FÖRNYELSEBAR ELKRAFT ÄR EN MÖJLIGHET FÖR SAMHÄLLET FÖRUTSATT ATT ELNÄT, KUNDER OCH MYNDIGHETER KLARAR DE NYA UTMANINGARNA



Relevanta dokument
Det unika smarta elnätet. Why Smart Grids are unique

For testing and focusing

Nya möjligheter med el i framtiden

Jenny Miltell, Smarta elnät ABB gör det möjligt

Bioenergi Sveriges största energislag!

Så påverkas energisystemet av en storskalig expansion av solel

Skånes Energiting tisdag 11 april, 2013 Malmömässan i Hyllie. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH

Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems

Näringslivstillväxt inom vindenergin. Matthias Rapp Svensk Vindenergi

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö Pathways to Sustainable European Energy Systems

NEPP fredag 14 juni, 2013 Klara Strand. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic

Vindkraftens roll i omställningen av energisystemet i Sverige

Globala energitrender, klimat - och lite vatten

Utveckling av energimarknader i EU. politik och framgångsrika medlemsstater

Vilka förväntningar kan vi ha på solceller? Sara Bargi Energimyndigheten

Hållbart Energisystem Smarta Elnät

vilken roll kommer vindenergi att spela i det svenska energisystemet? hur många TWh kommer att produceras 2050? och var kommer det att byggas?

SolEl som en del av det Smarta Elnätet och det Aktiva huset

ENERGY Professor Elisabeth Rachlew. Global and Swedish Trends in Energy Supply and Energy Use. Energirike Haugesund, 5 aug.

Kostnadseffektiva val av bränslen i transportsektorn koldioxidmål Finansierat av Vinnova

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall

Teknik- och kostnadsutvecklingen av vindkraft - Vindkraften Viktig Energikälla -

Framtidens flexibla energisystem Städer som tillväxtmotorer 17 nov Birgitta Resvik Ansvarig för samhällskontakter Fortum Corporation

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel

Vattenkraften har en centrala roll i kraftsystemet

När blir det elbrist i Europa och Sverige? Fredrik Dolff, Västra Götalandsregionen Staffan Jacobsson, Chalmers

Hur kan elmarknaden komma att utvecklas?

Utbyggnad av solel i Sverige - Möjligheter, utmaningar och systemeffekter

Energimarknaden 2030 Några funderingar med svenskt perspektiv

Elen och elsystemet spelar en allt mer central roll i omställningen av energisystemet

Norden - Världens mest hållbara och konkurrenskraftiga region

Energiomställning i Sverige: Utmaningar och möjligheter vid 100% förnybar elproduktion Umeå Universitet 11 februari 2016

Utmaningar och möjligheter vid 100% förnybar elproduktion

Utmaningar och vägval för det svenska elsystemet

Visst finns det mark och vatten för biobränslen!

Celsius - konkurrenskraftig och hållbar fjärrvärme och fjärrkyla till Europas städer.

Kan sol-el spela någon roll i det svenska energisystemet? Linus Palmblad Handläggare, Energimyndigheten

Utvecklingsvägar för Europas energisystem

A VIEW FROM A GAS SYSTEM OPERATOR. Hans Kreisel, Weum/Swedegas Gasdagarna, 16 May 2019

Den här presentationen kommer att handla om något som numer är ett hett ämnesområde nere på kontinenten nämligen power-to-gas eller på svenska

Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad. Siemens AG All rights reserved. Sector Infrastructures & Cities

Johan Söderström, ABB Sverige, Ett hållbart energisystem nära användarna med fokus på förnybar energi är möjligt idag

NEPP - North European Energy Perspectives Project

Energiforskningens roll i klimatfrågan exempel från Chalmers

Lågtemperaturfjärrvärme i nya bostadsområden P i samverkan med Växjö kommun, Växjö Energi AB och Växjö-bostäder AB

Varför Vind? GENERAL PRESENTATION

Varför ett nytt energisystem?

Är passivhus lämpliga i fjärrvärmeområden?

