Y R K E S P R O V E N T A S I B R U K E S F YRKESPROVEN TAS I BRUK
Utbildningsstyrelsen ISBN 952-13-2769-3 (häft.) ISBN 952-13-2770-7 (pdf) ÖVERSÄTTNING: Kerstin Lindroos-Falck LAYOUT: Kirsti Pohjapelto Dark Oy, Vanda 2006
Y R K E S P R O V E N T A S I B R U K INNEHÅLL 1 YRKESPROV 5 1.1 Vad är yrkesprov? 6 1.2 Varför behövs yrkesproven? 7 1.3 Vad menas med nationellt yrkesprovsmaterial? 9 1.4 De centrala principerna i yrkesprov och de fristående examinas yrkesprov 10 2 YRKESPROVEN SOM ETT SAMARBETE MED ARBETSLIVET 15 5 2.1 Utbildningsanordnarens uppgifter vid genomförandet av yrkesprov 18 2.2 Tillsättande av ett organ och organets uppgifter 21 3 YRKESPROVEN I UTBILDNINGSANORDNARENS LÄROPLAN 27 7 3.1 Gemensam del 28 3.2 Examensspecifik del 30 4 HANDLEDNING OCH STÖD FÖR DE STUDERANDE 5 5. ATT PÅVISA OCH BEDÖMA YRKESKUNNANDET 9 5.1 Planering av yrkesprov 40 5.2 Genomförande av yrkesprov 41 5.3 Bedömning av yrkesprov 42 5.4 Beslut om vitsordet 45 5.5 Omtagning av yrkesprov, höjning av vitsord och rättelse av bedömningen 47 6 DOKUMENTERING AV BEDÖMNINGEN SAMT BETYG 49 6.1 Att spara uppgifterna om bedömningen 50 6.2 Betyg 52 7 KVALITETSSÄKRING AV YRKESPROV OCH YRKESPROVEN SOM ETT LED I UTBILDNINGS- ANORDNARENS KVALITETSLEDNING 5 7.1 Säkring och förbättring av kvaliteten på yrkesprov 54 7.2 Yrkesproven som ett led i utbildningsanordnarens kvalitets- ledning och kvalitetsbedömning 56 7.3 Nationell utvärdering av inlärningsresultat 58 BILAGOR 59
TILL LÄSAREN Handboken Yrkesproven tas i bruk riktar sig till alla som arbetar med yrkesprov och dess syfte är att underlätta ibruktagandet av yrkesproven. Handboken har utarbetats i synnerhet med tanke på de utbildningsanordnare, lärare och företrädare för arbetslivet som planerar, genomför och bedömer yrkesproven. Inom de organ som tillsatts av utbildningsanordnarna kan handboken användas som hjälp när det gäller att fördjupa sig i uppgifter som hör samman med planeringen, genomförandet och övervakningen av yrkesprov. Yrkesproven har varit föremål för utveckling och försök inom ramen för yrkesprovprojekt som finansierats av Europeiska socialfonden (ESF). Erfarenheterna från försöken har nyttjats vid beredning av författningar och ändringar i läroplansgrunderna. De författningar och föreskrifter som anknyter till yrkesprov ingår i handbokens bilageavsnitt (bilaga 1 3). Som bilaga till handboken finns också den rekommendation som staten, kommunerna och de centrala arbetsgivarorganisationerna har utarbetat och som på ett betydelsefullt sätt tar ställning för inlärning på arbetsplatsen och yrkesprov (bilaga 4). Förhoppningen är att rekommendationen sprids till arbetsplatserna och sporrar till att utveckla inlärningen i arbetet och yrkesproven som ett samarbete mellan utbildning och arbetsliv. Yrkesproven har utvecklats och prövats i projekt som fått stöd av Europeiska socialfonden. De erfarenheter av planering, genomförande och bedömning av yrkesprov som inhämtats via projekten har beaktats då handboken skrevs. Handboken har avfattats av sakkunniga vid Utbildningsstyrelsen och Europeiska socialfonden har bidragit med finansiellt stöd. 4
Y R K E S P R O V E N T A S I B R U K 1 YRKESPROV 5
1.1 Vad är yrkesprov? I den läroplansbaserade utbildningen som leder till yrkesinriktade grundexamina är yrkesproven ett led i bedömningen av studerande. Planeringen, genomförandet och bedömningen av yrkesprov regleras av lagen och förordningen om yrkesutbildning (L 601/2005, F 603/2005) jämte ändringar samt av Utbildningsstyrelsens föreskrift (FS 32/011/2005) om grunder för läroplanen och för fristående examina inom den yrkesinriktade grundutbildningen. Yrkesproven är en arbetssituation eller arbetsprocess som utbildningsanordnaren och arbetslivet gemensamt planerar, genomför och bedömer. Under yrkesproven kan de studerande genom praktiska arbetsuppgifter i så autentiska arbetssituationer som möjligt visa hur väl de har tillägnat sig den yrkesskicklighet som krävs i arbetslivet och som fastställs i målen för yrkesinriktade studier i läroplansgrunderna. Yrkesproven medför inga förändringar i de föremål och kriterier för bedömningen som används i dagens läge, utan bedömningen av studerande bygger fortfarande på de föreskrifter som meddelats i läroplansgrunderna. Vid sidan av annan bedömning används yrkesproven för att utvärdera den studerandes yrkeskunnande på arbetsplatsen, vid läroanstalten eller på någon annan plats som utbildningsanordnaren väljer. Inom den utbildning som leder till yrkesinriktad grundexamen utgör yrkesproven ett led i utbildningen och genomförs under hela utbildningstiden. Yrkesprov avläggs för samtliga studiehelheter inom de yrkesinriktade studierna (90 sv), utom när det gäller valfria studier som består av gemensamma studier eller gymnasiestudier. Dessa studier bedöms inte med yrkesprov. Genom utbildningsanordnarens beslut kan yrkesprov avläggas också i fråga om valfria studier (10 sv) om de är yrkesinriktade. För de gemensamma studiernas (20 sv) del avläggs inga separata yrkesprov.! Yrkesprov är arbetssituationer som planeras, genomförs och bedöms av utbildningsanordnaren och arbetslivet gemensamt ger den studerande tillfälle att genom praktiskt arbete visa hur väl han eller hon har tillägnat sig det centrala kunnande som fastställs i målen för yrkesinriktade studier i läroplansgrunderna avläggs under hela utbildningstiden är ett led i bedömningen av de studerande avläggs inom samtliga yrkesinriktade studiehelheter. 6
Y R K E S P R O V E N T A S I B R U K 1 1.2 Varför behövs yrkesproven?! Yrkesproven tas i bruk för att säkra kvaliteten på utbildningen och förbättra kontakterna med arbetslivet förenhetliga bedömningen av studerande och ge respons på de studerandes praktiska yrkesskicklighet underlätta de studerandes övergång till arbetslivet ge utbildningsanordnarna information om hur läroplanerna, undervisningsarrangemangen samt handlednings- och stödåtgärderna fungerar producera information för den nationella utvärderingen av inlärningsresultat. Yrkesproven ur den studerandes perspektiv gör studierna målinriktade förenhetligar bedömningen gör utbildningen mera arbetslivsorienterad och praktiskt inriktad skapar tillfällen att påvisa yrkeskunnandet i praktiken ökar studiemotivationen individualiserar studierna förbättrar sysselsättningen. Yrkesprov som genomförs i olika yrkesprovsmiljöer kräver individuella studieplaner. Studeranden, läraren och arbetsplatshandledaren gör tillsammans upp planerna. Då den studerande deltar i planeringen av yrkesprov får han eller hon klart för sig vilket kunnande som bedöms och vilka kriterier som används vid bedömningen. Detta utvecklar den studerandes förmåga till självvärdering och gör studierna effektivare. Öppenhet i fråga om planeringen av yrkesprov och utvärderingssamtal förebygger konfliktsituationer och undanröjer eventuella oklarheter i anslutning till bedömningen. Vid yrkesproven kommer de studerandes praktiska färdigheter och handlag till sin rätt. På detta sätt blir bedömningsmetoderna mångsidigare. Erfarenheterna visar att de studerande uppskattar den respons som den egna branschens yrkesfolk ger på arbetsplatsen och att detta också stärker de studerandes yrkesidentitet. För en bedömare från arbetslivet vill man visa upp sina bästa kunskaper. Med hjälp av yrkesprovsbetyget kan de studerande också senare påvisa sin yrkesskicklighet då de söker arbete. 7
