Resultaten från samkontrollen av havsområdet utanför Jakobstad 2011 - innehåller även resultaten från muddringskontrollen hösten 2011 Eeva-Kaarina Aaltonen Tiia Sillanpää Jakobstad 2012
Innehåll 1 Inledning Översättning: Elinor Slotte 1.1 Bakgrund till undersökningen 1 1.2 Material och metoder 1 1.3 Parametrar för ekologisk klassificering 3 2 Väderleksförhållanden och hydrologi 3 3 Belastningen 5 3.1 Avloppsvattenbelastning 5 3.2 Värmebelastning 7 3.3 Larsmo-Öjasjön 8 4 Vattenkvaliteten i havsområdet 10 4.1 Vattenkvaliteten vintern år 2011 10 4.2 Vattenkvaliteten under perioden med öppet vatten år 2011 11 4.3 Perifytonresultaten år 2011 16 4.4 Förändringar i vattenkvaliteten åren 1983 2011 16 4.5 Vattenkvalitetsparametrar för den ekologiska klassificeringen 21 5 Fiskerikontrollen 24 6 Översikt över utförda specialundersökningar 25 6.1 Resultat från badstrands- och alguppföljningen år 2011 25 6.2 Den årliga bottenfaunaundersökningen år 2011 26 6.2.1 Metoder 26 6.2.2 Arter, individtäthet och biomassa 26 6.2.4 Ekologisk klassificering på basen av bottenfaunaindexen 27 6.3 Temperaturkarteringar 28 6.4 Mässkärs naturstation 28 6.5 Pörkenäs lägergård 28 7 Sammandrag av kontrollen för hamnområdets muddrings- 28 och deponeringsarbete 7.1 Grunderna för kontrollen / beslut 28 7.2 Muddrings- och deponeringsarbetet vid hamnområdet 2011 29 7.3 Förverkligandet av kontrollen 30 7.3.1 Vattenkvalitetskontrollen under normala förhållanden 30 7.3.2 Kontroll vid deponeringsområdet under normala förhållanden 30 7.3.3 Kontroll under muddringen och deponeringen av muddermassorna som ej är lämpliga för deponering i havet 31 7.4 Kontrollresultaten 31 7.4.1 Kontrollen vid muddringsområdet (R7) 31 7.4.2 Kontrollen vid deponeringsområdet 34 7.4.3 Kontrollen vid de fasta punkterna 35 8 Sammandrag 39 Litteraturförteckning Bilagor 1 14 Pärmbild: Eeva-Kaarina Aaltonen (2012)
1 Inledning 1.1 Grunderna för kontrollen Avloppsvattnet från Jakobstadsnejdens bosättning (Jakobstads Vatten) och UPM Kymmene Abp:s massa- och pappersfabrikers samt övriga enheters avloppsvatten leds ut i havsområdet utanför Jakobstad. Outokumpu Stainless Tubular Products Ab:s (OSTP) avloppsvatten leds ut i havet via Labackörsviken på samma ställe som avloppsvattnet från UPM Kymmene, liksom även kylvattnet från Alholmens Kraft Ab. Även Jakobstads Hamn deltar i samkontrollen. År 2011 utfördes även övervakningen av inverkan från muddringen i hamnbassängen. Utsläppsplatserna presenteras i figur 1. Kontrollåliggandena i samkontrollen grundar sig på följande beslut av Västra Finlands miljöcentral, Västra Finlands miljötillståndsverk (VFM), Vattenöverdomstolen (VÖD) och Vasa förvaltningsdomstol (VFD): Aktör Pietarsaaren kaupunki/ Pietarsaaren Vesi UPM Kymmene Oyj Outokumpu Stainless Tubular Products Oy Tillstånd LSY 45/2005/1 (30.11.2005) tillståndsbestämmelser 8) ja 9), VHO2007/0568/2 (8.11.2007) LSY 85/2003/1 (29.12.2003) tillståndsbestämmelse 40) VHO 00282/04/5101 (13.5.2005) LSU-2002-Y-462 (111) 14.2.2003 tillståndsbestämmelser 14) - 20) LSY 71/2003/3 tillståndsbestämmelser C1 ja C3, VHO Alholmens Kraft Oy Ab 01/0142/4 LSY 43/2006/2 (15.12.2006) tillståndsbestämmelser 20), 22) ja Pietarsaaren Satama / Jakobstads Hamn 23) Trafikverkets Västra Finlands SÖ RFV(187/04.09/2010 tillståndsbestämmelse 1) farledsenhet och Jakobstads hamn Vid övervakandet av tillståndet i havsområdet år 2011 följdes det vattendrags- och fiskeriprogram för tiden 2008 2017 (Aaltonen 2008), som har godkänts av Västra Finlands miljöcentral genom beslut LSU-2005-Y-524 (121) (16.4.2009) och av fiskerienheten vid Österbottens TE-central genom beslut 2583/ 5723/ 2002 (18.12.2008). Vid uppdateringen av kontrollprogrammet år 2008 granskades antalet observationsplatser och provtagningsomgångar samt analysurval. Ändringar gjordes även för bottenfaunaundersökningen. Den årliga kontrollen kompletteras med särskilda undersökningar som görs under vissa år. Kontrollprogrammet för Jakobstads hamns muddring (Kujala 2011) har godkänts av NTM-centralen i Södra Österbotten den 28.6.2011 (EPOELY/35/07.04/2010) och fiskeriets kontrollprogram godkändes av Österbottens NTM-central den 15.9.2011 (POHELY/1822/5723/2011). I enlighet med kontrollprogrammet behandlas i detta sammandrag uppgifter om vattenkvaliteten och den årliga fiskeriuppföljningen från år 2011 och man refererar till övriga undersökningar som under året blivit utförda inom området (kapitel 7). Sammandraget har utarbetats av Österbottens vatten och miljö rf. Provtagningarna och analyserna har utförts av Nab Labs Oy. 1.2 Material och metoder Övervakningsmaterialet för år 2011 består av följande komponentenheter: 1 provtagningsomgång under vintern från 16 observationspunkter i havet och från 2 punkter i sjön (figur 1) 3 omfattande provtagningsomgångar under perioden med öppet vatten från 16 observationspunkter i havet och från 2 punkter i sjön
2 utvidgat analysurval vid provtagningsomgången i oktober (Saari 15.10.2010) 6 provtagningar under perioden med öppet vatten från 6 observationspunkter i havet och från 2 punkter i Larsmosjön (intensivuppföljning) 1 period (2 veckor) för uppföljning av perifytonväxt från 10 observationspunkter Årlig insamling av uppgifter om fiskare, fiskeredskap och fångst på havsområdet Årlig insamling av uppgifter angående badvattenkvalitet och förekomst av alger Kontrollen av Jakobstads hamns muddring Analysresultaten finns samlade i bilagorna 2 (omfattande provtagningsomgångar) och 3 (intensivövervakning). Fosforresultaten från de prov som analyserades med Aquakem-metoden i Nab Labs Oy:s laboratorium inom koncentrationsintervallen 2 9 µg/l innehåller en större mätosäkerhet än normalt och resultaten har på grund av detta märkts med flaggmärket W i registret för vattenkvaliteten. Nab Labs Oy:s meddelande om ärendet presenteras i bilaga 13. Fosfatfosforresultaten från den obligatoriska kontrollen vid Jakobstads havsområde har på grund av detta inte använts i undersökningen av miniminäringsämnena i t.ex. sammandraget som gjordes för tillståndsansökan år 2011 (Aaltonen och Kalliolinna 2011). Figur 1. Havsområdet utanför Jakobstad, dess utsläppsplatsersamt provtagningspunkterna. Observationspunkterna för vattenkvaliteten ( ja ) är totalt 16 st, varav 8 st ingår i intensivuppföljningen ( ).
