Kommande skatteförslag Finansminister Magdalena Andersson Biträdande finansminister Per Bolund 27 mars 2015
2 Betydande samhällsutmaningar för Sverige Prioritering Problem 1 Jobb ~400 000 arbetslösa Unga saknar vägar in i jobb Bostadsbrist försämrar arbetsmarknadens funktionssätt 2 Skola Fallande Pisa-resultat Allt färre lämnar grundskolan med gymnasiebehörighet 3 Miljö 14 av riksdagens 16 miljömål uppnås inte Klimatutmaningen en ödesfråga
3 Många år av underskott gör att åtgärder måste finansieras Finansiellt sparande, utfall Procent av BNP 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0-1,0-2,0-3,0 3,3 2,0-0,7 0,0-0,1-0,9-1,4-2,1 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Behov av att återställa hållbarhet i de offentliga finanser Därför måste reformer i närtid finansieras krona för krona Källa: Finansdepartementet, Dec14
Skatteförslag i vårändringsbudgeten
5 De nedsatta socialavgifterna för unga slopas i två steg De nedsatta socialavgifterna för unga är en ineffektiv och dyr åtgärd för att skapa jobb Nedsättningen föreslås därför slopas i två steg (reducerad nedsättning från 1 augusti 2015, nedsättningen slopas helt under 2016) Förslaget beräknas öka skatteintäkterna med 5,49 mdkr 2015
6 Slopad nedsättning av socialavgifterna för unga har brett stöd Expertmyndighet Kommentar IFAU ett svagt instrument för att påverka sysselsättningen Finanspolitiska rådet ESV Arbetsförmedlingen Riksrevisionen...en dyr & ineffektiv åtgärd. minskar kostnaden för anställningar som i hög grad skulle blivit av ändå förordar istället insatser som är temporärt utformade & som direkt riktar sig till de ungdomar som vill ha arbete och saknar anställning ett märkligt sätt att hantera statliga pengar KI på längre sikt bedöms sysselsättningseffekterna bli små i den svenska ekonomin.
7 Övriga inkomstförstärkningar i vårändringsbudgeten Höjd skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer (104 mnkr 2015) Slopat RUT-avdrag för läxhjälp (20 mnkr 2015) Höjda miljöskatter på naturgrus och bekämpningsmedel (11 mnkr 2015)
8 Offentligfinansiella effekter av förslag i vårändringsbudgeten, mdkr Förslag 2015 2016 2017 2018 2019 Nedsatta socialavgifter för unga slopas i två steg 5,49 15,76 18,34 18,10 17,98 Slopad läx-rut 0,02 0,05 0,05 0,05 0,05 Höjd skatt på termisk effekt 0,10 0,25 0,25 0,25 0,25 Övrigt 0,02 0,03 0,03 0,03 0,03 Summa 5,63 16,09 18,67 18,43 18,31
Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2016
Förslag som remitteras inför BP16 Finansdepartementet remitterar ett antal PM med skatteförslag inför budgetpropositionen för 2016 Det handlar bl.a. om att skapa tidsmässigt utrymme för lagrådsgranskning av förslagen Förslag och utformning i budgetpropositionen för 2016 blir beroende av de överläggningar som förs i det slutliga arbetet med denna, vilket också kan innebära att andra skatteförslag läggs Vänsterpartiet har inte tagit ställning till de förslag som nu remitteras
11 Större förslag som remitteras 1 Justeringar av RUT & ROT 2 Förändrad schablonavkastning på ISK och kapitalförsäkring 3 Ändrad beskattning av drivmedel
1 Justeringar av RUT och ROT 12 Justeringar av RUT Maximal skattereduktion ( taket ) Halveras till 25 000 kronor för personer som inte har fyllt 65 år Subventionsgrad Oförändrad Avgränsning Matlagning exkluderas, begränsningar för städarbete eller annat rengöringsarbete Ikraftträdande 1 januari 2016