Yrkesproven ur utbildningsanordnarens och lärarens perspektiv: styr undervisningen och bedömningen i riktning mot läroplansgrunderna och det föränderliga arbetslivets behov gör bedömningen av de studerande och bedömningsmetoderna mångsidigare kräver att lärarna samt lärarna och arbetslivet samarbetar intensivt gör inlärningen i arbetet och annan undervisning målinriktad och praktiskt inriktad hjälper lärarna att upprätthålla sin yrkesskicklighet ger utbildningsanordnaren verktyg för självvärdering och information som grund för utvecklandet av utbildningen. Ibruktagandet av yrkesprov kräver att arbetsplatserna för inlärning i arbetet och läroanstalterna samarbetar samt att utbildningsanordnarna inriktar resurser på en ny typ av undervisning och bedömning. Yrkesproven stöds av undervisning som är periodiserad i omfattande arbetslivsorienterade helheter samt rutiner som medger ett flexibelt nyttjande av lärarnas och arbetsplatshandledarnas kunskaper. Erfarenheterna visar att ibruktagandet av yrkesprov förstärker en studerandebedömning som bygger på föremål och kriterier för bedömningen. I och med yrkesproven lägger bedömningen dessutom tonvikt på arbetslivets behov. Att utbilda arbetsplatshandledarna för att arbeta med bedömning och ge lärarna tillfälle att friska upp sina kunskaper om arbetslivet höjer kvaliteten på yrkesproven och inlärningen i arbetet. Yrkesproven ger information om de studerandes inlärningsresultat. Utifrån informationen kan man sluta sig till om undervisningen ger tillräckliga kunskaper som är relevanta ur arbetslivets synvinkel. Självvärderingsprocessen bör planeras så att den inhämtade responsen utnyttjas vid utvecklandet av utbildningen. Yrkesproven ur arbetslivets perspektiv: gör det möjligt att inverka på hurdana arbetstagare som utexamineras i branschen säkerställer yrkeskunskaperna hos de arbetstagare som utexamineras inom branschen och garanterar att utbildningen stämmer med arbetslivet underlättar vid rekrytering och inskolning garanterar att olika läroanstalter håller samma kvalitet på yrkesutbildningen innebär en utmaning för arbetskollektivet när det gäller inlärningen. För arbetslivet är det av vikt att kvaliteten på yrkesutbildningen säkras och att de studerandes yrkeskunskaper bedöms på ett tillförlitligt sätt. Det intensivare sam-
Y R K E S P R O V E N T A S I B R U K 1 arbetet med läroanstalterna ökar möjligheterna att inverka på yrkeskunnandet hos de studerande som tar steget ut i arbetslivet. Responsen från arbetslivet har redan nu bidragit till att allt mer arbetslivsorienterade lösningar har tagits i bruk inom undervisningen. Det yrkesprovsbetyg som den studerande får efter avlagda yrkesprov visar förutom vitsordet också vilka slags yrkesprov den studerande har avlagt och var de har avlagts. Då de studerande söker arbete går det att utifrån yrkesprovsbetyget mer exakt än tidigare slå fast vilket slags kunnande de studerande besitter. Tack vare yrkesprov som genomförts på basis av nationella yrkesprovmaterial kan arbetsgivarna också lita på att de vitsord som olika läroanstalter ger för yrkeskunnandet är sinsemellan jämförbara. Planeringen av inlärning i arbetet och yrkesprov förutsätter en analys av verksamheten på platsen för inlärning i arbetet. Enligt de erfarenheter som inhämtats från utvecklingsprojekten ger diskussionerna mellan företrädarna för arbetslivet, lärarna och de studerande upphov till idéer för hur arbetsgemenskapen ska utvecklas. Yrkesprov på arbetsplatsen har också sporrat arbetskollektivet till att fördjupa och fräscha upp sina egna kunskaper. 1.3 Vad menas med nationellt yrkesprovsmaterial? Nationella yrkesprovmaterial har utarbetats för alla yrkesinriktade grundexamina på basis av den gällande läroplanen och grunderna för fristående examen. Materialet är ingen norm, utan ett stödmaterial som utbildningsanordnarna, lärarna och arbetsplatshandledarna kan använda som hjälp vid planeringen och genomförandet av yrkesprov. Materialet styr det lokala genomförandet av yrkesproven och förenhetligar bedömningen av de studerande. En utbildningsanordnare som använder sig av nationellt yrkesprovmaterial kan vara säker på att yrkesproven täcker det centrala kunnande som krävs för examen. I de examensspecifika nationella yrkesprovmaterialen ingår följande enligt studiehelhet: Beskrivning av yrkesprovet. I punkten definieras det centrala kunnandet inom studiehelheten och detta kunnande skall den studerande visa med hjälp av yrkesprovet. Kunnandet beskrivs i form av arbete och en arbetsprocess som motsvarar verksamheten i arbetslivet. 9
Omgivningen där yrkesprovet genomförs. Här beskrivs de väsentliga kraven med tanke på hur kunnandet påvisas. I det nationella yrkesprovmaterialet ges anvisningar om under vilka förhållanden och i hurdan omgivning eller arbetsorganisation yrkesprovet bör genomföras. Dessutom ges anvisningar om vilket slags material, utrustning och tillbehör som behövs för att den studerande skall kunna påvisa sitt kunnande och för att kunnandet ska gå att bedöma på ett tillförlitligt sätt. Bedömning av yrkesprovet. I punkten definieras föremålen och kriterierna för bedömningen. Föremålen för bedömningen ger bedömaren handledning i att fästa uppmärksamhet på det som är av vikt i bedömningen. Bedömningskriterierna hjälper bedömaren att slå fast den studerandes nivå på kunnandet i förhållande till de mål som ställts upp på förhand. Bedömningskriterierna har utarbetats i tre nivåer på basis av grundern för läroplanen. De nationella yrkesprovmaterialen finns att få på Utbildningsstyrelsens webbplats www.utbildningsstyrelsen.fi. Nästa gång de examensspecifika läroplansgrunderna förnyas kommer grunder för yrkesprov att inkluderas i dem. Vid utarbetandet av dem använder man sig av erfarenheterna från de nationella yrkesprovsmaterialen och yrkesproven. 1.4 De centrala principerna i yrkesprov och de fristående examinas yrkesprov En yrkesinriktad grundexamen kan avläggas antingen inom den läroplansbaserade utbildningen eller som fristående examen inom systemet med fristående examina. Vartdera sättet att avlägga grundexamen ger färdigheter för samma slags uppgifter i arbetslivet. Grunderna för läroplanen och fristående examen är ett och samma dokument, eftersom de yrkesinriktade studiehelheterna och motsvarande examensdelar har samma mål. En utbildning enligt läroplansgrunderna och yrkesproven samt de fristående examina har mycket gemensamt. I tabell 1 anges de centrala principerna i en utbildning enligt läroplansgrunderna och systemet med fristående examina. 10