3 Perifytonresultaten presenteras i bilaga 4 och vattenkvalitetsresultaten från Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten (NTM) i bilaga 5. Uppgifterna i fiskerikontrollen har insamlats av Norra svenska fiskeområdet (Wistbacka 2012) och dessa finns i bilaga 6. I bilaga 7 finns uppgifter om vattenkvaliteten vid de övervakade badstränderna, och resultaten av den nationella alguppföljningen från Ådö fiskehamn i bilaga 8. Resultaten över bottenfaunan finns i bilaga 9, resultaten över avloppsvattnet från Mässkär naturstation i bilaga 10, belastningen från OSTP i bilaga 11. En förteckning över använda analysmetoder finns som bilaga 12. Resultaten från muddringen i Jakobstads hamn är inkluderade i bilagorna 2 och 3. En eutrofieringsmodell har blivit upplagd för havsområdet utanför Jakobstad år 2004 i samband med Bottenviken Life-projektet (Korpinen m.fl. 2004). Med hjälp av den kan man estimera inverkan från olika belastningssituationer. En sammandragsrapport har blivit gjord över övervakningsmaterialet för havsområdet utanför Jakobstad för perioden 2006 2010 (Aaltonen och Kalliolinna 2011). År 2010 utfördes en omfattande kartläggning av bottenfaunan (Nyman 2011), provfiske som ingår i fiskeriövervakningen (Keränen 2011a) samt notdragning av sikyngel (Keränen 2011b). 1.3 Parametrar för ekologisk klassificering av ytvatten I samband med vattenförvaltningsplaneringen har man i Finland övergått till det allmäneuropeiska klassificeringssystemet för vattenområden. I systemet klassas ytvattnen (sjöar, åar, och kustområden), på basen av referensegenskaper enligt deras typ i fem kvalitetsklasser: utmärkt, god, nöjaktig, försvarlig, dålig (Vuori m.fl. 2009). Målet för vattenvården är att bevara eller uppnå ett gott tillstånd av ytvattnen före år 2015. Ytvattnen är indelade i typer på basen av deras geografiska och naturvetenskapliga särdrag. Till varje typ har referensegenskaper fastställts, som å andra sidan är utgångspunkt för klassificering som beskriver mängden av mänskliga aktiviteter. Typindelningen har gjorts separat för åvatten, sjöar och kustvatten. I havsområdet utanför Jakobstad hör vattenförekomsterna Jakobstads havsområde och Larsmo skärgård till Bottenvikens inre kustvatten (Ps). Vattenförekomsterna Kallan och Nykarlebys yttre havsområde hör till Bottenvikens yttre kustvatten (Pu). Åmynningarnas övergångszon inkluderas i de inre kustvattentyperna (Vuori m.fl. 2009). Klassificeringens kriterier framhävs av biologiska faktorer, som stöds av fysikalisk-kemiska vattenkvalitetsfaktorer samt övrig information om egenskaper och belastning över området som skall klassificeras. Från vinterproven används ytvattnets totala näringshalt och från proven tagna under växtperioden siktdjup och a-klorofyllhalter som beskriver mängden växtplankton. Som biologisk klassificeringsfaktor i Bottenvikens område används dessutom bottenfaunan, som beskrivs på basen av det sk. BBI-ELS-indexet. På basen av vattenkvalitetsparametrarna från materialet för samkontrollen utanför Jakobstad har man gjort en klassificering för enskilda observationspunkter, de presenteras i avsnitt 4.5. På basen av bottenfaunaindexet har man på motsvarande sätt gjort en karta över enskilda provpunkter i avsnitt 6.2 (Nyman 2011). Helhetsutvärderingen och fastställandet av det ekologiska tillståndet som görs för vattenförekomsterna, utförs följande gång år 2015 i samband med vattenförvaltningsprocessen. 2 Väderleksförhållanden och hydrologi Nederbördsmängderna (Karleby/Korplax) och medeltemperaturerna (Kronoby) under år 2011 vid Meteorologiska institutets närmaste mätstationer samt uppgifterna för en jämförelseperiod presenteras i figurerna 2 och 3 (Meteorologiska institutet 2011). Antalet isdygn framgår ur tabell 1 (Meteorologiska institutet 2012). Avtappningarna från Larsmosjön via Hästgrundet och Gertruds framgår ur figur 4. Variationerna i havsvattenståndet vid Jakobstads hamn och Larsmo-Öjasjön presenteras i bilaga 1.
4 Under år 2011 var den totala nederbördsmängden (634 mm) i Korplax i Karleby något större än normalt (521 mm). Nederbördsmängden under början av året avvek betydligt från den längre jämförelseperioden på så vis, att det regnade betydligt mera till maj med undantag för januari. Juli var exceptionellt nederbördsfattig, augusti till oktober var nederbördsrika och november till december var återigen nederbördsfattiga. Endast juni hade en genomsnittlig nederbördsmängd (figur 2). Årsmedeltemperaturen var i Kronoby 2,0 C varmare än jämförelseperioden. Speciellt kallt var det endast i februari, då var temperaturen cirka 4,5 C kallare än under jämförelseperioden. Lufttemperaturen var från april till juli som vanligt kallare på Kallan än i Kronoby (figur 3). Figur 2 och 3. Den månatliga nederbörden i Korplax år 2011 och den månatliga medeltemperaturen i Kronoby och Jakobstad (Kallan) år 2011 samt medelvärdet för Kronoby under långtidsperioden 1971-2000 (Meteorologiska institutet 2011). Isvintern 2010 2011 var i havsområdet utanför Jakobstad ungefär en vecka längre jämfört med jämförelseperioden 1961 1990, alltså var havsområdet täckt av is en halv månad längre jämfört med föregående vinter. Istäckets varaktighet var på så vis nästan fem månader, med början från början av december och slutade vid månadsskiftet april/maj. Tabell 1. Tidpunkten för tillfrysningen av havet och islossningen samt antalet isdygn utanför Jakobstad under vintern 2010 2011 (A = första isläggningen, B = uppkomsten av stadigvarande istäcke, C = islossningen inleds, D = tidpunkten för helt isfria förhållanden, E = det verkliga antalet isdygn) samt under jämförelseperioden 1961 1990 (M = medeltalet för antalet isdygn, min = det minsta antalet, max = det största antalet under perioden 1961 1990) (Seinä & Peltola 1991 och Matero 2012). Plats Vintern 2010/ 2011 1961 1990 A B C D E M Min Max Jakobstad, hamnen 27.11. 29.11. 29.04. 30.04. 155 143 102 187 Ådöskatan 27.11. 30.11 29.04. 30.04. 155 143 91 178 Mässkär 28.11. 30.11 29.04. 01.05. 155 137 77 166 Det humushaltiga sötvattnet från Larsmo-Öjasjön tappas ut i Larsmo och Jakobstads skärgård via dammluckorna vid Gertruds och Hästgrundet (figur 1). Dessutom finns vid Gertruds, Storströmmen och Bågast i Öja (Krekilä) fiskleder, som huvudsakligen är öppna. Medelflödet vid Gertruds fiskled är 5 m 3 /s, vid Storströmmens fiskled 1 m 3 /s och vid Bågast 2 m 3 /s. Fisklederna stängs automatiskt då nivåskillnaden mellan havet och sjön är ca 5 10 cm. Regleringen av Larsmosjön lösgjordes från variationer i havsvattenståndet år 1998 och den nuvarande målsättningen med regleringen är att hålla sjöns vattenstånd mellan +10 - +20 cm (N 60 ). Larsmo-Öjasjöns vattenstånd och avtappningar år 2011 framgår ur bilaga 1.
