KRISTINA BALOT Projektledare TRAFIKVERKET Region Väst Seminarium 9 juni 2016 Göteborgsregionens kommunalförbund VAD ÄR EN EKODUKT? Hur kan man minska barriäreffekten för djuren på en befintlig väginfrastruktur: Väg E6 Mölndal - Kungsbacka? Hur vet man var en ekodukt kan byggas? Vilka djur kommer att gå över? Vilka åtgärder görs och Hur en ekodukt kan se ut anpassad till ett brett spektrum av djur visas i animering i film för Väg E6 vid Sandsjöbackaområdet. 5 min Samråd, samverkan och viljestyrd planering 15 min
Väg E6 Faunapassager vid Sandsjöbackaområdet Film som visar vad som ska göras på väg E6 sträckan Mölndal och Kungsbacka för att förbättra faunapassager för djuren samt minska viltolyckor EN KOMBINATION AV ÅTGÄRDER vid trafikplatser, enskild väg(1,2,3) samt ekoduktläge (4) -Minska barriäreffekten och antalet viltolyckor -Öka ekologiska samband för ett brett spektrum av djurarter -Binda samman grönområden över Väg E6 och öka tillgängligheten till naturområden. Animering av Sandsjöbacka ekodukten. FILM TIDPLAN Byggnation aug 2016 juni 2018 KOSTNAD ( inkl projektering, byggherreskostnader och produktionskostnader) 80-85 Mkr
VAD ÄR EN EKODUKTEN? 32 m bred och 64 m lång ekodukt med faunaskärm Ekodukt - typ av faunapassage som leder hela ekosystem över vägen. Det är viktigt Djur att landskapet flyter över vägen i en Större: Älg, rådjur, dovhjortar, obruten kedja för att funktionen skall bli rävar, grävlingar, viltsvin m fl optimal för ett brett spektrum av arter. Kräver viss bredd minst 30-50 m. Ingen fordonstrafik. Ekodukter fokuserar inte på någon specifik målart, vilket är en stor skillnad mot exempelvis viltbroar, småviltstrummor mm där fokus ligger på ett fåtal arter. Vegetationen och jordmån på en ekodukt är viktig, omgivande landskaps vegetation är utgångspunkt. Närområde viktigt att freda. Åtgärder på ekodukten: Skapande av biotoper -Torräng, Fuktäng och sandiga ytor -Stenpartier - bra för kräldjur -Bihotell/sandpartier bra för bin/insekter/fjärilar -Buskar bra för hasselmus finns längs kraftledning -Vegetation, vedartade växter och träd Bra för större och mindre däggdjur och fladdermöss
HUR BRED MÅSTE EN FAUNAPASSAGE/ EKODUKT VARA? 6 m bred 12 m bred Permeabilitet för några olika portar och en faunabro 16 m bred Rådjur 25 % permeabilitet Älg 7 % permeabilitet Rådjur 60 % permeabilitet Älg 40 % permeabilitet Rådjur 80 % permeabilitet Älg 60 % permeabilitet
Faunapassager många svenska studier Artspecifika krav ex älg Studie om klövdjurens nyttjande av konventionella vägportar. Spårning i 92 st passager Nyttjandeindex förklarar passagens effektivitet Älg full permeabilitet vid ca 23 m bredd, gäller både portar och broar Efter Olsson och Seiler 2012
VAR KAN EKODUKTEN BYGGAS? Vilka faktorer styr detta? -Samråd, probleminventering, VR modell med GIS data inlagt vid samråd Via samråd med bland annat länsstyrelser och kommuner om grönstråksplanering. Västkuststiftelsen, Viltolycksrådet, jägarkretsar och allmänhet m fl -GIS underlag, viltolyckor, naturtyper, kommunalplanering, grönstråksplanering Topografiska faktorer, naturtyper -Inventeringar längs sträckan av djurarter och växter. Ekoduktens funktion Ekologiska samband, djurens rörelsemönster, djurarter/flödeskartor, -Kommunal planering samt länsstyrelsens planering för naturreservat mm. Hänsyn till miljöpåverkan och markanvändning (Natura 2000 område och Naturreservat) -Byggnadstekniska förutsättningar, möjligheter till god anpassning till landskapet -Kostnader Flera lägen studerades för bron under projekteringsskedet kallade A, B och C. A i Mölndals kommun föll bort pga av för många störningar av verksamheter och bebyggelse. Valt läge C bästa Ekoduktläge- ligger i en tydlig grön korridor där vi efter byggnation kommer få en kontinuerlig grönstruktur över E6. Viktigt är att ekodukten via kommunernas samhällsplanering fredas på lång sikt så att inte störande verksamheter eller nya barriärer skapas här.
GIS Data Viltolyckor 2010-2015 Söderleden: Torrekulla Östra Lindomevägen Lindomemotet Spårhagavägen 7
GIS data + Inventeringar: Utvärdering av bästa åtgärder och ekoduktläge Alt B Alt C
GIS Data -Natura 2000-område/naturreservat Sandsjöbacka -Kommunal planering bebyggelse och grönstråk -Landskapsanalys för ekodukt -Gestaltningsförutsättningar -Planteringar för att binda samman landskapet -Byggnadstekniska förutsättningar, geoteknik,berg och massor -Naturtyper/biotoper 9
SAMVERKAN PLANERING -Trafikverkets planering för befintligt vägsystem och nytt Bristanalyser för klövdjur följs upp visar var problem finns Medel i planer för att åtgärda befintligt vägsystem samt vid nya vägsystem Underhåll av viltstängsel och annan viltvarningssystem -Kommunal planering Bebyggelseutveckling och verksamheter- långsiktigt perspektiv Grönstråksplanering över kommungränser större ytor kring ekodukter -Länsstyrelsens planering Bildande av naturreservat Sätta restriktioner i kommunal planering - samordna grönstråk Grönstråkskilar -Störande verksamheter styra exploatörer mot andra ytor VILJESTYRD PLANERING Freda områden och grönstråk annars får ekodukter ingen effektiv funktion. -Grönstråksplanering på mycket lång sikt 3 Mila-parken möjliggörs endast om inte kilar byggs igen. -Förklara nyttan med passagerna - fördelar för djur och människor -Minska barriäreffekten och antalet viltolyckor -Öka den biologiska mångfalden
TACKAR FÖR MIG!
Hur lång tid tog det att ta fram underlag för faunaåtgärder och ekodukten i Sandsjöbacka? Förstudie 2012/2013, Pm Skisshandling Vägplan 2014, Vägplan 2015, Bygghandling 2015/2016 FLER EKODUKTER - Norway Switzerland Czech Republic Poland Austria Croatia Netherlands Denmark Germany Finland Hungary Spain Sweden Italy United Kingdom Är Sverige bra på att bygga EKODUKTER? Estonia KRÄVER BÄTTRE VILJESTYRD PLANERING PÅ LÅNG SIKT! 0 0,01 0,02 0,03 0,04 0,05 0,06 Antal ekodukter / km statlig väg
Finns det goda exempel på hur man tagit hänsyn till barriäreffekten för djuren vid vägsystem? Goda exempel Banff National Park - Canada 6 ekodukter ca 20 faunaportar Sträcka på ca 6 mil