörer kan delas upp i fyra olika kategorier: (Alternativt kan en intressentanalys göras)

utveckling Begreppet kvalitet - asfaltbeläggningar Allmänt om kvalitet Forskningsfinansiärer och utövare FoU-projekt inom olika områden

KRAV. Bitumenbundna lager. TDOK 2013:0529 Version

Dokumentation från Asfaltdagarna Ola Sandahl, PEAB Asfalt. Varför skall man klistra? Klistring, Skarvar. Typer av klister.

Materialeffektivt system Broräcke med höghållfast stål. SF H2 High Det hållbara valet för ekonomi och miljö. Nordic Road Safety AB

Vad har vi lärt oss av de senaste årens FoU?

EXAMENSARBETE. Vältning och packning vid asfaltbeläggning

Presentation Kenneth Lind

Framtiden för Kallteknik

Lågenergibeläggningar Grön framtid

Bitumenbundna lager. Kapitlets omfattning och upplägg. F1.1 Allmänt. ATB VÄG 2002 VV Publ 2001:111 Kapitel F Bitumenbundna lager

MinBaS Innovation - VINNOVA

Tillståndsbedömning av ytbehandling - defekter

Vad har vi lärt oss av de senaste årens FoU?

Hur väl kan makrotextur indikera risk för låg friktion?

PUBLIKATION 2009:115. Vägverkets regler för reglering av beläggningarbeten

Vi utför provsträckor med. gummiasfalt

VVTBT Bitumenbundna lager 09 rev 2. Publ. 2010:093

Asfaltgranulat som obundet material

Trafikverkets regler för reglering av beläggningsarbeten. Publ. 2010:092

Metoddagen 2007 Provtagning i fält

Presentation Kenneth Lind. Disposition

AMA och VV TBT. Metoddagen Pereric Westergren, Stev

Trafikverkets klimatkrav. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

TRVKB 10 Bitumenbundna lager

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

Publikation 2004:111. Allmän teknisk beskrivning för vägkonstruktion ATB VÄG Kapitel F Bitumenbundna lager

Kall och halvvarm återvinning

Information om ATB VÄG 2002 och införandet av CEN-metoder och CENspecifikationer. Bo Simonsson, Vägverket Produktion Metoddagen 2002

Bullerreducerande beläggningar Bullerreducerande asfaltbeläggningar. Torbjörn Jacobson Teknik & Miljö Investering

Försök med asfaltåtervinning i Stockholm Asfaltgranulat som bärlager på GC-vägar Varm återvinning som slitlager på vägar/gator Lägesrapport 2001

Sammanställning av EPD enkät

Inventering av makrotextur asfaltbeläggningar FOI-projekt Id 3723 Torbjörn Jacobson

väg/beläggningsarbeten (TBv/bel) för utförande av beläggningsobjekt år 2003 Vägverket Region? Handlingen upprättad 2002-?-?

Miljöförbättrande åtgärder inom asfaltproduktion

Regelvärk. Trafikverkets regelverk

Bitumenbundna lager. Kapitlets omfattning och upplägg. F1.1 Allmänt. ATB VÄG 2003 VV Publ 2003:111 Kapitel F Bitumenbundna lager

Framtida vägkonstruktioner NVF specialistseminarium ton på väg

Transkript:

Energieffektiva asfaltbeläggningar NVF Beläggning Specialistseminarium 2014 2014-01-23 Kristina Martinsson UHnbve Hållbart byggande. Vad styr vid val av beläggning? Miljömål: Energi Växthusgaser Buller Partiklar Kemikalier Återvinning Krav på beläggningar: Friktion Slitstyrka Beständighet Stabilitet Styvhet Homogenitet Målkonflikter? 2 2014-01-23 1

Energisnåla beläggningar Tunnare beläggningar Mindre mängd bindemedel Mindre mängd stenmaterial Färre transporter T.ex. TSK, Tankbeläggningar Lägre tillverkningstemperatur Lägre förbrukning av eldningsolja (eller alternativt bränsle) T.ex. Halvvarmt, LTA Tillverkning på plats Kortare transporter T.ex. Tankbeläggningar, Halvvarmt (mobila verk) Återvinning Resursanvändning T.ex Remixing, Halvvarm återvinning 3 2014-01-23 Energieffektiva beläggningar Jämförelse av energiåtgång mellan olika beläggningstyper. Beräknat per kvadratmeter eller per ton Jämförelse av energiåtgång under en beläggnings livslängd LCA (Livscykelanalys) Svårt att bedöma hur länge en viss beläggning kommer att hålla Statistik finns för att göra en god uppskattning av medellivslängden för olika alternativ Beräkningsmodell? 4 2014-01-23 2

Beräkningsverktyget EKA Energi och Koldioxid på Asfaltbeläggningar. Framtaget för Trafikverket. Anpassat för våra beläggningstyper och våra tekniker. Beräkningar för hela kedjan inom asfalttillverkning från ingående material till färdig beläggning. Ger oss en god bild av olika beläggningars miljöpåverkan. LCA beräkningar. Ska kunna användas av branschen i Sverige. 5 2014-01-23 EKA Ett LCA-verktyg för asfaltbeläggningar 6 2014-01-23 3