5 Vattenföringen från Larsmo-Öjasjön har beräknats utgående från automatiskt uppmätta uppgifter om vattenståndet och öppethållningstider för dammluckorna (UPM Kymmene Abp 2011a, figur 4). År 2011 var avtappningen från Larsmosjön i medeltal 41,6 m 3 /s, alltså betydligt mera än den genomsnittliga avtappningen efter regleringsändringen (jämförelseperiod 1999 2005: 25,4 m 3 /s) och jämfört med år 2010 (24,1 m 3 /s). Avtappningen fördelades så, att via Hästgrundet avtappades i medeltal 17,7 m 3 /s (43 %), via dammluckorna vid Gertruds 16,0 m 3 /s (38 %) och via fisklederna sammanlagt 7,9 m 3 /s (19 %). Avtappningarna från Larsmosjön år 2011 följde som mest det normala fastän avtappningarna var något mindre i mars jämfört med jämförelseperioden (1999 2005). Vårflödet kom i april och steg tämligen högt för att sen sjunka snabbt. I maj var avtappningarna betydligt färre jämförda med jämförelseperioden. I juli-december avtappades mera sjövatten ut i havet, särskilt i juli, augusti, september och oktober (dubbelt mera jämfört med jämförelseperioden). Fisklederna var öppna under hela året. På så vis spreds humushaltigt sjövatten ut i havet även i juli-augusti. Figur 4. Avtappningarna från Larsmosjön som månadsmedelvärden för år 2011 (UPM Kymmene 2011) samt för perioden 1999 2005 (Aaltonen och Kalliolinna 2006). 3 Belastningen Förutom av avlopps-, kylnings- och sjövatten, påverkas havsområdet utanför Jakobstad även av diffus belastning som kommer via bäckar och diken från närområdet. Avloppsvattnet härstammar från UPM Kymmene Abp:s fabriker och från Jakobstads Vattens avloppsreningsverk Alheda, samt i mindre del från reningsverken på Pörkenäs lägergård och Mässkär lotsstation som har sina egna belastnings- och vattendragskontroller. Avloppsvattnet från Outokumpu Stainless Tubular Products Oy (OSTP) leds till havet i samma kanal som UPM:s avloppsvatten. Sjövatten tappas ut i havsområdet via dammluckorna vid Hästgrundet och Gertruds samt via fisklederna vid Gertruds och Storströmmen. Verkningsområdet för Bågast fiskeled ligger i den norra delen av detta kontrollområde. Kylvatten leds till havet från Alholmens Krafts kraftverk och UPM Kymmene.
3.1 Avloppsvattenbelastning 6 Under år 2011 var totalproduktionen vid UPM Kymmene Abp:s fabriker i Jakobstad 747 555 AD ton cellulosa. Av den producerade massan blektes 95 % eller 708 837 ton. Dessutom framställdes 177 929 ton träfritt papper. Cellulosa- och pappersproduktionen var 5 % lägre än föregående år. Walki Ab:s produktion av förpackningsmaterial år 2011 var 67 393 ton eller nästan 10 % lägre än föregående år. Det renade avloppsvattnet från UPM leds via en aktivslamanläggning samt en efterluftnings- och sedimenteringsbassäng i Labackörsviken ut i havet nordost om Alholmen (figur 1). Belastningen av fast substans, organiska ämnen (BOD) och totalkväve som leds ut med UPM:s renade avloppsvatten (2010b) var högre än förra året (figur 5). AOX-belastningen var i medeltal 200 kg/d eller nästan samma som år 2010. Fosforbelastningen låg någorlunda på samma nivå som under år 2010. Fosforbelastningen var i januari och mars som lägst, endast 9 kg/d och störst i oktober (29 kgp/d) och årsmedelvärdet, 18 kg P/d var mindre än medeltalet under de senaste fem åren (28 kg P/d). Den månatliga tillståndsgränsen för fosforbelastningen (60 kg P/d) och det årliga gränsvärdet (55 kg P/d) underskreds tydligt. Övriga belastningsgränser som gäller för UPM:s miljötillstånd överskreds inte heller under år 2011. Det renade avloppsvattnet från invånare i Jakobstad och Nykarleby städer samt från Larsmo och Pedersöre kommuner (ca 30 000 invånare) leds ut i havet söder om hamnen (figur 1). Avloppsvattnet behandlas i Jakobstad i en eftersedimenteringsanläggning i Alheda. Dit leds också sanitetsvatten från de industrianläggningar som är med i samkontrollen. Belastningen som leddes till vattendraget var ungefär lika stor som under år 2010 (figur 5). Tillståndsvillkoren uppnåddes för fast substans, COD Cr, och tot-p under alla fyra kvarttal. BOD 7 -halten i det utgående avloppsvattnet överskred gränsvärdena under kvarttalen I-III. Reningseffekterna var i medeltal för hela året följande: fast substans 95,6 %, BOD 7 96,4 %, COD Cr 92,9 % och tot-p 97,4 %. Totalkvävereduktionen var i medeltal för hela året 27 %. (Ahlström 2012).