Y R K E S P R O V E N T A S I B R U K 1 Tabell 1. Utbildning enligt grunderna för läroplanen och fristående examina Lagstiftning UTBILDNING ENLIGT GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN Utbildningen och avläggandet av examen regleras av lagen och förordningen om yrkesutbildning Undervisningen och yrkesproven bygger på grunderna för läroplanen. FRISTÅENDE EXAMINA Den förberedande utbildningen och avläggandet av examina regleras av lagen och förordningen om yrkesinriktad vuxenutbildning. På yrkesinriktad grundutbildning för vuxna tillämpas dessutom bestämmelserna i lagen om yrkesutbildning. Den förberedande utbildningen och avläggandet av examina bygger på grunderna för fristående examen. Examen Yrkesinriktad grundexamen Yrkesinriktad grundexamen, yrkesexamen och specialyrkesexamen Utbildning Examen avläggs genom deltagande i utbildning, inlärning i arbetet och avläggande av yrkesprov över yrkesskickligheten. Yrkesproven är förlagda till hela utbildningstiden och är ett led i utbildningen och bedömningen av de studerande. En studerande kan i överensstämmelse med sin personliga studieplan få tidigare avlagda studier eller kunnande som förvärvats på annat sätt erkända. Genom erkännandet av studier undviks överlappningar av studierna och studietiden förkortas. Utbildningsanordnaren beslutar utgående från läroplansgrunderna om läroplanerna som skall styra utbildningen. Avläggandet av examen förutsätter inte att man deltar i förberedande utbildning. Utbildningsanordnaren sörjer för personlig tillämpning när det gäller ansökan till fristående examen och till utbildning som förbereder för sådan, avläggande av examen och inhämtande av behövlig yrkesfärdighet. Utbildningsanordnaren beslutar om innehållet i den utbildning som förbereder för fristående examen och om anordnandet av denna utbildning enligt examensgrunderna. 11
Organ och examenskommission Bedömning av studerande Organ Tillsätts av utbildningsanordnaren för högst tre år i gången. Företrädare för utbildningsanordnaren, lärarna, de studerande, arbets- och näringslivet inom respektive bransch. Organet godkänner de planer för genomförande och bedömning av yrkesprov som är en del av utbildningsanordnarens läroplan. övervakar yrkesprovsverksamheten beslutar om bedömarna av yrkesprov behandlar en begäran om rättelse som gäller bedömningen av studerande. Organets ordförande undertecknar det yrkesprovsbetyg som ingår i examensbetyget. Utbildningsanordnaren beslutar om andra uppgifter. Bedömningen består av yrkesprov och annan bedömning. Bedömningen är målorienterad och kriteriebaserad. Föremålen och kriterierna för bedömningen har definierats i läroplansgrunderna. Den läroplan som godkänts av utbildningsanordnaren innehåller en plan över genomförandet av bedömningen av de studerande. Examenskommission Tillsätts av Utbildningsstyrelsen för högst tre i gången. Sakkunniga från högst nio branscher, majoriteten andra än lärare. Företräder arbetsgivare, arbetstagare, lärare och, då självständig yrkesutövning är av betydande omfattning i branschen, självständiga yrkesutövare. Det skall finnas lika många företrädare för arbetsgivarna som för arbetstagarna. Ytterligare kan permanenta sakkunniga utses till examenskommissionen. Examenskommissionen ansvarar för organiserandet och övervakningen av fristående examina samt styrningen och ledningen av verksamheten kring fristående examina ingår avtal om ordnandet av fristående examina med sådana utbildningsanordnare som den konstaterat vara kompetenta utfärdar examensbetyg följer upp hur systemet med fristående examina fungerar inom den egna branschen och tar vid behov initiativ för att utveckla systemet. Bedömningen görs på basis av ett fristående yrkesprov. Vid bedömningen av yrkesinriktade grundexamina som avläggs som fristående examina följer man bedömningsskalan för grundläggande yrkesutbildning. Yrkes- och specialyrkesexamina bedöms enligt skalan godkänd/ underkänd. Vid bedömningen av förberedande utbildning iakttas författningarna om yrkesutbildning. 12
Y R K E S P R O V E N T A S I B R U K 1 Bedömare av yrkesprov Rättelse av bedömningen Lärarna och företrädarna för arbetslivet beslutar tillsammans eller var för sig om bedömningen av yrkesproven. Bedömarna utses av organet. Andra än lärare skall ha ett sådant kunnande och en sådan yrkesskicklighet som förvärvats genom utbildning, arbetserfarenhet eller på annat sätt och som kan anses vara tillräcklig med tanke på bedömningen av yrkesprov. Bedömningen skall bygga på den studerandes självvärdering och utvärderingssamtalet. En studerande som är missnöjd med bedömningen begär i det första skedet rättelse hos rektor, läraren eller någon annan person som fattat beslut om bedömningen. Om den studerande är missnöjd med beslutet från det första rättelseskedet kan han eller hon begära rättelse i beslutet hos organet. Organet kan ålägga bedömarna att förrätta en ny bedömning om beslutet är uppenbart oriktigt. Företrädarna för arbetsgivarna, arbetstagarna samt undervisningssektorn fattar ett gemensamt beslut om bedömningen. Examenskommissionen godkänner bedömarna. Bedömarens yrkesskicklighet på examensområdet skall vara god. Minst en av bedömarna skall vara Examensmästare. Examenskommissionerna fastställer examensspecifika yrkesinriktade kriterier för de företrädare för arbetslivet som fungerar som bedömare. Den som avlägger examen skall ha möjlighet att ge motiveringar för sin egen arbetsprestation och sina avgöranden till bedömarna. Examinanden begär rättelse i bedömningen hos examenskommissionen. På rättelse som gäller bedömning av förberedande utbildning tillämpas lagen om yrkesutbildning. 13
Betyg Examensbetyget utfärdas av utbildningsanordnaren. Betyget omfattar ett avgångsbetyg och ett yrkesprovsbetyg. Avgångsbetyget undertecknas av företrädaren för utbildningsanordnaren och läraren. Yrkesprovsbetyget undertecknas av organets ordförande. Utbildningsanordnaren ger ett examensbetyg åt en person som med godkänt resultat har genomfört de studier och yrkesprov som ingår i den av utbildningsanordnaren fastställda läroplanen. En studerande som avgår utan att ha avlagt en yrkesinriktad examen ges skiljebetyg, i vilket de slutförda studierna och de genomgångna yrkesproven jämte vitsord antecknas. En studerande ges även under studiernas gång på begäran ett betyg över slutförda studier och genomgångna yrkesprov. En studerande ges även på begäran ett betyg över tidigare förvärvat kunnande. Examenskommissionen utfärdar ett examensbetyg som undertecknas av en företrädare för examenskommissionen och en företrädare för utbildningsanordnaren. Examensbetyget ges efter det att personen har avlagt alla de delar som ingår i examen. Om deltagaren begär det ges ett betyg över en avlagd examensdel. Den som deltar i utbildning som förbereder för yrkesprov får ett intyg om deltagande till vilket bifogas ett studieutdrag. I bedömningen av den förberedande utbildningen strävar man efter att handleda och uppmuntra i studierna samt utveckla förutsättningarna för självvärdering hos dem som deltar i utbildningen. Bedömningen i den förberedande utbildningen inverkar inte på något sätt i utvärderingen av fristående examen eller examensdelar. 14