1 Justeringar av RUT och ROT 13 Justering av ROT Maximal skattereduktion ( taket ) Oförändrad Subventionsgrad Ändras tillbaka till 30 % Avgränsning Oförändrad Ikraftträdande 1 Januari 2016
1 Justeringar av RUT och ROT 14 Justerad subventionsgrad i ROTavdraget: motiv Kostnaderna skenar: beräknades vid införandet 2009 till 3,6 mdkr samma år, förväntas bli ca 17 mdkr 2014 (en ökning med ca 2 mdkr från 2013) Tidigare ROT-avdrag: 30 % subventionsgrad Sverige i stort behov av nybyggnation regeringen presenterade nyligen åtgärder för fler hyresrätter
1 Justeringar av RUT och ROT 15 En dyr skattereduktion Minskade skatteintäkter till följd av ROT-avdraget Beviljat belopp, mdkr, löpande priser 18 16,9 16 14 12 12,4 13,3 13,7 14,9 10 9,6 8 6 4 Beräknad kostnad för 2009 vid införandet: 3,6 2 0 0,4 1,0 0,5 0,9 1,1 0,5 1,0 1,2 Källa: Skatteverket, SCB, Skatteverkets
1 Justering av RUT och ROT 16 Finanspolitiska rådet Det är osäkert om ROT-avdraget verkligen bidrar till högre samhällsekonomisk effektivitet [ ] Det finns enligt vår mening skäl att pröva om ROTavdrag ska finnas kvar även när konjunkturen vänder uppåt. Finanspolitiska rådets rapport 2010
17 Spektakulära påståenden om ROT-avdraget Myt 1: ROT-avdraget är självfinansierande Finansdepartementets beräkningar pekar på att självfinansieringsgraden kan vara så låg som 10 procent Myt 2: Tusentals jobb försvinner Myt 3: Vita jobb blir svarta Skatteverket säger att de allra flesta skulle fortsätta köpa vitt med lägre ROT-avdrag
Förändrad schablonavkastning på ISK 2 18 och kapitalförsäkring Skatteuttag på ISK och i kapitalförsäkring baseras på statslåneräntan Statslåneräntan styr skatteuttaget för kapitalförsäkringar och investeringssparkonto (ISK) ISK infördes 2012, kapitalförsäkringen har funnits sedan en lång tid tillbaka ISK och kapitalförsäkring beskattas genom att kapitalunderlaget multipliceras med statslåneräntan föregående år denna schablonintäkt beskattas med 30 %
2 Förändrad schablonavkastning på ISK och kapitalförsäkring ISK och kapitalförsäkringar beskattas historiskt lågt idag 19 Statslåneränta den 30 november respektive år Procent 4,5 4,0 3,5 ISK-förslag lämnas (sep 2011) 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 nov-05 nov-06 nov-07 nov-08 nov-09 nov-10 nov-11 nov-12 nov-13 nov-14 nov-15? Källa: Riksgälden
2 Förändrad schablonavkastning på ISK och kapitalförsäkring 20 Förslag Schablonintäkten på investeringssparkonto (ISK) och skatteunderlaget för kapitalförsäkring höjs genom att kapitalunderlaget multipliceras med statslåneräntan (SLR) + 0,75 % Ett golv sätts vid 1,25 % Förändringarna väntas förstärka de offentliga finanserna med 2,0 mdkr per år
2 Förändrad schablonavkastning på ISK och kapitalförsäkring Även med föreslagen förändring blir beskattningen av ISK och kapitalförsäkringar låg 2012 2013 2014 2015 2016 Kapitalunderlag 100 000 100 000 100 000 100 000 100 000 Statslåneränta (nov föregående år) 1,65 % 1,49 % 2,09 % 0,9 % 1,34 %* Skatt 495 kr 447 kr 627 kr 270 kr 402 kr * Baserat på SLR 2015-03-13 +0,75 % 21 Källa: Egen beräkning
Litauen Slovakien Island Spanien Portugal Rumänien Frankrike Tyskland Belgien Tjeckien Luxemburg Norge Polen Sverige Österrike Euroområdet Lettland Irland EU 28 Ungern Storbritannien Estland Cypern Malta Bulgarien Finland Grekland Nederländerna Kroatiens Italien Slovenien Danmark 3 Ändrad beskattning av drivmedel De svenska miljöskatterna har minskat som andel av BNP och ligger under genomsnittet i Europa Intäkter från miljöskatter Procent av BNP 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Intäkter från miljöskatter i EU 2013 Procent av BNP 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 22 Källa: Finansdepartementet, Eurostat