Balansering av elsystemet - nu och i framtiden

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

Vägval el en presentation och lägesrapport. Maria Sunér Fleming, Ordförande Arbetsgrupp Användning

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

Omställningen av energisystemet och digitalisering Energiforsks Digitaliseringsprojekt, Workshop 20e mars, Sthlm. Thomas Unger, Profu

Integration av vindkraft och behov av framtida nätutbyggnad. Ulf Moberg, Teknisk Direktör

Köparens krav på bränsleflis?

Kjell Jansson VD, Svensk Energi

Vägen mot 100% förnybart Vart står vi idag?

Past 60 weeks. Prior period. 10 resp 90% probability, Past 60 weeks. Prior period. Max/min. Average,

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

Fokus för WWFs svenska energiarbete idag

Nya flöden i lokala elnät Trender och perspektiv. Peter Blomqvist & Thomas Unger, Profu

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät

Per Halvarsson, ABB ABB Hur blir innovationer affärer? ABB Group October 1, 2013 Slide 1

Till vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik & Automation

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar?

Fuel for thought energi, transporter och nollutsläpp 2050 LARS J. NILSSON - MILJÖ- OCH ENERGISYSTEM, LUNDS UNIVERSITET

El från förnybara källor. Den nya torktumlaren

Vindkraften en folkrörelse

Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation

Solekonomi. Mot en solekonomi. Avancerad energiproduktion Energieffektiv produktion och/eller låga utsläpp

Öresundsverket möjliggör morgondagens elsystem. Carl-Johan Falk Plant Manager

v a r f ö r? v a d ä r t e k n i k e n b a k o m? h u r f o r t k o m m e r d e t a t t g å? v a r s t å r s v e n s k i n d u s t r i?

Kraftläget bildsvit 2, svensk text

Kraftläget bildsvit 2, svensk text

Kraftläget bildsvit 2, svensk text

Kraftläget bildsvit 2, svensk text

Kraftvärmens roll i framtidens energisystem. Per Ljung

Vem tar ansvar för klimatet? Västsvenska Miljörättsföreningen Näringslivets Miljöchefer Mars Thomas Sterner Nationalekonomi

Ett energisystem med större andel vindkraft. Johnny Thomsen, Senior Vice President Product Management Vestas Wind Systems A/S

Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation

Hur investerar vi för framtiden?

Olika uppfattningar om torv och

SOLENERGI Verklighet eller önskedröm..!?

%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL. om näringslivets syn på energiforskning

Ny vår för solel? Jan-Olof Dalenbäck Professor o. profilledare Chalmers tekn. högskola Sekr. Svensk Solenergi

KTH Sustainability Research Day 100 procent förnybar elproduktion: Från omöjligt till main stream

Vattenfalls FoU - innovation för ett energilandskap i förändring. Dr. Karl Bergman, Vice President R&D Projects ELMA

En strategi för Energimyndighetens samlade vindarbete

Hållbara transporter. Anders Bylund. Unrestricted Siemens AG 2016

Stor potential för effektivisering. förnybar energi

Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation

Hur blåser vindarna. Potential, vad kan man göra, vad får man plats med och tekniska möjligheter. Power Väst - Chalmers, 5 september 2014

Making electricity clean

Bränslen/energi. Bensin Diesel Naturgas Fordonsgas 50/50 Biogas El Sol, vind och vatten

PM till Villaägarna. Februari 2011 FÖRMÖGENHETSÖVERFÖRING OCH UTSLÄPPSHANDEL

HUR UTVECKLAS ELPRISERNA? Lina Palm, Energidirektör Skogsindustrierna

Energiförsörjningens risker

Transkript:

FÖRNYELSEBAR ELKRAFT ÄR EN MÖJLIGHET FÖR SAMHÄLLET FÖRUTSATT ATT ELNÄT, KUNDER OCH MYNDIGHETER KLARAR DE NYA UTMANINGARNA Bild 1

Innovasjon og nettutvikling Stig Göthe, Power Circle, Vindforsk, IEAs ENARD Det unika smarta elnätet Vi behöver energi och känner för klimatet. Vi går mot ökad elanvändning, men vi har lite olika förutsättningar och vi har många nya lösningar, som kräver mycket nytänk i elnäten, men också för samhället i stort. Bild 2