Y R K E S P R O V E N T A S I B R U K 2 YRKESPROVEN SOM ETT SAMARBETE MED ARBETSLIVET 15
Utbildningsanordnarnas och läroanstalternas verksamhet kräver att det idkas samarbete med arbets- och näringslivet i regionen och inom olika branscher. Samarbetet garanterar att utbildningsanordnarens läroplan uppfyller arbetslivets krav. Planeringen och genomförandet av inlärningen i arbetet har ökat dialogen mellan läroanstalterna och arbetslivet och samarbetet får en naturlig fortsättning genom yrkesproven (figur 1). Yrkesprov och annan bedömning Högklassig undervisning, handledning och inlärning i arbetet Utbildningsanordnarens fungerande läroplan Mångsidiga kontakter med arbetslivet och andra nätverk Grunderna för läroplanen Figur 1. Skedena från läroplansgrunder till yrkesprov Utbildningsanordnaren och läroanstalternas ledning, lärarna, de studerande samt företrädarna för arbetslivet, som t.ex. arbetsgivare och arbetsplatshandledare, ansvarar gemensamt för att yrkesproven kan genomföras. Arbetet kräver att alla engagerar sig och att de som arbetar vid läroanstalterna och i arbetsliver håller personlig kontakt. Utbildningsanordnaren har som uppgift att skapa förutsättningar för samarbetet genom att organisera verksamheten och förse lärarna och den övriga personalen med tillräckliga resurser för samarbetet med arbetslivet. I figur 2 visas ett processchema över ett exempel på hur de olika parterna svarar för planeringen, genomförandet och bedömningen av yrkesprov samt för utvecklandet av utbildningen. Figur 2. De olika parternas uppgifter i fråga om yrkesprov (på nästa sida) 16
Y R K E S P R O V E N T A S I B R U K Utbildningsstyrelsen Utbildningsanordnaren (läroanstalten) Organ Företrädaren för arbetslivet Läraren lärarteamet Den studerande Grunderna för läroplanen Utbildningskommissioner Utbildningsanordnarens läroplan Gemensam del Examensspecifika delar Individuell studieplan Detaljerad plan för genomförandet och bedömningen av yrkesprov UPPGIFTER Nationell utvärdering av inlärningsresultat Handledning och stöd Nationell utvärdering av inlärningsresultaten Utbildningsanordnarens självvärdering Rättelse av bedömningen Underskrift på yrkesprovsbetyget Bedömning av yrkesprovet (utvärderingssamtal) Beslut om vitsord och sparande av bedömningsuppgifterna YRKESPROV DE OLIKA PARTERNA 17
2.1 Utbildningsanordnarens uppgifter vid genomförandet av yrkesprov Utbildningsanordnarna har helhetsansvaret för hur yrkesproven genomförs och utvecklas samt för anvisandet av resurser för dessa uppgifter. 1 Utbildningsanordnaren tillsätter ett organ för genomförandet av yrkesprov. Lagen ålägger utbildningsanordnarna att tillsätta ett eller flera organ för planeringen och genomförandet av yrkesprov. (L 601/2005 25 a ). Utbildningsanordnaren skall se till att tillsättandet av ett organ samt definitionerna av de uppgifter och tillvägagångssätt som tillkommer organet har beaktats i de dokument, såsom reglementet, som styr verksamheten. Utbildningsanordnaren skall se till att organets medlemmar har fått utbildning för sitt uppdrag. 2 Utbildningsanordnaren ansvarar i samarbete med arbetslivet för de justeringar av läroplanen som yrkesproven förutsätter Utbildningsanordnarens läroplan skall justeras så som yrkesproven förutsätter och samtidigt skall det säkerställas att läroplanen är arbetslivsorienterad. Skyldigheten att samarbeta med näringslivet och det övriga arbetslivet (L 630/1998 6 ) uppfylls då man gemensamt arbetar med läroplanen och beaktar arbetslivets behov i planerna. 3 Utbildningsanordnaren skall avtala med arbetsgivaren om utbildning som ordnas på en arbetsplats i samband med praktiska arbetsuppgifter. Avtalen om inlärning i arbetet skall vara skriftliga (L 630/1998 16 ). När det gäller yrkesprov som genomförs och bedöms på arbetsplatser skall man med samma skriftliga avtal komma överens om hur yrkesproven skall ordnas (F 603/2005 5 ). Utbildningsanordnaren ansvarar för att yrkesproven inkluderas i avtalen om inlärning i arbetet och att arbetsplatsens förutsättningar att fungera som yrkesprovsplats har bedömts. 18
Y R K E S P R O V E N T A S I B R U K 2 4 Utbildningsanordnaren avtalar med undervisningspersonalen och företrädarna för arbetslivet om vem som planerar, genomför och bedömer yrkesproven och på vilket sätt Lärarna och arbetsplatshandledarna har i samband med inlärningen i arbetet och bedömningen av studerande fått erfarenhet av att utföra uppgifter som motsvarar planering, genomförande och bedömning av yrkesprov. Yrkesproven har knappt någon inverkan på de uppgifter som hör till undervisningsarbetet, utan närmast på det sätt uppgifterna sköts. I samband med att yrkesproven tas i bruk måste man se till att exempelvis bedömningen av en studerande inte utförs många gånger med sinsemellan ersättande metoder. I syfte att undvika överlappande arbete skall utbildningsanordnaren ha en tydlig plan över hur studiehelheterna formas och bedöms. I och med yrkesproven skall utbildningsanordnaren avtala med lärarna och arbetsplatshandledarna bl.a. om hur och vem som introducerar de studerande och företrädarna för arbetslivet i bedömningen planerar yrkesprovet i samarbete med företrädaren för arbetslivet och den studerande ser till att bedömningen genomförs på ett sätt som organet för yrkesprov godkänner säkerställer att platsen för yrkesprovet är lämplig säkerställer att den studerande har tillräckliga färdigheter för att avlägga yrkesprovet planerar handlednings- och stödåtgärder för den studerande säkerställer att den studerande bedöms enligt bedömningskriterierna i läroplanen sporrar och vid behov ger handledning avbryter yrkesprovet om arbets- eller kundsäkerheten äventyras eller om någon betydande ekonomisk skada håller på att ske sparar bedömningen och vitsordet vid behov planerar ett omtagningsprov 5 Utbildningsanordnaren verkställer utbildningen för undervisningspersonalen och företrädarna för arbetslivet. Utbildningsanordnaren skall se till att de lärare som planerar, genomför och bedömer yrkesprov får utbildning. Lärarna introduceras i de författningar och föreskrifter som gäller yrkesprov bedömningen av studerande med hjälp av yrkesprov nationella yrkesprovmaterial yrkesprovens verkningar när det gäller individualiseringen av undervisningen och utarbetandet av individuella studieplaner 19
