BARN ALLMÄNTILLSTÅND Det kan vara svårt att bedöma hur sjukt ett barn är. får inte alltid typiska besvär från det organ som är sjukt. Ibland blir de enbart allmänpåverkade. Tecken på att barnets allmäntillstånd är påverkat kan vara: att barnet inte vill äta och dricka att barnet inte orkar leka att barnet inte orkar sitta uppe att barnet inte orkar prata att barnet inte kissar Flera av barns åkommor eller sjukdomar måste behandlas på ett sätt som skiljer sig från vuxenbehandling. Om föräldrarna känner ett behov av att få råd, bör de i första hand vända sig till barnavårdscentral eller distriktssköterska. Boken innehåller följande avsnitt som berör åkommor hos barn: Blöjdermatit sid 33 Diarré och kräkningar hos barn sid 64 Förstoppning hos barn sid 69 Hosta sid 124 Huvudlöss sid 56 Skorv sid 62 Snuva hos barn sid 128 Springmask sid 79 Spädbarnskolik sid 80 Svinkoppor sid 49 Torsk sid 91 Vårtor sid 53 Åksjuka sid 132 Öronvärk sid 134 Dessutom finns följande allmänna avsnitt: sjukdomar - en översikt sid 12 Vaccination inom - och skolhälsovården sid 14 Feber hos barn sid 15 Förgiftning sid 17 11
BARNSJUKDOMAR EN ÖVERSIKT Sjukdom Inkubationstid * Smittsamhet/Immunitet ** Symtom Femte sjukan 4-15 dagar Höstblåsor (hand-, fotoch munsjuka) 2-7 dagar Kikhosta 7-14 dagar Mässling 9-14 dagar Påssjuka 12-25 dagar Måttlig smittsamhet. Troligen mycket god och långvarig immunitet. Hög smittsamhet, ofta i epidemier. Troligen långvarig immunitet. Smittsamheten är störst de första veckorna även innan kikningarna inträffar. under 1 år bör så långt det är möjligt skyddas mot smitta. Immuniteten är god, men vuxna kan återinsjukna. Från första host- och snuvsymtomen t o m 2-3 dagar efter det att utslagen visat sig. Livslång immunitet. Smitta från 6 dagar före svullnad t o m 9 dagar efter svullnadens början. Livslång immunitet. Utslag, börjar i ansiktet med intensivt rodnande kinder och därefter girlangformat utslag på sträcksidorna av armar och ben. Ibland lätt feber. Blåsor i munhålan, på händer och fötter. Ibland feber och eventuellt illamående. Börjar ofta som en förkylning, lätt feber, tilltagande hosta. Efter 1 2 veckor hostattacker med kikningar (svårt att dra andan, tjutande inandning). Rikligt med segt slem som kräks upp i samband med hostattackerna. Efter 3-4 veckor minskar hostan. För spädbarn kan kikhostan vara mycket besvärlig och livshotande. Extremt sällsynt p g a allmän vaccination. Feber, hosta, snuva, infl ammerade ögon, ljusskygghet. Efter 2-3 dagar storprickigt rött utslag. Extremt sällsynt p g a allmän vaccination. Svullnad av kinden framför öronen, haka och hals, enkel eller dubbelsidig. Feber. Ofta hjärnhinneretning. Röda hund 14-21 dagar Scharlakansfeber 1-7 dagar Tredagarsfeber 7-17 dagar Vattenkoppor 10-21 dagar Smittar 2 dagar före t o m 2 dagar efter det att utslagen visat sig, eventuellt längre. Utsätt inte gravida för smittan. Livslång immunitet. Smittfrihet 2 dagar efter påbörjad penicillinbehandling. Sjukdomen kan återkomma. Smittar måttligt under feberperioden. Troligen livslång immunitet. Smittar från någon dag innan blåsorna syns till blåsorna torkat (vanligen efter en vecka). Utsätt inte gravida eller äldre för smitta. Livslång immunitet. Extremt sällsynt p g a allmän vaccination. Lindriga förkylningssymtom. Rött hudutslag, svullna nackkörtlar, vanligen obetydlig feber. Ledvärk särskilt hos vuxna. Feber, halsont, smultrontunga, ibland kräkningar, fi nprickigt utslag på bålen. Senare fjällar händer och fötter. Feber tre dagar. Då febern sjunker, röda hudutslag som försvinner efter 1-3 dagar. Blåsformigt utslag som kommer i omgångar och efterlämnar skorpor. Trötthet, huvudvärk, måttlig feber. * Inkubationstid = tiden mellan smitta och sjukdomens utbrott ** Immunitet = oemottaglighet för smitta. 12