7 Figur 5. Avloppsvattenbelastningen 1983-2011. UPM Kymmenes och OSTP:s kvävebelastning är åtskilda sedan år 1995. (Tillståndsvillkoren 1.1.2010 för Jakobstads Vatten som kvartalsmedelvärden: BOD 7ATU 10 mg/l, 95 % COD Cr 75 mg/l och tot-p 0,3 mg/l, 95 %. Tillståndsvillkoren för UPM Kymmene som månadsmedelvärden: BOD 7 4,4 t O 2 /d (3,6 t/d som årsmedelvärde), COD Cr 70 t O 2 /d (60 kg/d), fosfor 60 kg/d (55 kg/d) och AOX 600 kg/d (500 kg/d). Av den organiska belastningen (COD, BOD) förorsakad av avloppsvattnet, kom 97 99 % från UPM, av fosforbelastningen 90 % från UPM och resten från stadens reningsverk. Kvävebelastningen fördelades mellan UPM (56 %), staden (40 %) och OSTP (4 %). Fosforbelastningen orsakad av avloppsvattnet har minskat stadigt från 1980-talet med undantag för några år. Även en minskande trend kan observeras i belastningen av organiska ämnen (BOD, COD). Ingen motsvarande förändringsriktning kan påträffas gällande kvävebelastningen. Vid Outokumpu Stainless Tubular Products Ab:s fabriker i Jakobstad tillverkas ca 25 000 ton rostfria och syrabeständiga rör och rördelar av stålskivor och band i året (kapaciteten är ca 35 000 t/a). Rören betsas i en syrabassäng, där det finns salpetersyra, fluorvätesyra och svavelsyra samt vatten. Det avloppsvatten som uppkommer i samband med betsningsprocessen behandlas i en tvåfasig NaOH-sedimentering. I och med den processändring som togs i bruk år 2007, byttes största delen av salpetersyran ut mot svavelsyra. Det uppstår ca. 900 1600 m 3 avloppsvatten/mån och de leds ut i havet via Labackörsviken i samma rör som avloppsvattnet från UPM Kymmene (Pekka Pynttär e- post 2010). Kvävebelastningen från OSTP år 2011 var 11 125 kg/a och underskred därmed det i tillståndet angivna målvärdet (30 000 kg/a). Metallbelastningen från OSTP har fortsatt att minska och de belastnings- och koncentrationsgränser stadgade i miljötillståndet höll väl (tabell 2). Utvecklingen för OSTP:s belastning under åren 2001 2011 samt belastnings-/målvärden enligt det nu gällande tillståndet presenteras i bilaga 11. Tabell 2. Outokumpu Stainless Tubular Products Ab: koncentrations- och belastningsvärden för olika metaller samt halter och belastningar som uppnåddes år 2011. Metall Koncentrationsgränsvärde (mg/l) Uppnådda halt 1. kvartalet 2011 (mg/l) Uppnådda halt 2. kvartalet 2011 (mg/l) Uppnådda halt 3. kvartalet 2011 (mg/l) Uppnådda halt 4. kvartalet 2011 (mg/l) Belastningsgränsvärde (kg/a) Uppnådda belastning 2011 (kg/a) Krom 0,5 0,38 0,36 0,46 0,42 25 6,1 Nickel 0,5 0,0043 0,004 0,019 0,0057 16 0,16 Bly 0,5 0 0 0 0 25 0 Kadmium 0,1 0,0067 0,0097 0,005 0,004 2 0,1006 Koppar 0,2 0 0 0 0 inget gränsvärde 0 Fluorid inget gränsvärde 16 20,05 20,2 12,58 1 800 296,77 ph inget gränsvärde 10,9 10,7 10,9 10,83 inget gränsvärde - tot-n inget gränsvärde 764 800 725 685 inget gränsvärde 11 125 Dagvatten från Jakobstads hamns kajer och hamnområden leds till havet genom fyra regn/dagvattenbrunnar, som är utrustade med sand- och slamavskiljare samt på Laukko I:s linje även med oljeavskiljare. Man har lagt särskilt stor vikt vid att hålla dagvattenbrunnarna rena sedan år 2009 och man har försökt hindra att fast substans och näringsämnen hamnar i brunnarna genom att täcka dem med skyddsmattor under tiden för lastning och lossning. De vatten som leds ut i havet kontrollerades år 2011 efter ögonmått i samband med dagliga kontrollomgångar och inget att anteckna påträffades. På basen av dagvattenanalyser som gjordes under år 2007 har man estimerat att den totala
8 belastningen från hamnområdets dagvatten under en 500 mm årsnederbörd är ungefär 120 kg N/a, 9 kg P/a och 1400 kg fast substans/a (Kujala 2012). Sanitetsvatten från hamnen samlas upp i en sluten tank som töms till avloppsreningsverket, vilket kommer att göras tills man har byggt ut avloppsnätet till avloppsreningsverket. I kapitel 7 presenteras ett sammandrag över kontrollen av muddringen vid hamnområdet och farleden som påbörjades hösten 2011. 3.2 Värmebelastning Alholmens Kraft Ab:s kraftverk är ett kondenskraftverk med mottrycksuttag och använder sig av fast bränsle. Under år 2011 producerades elektricitet (1 501 GWh/a), fjärrvärme (268 GWh/a) och industriånga (107 GWh/a), totalt 1 877 GWh/a eller 6 759 TJ/a. Brännämnenas energi-innehåll var ca. 16 312 TJ. För att driva kraftverket användes torv (35 %), kol (9 %), trä (47 %), hushållsavfall (REF, 7 %), åkermassa och 12 bar ånga (totalt ca 1 %), samt olja (< 1 %) vid start av kraftverket. Andelen torv och trä av bränslet ökade en aning från föregående år och andelen kol minskade med motsvarande grad. Kraftverkets (AK1 och AK2) gångtid var 11 017 timmar under år 2011, vilket var nästan det samma som under föregående år. Alholmens Kraft Ab:s kylvattens värmebelastning till havet var år 2011 6 226 TJ eller 38 % av bränslens totala energiinnehåll. År 2011 användes 215 milj m 3 kylvatten, eller i medeltal 6,8 m 3 /s (tillstånd 7,2 m 3 /s). Medeltemperaturen på kylvattnet som leddes ut i havet var som varmast i mitten av juli +28,7 C (tillstånd + 33 C) kalkylerat på veckobasis, och temperaturstegringen var i allmänhet 10 C, som högst i januari då den uppmättes till +12,1 C kalkylerat på dygnsbasis (tillstånd +13 C). (Keränen 2012). Förutom från Alholmens Kraft kommer värmebelastning till havet också från UPM Kymmene, Alheda avloppsreningsverk och Larsmosjön (figur 6). Värmebelastningen från UPM Kymmene var 3 524 TJ under år 2011, värmebelastningen från Jakobstads avloppsreningsverk uppskattningsvis 29 TJ och den naturliga värmebelastningen från Larsmosjön 332 TJ (Keränen 2012). Figur 6. Värmebelastning från olika källor utanför Jakobstad 2002 2011. 3.3 Larsmo-Öjasjön Näringsämnesbelastningen på havet från Larsmo-Öjasjön varierar beroende på avtappningarna från sjön (jfr figur 4). Mängden belastning från sjön har erhållits genom att räkna ihop ämnesflödet
9 via dammluckorna vid Hästgrundet och Gertruds samt via fisklederna. Fosforbelastningen år 2011 var större än föregående år, vilket beror på en ökad belastning av avloppsvatten och sjövatten. Kvävebelastningen på havsområdet var betydligt större än år 2010 (figur 7). Figur 7. Näringsämnesbelastningen på havsområdet utanför Jakobstad 1990 2011. Medelvärdet för hela årets totala fosforbelastning från sjön under år 2011 var större än tidigare, 130 kg P/d eller 6,5 gånger så stor som belastningen som förorsakas av avloppsvattnet. Medelvärdet för kvävebelastningen var 3 900 kg N/d eller ungefär 4,5 gånger så stor som belastningen av avloppsvattnet (tabell 3). Tabell 3. Medeltalet av belastningen per dygn (kg/d) på havsområdet utanför Jakobstad år 2011. Parameter UPM OSTP Pietarsaari yht/tills. Järvestä Lähialue*) kg/ d (2011) Kymmene Jakobstad 2011 Från sjön Närområdet BOD 7 2 500 89 2 590 COD Cr 33 000 442 33 400 tot-p 18,0 1,94 20 129 9 tot-n 478 30,5 342 850 3 900 160 vattenmängd m 3 /d 165 441 8 536 173 977 3,6*10 6 70 *) Närområdet + större bäckar och Pörkenäs lägergård (Aaltonen et al. 1998) Avloppsvattnets andel av havsområdets totalbelastning av näringsämnen varierar med årstiderna och variationerna i belastningen från Larsmosjön. Avloppsvattnets andel var under år 2011 för fosforns del cirka 13 % och för kvävets del ungefär 17 %. Avloppsvattnets andel av fosforbelastningen var som minst (5 %) i april under tiden med stora flöden, då var också avloppsvattnets andel av kvävebelastningen som minst (7 %). Avloppsvattnets andel av fosforbelastningen var som störst ( 39 %) i juni och av kvävebelastningen som störst i mars (44 %). Figur 8. Variationerna i månadsmedelvärdet av näringsämnesbelastningen (fosfor och kväve) till havsområdet utanför Jakobstad år 2011.