handlednings- och stödåtgärder för studerande i anslutning till yrkesprov den nationella utvärderingen av inlärningsresultat. Ibruktagandet av yrkesprov inverkar också på den övriga personalens arbete vid läroanstalterna. Till exempel måste studiebyråns personal, som behandlar uppgifter om de studerandes studier och bedömning, få utbildning. Utbildningsanordnarna ansvarar också för den utbildning som företrädarna för arbetslivet får. En flexibelt genomförd utbildning ger färdigheter för att planera, genomföra och bedöma inlärning i arbetet och yrkesprov. Som stöd för utbildningen kan man använda sig av exempelvis de grunder för ett två studieveckors utbildningsprogram för arbetsplatshandledare (Utbildningsstyrelsens kompendium 2/2004) som Utbildningsstyrelsen har utarbetat. Det centrala innehållet i utbildningen är yrkesutbildning och samarbete med arbetslivet studerandeorienterad handledning genomförande av inlärning i arbetet och yrkesprov bedömning av studerande på arbetsplatserna. 6 Utbildningsanordnaren sköter om informationen om yrkesproven. Innan studierna inleds skall alla studerande och alla som deltar i bedömningen informeras om bedömningsprinciperna och hur de tillämpas (Föreskriften 32/011/2005 kap 4.2). Föreskriften gäller också bedömningen av yrkesprov. Man skall på förhand informera bland annat om hur yrkesproven inverkar på vitsordet för studiehelheten, hur en studerande kan ta om ett yrkesprov, höja vitsordet eller söka rättelse i bedömningen, hur vitsorden för yrkesproven sparas eller vad ett examensbetyg innehåller. 7 Utbildningsanordnaren ser till att de studerande har tillgång till handlednings- och stödåtgärder. De studerande skall få tillräckligt med stöd och handledning för att avlägga yrkesprov. Då den studerande så behöver skall han eller hon få stöd och handledning före och under yrkesprovet samt i form av instruerande feedback efter yrkesprovet. (Föreskrift 32/011/2005 kap 4.3.) Erfarenheterna visar att handlednings- och stödåtgärder i anslutning till yrkesprov betjänar de studerande bäst då de syste- 20
Y R K E S P R O V E N T A S I B R U K 2 matiskt har integrerats i utbildningsanordnarens övriga handlednings- och stödåtgärder. 8 Utbildningsanordnaren ansvarar för bedömningen av yrkesproven och yrkesprovsbetygen samt för att bedömningsmaterialet sparas. Yrkesproven inverkar på bedömningen av den studerande och de betyg som studeranden får. Utbildningsanordnaren bär ansvaret för att bedömningen av de studerande utförs i överensstämmelse med förordningen och föreskrifterna och att bedömningsmaterialet sparas på vederbörligt sätt. Utbildningsanordnaren skall skapa tillvägagångssätt för att spara bedömningsmaterialet och förnya examensbetygen. 9 Utbildningsanordnaren sköter om utvärderingen av utbildningen Den som ordnar utbildningen skall utvärdera den och bedöma vilken effekt utbildningen har, samt delta i extern utvärdering av verksamheten. (L 34/2003 24 ). Utbildningsanordnaren skall utarbeta en plan för hur responsen från yrkesproven nyttjas vid utvecklandet av utbildningen och kvalitetssäkringen. Vid behov är utbildningsanordnaren också skyldig att delta i den nationella utvärdering av inlärningsresultat som bygger på sådan bedömningsinformation som inhämtas från yrkesproven. Till exempel Utbildningsstyrelsen, rådet för utbildningsutvärdering och universiteten använder sig av de utvärderingsresultat som systemet med yrkesprov producerar. 2.2 Tillsättande av ett organ och organets uppgifter Tillsättande av ett organ Utbildningsanordnaren skall tillsätta ett eller flera organ för planeringen och genomförandet av yrkesprov. Två eller flera utbildningsanordnare kan också ha ett gemensamt organ.(l 601/2005 25 a.) Utbildningsanordnaren kan besluta att 21
organet skall omfatta många branscher, en bransch, en examen eller ett utbildningsprogram. Organets medlemmar skall företräda utbildningsanordnaren, lärarna, de studerande samt arbets- och näringslivet inom respektive bransch eller branscher (L 601/2005 25 a ). Avsikten är att arbetsgivare och arbetstagare är jämlikt representerade i organet. I småföretagsdominerade branscher företräds arbetsgivaren och arbetstagaren ofta av en och samma person. Organets ordförande och övriga medlemmar utses för högst tre år i sänder. En medlem som företräder de studerande måste ha fyllt minst 15 år och kan inte fungera som ordförande för organet. I syfte att trygga den opartiskhet som ingår i kraven på god förvaltning tilllämpas paragraferna 27 29 i förvaltningslagen (434/2003) på jäv för medlemmarna. (L 601/2005 25 a.) Tillsättandet av ett organ förutsätter ofta också att instruktionerna eller förvaltningsstadgarna justeras. Då kommunala utbildningsanordnare tillsätter ett organ måste de ta hänsyn till kommunallagen som styr exempelvis delegeringen av beslutanderätten, organiseringen av förvaltningen, tillsättandet av organ, betalningen av arvoden och ersättningar samt ärenden som rör beslutförhet och protokoll. Medlemmarna som utses till organet förväntas utöver branschspecifik kännedom också ha intresse för att utveckla utbildningen samt vilja att fördjupa sig i de författningar och föreskrifter som gäller yrkesutbildning samt nationella yrkesprovsmaterial. Utbildningsanordnaren kan kalla till exempel. intresseorganisationer eller sakkunniga från politiskt håll till organet. Också områdets arbetsgivare och arbetstagare från företag som satsar på arbetsplatshandledning och samarbete med läroanstalter kan kallas till organet. Delegationer för yrkesutbildning eller andra styrgrupper med erfarenhet av att främja samarbetet mellan utbildning och arbetsliv fungerar som stöd för ett flertal utbildningsanordnare. Utbildningsanordnaren kan dra nytta av kunnigheten hos sådana befintliga samarbetsorgan mellan utbildning och arbetsliv som man haft goda erfarenheter av, exempelvis delegationer för yrkesutbildning. Utbildningsanordnaren kan tillsätta ett eller flera organ utgående från befintliga samarbetsorgan efter att först ha sett till att samarbetsorganets roll och medlemskår uppfyller de krav lagen ställer. Beroende på lokala omständigheter är organen olikartade. Bland annat följande erfarenheter har inhämtats: Examens- och utbildningsprogramspecifika organ har sakkunskap om en bestämd examen som sin starka sida. En utmaning är hur verksamheten på utbildningsanordnarens nivå går att samordna så att det inte uppstår avvikande verksamhetssätt inom olika examina eller utbildningsprogram. 22