Homo Sapiens eller Den tänkande människan behöver energi i likhet med allt liv Uppstod i Afrika? Ut ut Afrika Här står vi ca 8000 släktled senare Källa : Allt om Vetenskap och Wikipedia Bild 3

Energi för mat Kroppen behöver ~ 2200 kcal/dag (vid hårt arbete mer) 1 kcal=4,2 kj; 2200 kcal x 4,2 kj = 9 200 000 Ws, dvs 2,56 kwh per dag, ibland mer om vi arbetar mycket. + energi för matlagning. Energiåtgången beror av möjligheterna Fattigas system = låg verkningsgrad Rikas bättre 3 kwh/dag gör 1 100 kwh/år i ätbar form Matens energi och pris En brödbit 0,2 kwh 0,5 Euro/kWh Bacon 0,4 kwh/100g 0,7-1 Euro/kWh Potatis 0,1 kwh/100g 1 Euro/kWh Yoghurt 2 dl = 0,2 kwh 6 Euro/kWh 1 glas rött vin 0,15 kwh 10-20 Euro/kWh Dagens människa har balansproblem uttag intag Effekt 1 2kW 2-4 kw Bränsle wood/coal electricity verkningsgrad < 20% > 80% Behovet hos kund förvånansvärt lika Att motionera bort 1 kwh tar 3-6 tim och med 75 kr/tim på gymmet, 20-40 /kwh. Både in- och uttag styrs nu av affärsmän. Copyright Power Circle, research och bildbearbetning genom konsult Bild 4

Den moderna människans kräver mer energi, som beror av teknik och innovationer Människan vill också ha kraft för att flytta sig, göra saker, m.m.! Tidslinjen 1800 1850 1900 1950 2000 År Mänskliga trampverk Häst o oxdrivna verk förbränningskraft Värme-ångkraft Direktdrivna vindverk Direktdrivna vattenverk Elkraft Copyright Power Circle, research och bildbearbetning genom konsult Bild 5

Finns det gränser?. Ja naturligtvis. dess miljö vill se växter och djur Expansion & efterfrågan ekonomi samhälle människor Source: Google Earth Just nu (eller var det tills igår?) mäts begränsningen i CO 2 Copyright Power Circle, Research och bildbearbetning genom konsult Bild 6

IEA world energy scenario baseline + blue map to cope with CO 2 Talking Gt CO 2 The necessary reduction - 20% - 50% Source: IEA World Outlook Blue map Bild 7

Hur olika - eller lika - är världens satsningar? Vi behöver alla energi, men somliga har bättre tillgång än andra 1. Miljoner har elekricitet, 2. 25-30 % har alltför lite (brown-outs and load shedding) 3. 20-30 % har ingen el alls. Bild 8

Innovasjon og nettutvikling Det unika smarta elnätet Vi behöver energi och känner för klimatet. Vi går mot ökad elanvändning, men vi har lite olika förutsättningar och vi har många nya lösningar, som kräver mycket nytänk i elnäten, men också för samhället i stort.

En svensks energibehov I ätbar form El i hushåll Värme Bilkörning Summa 1 500 kwh/pers 2 000 kwh/pers (antag 4 pers i hushållet) 4 000 kwh/pers (antag 16 000 kwh och 4 pers i hush) 500 kwh/pers (2000 mil och 4 pers i hushållet, en bil) 6-8 000 kwh/ pers Tillkommer fritid och nöjen? samt samhället? (= administration, kontor, infrastruktur..) och industrin? (=samlad svensk ind. uktion Totalt (exkl mat) ca 40 000 kwh/pers varav ca 15 500 kwh som elenergi Bild 10

Sweden has changed dramatically This becomes electricty Ca 15 % of final usage oil coal Hp in Distr h nuclear. brutto Natural g Bio water wind The total energy supply of Sweden 1970 2011 Few CHPs in industry and for district heating Incl conversion losses Final usage Conversion losses Well established CHP in industry and for heating with > 80% bio + 10 % bio in transportsector This becomes electricity ~ 37 % of final usage Källa Energimyndigheten med bearbetning av Power Circle Bild 11