4 Vattenkvaliteten i havsområdet 10 4.1 Vattenkvaliteten vintern 2011 Det uppstår en tydlig skiktning under isen till följd av flödet av avlopps- och sjövatten, då ytvattnets kvalitet avviker från kvaliteten på den övriga vattenmassan. Ytvattnets (1 m) ph-värde liksom salthalten är lägre, vattnet är brunt, och totalhalterna av näringsämnen och organiskt kol (TOC) är klart förhöjda. Avloppsvattnets och sjövattnets influensområden överlappar varandra delvis och kan inte alltid särskiljas från varandra. Figur 9. Avlopps- och sjövattnets utbredning i mars 2011 utvärderat på basen av ytvattnets (1 m) kvalitet. Vinterprovtagningen utfördes 1. 2.3.2011. Längs kusten och skärgårdsområdet var issituationen god, men till den yttre provpunkten (P75) kom man inte fram på grund av packis, så de yttre proven blev man tvungen att ta 3 km söder om den ursprungliga observationspunkten. Avlopps- och flodvattnets utbredning under isen presenteras i figur 9 på basen av ytvattnets (1 m) färg, surhet och ledningsförmåga samt halter av fosfor och organiskt kol (TOC). De parametrar (tot-p och tot-n) som inkluderas i den ekologiska klassificeringen och som undersöktes under vinterperioden presenteras i avsnitt 4.5. De genomsnittliga avtappningarna via Hästgrundet och Gertruds vintern 2011 var nära det normala. Flödet via fisklederna vid Gertruds och Storströmmen var jämn (ca. 5 och ca. 1 m 3 /s). Dammluckorna hade dock varit stängda i ungefär en vecka före provtagningen i början av mars.
11 Sjö- och avloppsvattnet spred sig som ett tunt lager under isen och dess inverkan syntes i ytvattnet vid Ådö och Hälsingö inre skärgård och i liten mån även på Ådöns västra strand (P 71). Influensområdet sträckte sig inte lika långt ut som under tidigare vintrar. Under isen strömmade brunaktigt och mera näringsrikt sjövatten och i mellan- och bottenskikten renare och salthaltigt havsvatten. Skiktningen vid skärgårdspunkterna var tydlig för alla variabler då vattnet baserat på ledningsförmåga bestod nästan enbart av havsvatten på 5 meters djup. Vattnet i Larsmosjön var inte speciellt surt under vintern 2011, således blev försurningsinverkan på havsområdet även låg. Den hygieniska situationen var god vid utsläppsområdet, då fanns det lite hygienindikatorbakterier (P52 och P53 < 10 st/100 ml) utanför stadens avloppsreningsverk, och mängderna var även tämligen låga vid den bortre ändan av Gamla hamn vid dagvattnets influensområde (P51). Ytvattnets färgvärden samt fosfor- och kvävehalter var tydligt förhöjda på grund av sjövattnets inverkan endast i närheten av Gertruds dammluckor och fiskleden vid Kackursfjärden (P 79) och därifrån nordvästerut (P 78). Inverkan från avtappningarna av sjövatten vid Hästgrundet och avloppsvattnets inverkan observerades i närheten av utsläppsplatserna (P 55 och P 54) och därifrån ända ut till Lillgrundet (P 67) och Hälsingöfjärden (P66). Observationspunkterna P73, P75, P64 och P65 representerade referensområdet, där ingen inverkan från sjö- eller avloppsvattnet kunde observeras. Syresituationen i vattnet under isen var huvudsakligen nöjaktig eller god (mättnadsgraden 60 90 %) både i yt- och bottenvattnet. Syresituationen var endast försvarlig (< 50 %) i den bortre ändan av Gamla Hamnsviken (P 51). Resultaten från Närings-, trafik- och miljöcentral i Södra Österbottens provtagning (15.2.2011) från observationspunkt P64 presenteras i bilaga 4. 4.2 Perioden med öppet vatten 2011 De omfattande provtagningsomgångarna Vid provtagningsomgången i maj (24.5.) var havsområdets vattenkvalitet det normala för den tidpunkten. Eftersom man inte avtappade vatten från Larsmosjön under provtagningstillfällena var den generella bilden av området relativt marint. Vattnet var ljusbrunt eller nästan färglöst (vanligtvis 15 50 mgpt/l), klart (vanligtvis 1 3 FTU) och vattnets salinitet (500 600 ms/m) var på en nivå som motsvarar den vid Bottenvikens södra kust. Vid de yttre punkterna (P73, P75) var vattenstapeln av jämn kvalitet och bestod överlag av havsvatten. Ingen inverkan från sjövatten kunde observeras vid de yttre punkterna. ph-värdet i vattnet som avtappades från Larsmosjön var 5,9 6,3. Ytvattnets temperatur varierade från 10 14 C vid punkterna nära kusten till ca 4-8 C på de mer fjärran belägna punkterna. Man kunde observera en temperaturskiktning vid punkterna P64 och P78, men vid de övriga punkterna hade vattenstapeln en jämn temperatur. Siktdjupet var 1,1 2,5 på avlopps- och sjövattnets influensområde, i den yttre delen av skärgården (P64, P65, P71 och P73) 2,5 4,0 m och som djupast (5,0 m) vid provpunkten P75 på det öppna havet. Ammoniumoch särskilt nitratkväve förekom i mätbara halter vid alla punkter, mest på området som påverkas av sjö- och avloppsvatten. Vårens algproduktion hade förhöjt klorofyllhalterna till över 5 µg/l på några provtagningspunkter (P51, P52, P55, P66 och P67) i skärgården, vid de yttre punkterna (P71 P78) var klorofyllhalten 2,3 4,4 µg/l, men på största delen av området var klorofyllhalterna 3 5 µg/l. På basen av temperaturkarteringen under den omfattande provtagningsperioden i augusti (9.8.) var ytvattnet svalare än året tidigare. Vattnet var som varmast vid Alholmens utsläppsplats, där
12 ytvattnets temperatur varierade mellan 15 16 C. Ytvattnets temperatur vid resten av närkusten var några grader lägre. Temperaturskiktningar observerades vid punkterna P53, P62, P64, P71 och P78. I den inre skärgården och vid närkusten hade vattenstapeln en jämnare temperatur med temperaturvariationer mellan ungefär 10-17 C. Sjövatten hade avtappats ut i havet under hela sommaren, men ändå var kontrollområdets generella bild marint. Vid avloppsvattnets influens- och utsläppsområde var vattnet tämligen grumligt och näringsrikt. Det fanns en del hygienindikatorbakterier vid punkterna nära stadens reningsverk (P51 P54), halter mellan 4 46 pmy/100 ml. Vattnets färg samt halten av näringsämnen, järn och organiskt kol (TOC) var förhöjda i hela vattenpelaren på avloppsvattnets influensområde. Klorofyllhalterna var för tidpunkten ganska låga, under 5 µg/l förutom vid Hälsingöfjärden (P66). Näringshalterna var förhöjda (15 28 µgp/l och 510 710 µgn/l) vid utsläppsområdena (P54 och P55) och man kunde observera avlopps- /sjövattnets inverkan nordvästerut, alltså mot Lillgrundet (P67) och Hälsingöfjärden (P66). Sjövattnets inverkan kunde observeras