Y R K E S P R O V E N T A S I B R U K 2 Branschspecifika organ lämpar sig för situationer där branschvisa riktlinjer är av nöden. Inom de branschspecifika organen måste man se till att det finns en tillräcklig examensspecifik sakkunskap. Ett organ som är gemensamt för en eller flera utbildningsanordnare förenhetligar tillvägagångssätten och underlättar samarbetet med arbetslivet då regionen har flera utbildningsanordnare som erbjuder utbildning som leder till samma examen eller använder sig av samma företag som arbetsplatser för inlärning i arbetet. Ett gemensamt organ för flera utbildningsanordnare är önskvärt också då det finns endast ett fåtal utbildningsanordnare som ger utbildning för en bransch eller en examen. Fördelen med ett organ för många branscher är att det går enklare att komma överens om gemensamma riktlinjer och principer då utbildningsanordnaren ger utbildning för många olika branscher. Utmaningen är hur organets bransch- och examensspecifika sakkunskap skall kunna säkerställas. I försöksprojekten har den examensspecifika sakkunskapen garanterats med hjälp av olika slag av bransch- och examensspecifika sektioner. Risken är att organets uppgift inskränks till att fastställa de beslut som sektionerna har fattat. Arbetet försvåras också av att medlemsantalet i ett organ för många branscher kan växa sig stort och att medlemmarna upplever att det inte är motiverande att fatta beslut inom branscher som är främmande för dem själva.! I samband med tillsättandet av ett organ måste utbildningsanordnaren avgöra, vem som tillsätter organet och med vilka tillvägagångssätt organets namn hur organet eller organen skall organiseras hur många organ grundas hur utformas organet vilka krav (kännedom om branschen/branscherna, annat kunnande) uppställs för organets medlemmar vilka grupper eller personer väljs till medlemmar i organet och hur många företrädare från olika grupper väljs hur väljs organets medlemmar och eventuella ersättande medlemmar (kallelse, begäran till kandidaterna) längden på organets mandatperiod vilka uppgifter organet eller organen har vilka är de praktiska tillvägagångssätten vid skötseln av olika uppgifter hur är organets verksamhet och beslutsfattande kopplat till de andra förvaltningsorganens verksamhet hur sköts processerna för handläggning av ärenden hur sammanträder organet 23
hur sker föredragningen och beslutsfattandet hurdana arvoden som betalas till organet hur man ger instruktioner om organets verksamhet och hur organets medlemmar utbildas hur organets verksamhet följs upp. Organets uppgifter Det organ som utbildningsanordnaren har tillsatt svarar för övervakningen av hur yrkesprovsverksamheten genomförs (L 601/2005 25 a, b, c, F 603/2005 13 ) 1 Det organ som utbildningsanordnaren har tillsatt godkänner de planer för genomförande och bedömning av yrkesprov som utgör en del av utbildningsanordnarens läroplan. Utöver kännedom om branschen i fråga förutsätts organets medlemmar ha fördjupat sig i de författningar och föreskrifter som gäller yrkesutbildning samt ha kännedom om nationella yrkesprovmaterial. 2 Det organ som utbildningsanordnaren har tillsatt övervakar yrkesprovsverksamheten och att principerna för yrkesprov uppfylls. Organet har som uppgift att övervaka yrkesprovsverksamheten samt att författningar och principer följs. Utbildningsanordnarna och organen skall i ett så tidigt skede som möjligt avtala om de frågor kring övervakningen av yrkesprovsverksamheten som följs upp av organet och rapporteras av utbildningsanordnaren. Till exempel antalet avlagda yrkesprov på platserna för inlärning i arbetet och vid läroanstalterna, avgivna yrkesprovsvitsord och antalet underkända yrkesprov är viktiga ur övervakningssynpunkt. Lika nödvändigt är det att samla in kvalitativ information till exempel om yrkesprovens innehåll och täckning, hur planerna för genomförande och bedömning av yrkesprov fungerar, bedömarnas bakgrund, yrkesprovsplatsernas beskaffenhet och handledningens tillräcklighet. 24
Y R K E S P R O V E N T A S I B R U K 2 3 Det organ som utbildningsanordnaren har tillsatt utser dem som bedömer yrkesprov. Bedömningen av studerande handlar om offentlig makt. Bedömningen har ankommit på lärarna som utifrån sin position har fattat beslut om den. I och med yrkesproven stärks den roll som arbetslivets företrädare har när det gäller bedömningen av de studerande och enligt författningarna skall organet besluta vem eller vilka som kan fatta beslut om bedömningen av yrkesprov. Organet skall fästa uppmärksamhet på om lärarna och företrädarna för arbetslivet beslutar om bedömningen tillsammans eller var för sig om den som beslutar om bedömningen är kompetent för uppgiften. Organet skall se till att ett tillräckligt antal företrädare för arbetslivet deltar i bedömningen av yrkeskunnandet. Organet kan besluta att vissa av läroanstaltens lärare eller ett bestämt företags arbetsplatshandledare deltar i bedömningen eller så kan organet direkt utse de personer som fattar beslut om bedömningen, till exempel för en viss tid eller tills vidare. De bedömare som företräder arbetslivet kan också utses på så sätt att organet till bedömare väljer den studerandes ansvariga utbildare som nämns i avtalet om utbildning som ordnas på arbetsplatsen i anslutning till praktiska arbetsuppgifter och yrkesprov. Utbildningsanordnaren skall se till att den vid behov kan namnge de personer som fattat beslut om bedömningen av en studerande och som utövat offentlig makt. 4 Organets ordförande undertecknar yrkesprovsbetygen. Organet godkänner de examensspecifika planerna för genomförande och bedömning av yrkesprov samt övervakar att planerna följs. Eftersom organet har en betydelsefull funktion vid planeringen och genomförandet av yrkesprov har det ansetts viktigt att organets ordförande undertecknar de studerandes yrkesprov. 5 Det organ som utbildningsanordnaren har tillsatt behandlar rättelseyrkanden som gäller bedömningen av studerande. Från och med 1.1.2006 har organet hand om behandlingen av rättelseyrkanden som gäller bedömningen av studerande. Utöver bedömningen av yrkesprov berör detta också den övriga bedömningen av de studerande även i fråga om gemen- 25
26 samma ämnen. En studerande som är missnöjd med bedömningen av sina studieoch yrkesprovsprestationer kan muntligen eller skriftligen begära rättelse först hos rektor eller den lärare som utfört bedömningen eller någon annan person som fattat beslut om bedömningen. Om den studerande inte är tillfreds med det givna beslutet kan han eller hon inom 14 dagar skriftligen yrka på rättelse av bedömningen hos organet. Organet kan ålägga utbildningsanordnaren att utföra en ny bedömning om organet anser att beslutet är uppenbart oriktigt. Den medlem som företräder de studerande i organet har rätt att närvara och använda sig av sin yttranderätt då organet behandlar rättelseyrkanden som gäller bedömningen av studerande.
