7 Gemensamma familjerättsnämnden för Solna och Sundbyberg 2013

7 Gemensamma familjerättsnämnden för Solna och Sundbyberg 2013

Gemensamma familjerättsnämnden för Solna och Sundbyberg 2012-10-18 Ärende 1. Verksamhetsplan och budget 2013, GFN/2012:7 Röstförklaring Jag deltar inte i beslutet om verksamhetsplan och budget för gemensamma familjerättsnämnden Solna och Sundbyberg 2013 utan inkommer till kommunfullmäktige i november med egna budgetförslag. Susanne Nordling Miljöpartiet de gröna

SOLNA STAD Socialförvaltningen Björn Löfholm 2012-10-18 SID 1 (11) GFN/2012:7 TJÄNSTESKRIVELSE Verksamhetsplan och budget för gemensamma familjerättsnämnden Solna och Sundbyberg 2013 Förslag till beslut i gemensamma familjerättsnämnden Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade i juni 2012 att uppdra till den gemensamma familjerättsnämnden att utarbeta verksamhetsplan och budget utifrån kommunstyrelsens ramar. Kommunstyrelsen bereder i november ärende om eventuella förändringar mot föreslagna ramar med anledning av bland annat regeringens budgetproposition och ny befolkningsprognos. Kommunfullmäktige fastställer i november de ekonomiska ramarna, verksamhetsmål och skattesatsen för 2013. Kommunstyrelsen beslutade i juni om en generell ramhöjning till nämnderna med 1,0 procent som kompensation för löne- och prisutveckling. Nedan redovisas de ekonomiska ramarna för den gemensamma familjerättsnämndens verksamhet i tkr. Förvaltningen har upprättat förslag till budget för den gemensamma familjerättsverksamheten och för 2013 föreslås budgeten uppgå till en total bruttokostnad om 5 825 tkr. Solna och Sundbyberg har i avtal överenskommit om att hälften av kostnaderna fördelas efter antalet invånare i respektive kommun per den 1 november två år före aktuellt verksamhetsår. Den andra hälften fördelas utifrån antalet ärenden under de senaste tre åren räknat tom två år före aktuellt verksamhetsår. I enlighet med stadens anvisningar kan nämnderna utarbeta kompletterande nämndmål utifrån stadens övergripande mål. Med utgångspunkt från stadens fyra målområden samt stadsövergripande inriktningsmål, effektmål och uppdrag föreslås följande nämndmål för den gemensamma familjerättsnämndens verksamhet 2013: Andelen ärenden som efter samarbetssamtal återaktualiseras för utredning ska minska. Andelen samarbetsamtal ska öka i relation till antalet vårdnadsutredningar. Andelen brukare som är nöjda med den familjerättsliga verksamheten ska ligga på en hög nivå. MBL-förhandlingarna avslutades 2012-10-09. Beslut Gemensamma familjerättsnämnden godkänner verksamhetsplan och budget för 2013 samt flerårsbudget för 2014-2015. Ann-Charlotte Fager socialchef

2 (11) Innehållsförteckning - verksamhetsplan och budget för gemensamma familjerättsnämnden 2013 Gemensamma familjerättsnämndens uppdrag... 3 Verksamhetsstyrning... 3 Stadsövergripande mål och uppdrag... 3 Gemensamma familjerättsnämndens mål... 4 Socialförvaltningens vision och värdegrund... 4 Ekonomi och budget... 4 Familjerättsverksamheten... 5 Omvärldsanalys... 5 Utvecklings- och kvalitetsarbete... 6 Arbete med relationsvåld och brottsoffer... 8 Likabehandling och internationellt arbete... 8 Medarbetare... 9 Upphandling och konkurrensutsättning... 9 Internkontroll... 9 Framtid... 10 Bilagor: Internkontrollplan för Gemensamma familjerättsnämnden 2013 Gemensamma familjerättsnämnden budget 2014-2015 Förhandlingsprotokoll MBL A B C