Behandling Åter till förskola/skola Eventuellt febernedsättande medel. Eventuellt smärtstillande medel om barnet har ont i munhålan. får vistas ute. Antibiotika i tidigt skede till barn under 1 år och förebyggande till barn under 6 mån. Äldre barn behandlas om det finns barn under 1 år i hemmet. Hostmedicin har oftast dålig effekt. Ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet, se sid 14. Eventuellt febernedsättande medel. Kontakta BVC eller vårdcentral vid slöhet, andningssvårighet, huvudvärk och kräkning. Ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet, se sid 14. Eventuellt febernedsättande medel. Kontakta BVC eller vårdcentral vid svår huvudvärk eller kräkningar. Ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet, se sid 14. Eventuellt febernedsättande medel. Ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet, se sid 14. Kontakta sjukvården. Vid scharlakansfeber ges antibiotika. Tidigast två dagar efter påbörjad penicillinbehandling. Vila. Eventuellt febernedsättande medel. Eventuellt febernedsättande och klådstillande medel. 13
VACCINATION INOM BARN- OCH SKOLHÄLSOVÅRDEN Vaccinationsprogram - allmän del, för barn födda 1986 till och med 2001 BARNHÄLSOVÅRD SKOLHÄLSOVÅRD Ålder 3 mån 5 mån 12 mån 18 mån 5-6 år 10 år 12 år Årskurs 4 6 Difteri Stelkramp Kikhosta Polio Hib a) Mässling Påssjuka b) Röda hund I II III IV I IV II a) b) SOSFS 1988:7. Från 1993; 1992:20. Från 1996; 1996:1, från 2005; dos IV: 2005:18. Vaccinationsprogram - allmän del, för barn födda 2002 och senare BARNHÄLSOVÅRD SKOLHÄLSOVÅRD Ålder Årskurs Difteri Stelkramp Kikhosta Polio Hib Mässling Påssjuka Röda hund 3 mån 5 mån 12 mån 18 mån 5-6 år 6-8 år 14-16 år 1-2 8-9 I II III IV V I II SOSFS 2006:22 14
FEBER HOS BARN KONTAKT MED SJUKVÅRDEN Vem? Om ett barn under 3 månader får feber. Innan febernedsätttande läkemedel ges till barn under 6 månader. Första gången barnet får feberkramp. Symtom? Vid slöhet/omtöckning. Vid allmänpåverkan/medvetanderubbningar. Vid nackstelhet. Vid andningssvårigheter. Vid svåra sväljningsbesvär och hög feber. Vid feber kombinerad med diarré och kräkningar (särskilt små barn pga vätskeförlust). Om barnet har mycket ont i magen. Vid återkommande feber utan andra symtom. Tid? Om febern efter 3 dygn har gått ner, men sedan åter stiger. Vid feber i mer än 4 5 dygn. s normala kroppstemperatur är oftast högre än hos vuxna och stora variationer förekommer från barn till barn. I praktiken kan man säga att en morgontemperatur i vila upp till 38ºC är helt normalt till två års ålder. Därefter upp till 37,5ºC under förskoleåldern. får lätt så kallad rörelsetemperatur, det vill säga att temperaturen kan gå upp avsevärt om barnet leker livligt, skriker eller gråter. s feber kan ofta inom loppet av någon timme stiga till över 40ºC. Feber mellan 40 41ºC behöver man vanligen inte oroa sig för, den är bara ett symtom på sjukdom. Det är mycket viktigare att se hur barnet mår i övrigt (allmäntillståndet). BEHANDLING Feber är oftast ett tecken på en infektion och kroppens sätt att motarbeta denna. Det är därför normalt och i allmänhet bra att barn får feber vid infektioner och följaktligen något som inte nödvändigtvis behöver behandlas. 15