Y R K E S P R O V E N T A S I B R U K 3 YRKESPROVEN I UTBILDNINGS- ANORDNARENS LÄROPLAN 27
3.1 Gemensam del I läroplanens gemensamma del fastställer utbildningsanordnaren hur undervisningen planeras och genomförs. Principerna i den gemensamma delen av utbildningsanordnarens läroplan måste följas vid utbildningsanordnarens samtliga läroanstalter. Detta gäller också i fråga om yrkesprov. Det av utbildningsanordnaren tillsatta organet godkänner de punkter i läroplanens gemensamma del som behandlar genomförandet och bedömningen av yrkesprov. Om det finns flera organ måste alla ge sitt godkännande av de punkter som behandlar yrkesproven. Yrkesproven måste granskas åtminstone i följande punkter av läroplanens gemensamma del: 1 Principerna för bedömning av studerande och genomförande av yrkesprov innehåller utbildningsanordnarens anvisningar om, hur yrkesproven planeras, genomförs och bedöms i samarbete med arbetslivet hur de nationella yrkesprovsmaterialen används vid planering, genomförande och bedömning av yrkesprov hur de studerande och arbetslivet informeras om yrkesproven vem som kan fungera som bedömare av yrkesprov vilka ansvarsområden och uppgifter som tillkommer dem som deltar i bedömningen av yrkesprov vem som ansvarar för bedömarnas handledning och introduktion hur de studerande får handledning och stöd före, under och efter yrkesprovet hur de studerandes självvärdering genomförs vid bedömningen av yrkesprov hur vitsordet för ett yrkesprov går att höja och ta om hur man skall begära rättelse av bedömningen av ett yrkesprov och hur ärendet behandlas hur vitsordet för ett yrkesprov inverkar på vitsordet för studiehelheten (antecknas i avgångsbetyget) hur uppgifterna om bedömningen av yrkesprov sparas och förvaras yrkesprovsbetygets innehåll och uppställning samt när betyget ges. 2 Principerna och tillvägagångssätten för anordnande av inlärning i arbetet måste preciseras i fråga om yrkesprov. I läroplanens gemensamma del klarläggs, hur utbildningsanordnaren och arbetslivet genuint samarbetar kring planeringen av inlärning i arbetet och yrkesprov 28
Y R K E S P R O V E N T A S I B R U K 3 platserna för inlärning i arbetet fungerar som yrkesprovsplatser arbetsplatsernas förutsättningar att fungera som platser för inlärning i arbetet och yrkesprov bedöms de skriftliga avtalen om inlärning i arbetet görs upp så att också yrkesproven beaktas i dem arbetsplatshandledarna introduceras i inlärningen i arbetet och planeringen, genomförandet och bedömningen av yrkesprov. Utbildningsanordnaren skall ge anvisningar om hur arbetsplatsens förutsättningar utvärderas och hur de skriftliga avtalen om yrkesprov görs upp, om yrkesproven avläggs på en annan arbetsplats än platsen för inlärning i arbetet. 3 Principerna för uppgörande av individuella studieplaner omfattar utbildningsanordnarens anvisningar för, hur den studerandes individuella valfrihet infrias i fråga om yrkesproven hur sådant som rör yrkesproven förs in i den individuella studieplanen när de individuella planerna för yrkesprov görs upp vem som deltar i uppgörandet av planer för yrkesprov. 4 Principerna för erkännande av kunnande slår fast hur utbildningsanordnaren ansvarar för bedömningen och erkännandet av studier som den studerande har avlagt tidigare eller kunnande som den studerande förvärvat på annat sätt. Alla studier kan räknas till godo eller ersättas genom erkännande av kunnande. Yrkesproven är en metod för att vid behov påvisa att kunnandet motsvarar målen och kraven för yrkesinriktade studier i läroplanen. Utbildningsanordnaren fastställer till exempel, hur man ansöker om erkännande av redan avlagda yrkesprov eller delar av dem vem som har ansvar för tillgodoräknandet som gäller yrkesprov hur man kan använda sig av yrkesprov vid erkännande av kunnande. 5 Principerna för anordnande av specialundervisning och tillhörande stödtjänster fastställer hur en skriftlig plan för anordnande av individuell undervisning görs upp för studerande som får specialundervisning. I detta sammanhang kan utbildningsanordnaren ge instruktioner om planeringen, genomförandet och bedömningen av yrkesprov som avläggs av specialstuderande. 29
6 I planen för verkställandet av självvärderingen slår utbildningsanordnaren fast hur den utvärderar den utbildning som anordnas. Med utvärderingens hjälp säkerställer man att utbildningen följer författningarna, stödjer utvecklandet av utbildningen och förbättrar inlärningsförutsättningarna. Yrkesproven ger svar på om man nått målen för de yrkesinriktade studierna samt hur undervisningen, inlärningen i arbetet och de olika stöd- och handledningsåtgärderna har medverkat till att inlärningsmålen har uppnåtts. Utbildningsanordnaren beslutar till exempel om hur yrkesproven inlemmas i läroanstaltens självvärdering och utveckling av verksamheten man vid självvärderingen använder sig av den respons som inhämtats från det organ som utbildningsanordnaren har tillsatt. 3.2 Examensspecifik del I läroplanens examensspecifika del beslutar utbildningsanordnaren om hur studierna anordnas och bedöms enligt examen och studiehelhet. Det organ som utbildningsanordnaren har tillsatt godkänner en examensspecifik plan för genomförande och bedömning av yrkesproven (FS 32/011/2005 kap. 6). Då utbildningsanordnaren utarbetar denna plan lönar det sig att dra nytta av nationella yrkesprovsmaterial. På detta sätt säkerställer man att yrkesproven täcker det centrala kunnandet i studiehelheterna. För var och en examen måste avgöras, vem eller vilka som fattar beslut om bedömningen av yrkesprov var yrkesproven genomförs på vilket sätt yrkesproven avläggs (en/flera studiehelheter på en gång / studiehelheten i flera delar). Planerna för genomförande och bedömning av yrkesproven är ett led i planen för genomförande av bedömningen av den studerande. I denna plan ges en examensspecifik presentation av hela bedömningen av en studerande. Utbildningsanordnaren avgör hur man utreder den studerandes utgångsnivå hur den studerandes inlärning följs upp hur den studerandes kunnande och inlärningsresultat bedöms med hjälp av yrkesprov och annan bedömning. 30
