Anteckningar från vindkraftmöte 8 november 2011 i Fågeltofta församlingshem

Anteckningar från vindkraftmöte 8 november 2011 i Fågeltofta församlingshem Karin Malmgren från arrangerande Österlen Borta med vinden? hälsade alla välkomna och presenterade kvällens agenda. Henrik Wachtmeister (HW) från föreningen LOBIS (Livskvalitet och boendemiljö i Svalövs kommun ) var förste talare. HW började engagera sig när någon ville bygga vindkraftverk på Söderåsen. HW började med att visa fotomontage som företaget Triventus gjort och som påstås visa hur de påtänkta vind kraftverken skulle synas från HW:s hem. HW lät en oberoende person göra ett nytt fotomontage med samma program och förutsättningar och resultatet blev ett helt annat. Vindkraftverken syns knappt i Triventus version medan de i den oberoende versionen dominerar landskapsbilden. Regeringarna världen över är generösa med subventioner till vindkraft och därför har det blivit rena Klondyke-stämningen bland vindkraftexploatörerna. De ekonomiska incitamenten är stora och lobbyorganisationerna starka. Ett kraftverk på 2 MW ger 2 miljoner i vinst per år. Vindkraftsexploatörerna förskönar därför i sina ansökningar om tillstånd. Tyskland har mycket höga subventioner för vindkraft och kan därför bygga på vindfattiga ställen med 7% utnyttjande. De köper vattenkraft från Sverige för att använda som reglerkraft. Vattenfalls egen livscykelanalys av vindkraft visar att vindkraft ger dubbelt så mycket utsläpp som vattenkraft och kärnkraft tillsammans. Svensk el är idag nästan 100% CO 2 -fri. Ökad andel vindkraft ökar CO 2 -utsläppen. Regeringen har i sin energiöverenskommelse bestämt hur många terawattimmar som vindkraft ska generera och sedan lagt över utförandet på kommunerna. Men i till exempel Svalövs kommun är alla källor som anges vid samrådsmötena statsstyrda från Stockholm. Det görs inga undersökningar eller planer utifrån de lokala förutsättningarna. För att nå regeringens energimål måste minst 6 000 vindkraftverk, mer realistiskt 10 000 verk, sättas upp. Idag har vi 1 800 verk. Regeringen verkar dock ha glömt att dessa verk ska placeras någonstans. 9 av 10 svenskar vill inte bo intill ett vindkraftverk. Forskare världen över menar att det krävs stort avstånd mellan vindkraftverk och bostadshus. En del menar ända upp till tio km. Göran Holm, Sahlgrenska universitetssjukhuset, och Bengt Lindhé, Sveriges Lantbruksuniversitet, har kommit fram till att det krävs minst 2 km avstånd mellan vindkraftverk och bostadshus för att lugn och ro ska kunna bevaras i människors livsmiljö. Om myndigheterna hade tagit hänsyn till kraven på större avstånd hade debatten sett annorlunda ut idag och den medborgerliga acceptansen varit större. Istället slits byar sönder, folk flyttar och det blir segdragna slitningar. Debatten måste föras på riksnivå. Idag finns ingen debatt i rikstidningarna, bara i lokaltidningarna. 1

Det är viktigt att det första vindkraftverket i ett område stoppas. Efter att det första byggts är det väldigt mycket lättare att få tillstånd för fler. Det krävs förebyggande arbete. När vindkraftverken är ett faktum begär ersättning! Exploatörerna söker ofta tillstånd för grupper om sju eller färre vindkraftverk eftersom kommunerna då inte har någon vetorätt. De söker ofta tillstånd för fler verk än de tänkt bygga för att kunna ta bort några och ge sken av att vara lyhörda och hänsynsfulla. HW läste upp några vittnesmål från Hishult. En boende som har 962 m till närmsta vindkraftverk berättar om ett ljud som påminner om en lastbil med ojämn gång. Ett malande ljud som även hörs inomhus. Livsmiljön är totalt förändrad. En boende 1,7 km från vindkraftverk säger att det låter som en lastbil inomhus och de känner sig helt rättslösa. Politikerna klagar på vatten- och kärnkraften när de är nere i 50-60% verkningsgrad men accepterar vindkraftens verkningsgrad som bara är 20-25%. På vindstat.nu kan man se vindkraftens verkningsgrad. Ibland är den så låg som 3%. Vindkraftsexploatören O2 säljer vindkraftsandelar till privatpersoner med löfte om minskade elkostnader. För ett normalhushåll behövs det ungefär 20 andelar à 6 700:- (134 000:-) för att täcka den egna elförbrukningen. Om man tar banklån på den summan går man med förlust varje