ALLMÄNNA RÅD Rikligt med dryck är viktigt vid feber. Håll rummet svalt och vädrat, men undvik utkylning. När barnet ligger, ta av filtar och täcken. Ett lakan räcker bra. Låt gärna barnet vara uppe, men sätt ett par sockor på fötterna. Undvik fysisk ansträngning. med feber ska vara hemma. FEBERNEDSÄTTANDE MEDEL Var försiktig med febernedsättande medel. Ge det endast om barnet har besvär av febern, t ex för att lättare kunna dricka eller för att barnet ska må bättre om det kinkar. Alvedon, Panodil eller Reliv (paracetamol) är förstahandspreparat mot feber och smärta hos barn. Dosering: 10-15 mg/kg kroppsvikt som enkeldos, se tabell nedan. Oral lösning 24 mg/ml (sockerfri) Suppositorier 05 kg (ca 3 mån): 02,5 ml 05 10 kg (ca 3 mån 1 år): 60 mg 10 kg (ca 1 år): 05 ml 10 15 kg (ca 1 3 år): 125 mg 15 kg (ca 3 år): 07,5 ml 15 25 kg (ca 3 7 år): 250 mg 20 kg (ca 5 år): 10 ml 25 40 kg (ca 7 12 år): 250 500 mg 25 kg (ca 7 år): 12,5 ml 30 kg (ca 9 år): 15 ml 40 kg (ca 12 år): 20 ml Doserna kan upprepas var 4:e - 6:e timme, högst 4 gånger per dygn. Ibuprofen kan användas i egenvård då paracetamol ej givit önskad febernedsättande effekt. Alindrin, Ibumetin och Ipren tabletter 200 mg är godkänd för egenvård från 6 års ålder. Dosering för barn 6-12 år (över 20 kg) är 1 tablett à 200 mg 1-3 gånger per dygn. Ibumetin och Ipren oral suspension 20 mg/ml samt Ipren suppositorier 125 mg är godkänd för egenvård från 6 månaders ålder. Dosering: 5-7,5 mg/kg kroppsvikt som enkeldos, se tabell nedan. Oral suspension 20 mg/ml Suppositorier 125 mg 07 10 kg (ca 6 12 mån): 02,5 ml x 3 08 15 kg (ca 6 mån 3 år): 1/2 supp x 1-4 10 14,5 kg (ca 1 2 år): 02,5 ml x 3-4 15 30 kg (ca 3 9 år): 1 supp x 1-4 14,5 25 kg (ca 3 7 år): 05,0 ml x 3-4 30 50 kg (ca 9 13 år): 2 supp x 1-4 25 40 kg (ca 8 12 år): 10,0 ml x 3-4 16
Acetylsalicylsyrapreparat som Magnecyl eller liknande rekommenderas inte till barn. Risk för akut förgiftning finns även vid en måttlig dosering. Acetylsalicylsyra ska inte ges till barn och ungdom under 18 år med feber, utan att läkare först tillfrågats (se Smärtstillande läkemedel sid 100). MÄTNING AV TEMPERATUREN Temperaturen tas helst på morgonen innan barnet stiger upp eller när barnet vilat en stund. Den säkraste metoden är att mäta temperaturen i ändtarmen. Lite salva på termometern gör att den glider lättare. Var försiktig när temperaturen tas på barn så att termometern inte förs in för långt. FÖRGIFTNING ÅTGÄRDER VID FÖRGIFTNING Åk direkt till sjukhus eller ring 112 efter ambulans: Vid andningsbesvär eller medvetslöshet Vid icke akuta förgiftningssituationer: Ge dryck för att späda ut giftet. Ring Giftinformationscentralen, 08-33 12 31, eller ring 112. Ha alltid medicinskt kol hemma. FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER Det stora flertalet förgiftningsolyckor inträffar bland barn under 4 års ålder. Tillbuden börjar uppträda från åtta månaders ålder, de flesta inträffar när barnen är mellan 2-3 år. Det är under den mest aktiva utvecklingsperioden när barn blir mer och mer intresserade av sin omgivning. De har också förmåga att förflytta sig och börjar utveckla en avancerad finmotorik. Under denna period måste vuxna tänka på att: Låsa in giftiga och skadliga ämnen t ex maskindiskmedel, läkemedel, frätande kemikalier, lösningsmedel. OBS! Förvara aldrig läkemedel i något annat än sin ursprungliga förpackning. Förvara aldrig farliga lösningar i t ex läskedrycks- eller saftflaskor. Tänk även på garaget och snickarboden. Vissa växter och bär är giftiga t ex gullregn, idegran, liljekonvalj och tibast. 17
Vissa svampar är giftiga t ex vit flugsvamp, lömsk flugsvamp, vissa spindelskivlingar och stenmurkla. Plocka undan askkoppar, cigaretter, snus och tobak. MEDICINSKT KOL Småbarnsföräldrar rekommenderas att alltid ha medicinskt kol hemma. Medikol brusgranulat 5 x 5 g är en lämplig förpackning. Medicinskt kol binder och oskadliggör många ämnen. Man ska däremot aldrig ge medicinskt kol utan att först kontakta sjukvården eller Giftinformationscentralen för att inhämta råd om det är lämpligt. 18