Y R K E S P R O V E N T A S I B R U K 3 Per studiehelhet måste alla studieprestationer som förutsätts för vitsord slås fast (FS 32/011/2005 kap. 6). Utbildningsanordnaren skall fatta beslut om, förhållandet mellan yrkesprov och annan bedömning då den studerande ges vitsord för en studiehelhet (figur 3) vilken annan bedömning som inverkar på vitsordet. YRKESINRIKTADE 90 sv STUDIE- HELHET 1 STUDIE- HELHET 2 STUDIE- HELHET 3 STUDIE- HELHET 4 B e d ö m n i n g a v s t u d e r a n d e A n n a n b e d ö m n i n g YRKES- PROV 1 YRKES- PROV 2 A n n a n b e d ö m n i n g YRKESPROV 3 YRKESPROV 4 A n n a n b e d ö m n i n g Figur 3. Förhållandet mellan yrkesprov och annan bedömning En annan bedömning kan bygga t.ex. på prov, projektarbeten, inlärningsuppgifter, arbetsjournaler, portfolier, lärdomsprov eller andra skriftliga uppgifter som används för bedömning av den studerandes kunnande. Med tanke på en ändamålsenlig användning av resurserna är det inte önskvärt att samma kunnande bedöms flera gånger. Om kunnandet kan bedömas på ett tillförlitligt sätt med hjälp av yrkesprov kan man avstå från annan bedömning. Detta gäller också bedömningen av gemensamma studier. I vissa fall kan vitsordet för en studiehelhet bildas utifrån enbart yrkesprov. För detta krävs att yrkesprovet omfattar studiehelhetens hela innehåll och att yrkesprovstillfället möjliggör en tillförlitlig bedömning av kunnandet. 31
Överlappande bedömning måste undvikas också vid bedömning av inlärning i arbetet, om det kunnande som inhämtats under perioden för inlärning i arbetet går att bedöma i samband med ett yrkesprov. Författningarna och föreskrifterna förutsätter att inlärningen i arbetet är handledd och bedömd. Detta innebär att den studerande får handledning och uppmuntran samt respons på hur han eller hon har förvärvat kunskaper och tagit till sig de uppsatta målen för perioden av inlärning i arbetet. Yrkesproven kan ändå användas för bedömning av den studerandes kunnande och beslut om vitsordsgivningen. Med tanke på såväl den studerandes som bedömarens rättsskydd är det av vikt att de studieprestationer som krävs för vitsord är tydligt angivna i läroplanen. Studieprestationerna skall således vara sådana att de kan användas för att tillförlitligt bedöma studieresultaten och uppnåendet av målen för studierna. Målet för den bedömning av inlärningsprocessen som görs under undervisningens gång är att klarlägga var man nått upp till målen för bedömningen och var förbättringar är av nöden. Denna bedömning bör inte få inverka på vitsordet för studiehelheten. Vid arbetet med läroplanen kan man ta hjälp t.ex. av sådana instrument som anges i tabell 2. Tabell 2. Bedömning och genomförande av en studiehelhet (på nästa sida) 32
Y R K E S P R O V E N T A S I B R U K 3 STUDIEHELHET Mål och innehåll Bedömningskriterier En konkret beskrivning av vad den studerande kan efter att ha studerat denna studiehelhet. Beskrivningen bygger på läroplansgrunderna. Vid beskrivningen kan man ta hjälp av det nationella yrkesprovmaterialet (beskrivning av yrkesprovet). Vid behov nämns också det innehåll som studeras och villkoren för att avancera med studierna. Vilka är kriterierna för bedömningen (nationella yrkesprovmaterial och läroplansgrunderna utnyttjas) Genomförande av bedömningen av de studerande Yrkesprov = plan över genomförande och bedömning av yrkesprovet Vad bedöms med hjälp av yrkesprov (nationella yrkesprovmaterial utnyttjas). Var genomförs yrkesprovet: på arbetsplatsen, vid läroanstalten eller på någon annan plats som utbildningsanordnaren anvisar. Annan bedömning Vilket slags annan bedömning behövs (enligt läroplansgrunderna). Vilka parter eller vem deltar i bedömningen av den studerande. I fråga om yrkesprov är det särskilt viktigt att utse bedömarna. Hur genomförs yrkesprovet för studiehelheten: separat, gemensamt, i delar. Vid bedömningen måste man komma ihåg den studerandes självvärdering och utvärderingssamtalet. Beslutet om hur vitsordet för studiehelheten fastställs fattas på basis av yrkesprovet och annan bedömning. Periodisering (vid behov) och genomförande av studiehelheten Periodens namn och omfattning (sv) Studiehelheterna skall delas in i studieperioder i form av sådana helheter som arbetslivets verksamhet utgör, inte som läroämnen. Sätt att genomföra Var och hur studiehelheten/studieperioden genomförs, t.ex. vid läroanstalten, på arbetsplatsen, som distansstudier. De undervisningsmetoder som är i bruk kan preciseras t.ex. genom att man anger om inlärningsuppgifter, klassundervisning, virtuell undervisning eller projekt- och grupparbeten används inom undervisningen. Det utreds vilka undervisningsmetoder och läromedel som helst borde användas med tanke på respektive mål och innehåll. Tidsläggning När studiehelheten genomförs och bedöms. Tidsläggningen kan preciseras så att det framgår när respektive studieperiod genomförs, när perioderna för inlärning i arbetet infaller och hur yrkesproven och annan bedömning förläggs. Då undervisningen och bedömningen tidsläggs måste man komma ihåg att den studerande har rätt att lära sig innan hans eller hennes kunnande bedöms. 33