år ända fram till dess vindkraftverket är uttjänt. HW betraktar detta som ren svindel och har försökt debattera detta med O2 men aldrig fått svar. Exploatörerna lovar lokala jobb. I Hishult har vindkraften resulterat i minus ett jobb, skövlade marker och tomma hus. En fransk undersökning visar att för varje nytt jobb i vindkraftsindustrin förloras 2-3 arbetstillfällen i annan industri. Detta för att vindkraftsel är så dyr att företag måste friställa. Exploatörerna ser ofta till att varje vindkraftsbygge läggs i ett eget bolag även om det till exempel är EON som står bakom. Om vindkraftverket går dåligt kan då bolaget släckas utan att det påverkar ägaren bakom. Kvar står markägaren, och ibland kommunen, med problemet. Det vill säga ett vind kraftverk som måste monteras ner. Att ta ner ett vindkraftverk kan kosta miljoner. Vi lever i en skendemokrati. Kommunernas samrådsmöten är egentligen bara till för att berätta att så här blir det. Människorna kommer sist i miljökonsekvensutredningarna och myndigheterna litar på exploatörernas beräkningar i stället för att göra egna. Sverige sätter upp havskraftverk på land. Samma säkerhetsavstånd gäller oavsett verkens storlek. Det existerar idag ingen tillsyn av vindkraftverk. I Riddarhusets tidning står det att det planeras 25 vindkraftverk på Kronovalls ägor. Stiftelsen har avtal med EON. En deltagare på mötet menade att alla fastighetsägare är ekonomiskt hotade och undrade vad man kan göra åt det juridiskt? Lars från Alestad berättade att både Sjöbo kommun och miljödomstolen(?) sagt ja till att placera 4 st 3MW-verk mitt i nyligen återställda våtmarker och intill bebyggelse. Bullerberäkningarna som medföljer ansökan är gjorda på 1 verk. 2

Efter Henrik Wachtmeisters anförande visades en film om Hishult. Byn som slagits sönder av vindkraften. Nästa talare var Anna och Anders. De bor 470 meter från de två vindkraftverken i Äsperöd. De berättade att innan verken kom upp oroade de sig för ljusen och snurrandet. Nu när verken är uppe säger de att det enda de kan tänka på är ljudet. Ljudet är fruktansvärt. Det låter som ett tåg eller flyg. Exploatören sa att ljudet skulle vara ungefär som ett kylskåp. I Anna och Anders kök överröstar vindkraftverken kylskåpet. Anna berättade att i deras hall är ljudet från vindkraftverken sådant att det känns som om någon slår en på öronen med jämna mellanrum. På grund av hur landskapet ser ut är ljudet ofta värre när vinden blåser från huset. Eolus gjorde fel vid sina bullerberäkningar och de ljudmätningar som gjorts visar att verken låter för mycket. Eolus säger att de ska bromsa verken men det finns ingen som kontrollerar att så sker. Anna och Anders ville att ljudet skulle mätas vid deras hus men det har aldrig gjorts. Istället används källjud som man gör beräkningar på. Men Eolus räknade fel i sina bullerberäkningar och dessutom tar de inte hänsyn till områdets topografi som har stor betydelse för ljudets förflyttning och fortplantning. Nästa mätning sker först om fem år. Anna och Anders uppmanade alla att komma och lyssna själva. De menade att ingen, oavsett ståndpunkt, kommer att säga att ljudet är ok. Eolus menar att störningen är sådan som ska tålas. Det är så få det berör. När det gäller åsynen av verken hjälper det inte att vända sig bort från dem. De speglar sig i fönsterrutorna vilket ger känslan av att allt snurrar och gungar. När Eolus byggde verken placerade de dem inte där de skulle. Dessutom är det ena verket högre än de har tillstånd för. Nu är det på gång med ett tredje verk i Äsperöd. Tomelilla byggnadsnämnd sa nej men Eolus överklagade till Länsstyrelsen. Markägaren bor inte i området. I Tomelilla vindbruksplan som nyligen ställts ut är vindkraftverken utanför Äsperöd felplacerade på kartan. Anna sa att hon var trött på att debatten alltid handlade om för eller emot vindkraft. Kan vi inte bara prata om hur det faktiskt är? Tredje talare var Marck som bor mellan Köpingebro och Glemminge. Han har 7-800 meter till ett vindkraftverk. Marck berättar att verket låter och blinkar och det är det första han ser på morgonen. Han tycker det är skönt att åka iväg till arbetet på morgonen för att slippa ljudet. Han orkar inte vara på fram- 3