1990 1994 1998 2002 2006 2010 2014 2018 2022 2026 2030 2034 2038 2042 2046 2050 3 Ändrad beskattning av drivmedel 23 Nuvarande styrmedel leder till marginell minskning av fossil energi i transportsektorn Fossil energianvändning TWh 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Den förra regeringen antog en långsiktig prioritering om en fossiloberoende fordonsflotta 2030 Med idag beslutade styrmedel och åtgärder prognosticeras en marginell minskning av fossilenergianvändningen i sektorn de kommande 30 åren Ytterligare åtgärder krävs Utfall Prognos med idag fattade beslut Källa: Trafikverket
3 Ändrad beskattning av drivmedel 24 Det fallande bensinpriset har försvagat omställningstrycket i transportsektorn Bensinpris Kronor 16,00 15,50 15,00 14,50 14,00 13,50 13,00 12,50 Bensinpriset har fallit kraftigt de senaste året Detta minskar ytterligare omställningstrycket i transportsektorn 12,00 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Källa: WEO
3 Ändrad beskattning av drivmedel 25 Förslag Regeringen föreslår höjd energiskatt på: bensin med 44 öre/l (motsvarar 19 öre/kg i koldioxidskatt) diesel med 48 öre/l (motsvarar 17 öre/kg i koldioxidskatt) samt full kompensation för diesel inom jord- och skogsbruk biodrivmedel i motsvarande grad samt för att åtgärda överkompensation från 2014 (EU-krav) Förslaget väntas förstärka de offentliga finanserna med 4,14 mdkr 2016 Förslaget beräknas medföra en höjning med bensinpriset på 0,55 kr/l med förändringen skulle bensinpriset idag fortfarande vara ca 0,60 kr lägre än för ett år sedan För de allra flesta privatbilister innebär förändringen en kostnadsökning på mindre än 50 kr/mån
26 Övriga förslag som remitteras Nya förslag: Anpassning av investeraravdraget till nya EU-riktlinjer (17 mnkr/år) Begränsning av möjligheten att använda märkt olja i båtar (4 mnkr/år) Förändrat undantag från skatteplikt för el från förnybara källor (47 mnkr 2016 halvårseffekt) Förslag i den av riksdagen beslutade budgeten för 2015: Höjd koldioxidskatt för uppvärmningsbränslen inom vissa sektorer Höjning av förseningsavgifterna och kontrollavgifterna enligt skatteförfarandelagen
27 Offentligfinansiella effekter av förslag som nu remitteras inför BP16, mdkr Förslag 2016 2017 2018 2019 RUT-avdrag (halverat tak under 65 år + slopad matlagning m.m. 0,08 0,08 0,08 0,08 ROT-avdrag 5,69 5,69 5,69 5,69 ISK/Kapitalförsäkringar 2,00 2,00 2,00 2,00 Ändrad beskattning av drivmedel 4,14 4,53 5,42 6,34 Övrigt (ej tidigare aviserat) 0,07 0,12 0,12 0,12 + förslag i den av riksdagen beslutade budgeten för 2015
Kommande skatteförslag Finansminister Magdalena Andersson Biträdande finansminister Per Bolund 27 mars 2015
APPENDIX
Genomsnittlig reduktion per användare, kr Andel användare 1 Justering av RUT och ROT 30 Andel ROT-användare och genomsnittligt belopp för olika inkomstgrupper ROT-avdrag 2013 per inkomstgrupp Andel användare, kronor 30 000 0,6 25 000 0,5 20 000 15 000 10 000 5 000 0 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Andel användare Inkomstgrupp Genomsnittlig reduktion per användare Källa: SCB