vid Kackursfjärden (P79) och Orrskärsfjärden (P78). Siktdjupet var i skärgården och vid Gamlahamnsviken 2 3 m och i närområdet 1 2 m. Vid de yttre provtagningspunkterna var vattnet i hela vattenpelaren av jämn kvalitet och halterna var låga. Siktdjupet var som bäst 3,5 4,5 m och klorofyllhalten var mellan 1,4 3,3 μg/l. De totala näringshalterna var 6 10 µgp/l och 230 360 µgn/l. Halterna av fosfatfosfor var under 2 µg/l. Halterna av ammonium- och nitratkväve var tydligt mätbara. I det prov (P 64, 1 m) som togs i början av augusti (3.8.) av Södra Österbottens ELY-central var halterna av fosfatfosfor under 2 μg/l, totalfosfor 4 μg/l och klorofyll 1,5 μg/l alltså resultaten var på samma nivå som vid samkontrollens provtagning i augusti. I oktober (3.10.) hade vattenpelaren svalnat och höll nästan en jämn temperatur (9 12 C). September hade varit mycket nederbördsrik och från Larsmosjön avtappades vatten i över en månad i sträck, likaså vid Hästgrundet och Gertruds. Hamnområdets muddring hade påbörjats i början av september. I närheten av avlopps- och sjövattnets influensområde (P 55, 54, 67 och 66) var hela vattenpelaren tydligt brun och nästan sötvatten. Vattnet i hela vattenpelaren hade en låg salthalt och både färgvärdena och näringshalterna var förhöjda. Sjövattnets inverkan kunde observeras i ytvattnet på hela kontrollområdet förutom vid den yttersta observationspunkten (P75). Klorofyllhalterna var 2 4 µg/l på hela området, förutom vid punkterna P 66, 67 och 78 där halten var cirka 7 µg/l och vid punkt P75 1,4 µg/l. Vid de yttre punkterna varierade fosforhalterna mellan 5 16 µg/l. Siktdjupet var 1 2 m vid närområdena och vid de yttre områdena som mest 5,5 m (P75). De rikliga avtappningarna i september spred grumlet från muddringen till ett tämligen vidsträckt område. Ytvattnet i punkterna vid insidan av Ådö var mycket grumligt och brunt och därtill var mängden av fast substans och fosforhalterna förhöjda. Grumligheten längs bottnen färdades från muddringsområdet mot hamnen. Ytvattnet var ännu en aning grumligt och brunt vid Ådös västra strand (P71) och utanför Mässkär (P64), men vid jämförelsepunkten (P75) var hela vattenpelaren klar och bestod av havsvatten med lite näringsämnen. Intensivprovtagning (P 52, 54, 62, 64 och 67) I figur 10 presenteras variationerna i vattnets färgvärden och halt av totalfosfor och i figur 11 halten av totalkväve och variationerna i a-klorofyllhalterna från maj till oktober vid intensivpunkterna. Halterna varierade under perioden med öppet vatten till följd av spridningen av sjö- och
13 avloppsvatten, förändringar i havsvattenståndet och vindförhållanden. Under år 2011 avtappades det från Larsmosjön mera sjövatten än under år 2010, och man kunde observera sjövattnets inverkan i augusti - oktober som förhöjda färgvärden och näringshalter vid de observationspunkter som är belägna närmare utsläppsområdet och därifrån norrut (P54 och P67). Sjövattnets inverkan tillsammans med inverkan från muddringen kunde särskilt observeras under provtagningsomgången i början av oktober, då var ytvattnet nära kusten mycket brunt och näringshalterna var förhöjda. Variationerna i halterna under sommaren var tämligen normala, med de områdesvisa skillnaderna var tydliga, vilket beror på sommarens kontinuerliga avtappningar särskilt via Hästgrundet. De maximala klorofyllhalterna (15 µg/l) uppmättes redan i början av juni och i närheten av utsläppsplatserna observerades en andra, mindre topp i slutet av juli. Fosforhalterna varierade från över 40 µg/l (oktober) vid de inre punkterna till under 10 µg/l vid de yttre punkterna och kväve på motsvarande sätt från över 1 000 µg/l till cirka 200 µg/l. Figur 10. Ytvattnets (0-2 m) färgvärden (mg Pt/l) och halter av totalfosfor (µg/l) vid punkterna P 52, 54, 62, 64 och 67 under perioden med öppet vatten år 2011.
14 Figur 11. Halterna av totalkväve och a-klorofyll (µg/l) i ytvattnet (0 2 m) vid punkterna P 52, 54, 62, 64 och 67 under perioden med öppet vatten år 2011. Eutrofieringsklassificeringen Eutrofieringsklassificeringen för perioden med öppet vatten år 2011 presenteras i figur 12. Klassificeringen har, i likhet med tidigare år, uppgjorts genom att ange medel- och maximivärdet för klorofyllhalterna från tre olika provtagningsomgångar vid samtliga provtagningspunkter, samt de på basen av medelvärdena uppskattade eutrofieringsklasserna (klassificering av Aaltonen & Kyröläinen): Klass Ytterst eutrof Mycket eutrof Eutrof Måttligt eutrofierad På väg att eutrofieras Karg a-klo µg/l > 100 µg/l 30-100 µg/l 10 30 µg/l 5-10 µg/l 2-5 µg/l < 2 µg/l
15 På basen av klorofyllmedelvärdena delades undersökningsområdet in i två eutrofieringsklasser: det måttligt eutrofierade området var något mera vidsträckt än föregående år och avgränsades till Kackursfjärden och Hälsingöfjärden (P53, 54, 55, 66, 67 och 79), nordväst om UPM:s utsläppsområde. Gamla hamnsviken, stadens utsläppsområde, mellan Ådö och Hälsingö ända ut till Nygrundet och Euran men även provpunkten norr om Orrskär (P78) klassades som på väg att eutrofieras (P51, 52, 61, 62, 64, 65, 71, 73 och 75). Inga observationspunkter klassades som karga. Parametrarna för den ekologiska klassificeringen (a-klorofyll och siktdjup) behandlas separat i avsnitt 4.5. Resultaten från ELY-centralen i Södra Österbotten Resultaten från proven som togs av Södra Österbottens ELY-central från observationspunkt P64 i februari och augusti, presenteras i bilaga 5. Sedan 2009 har observationspunkt P62 inte inkluderats i miljöcentralens uppföljningsprogram. 4.3 Resultat av perifytonundersökningen 2011 Figur 12. Maximi- och medelvärdeshalterna för a-klorofyll (µg/l) samt eutrofieringszonerna uppskattade på basen av medelvärdena (n=3) under sommaren 2011. Överst maximihalten, nere medelvärdet och inom parentes medelvärdena för observationerna i intensivuppföljningen (P 52, 54, 62, 64 och 67; n = 9). Påväxtprov av perifyton gjordes på 10 provtagningsplatser under en 2 veckors inkubationstid under tiden 25.7 8.8.2011. Perifytonundersökningen gjordes på parallella plexiglasskivor, varifrån algpåväxten togs bort i laboratorium efter att inkubationstiden gått ut. Algpåväxten analyserades på klorofyll-a (µg/m 2 ) och fast substans (mg/m 2 ). Resultaten är redogjorda för i figur 13. Provtagningsplatserna, deras koordinater och resultat framgår ur bilaga 4.