sidan av sitt hus när det blåser utan går in eller är på baksidan. Bilen kan stå på tomgång men kraftverket hörs över det. Vindkraftverket är byggt på fel plats och är dessutom inte det verk som det beviljats bygglov för. Verket har inte alla tillstånd klara, t ex miljötillstånd. Vindkraftverket har alltså rätt att stå där men inte att vara i drift. Ingen vill göra något åt det. Marck säger att det enda man kan göra är att överklaga. Men under tiden snurrar verket. Marck gav ett räknexempel: Tänk att ett propellerblad passerar stolpen varje sekund. Det blir 60 svosch-ljud i minuten, 600 svosch på tio minuter. Marck berättade att huset fungerar som ett stetoskop. Ljudet fortplantar sig genom husets material. När han går och lägger sig hör han vindkraftverket som ett dunkande genom sängen och han vaknar oftast med huvudvärk. Marck ställde frågan: Varför ska jag ha det så här när reglerna inte följs? Folk säger att man vänjer sig men det gör man inte. Ljudets rytmhastighet påverkar också. När man ska vila lyssnar man på lugn musik. Svischandets hastighet kan man däremot inte påverka och frågan är hur det påverkar hjärtrytm och stressnivåer. Det röda ljuset från vindkraftverket speglar sig i en vattensamling på åkern och lyser upp huset inuti som ett diskotek. Marck har fått möblera om sovrummet och köpa mörkläggningsgardiner. Han kan inte längre se stjärnorna trots att han bor ute på landet. När skuggorna kommer in i huset studsar de mot en spegel och allt hoppar. Skuggorna syns helt olika beroende på hur marken runt om ser ut. Till exempel förstärker raps skuggorna mångfalt. Marck har ställt frågan om skuggrelä men fick till svar att det var för dyrt. Samtidigt upptäcktes att verket låter för mycket och måste skruvas ner. Men ingen har underlag för eller vet hur mycket det ska skruvas ner. Marck menade att situationen stjäler energi även om han försöker att inte tänka på det. Tycker det känns tråkigt att beklaga sig. Tycker att han bor jättebra om det inte var för ljudet och ljuset. Marck avslutade med att säga: Räkna inte med att reglerna följs! Anne-Maj som bor 398 meter från vindkraftverk berättar att skuggorna upplevs ungefär som när ett lysrör håller på att gå sönder. Det är blinkningar som lyser upp hela huset inomhus. Skillnaden mot lysrör är att det inte går att stänga av. Skuggor från vindkraftverk kan bli kilometerlånga. Maj-Lis som också bor nära vindkraftverk berättar att hennes son inte orkade bo hemma längre så de har fått skaffa mörkläggningsgardiner. Ägaren till verket gjorde en mätning som inte stämde med verkligheten. Men Maj-Lis och hennes familj orkar inte längre överklaga, de har givit upp. I pausen talade Margith Svensson med Henrik Wachtmeister om att eventuellt bjuda in honom till Tomelilla kommun för att få balans på vad som är sak och vad som är exploatörernas lobbying. 4

Nästa talare var Per Wijkman (PW) från föreningen Fri Horisont Österlen. Föreningens område ligger i skärningspunkten mellan Ystad, Simrishamn och Tomelilla kommuner. Där, i ytterkanten av sin kommungräns, har Simrishamn placerat drygt hälften av sina verk, Tomelilla knappt hälften av sina verk och Ystad en fjärdedel av sina verk. Enligt Boverket rekommenderas inte utbyggnad av vindkraftverk om alla synvinklar då upptas av vind kraftverk. Det betonas också att avståndet ska vara stort mellan grupper av kraftverk för att de inte ska upplevas som en enda stor grupp. Det måste undvikas att landskapet ser intaget ut. Föreningen gjorde en liten undersökning bland sina medlemmar och det gav att i genomsnitt ser de 18,5 vindkraftverk från sina hem. 5 av 6 har vindkraftverk i 3 eller 4 väderstreck. PW menar att det räcker inte att vända sig till varje enskild kommun eftersom de inte har någon helhetssyn. Det är den samlade effekten som måste bedömas. Länsstyrelsen ger oerhört vaga svar när det gäller att bedöma avstånd mellan enskilda verk och grupper och det bedöms från fall till fall. De har meddelat att avståndet kan vara 3-5 km eller mer eller mindre. Länsstyrelsen granskar inte ansökningarna, de kontrollräknar inte utan litar på exploatörerna. Det finns ingen kompetens att bedöma ansökningarna. De politiska partierna är oerhört luddiga när det gäller var de står i frågan. Men som politiker har man skyldighet att svara