US Electricity consumption as part of total energy 1975 2009 The same gain of market for electricity 35,00 % 30,00 % 25,00 % 20,00 % 15,00 % Electricity share is up, from 10 % to 25 % 10,00 % 5,00 % Share of electricity in energy consumption 0,00 % Source: DOE and US statistics Bild 12

Vad händer då i Kina? Kina bäst och värst. Var 4:e vecka byggs 1000 MW vindkraft Var 3:e vecka byggs 1000 MW vattenkraft Varje vecka byggs 1000 MW kolkraft Var 8:e vecka tillverkas 1000 MW solceller Bild 13

Miljoner ton Totala CO-2-utsläpp Kina - USA Kyoto Köpenhamn Källa::BP Statistical Review of World Energy June 2010 Bild 14

Innovasjon og nettutvikling Det unika smarta elnätet Vi behöver energi och känner för klimatet. Vi går mot ökad elanvändning, men vi har lite olika förutsättningar och vi har många nya lösningar, som kräver mycket nytänk i elnäten, men också för samhället i stort.

Economy and carbon levels Selected countries GDP per capita + CO 2 outlet per cap with World references 45,0 40,0 35,0 30,0 GDP/cap in US$x1000 CO 2 outlets in ton/cap NO mellan OECD och världssnitt SWE på ~ världssnitt 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 World OECD China AR AUS BE CR SF FR GE IT JAP NO SP SE UK USA No logical conclusion that catches a link between GDP and pollution within reach Source: IEA key world statistics 2010 Bild 16

Olika förutsättningar driver elsystemutveckling åt lite olika håll! Most urban ~ 50% of world population. Least urban Source: UN and WBCSD 20110224 Bild 17

Innovasjon og nettutvikling Det unika smarta elnätet Vi behöver energi och känner för klimatet. Vi går mot ökad elanvändning, men vi har lite olika förutsättningar och vi har många nya lösningar, som kräver mycket nytänk i elnäten, men också för samhället i stort.

Vad sker med eluktionen nu? Ny Wind 2010 9 300 MW Nya resp ur-drift-tagna År 2009 source: EWEA Bild 19

GW 28 24 20 28 800 År 2010 Europas eluktion har förnyats 2000-2010 220 GW av Europas 820 GW eleffekt är ny. 25 % av elenergin genereras från kolkraft, 26 % från gas, 29 % från kärnkraft och 20 % är förnyelsebar. 16 Men gas och sol ökar kraftigt Vind ungefär det samma 12 År 2009 8 4 0 source: EWEA, Eurelectric Bild 20

Men det sker mycket på elanvändningssidan också! Kunder har många olika ny ukter, apparater och styrtekniker att välja på Ny belysning utvecklas snabbt Nya beteenden och nya förbrukningsmönster Elbilar Värmepumpar hushållsutrustning + lokal solkraft Vindkraft, batterier, m.m. m.m. Kunder kommer att agera och vi måste kunna ta hand om de nya mönstren! Bild 21

Innovasjon og nettutvikling Det unika smarta elnätet Vi behöver energi och känner för klimatet. Vi går mot ökad elanvändning, men vi har lite olika förutsättningar och vi har många nya lösningar, som kräver mycket nytänk i elnäten, men också för samhället i stort.

EPRIs syn på förändringen. Vi får nu betydligt mer komplexa system! (Liknande utsagor och bilder från EU, IEA, G8, m.fl.) Bild 23

Men elenergi existerar ju blott i nuet Elsystemets värdekedja Producenter Elnätaktörer för transporten Kundens område Mätning/måling Mätning/måling Produktion Mätning Mätning Kund Produktion Transmission Regionalnät Distribution Kund Produktion Kund Ständig balansakt Copyright Power Circle, research och bildbearbetning genom konsult Bild 24