Beräkning av energi och koldioxid (LCA-analys) kg CO2/m² kwh/m² Ytbehandling (18 kg): Kall återvinning (100 kg): Kall asfalt (100 kg): MJOG (100 kg): Remixing (25 kg): Remixing plus (50 kg): TSK (50 kg): ABT, ABS (100 kg): 0,7 4,0 1,4 5,2 2,0 10,4 2,3 11,3 5,7 5,4 6,9 10,8 2,4 10,8 4,5 20,8 7 2014-01-23 Utveckling - underhållsbeläggningar 8 2014-01-23 Transportforum 2014 4

Varmt tillverkade asfaltmassor (150 160 C) i verk - trimningsarbeten pågår Täckt upplag för returasfalt Inställningar och översyn i verken Undvik övertemperatur Förnyelsebara bränslen Täck upplagen Blandningsförfarandet Hög kapacitet bra Ca 7 milj. ton per år varav knappt 1 milj. ton returasfalt (samtliga varma tekniker) kg CO₂/m² kwh/m² ABS16: 4,5 20,4 ABT16: 4,5 20,4 ABb16: 4,2 19,5 AG22: 4,0 19,0 9 2014-01-23 Lågtempererad varmasfalt (LTA) Reducering av temp. med 10-40 C Energibesparing, klimatgaser och arbetsmiljö i fokus Ett stort antal tekniker finns Skumningsteknik (Foam) Organiska tillsatsmedel Flödesblandad asfalt (KGO) Inblandning av asfaltgranulat Lägre åldring av bindemedel Ett stort antal försök pågår Kontroll av egenskaper KGO = reducering av energiåtgång på ca 15 % 10 2014-01-23 5

Remixing (varm metod) Återvinning på väg Ca 30 mm befintlig beläggning tas till vara, 60-70 kg/m² Inblandning ny massa: 15-30 kg/m² Kräver homogen beläggning med lämpliga egenskaper Andra värmebeläggningar: Remixing plus Repaving Heating Remixing: 5,7 kg CO₂/m² 5,4 kwh/m² Remixing plus: 6,9 kg CO₂/m² 10,8 kwh/m² 11 2014-01-23 Tunnskiktsbeläggning (TSK, varm metod) Slitlager Läggs i tunna lager TSK8, TSK11, TSK16 mm Lagertjocklekar: 14-22 mm TSK16: 2,4 kg CO₂/m² 10,8 kwh/m² 12 2014-01-23 6

Tankbeläggningar Relativt lågt behov av bindemedel och ballast Använder lokala stenmaterial Stenmaterialet behöver ej uppvärmas Hög läggningskapacitet Y1B 8/11 = 14 kg ballast + 1,7 kg bitumen Mål: 7 12 milj. m² per år Tankbeläggningar: 0,7-1,5 kg CO₂/m² 4,0-8,4 kwh/m² 40 mm IMT 8/22 = 88 kg ballast + 3,6 kg bitumen 13 2014-01-23 Halvvarmt blandad asfalt (50-120 C) Uppvärmning av materialet vid 60-80 C Nytillverkning eller återvinning Mjukbitumen Inarbetad teknik Ca 700 00 ton per år Halvvarma asfaltmassor: 2,3 kg CO₂/m² 11,3 kwh/m² 14 2014-01-23 7

Kallblandad asfalt Kall återvinning Kall nytillverkad asfalt Stabilisering (inblandning i vägen) Behöver vidareutvecklas Goda exempel finns Emulsion baserad på mjukbitumen Emulsion baserad på penetrationsbitumen Skumasfalt och mjukbitumen FOI pågår Väg 718, Härnösand Nytillverkad kall asfalt: 1,7 kg CO₂ 10,4 kwh/m² Kall återvinning: 1,4 kg CO₂ 5,2 kwh/m² 15 2014-01-23 Fördelning av CO₂-utsläpp i beläggningsprocessen (ABS/ABT) Förutsättningar: Ballast finns i täkten,160 C, 6,3 % bitumen, amin/släppmedel, transport av massa: 30 km, fräsning av befintlig beläggning. CO₂/ton % Råmaterial: 14 kg 31 Transporter: 5 kg 11 Tillverkning: 22 kg 49 Utläggning: 4 kg 9 Totalt 45 kg 16 2014-01-23 Transportforum 2014 8

Beräkning av energi och koldioxid (LCA-analys) Ytbehandling (18 kg): Kall återvinning (100 kg): Kall asfalt (100 kg): MJOG (100 kg): Remixing (25 kg): Remixing plus (50 kg): TSK (50 kg): ABT, ABS (100 kg): kwh/m² 4,0 5,2 10,4 11,3 5,4 10,8 10,8 20,8 Normalvilla 20 000 kwh/år motsvarar i m² 5 000 3 850 1 920 1 770 3 700 1 850 1 850 960 Landsväg 7 m 714 550 274 252 528 264 264 137 17 2014-01-23 Kanske skulle det underlätta med en app som kunde räkna ut allt åt oss. 18 2014-01-23 9