sina medborgare. Föreningen har skickat ut enkät till 25-30 politiker. Endast enstaka svar kom in och då från oppositions- och småpartier. De vid makten hänvisade till vindbruksplaner och riksorganisationer. PW sa att enda sättet att få fullmäktige att lyssna och bli mer lyhörda för medborgarna är att starta ett politiskt parti med vindkraften som enda fråga. Efter talarna följde en frågestund och diskussion. Margith Svensson tog upp enkäten som Fri Horisont Österlen skickat ut. Hon sa att hon fortfarande söker information för att kunna besvara enkäten korrekt. Då undrade en boende i Alestad hur man kan sitta och ta beslut i vindkraftsfrågor om man inte ens kan besvara en enkät? HW menade att vi inte kan kräva att politiker ska kunna allt men en början till kunskap är att komma på ett sådant här möte. Medborgarna måste stötta kommunpolitikerna och ge dem kurage att stå emot regeringsbeslut. Lobbyisterna har massor av pengar och resurser medan vi överlag är okunniga. Det är en stor brist att regeringen delegerat vindkraftutbyggnaden till folk som inte är utbildade i frågan. Per-Martin Svensson sa att allmänheten måste trycka på. Politikerna hinner inte med i utvecklingen och saknar kompetens. Byggnadsnämnden är bakbunden och kan inget göra. HWs råd till kommunpolitiker är att säga: Vi kan inte det här och därför kan vi inte ta beslut. Frågan måste vänta. Alternativt kan man säga: Nu har vi kunskap och vi säger nej till vindkraft. I slutänden är det ändå domstolsbeslutet som gäller men kommunpolitikerna håller sig väl med sina väljare. 5

Anders påpekade att medan annan industri är starkt bullerreglerad med övervakning och kännbara konsekvenser vid överträdelse är vindkraftsindustrin det inte alls. Exploatörerna säger att de börjar med källjudsberäkningar och att det vid behov blir mätning vid hus. Men eftersom källjudsmätningen inte tar hänsyn till topografin blir det fel redan från början. Gerrit Hoogendoorn menade att det måste vara ett minsta krav att man får mätare på sitt hus som bevakar ljudet. Margith Svensson sa: När vindkraften kom trodde vi det var lösningen på allt. Men nu visar forskning att vindkraft inte är så bra och med den kunskapen kan vi bli mer restriktiva. Nu börjar vi få kunskap om konsekvenserna. Enligt HW säger miljödomstolarna att de inget kan göra eftersom regering och riksdag har lagt ett beslut i frågan. Men domstolarna ska döma efter lagar, inte regeringsbeslut. Den lagstiftning vi har idag räcker inte. Den täcker inte människors lidande eftersom det är för diffust. Det hela slutar i rättslöshet och bristande förtroende. Vindkraftverk är inte CE-märkta. Alltså får de enligt lag inte koppas in på elnätet. En åhörare undrade om det är juridiskt rätt av regeringen att besluta om vindkraft på detta sätt? Kan vi vända oss till EU-domstolen? Problemet är att de flesta jurister står på regeringens sida. HW sa att regeringens energiöverenskommelse lägger död mans hand på människors egendom. De som bor nära vindkraftverk kan till exempel inte få byggnadslov för att uppföra ny byggnad. De kan heller inte sälja sina hus till tidigare marknadspris. Det stora problemet är var vindkraftverken ska stå. Regeringen verkar ha glömt att verken ska stå någonstans. Intressant att notera är att det inte står några vindkraftverk på Djurgården i Stockholm. En åhörare menade att vindkraftsmotståndare ofta förlöjligas i media. En annan att vindkraft är stenåldersteknik. Gerrit Hoogendoorn menade att det krävs en mångfald av energislag. Exempelvis är billiga solceller på väg. Han är för vindkraft men inte på olämpliga ställen. Anser att det behövs som komplement till solkraft. Vindkraft är opålitligt, har enbart 20% utnyttjande och ökar våra CO 2 -utsläpp. Vi måste påverka på riksplanet. Karin Malmgren avslutade mötet med att säga att vi på lokal nivå medborgare, tjänstemän och politiker alla sitter i samma båt och att vi måste samarbeta för att stoppa felplacering av vindkraftverk. 19 politiker från Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla och Ystad hade bjudits in personligen. Av dessa kom Margith Svensson (M) och Per-Martin Svensson från Tomelilla. Gerrit Hoogendoorn (MP), Tomelilla, hade inte fått en personlig inbjudan men kom ändå på mötet. 6