16 På basen av perifytonundersökningen var algpåväxten vid UPM:s utsläppskanal (UPM) och vid Alholmens Krafts kylvattenutsläpp (AK) flera tiotals gånger större än jämförelseområdena. Därefter kunde man urskilja Kackursfjärdens A och B områden med förhöjda halter av fast substans och klorofyll. Även observationspunkten norr om Ådöudden (Ådö B) skiljde sig från de övriga punkterna längre ut till havs jämfört med tidigare år. Resultaten från perifytonundersökningen kan endast jämföras med resultat från samma påväxtperiod, och en jämförelse mellan olika år är endast riktgivande. Påväxtprov av perifyton ger behövliga tilläggsuppgifter om utsläppsplatsernas situation och beskriver bättre än vattnets klorofyllhalter effekterna av värmebelastningen. Figur 13. Resultat från påväxt av perifyton från 10 provtagningsplatser i Jakobstads havsområde under sommaren 2011. 4.2 Förändringar i vattenkvaliteten 1983 2011 Förändringar i ytvattnets kvalitet (syre, färg, tot-p, tot-n och klorofyll) under perioden 1983 2011 vid intensivuppföljningspunkterna P 54, 62, 64 och 75 har åskådliggjorts i figurerna 14 17. Figurerna presenterar vintern och perioden med öppet vatten var för sig. Issituationen vid kusten försvårar tillträdet till de yttre punkterna, och på grund av det är resultaten från punkt P75 kompenserade med resultaten från punkt P77 vintrarna 1991, 2000, 2001, 2005 och 2007, vintern 1993 med resultaten från punkt 76, vintrarna 1995, 1996, 1997 och 1998 med resultaten från P74, vintern 2009 med resultaten från punkt P78, och slutligen vintern 2010 med resultaten från punkt P73. Provpunkt P75 befann sig vintern 2011 mitt bland packisen och provet togs cirka 3 kilometer söder om punkt P 75. SYRE (figur 14) En märkbar och bestående förändring i syresituationen under isen kunde iakttas vintern 1986 då UPM Kymmene Abp:s aktivslamanläggning togs i bruk. Före detta hade syretillståndet i synnerhet vid punkterna P 62 och 64 varierat mycket och mättnadsgraden i vattnet var under 50 % ända ute vid Mässkär. Den nuvarande syresituationen har stabiliserats i hela området till den grad att ytvattnets syretillstånd är åtminstone nöjaktigt, men i regel gott. Under vintern 2011 varierade mättnadsgraden i ytvattnet på undersökningsområdet mellan 59 85 % eller syresituationen var ställvis nöjaktig men i regel god.
17 Figur 14. Variationen i syremättnaden vid punkterna P 52, 54, 62, 64 och 75 på vintern under perioden 1990 2011. FÄRG (figur 15) Vinterns färgvärden varierar mycket kraftigt p.g.a. att avlopps- och sjövattnet sprider sig på olika sätt vid olika avtappningssituationer. Färgvärdena har sedan början av 1990-talet varit ganska jämna vid den yttersta observationspunkten (P 75) men under 2000-talet har man under flera vintrar varit tvungen att ersätta P 75 med resultat från provtagningspunkter nära intill och på så vis har variationen ökat. Effekten av avtappningarna från Larsmosjön under vintern 2009 syntes tydligare än normalt vid alla provtagningspunkter i intensivuppföljningen, när återigen ytvattnet vintern 2010 var ljusare, alltså ett mindre färgvärde, på grund av de färre avtappningarna. År 2011 observerades inverkan av sjövattnet på en del punkter och på en del som ljusare färgvärden. Under perioden med öppet vatten noteras en tydlig gradient i vattnets färg i riktning utåt från utsläppsområdena. De största variationerna förekommer i den omedelbara närheten av sjö- och avloppsvattnens utsläppspunkter (P 54), där vattnet även är betydligt brunare (80 90 mg Pt/l) än på andra ställen. Vid de yttersta punkterna (P 64 och 75) var färgvärdena, med undantag för maj månad, låga (< 20 mg Pt/l) och variationerna små. De rikliga avtappningarna under år 2011 kunde observeras vid alla punkter i färgvärdena under perioden med öppet vatten med undantag för den yttersta punkten.
18 Figur 15. Variationerna i medelvärdet för vattnets färg vid punkterna P 52, 54, 62, 64 och 75 under åren 1990 2011. FOSFOR (figur 16) Under vintern varierar totalfosforhalterna liksom färgvärdena på olika sätt från år till år beroende på avtappningarna från sjön. Halterna har en nedåtgående trend och variationerna har minskat sedan mitten av 1990-talet. Halterna har endast vid den yttre observationspunkten (P 75) varit ganska jämnlåga hela tiden. Avtappningarna från Larsmosjön koncentrerades under vintern 2008 och 2009 till Hästgrundet och fosforhalterna var högre än normalt på ett större område än bara på utsläppsplatsen (P62, P64 och P71), men vintern 2010 var fosforhalterna återigen tillbaka på en normal nivå på grund av färre avtappningar. År 2011 var fosforhalterna en aning högre särskilt vid punkt P52. Under perioden med öppet vatten är fosforhalterna på väg nedåt vid alla observationspunkter, men särskilt vid punkt P54 nära UPM:s utsläppsområde. Variationerna i fosforhalterna är mindre och förhållandet är märkbart mer stabilt än under vintern. Fosforhalten är närmast utsläppspunkterna (P52, 54 och 67) märkbart högre än vid de övriga punkterna (20-25 µg P/l). Fosforhalterna sjunker till under 10 µg P/l då man rör sig längre ut till havs. Vid observationspunkterna P52, 54 och P62
19 har fosforhalterna haft en sjunkande trend under 2000-talet och vid de yttre punkterna (P62, 64 och 75) har halterna samtidigt blivit ännu mer jämnlika. Figur 16. Variationerna i medelvärdet för fosforhalterna vid punkterna P 52, 54, 62, 64, 67 och 75 på vintern och under perioden med öppet vatten åren 1990 2011. KVÄVE (figur 17) Under vintern varierar totalkvävehalterna liksom färgvärdena och fosforhalterna på olika sätt från år till år beroende på avtappningarna från sjön. De högsta halterna finns nära utsläppsområden och de lägsta motsvarande längst ut i havsområdet. Variationerna vid P52 har minskat betydligt under 2000-talet. Vintern 2011 var kvävehalterna förhöjda vid punkterna P52 och P54. Under perioden med öppet vatten är kvävehalterna en aning på väg nedåt vid alla observationspunkter. Variationerna är mindre och förhållandet är märkbart mer stabilt än på vintern. Nära utsläppsområdena (P 52, 54, 67) urskiljer sig kvävenivån som högre (ungefär 500 600 µgn/l) än vid de yttre områdena. Kvävehalten sjunker till ungefär 300 µgn/l då man rör sig längre ut till havs. Kvävehalterna var på en stabil nivå år 2011 under perioden med öppet vatten.
20 Figur 17. Variationerna i medelvärdet för kvävehalterna vid punkterna P 52, 54, 62, 64, 67 och 75 på vintern och under perioden med öppet vatten åren 1991 2011. KLOROFYLL (figur 18) På basen av a-klorofyllhalten, som är ett mått på havsområdets eutrofieringsgrad, ökade eutrofieringen fr.o.m. mitten av 1980-talet vid alla punkter som ingår i intensivuppföljningen. Samtidigt blev även skillnaderna mellan de olika områdena i regel större. Efter år 1998 har skillnaderna mellan de närliggande och de mer fjärran belägna punkterna ökat ytterligare och klorofyllhalterna varierar speciellt mycket vid observationspunkterna närmast utsläppsområdet (P 54, 67). En delfaktor är de stora variationerna i avtappningarna från Larsmo-Öjasjön. Vid observationspunkterna P62 och 64 har man kunnat observera en sjunkande trend i klorofyllhalterna under 2000-talet. Klorofyllhalterna vid punkt P75 varierar runt bakgrundshalterna. Vid punkterna P52 och 54 sjönk klorofyllhalterna sommaren 2011. Vid de övriga punkterna ökade klorofyllhalterna en aning jämfört med år 2010.