I de nya systemen ökar komplexiteten Svårigheterna att säkert hålla balansen ökar också. Mycket nytt händer i båda skålarna. Sv K Produktionen följer efterfrågan Det traditionella elsystemet Reg N Reglersignal Lok N Få och enkla signaler kund kund kund Efterfrågan följer kända mönster Source:SvK + Power Circle Sv K Den konventionella uktionen följer konsumtion + ny uktion. Framtidens elsystem Reg N Svarssignaler Reglersignaler Lok N Massor av olika signaler El bil kund kund kund vp Nya inslag av konsumtion + ny uktion Bild 25

Stora värden finns redan i det befintliga elnätet 25 years Är det en föreller nackdel? 25 years Kanske för tidigt att svara, men problematiken måste hanteras Copyright Power Circle, research and presentation by konsult Bild 26

Förnyelsebar kraft är variabel och koncentrerad till vissa områden. Vattenkraft som utjämningskraft är intressant. Vind Vattenkraft med magasin Storskalig solkraft Copyright Power Circle, Research och bildbearbetning genom konsult Sådant driver behovet av nya transmissionsnät Bild 27

Men Nordens ev. export av miljöel har har bara delvis uppmärksammats i Bryssel! EU Commission: Energy Infrastructure Package. Export av CO 2 -snål el från hela Norden är inte ett prioriterat område för EU The new highways will have to take account of existing and future surplus areas, such as France, Norway or Sweden, and the complexity of the existing Central European North-South transmission corridor bringing surplus electricity from the North through Denmark and Germany to Southern German and Northern Italian deficit areas (page 41) Bild 28

Det finns flera exempel på nätplaner från Europas tankesmedjor Men möjligheterna för vindkraftexport från norr om 60:e breddgraden ser ingen just nu??? New EU interconnections up till 2020 New lines/grids for off-shore wind Source : EU vision Nov 2010 Att nå framgång i byråkratin är också viktigt för att lyckas Bild 29

Innovasjon og nettutvikling Det unika smarta elnätet Vi behöver energi och känner för klimatet. Vi går mot ökad elanvändning, men vi har lite olika förutsättningar och vi har många nya lösningar, som kräver mycket nytänk i elnäten, men också för samhället i stort. Bild 30

Elutveckling 1909-2009 Skala TWh/år och systemet mot 2030 à 50 Ser vi de nya pionjärerna? Släpper vi fram dom? 150 TWh 125 TWh 100 TWh 75 TWh 50 TWh 25 TWh Tidiga innovatörer T.ex. Jonas Wenström 1855-93 Mer Vindkraft, Solkraft, Bio och kanske Kärnkraft Mer Smartgrid, mer Nät Mer Elbilar, Värmepumpar och styrbar Förbrukning Mer Handel och Utlandsnät Mer Konkurrens m.m. 1910 1940 1970 2000 Pionjärfas Expansionsfas Marknadsfas Ny pionjärtid - SmartGrid Nations- och samhällsbyggartid Internationalisering o klimat Bild 31

Smart-Grid utvecklar inte bara elkraftsektorns konventionella värdekedja Producentens nya uppsamlingsnät Den traditionella elnätskedjan Kunders och aktörers elnätssegment Här finns många olika lösningar och nya nät och åtskilliga nya aktörer. Markägare, skogsbolag, nya tjänsteföretag, kundkonglomerat, riskkapitalbolag, m. fl. Helhetssynen är Smart-Grid Kundinstallationer för uktion och förbrukning, som utvecklas och styrs av många. T.ex. installatörer, apparattillverkare, telekomsektorn, datasektorn, bostadsföretag, m.fl. Bild 32

IEAs syn på SmartGrids komplexa roll i samhället Bild 33

Slutsatser 1. Elsektorn är kritisk för att kunna leverera klimatmålen 2. Eluktionen måste utvecklas både i ucent- och konsumentledet 3. Mest utveckling krävs nog av elnätet och elhandelssystemet 4. Alla innovativa krafter behöver släppas loss för att klara målen och bibehålla säker drift av systemen 5. Smart-Grid har blivit ett brand (märkesnamn) för energisystemets hela förnyelse Mänskligheten går vidare och har valt ut Elkraft, som ett medel. Nu hänger det på oss i branschen att göra jobbet! Fri bild från Fotoakuten Bild 34