Förnybar energi vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz
Förnybar energi Sol Vind Vatten Biobränsle
Solkraft Solvärme 800 1000 kwh/m 2 V-grad 40 80 % 1 000 5 000 kr/m 2 100 kw kräver 500 m 2 under sommaren och 10 000 m2 under vintern Dyrt och utrymmeskrävande (Använda växthusen) Solel 800 1000 kwh/m 2 V-grad < 15 % 3 10 kr/kwh
Vindkraft 1 TWh 2004 10 TWh 2015 Många storlekar Tillståndsprocess Eftersträvar stora verk och samlade grupper Stor investering Foto: Vestavind AB
Småskalig vattenkraft Kräver rätt läge! Anses vara betydande miljöpåverkan tillståndsprocess, MKB Befintliga vattendomar underlättar men i Skåne finns det bara 80 stycken som tillåter vattenkraft inte aktuellt för de flesta företag Ny vattenkraft kostar 23 36 öre/kwh
Biobränslen Flis Halm Pellets Spannmål Biogas Rapsolja, RME, Etanol Hampa, Rörflen med mera
Flis Oförädlat bränsle Torrflis, skogsflis, salix och RT-flis Fukthalt, struktur och askhalt skiljer Leta flis tidigt
Flis Levereras i bulk - lastbil eller container Lagret bör vara minst dubbelt så stort som tänkt trasportekipage. Ska också klara långhelger och liknande. Lastbilar kräver normalt en stor flisficka Flisfickor är förhållandevis kostsamma men den händige kan göra mycket själv.
Flis Priset varierar med kvalitet, transportavstånd, transportvolym och total förbrukning. Skogsflis ~ 150 kr/mwh RT-flis normalt billigare
Flis 160 140 120 100 kr/ MWh 80 60 40 20 0 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 År
Flis Årsverkningsgrad ~ 80 % Dimensionera för 50 60 % av topplast ~ 90 % av värmebehovet (bostäder) Växthus sannolikt mindre Ackumulator förbättrar systemets prestanda
Halm Oförädlat bränsle Vanligt i Danmark, ovanligt i Sverige Gul respektive grå halm där grå har bättre egenskaper
Halm Inget etablerat bränsle i Sverige Lagerkapacitet och lokal tillgång styr prisbild. Dock billigare än flis. 130 kr/mwh inklusive fältlagring Kräver mer hantering än flis
Halm Komprimerade balar i olika storlekar - balstorlek styr val av halmrivare Lagras vid fältkant, terminal eller på plats Manuell balhantering - lossning, lagring, frammatning
Halm Verkningsgrad ~ 80 % Dimensionera för 50 60 % Använd ackumulator
Pellets Förädlat bränsle Väldefinierade egenskaper Kompakt Mindre transportkänsligt än flis & halm
Pellets Levereras i bulk Lagras i silo eller ficka Lagret bör vara dubbelt så stort som tänkt leverans och klara långhelger
Pellets Priset varierar med transportvolym och total förbrukning Större förbrukare ~ 230 kr/mwh
Pellets 250 200 150 kr/mwh 100 50 0 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 År
Pellets Verkningsgrad 85 % Dimensionera för 65 70 % 95 % av värmebehovet (bostäder) Mindre behov av ackumulator jämfört med flis och halm
Spannmål Naturligt pelleterat Rel. väldefinierade egenskaper Lokal produktion Liten erfarenhet
Spannmål Lagringsegenskaper liknande pellets. Storskalig användning kräver ny eller nygammal infrastruktur Få rena spannmålspannor Bränsleflexibla pannor (flis) Förbränningsegenskaper (verkningsgrad, reglering, slitage) LRF anger ett kvalitetsavdrag på 5-10 öre/kg gentemot flis & pellets
Spannmål Etablerad marknad men inte för energi Priset påverkas av prisbilden på jordbruksprodukter (samt stöd) I begränsad omfattning kan avrens eller sekunda kvalitet vara tillgängligt. 185 kr/mwh (genomsnitt 2004 för havre) 196-210 kr/mwh med kvalitetsavdrag
Spannmål 120,0 100,0 80,0 öre/kg 60,0 40,0 20,0 0,0 jan- 00 jun- 00 nov- 00 apr- 01 sep- 01 feb- 02 jul- 02 dec- 02 maj- 03 okt- 03 mar- 04 aug- 04 jan- 05 Datum
Jämförelse biobränslen 20 18 16 14 12 m3 10 8 6 4 2 0 EO1 Pellets Spannmål Skogsflis Halm 10 000 kwh
Jämförelse biobränslen Bränsle Brutto (kr/mwh) Netto (kr/mwh) DoU (kr/mwh) Totalt (kr/mwh) Flis 150 188 40 228 Halm 130 163 50 213 Pellets 230 271 25 296 Spannmål 196 245 40 285 EO 1 350 412 3 415
Biogas Energigas Består av metan och koldioxid Jämförbar med naturgas Värmevärde 5 8 kwh/m 3 (10 kwh) Metanhalt 50 80 % Beroende på grad av behandling samma användningsområden som naturgas.
Biogas Bakteriell nedbrytning av olika organiska material. Gödsel, avfall, avloppsslam Stora och små anläggningar
Biogas växthus Värme Kraftvärme Koldioxid 300 g CO 2 /kwh (220) Jämn produktion över året svårt att enbart använda för koldioxid? Kostnaden varierar mycket
Biogas 100 kw Råmaterial Nötgödsel Svingödsel Vallensilage Vete Kvantitet 6 250 m 3 = 250 mjölkkor 5 400 m 3 = 3 000 slaktsvin 300 ton ts = 44 hektar 244 ton ts = 38 hektar
Värmepumpar Tar tillvara gratis värme från berg, grundvatten, jord, luft eller ytvatten Drivs normalt av elektricitet Kan leverera upp till 65 o C men gärna lägre
Värmepumpar Värme tas upp vid låga temperaturer Med hjälp av kompressorer höjs tryck och därmed temperatur till önskad nivå. Kompressorns arbete styrs av skillnaden mellan temp in och temp ut Värmefaktorn anger effektiviteten Normalt 2 4 Elpriset har stor betydelse
Värmepumpar Bergvärme 100 200 m djupa borrhål 30 40 W/m Värmefaktor < 3 220 320 kr/m
Värmepumpar Grundvatten 100 200 m borrhål Effektuttag varierar med flöde 300 400 kr/m Värmefaktor > 3 Endast i delar av Skåne
Slutsatser Det finns många alternativ Energiprodukter från jordbruket blir allt vanligare men det är fortfarande begränsat med erfarenheter från större anläggningar Oförädlade bränslen visar på bättre totalekonomi Biogas är framförallt intressant för koldioxidproduktion men också för ren värme Grundvattenvärme kan vara mycket konkurrenskraftigt