21 Figur 18. Variationerna i medelvärdet för klorofyllhalterna vid punkterna P 52, 54, 62, 64, 67 och 75 åren 1990 2011 (resultat av intensivuppföljningen, n = 11 16/år). 4.5 Vattenkvalitetsparametrarna för den ekologiska klassificeringen På basen av materialet från år 2011 har man utfört för varje observationspunkt en parametervis granskning enligt den ekologiska klassificeringen som tillämpas i vattenförvaltningen. I den ekologiska klassificeringen används klorofyllhalterna från sensommarens provtagning (5.7 24.8) som mått för växtplanktonproduktionen. Som stödparametrar används näringshalterna (1 5 m vattenskikt) från januari-mars samt siktdjupet från juli-augusti. Observationspunkterna klassificeras på basen av dessa parametrar med hjälp av miljöförvaltningens anvisningar och klassgränser (Vuori mfl. 2009), in i klasserna utmärkt dålig. De tidigare nämnda parametrarna för havsområdet utanför Jakobstad presenteras i tabell 4. Materialet från perioden 2006 2010 har bearbetats på motsvarande sätt och presenteras i tabell 4 samt på kartan i figur 19. Även resultaten från bottenfaunaundersökningen har bearbetats enligt anvisningarna för den ekologiska klassificeringen (Vuori mfl. 2009). BBI-indexen som beräknats från bottenfaunaresul-taten för varje observationspunkt placerades i klasserna utmärkt dålig (Nyman 2011, figur 22). Vattenkvaliteten baserat på den ekologiska klassificeringens parametrar och jämförelseperioden 2006 2010 År 2011 I tabell 4 och presenteras vattenkvaliteten på observationspunkterna i havsområdet utanför Jakobstad, som estimerats på basen av resultaten från den ekologiska klassificeringens parametrar och klassgränser år 2011. Alla observationspunkter inom det inre kustområdet (Ps) placerades år 2011 i klasserna god, nöjaktig, försvarlig. Observationspunkterna inom det yttre kustområdet (Pu) placerades i klasserna god, nöjaktig.
22 Tabell 4. Klassificeringen av observationspunkterna i havsområdet utanför Jakobstad på basen av vattenkvalitetsresultaten år 2011. Tyyppi/ Piste kok-p kok-n NS a-klo vedenlaatu 2006-10 yht vesimuodostuma 2011 2011 2011 2011 yhteensä 2011 Ps Prs edusta 51 22 990 2,4 1,8 hyvä välttävä Ps Prs edusta 52 16 880 2,3 4,1 tyydyttävä tyydyttävä Ps Prs edusta 53 10 505 1,9 2,7 hyvä tyydyttävä Ps Prs edusta 54 27 1350 1,5 3,3 välttävä??? tyydyttävä Ps Prs edusta 55 24 1190 1,6 2,9 välttävä??? tyydyttävä Ps Prs edusta 61 15 770 3,4 1,7 hyvä tyydyttävä Pu Kallan 62 13 565 2,8 2,3 tyydyttävä tyydyttävä Pu Kallan 64 6 250 3,6 2,6 hyvä hyvä Pu Kallan 65 7 260 3,8 1,7 hyvä hyvä Ps Prs edusta 66 20 750 1,4 7,7 tyydyttävä tyydyttävä Ps Prs edusta 67 17 845 1,4 4,7 tyydyttävä tyydyttävä Pu Kallan 71 15 625 3,3 3,2 tyydyttävä tyydyttävä Pu Ukpyy ulko 73 7 270 3,7 3,3 hyvä hyvä Pu Kallan 75 7 230 4,5 3,3 hyvä hyvä Ps L-saaristo 78 12 575 1,9 1,4 hyvä tyydyttävä Ps Prs edusta 79 19 750 1,6 4,1 tyydyttävä tyydyttävä Luokituksen värisymbolit (Vuori ym 2009) erinomainen hyvä tyydyttävä välttävä huono Tyypit Ps Bottenvikens inre kustområden Pu Bottenvikens yttre kustområden Kuva 19. Vattenkvalitetsparametrarna för den ekologiska klassificeringen på basen av materialet från 2011. Kuva 19. Vattenkvalitetsparametrarna för den ekologiska klassificeringen på basen av materialet från perioden 2006-2010.
23 Jämförelseperioden 2006 2010 I tabell 4 och figur 20 presenteras placeringen av observationspunkterna från samkontrollen av havsområdet utanför Jakobstad i klasserna utmärkt dålig i den ekologiska klassificeringen. Observationspunkterna är klassificerade på basen av vattenkvalitetsmaterialet från perioden 2006 2010. Det yttre kustområdets (Pu) observationspunkter P64 och 65 samt P73 och 75 placerades i klassen god och alla observationspunkter, förutom P51, inom det inre kustområdet (Ps) placerades i klassen nöjaktig. Punkt P51 placerades i klassen försvarlig på grund av de höga näringshalterna under vintern. I helhetsevalueringen för klassificeringen av kustvatten som gjordes år 2009 (LSU 2009), klassades vattenförekomsten Kallan som nöjaktigt, och vattenförekomsten havsområdet utanför Jakobstad endast i klassen försvarlig tydligen till en del på grund av bristfällig utgångsmaterial. 5 Fiskerikontrollen Årlig insamling av uppgifter Uppgifter om antalet fiskare och fångstredskap samt om fiskfångster insamlades enligt kontrollprogrammet via Norra svenska fiskeområdet, som har insamlat uppgifterna från fiskelagen i Jakobstad och Larsmo. I det följande presenteras ett sammandrag av 2011 års uppgifter för havsområdet från Vestersundsby, Kyrkoby, Pörkenäs, Larsmo och Eugmo fiskelag (Wistbacka 2012, bilaga 6). Antalet fiskare på området var år 2011 611 personer. Av dessa var 44 yrkes- eller binäringsfiskare enligt TE-centralens statistik. I Larsmo var antalet yrkesfiskare 19, i Eugmo 15 och i Vestersundsby 10. Det var färre fångstredskap på området än föregående år, men fångstmängden var större än året tidigare. Som fångstredskap användes främst 35 45 mm:s nät. Dessutom fiskades med ryssjor, sikfällor, gäddsaxar och lakkrokar samt olika typer av spön och katsar. Under år 2011 användes mindre antal nät, ryssjor, kastspön och katsar men en del mera sikfällor, krokar och saxar jämfört med föregående år. Ingen statistik över metspön gjordes år 2011 (tabell 5). Tabell 5. Redskap, som användes i havsområdet utanför Jakobstad och Larsmo åren 2004 2011 (Wistbacka 2004 2012). Pyydykset/ Redskap 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 verkko/nät 2 159 2 131 2 583 2 753 2 262 1 968 1 831 1 239 rysä/ryssjor 161 118 81 105 125 71 73 72 siikaloukku/sikfällor 22 31 39 35 27 24 25 25 koukut & sakset/krokar & sax 288 322 197 313 75 43 54 105 ajoverkko/flytnät 0 0 3 3 0 0 50 10 nuotta/not 0 0 0 0 0 0 0 Inte medd. pitkäsiima/långrävar 1 0 0 0 0 1 1 1 heittovapa/kastspön 44 45 109 135 > 72 67 73 38 onki/mätspö >100 >100 > 15 Inte medd. Inte medd. Inte medd. katiska/katsar 45 90 79 89 52 63 45 26