3 (11) Gemensamma familjerättsnämndens uppdrag Familjerätt inom socialtjänsten är en verksamhet som regleras av föräldrabalken och socialtjänstlagen. Den största delen av den verksamhet som bedrivs inom familjerätten är myndighetsutövning. Nämndens målgrupper är i första hand barn och ungdomar samt deras familjer. Nämnden har ansvar för myndighetsutövning och styrs i huvudsak av socialtjänstlagen och föräldrabalken. Sedan 1 oktober 2009 har Solna stad och Sundbyberg stad inrättat en gemensam nämnd för familjerättsverksamhet. Solna är värdkommun och den gemensamma nämnden ingår i stadens organisation. Familjerättsverksamheten ingår i Socialförvaltningen och är en del av förvaltningens Barnenhet. Verksamhetsstyrning I Kommunstyrelsens (KS) förslag till verksamhetsplan och budget för 2013 läggs ett antal prioriterade målområden, inriktningsmål, effektmål och uppdrag fast. De prioriterade målområdena och inriktningsmålen utgår från visionen om det levande och trygga Solna, som förenar hållbar utveckling med god ekonomisk hushållning för att trygga framtidens välfärd. Kommunfullmäktige (KF) fastställer i november mål, ekonomiska ramar, uppdrag till nämnderna samt skattesatsen för år 2013. Visionen har preciserats i fyra målområden; Solna i utveckling, levande stad, trygghet och lärande för solnabornas bästa och god ekonomisk hushållning, samt i fem stadsövergripande inriktningsmål. Varje inriktningsmål mäts utifrån ett antal relevanta effektmål som i sin tur följs upp med hjälp av flera nyckeltal/indikatorer. Målen är både av verksamhetsmässig och av finansiell karaktär. Därutöver har vissa särskilda uppdrag kopplats till målområdena och inriktningsmålen. Dessa uppdrag åläggs nämnder och ska styra mot att uppfylla de stadsövergripande inriktningsmålen. Uppdragen ska utföras inom ramen för budgetramarna. Härutöver ska de tvärsektoriella frågorna likabehandling och internationellt arbete genomsyra alla stadens verksamheter. Utgångspunkterna för verksamhetsplaneringen är förutom lagstiftning också den lokala politiska inriktningen som den kommer till uttryck i kommunfullmäktiges och gemensamma familjerättsnämndens mål, prioriteringar och uppdrag. Till grund för verksamhetsplaneringen ligger också förvaltningens vision och värdegrund, kontinuerlig omvärldsanalys samt resultatet av verksamhetsuppföljning, utvärderingar, granskningar och tillsyn. Måluppfyllelse, genomförande av uppdrag, resultat, nyckeltal, kvalitetsutveckling och budgetutfall redovisas löpande i verksamheten, i delårsrapporter och bokslut samt i särskilda ärenden till nämnden. Stadsövergripande mål och uppdrag I KS förslag till verksamhetsplan och budget för 2013 läggs följande prioriterade målområden, inriktningsmål, effektmål och uppdrag fast för stadens nämnder och dess verksamheter. Trygghet och lärande för solnabornas bästa Den gemensamma familjerättsnämndens verksamhet bedrivs främst utifrån målområde trygghet och lärande för solnabornas bästa och ska under 2013 inom detta område bidra till att uppfylla följande stadsgemensamma inriktningsmål:

4 (11) Inriktningsmål Solna stads omsorg ska finnas som ett naturligt stöd för solnabor som behöver den under olika skeden i livet. God ekonomisk hushållning Gemensamma familjerättsnämndens verksamhet bedrivs också utifrån målområde god ekonomisk hushållning och ska 2013 inom detta område bidra till att uppfylla följande stadsgemensamma inriktningsmål och effektmål: Inriktningsmål Alla verksamheter som Solna stad finansierar ska vara av god kvalitet och kostnadseffektiva. Effektmål Solna stad ska i bokslutet för år 2012 vara en av Sveriges tre mest kostnadseffektiva kommuner (År 2010 4:e plats). Medborgarnas nöjdhet med Solna stads verksamheter ska öka till minst nöjdhetsindex 60 i medborgarundersökning år 2013 (År 2010 NMI 58). Solna stads medarbetares engagemang ska minst vara index 65 i undersökningen Hållbart Medarbetar Engagemang, HME. Gemensamma familjerättsnämndens mål I enlighet med stadens anvisningar kan nämnderna utarbeta kompletterande nämndmål utifrån stadens övergripande mål. Med utgångspunkt från stadens fyra målområden samt stadsövergripande inriktningsmål och effektmål föreslås följande nämndmål för gemensamma familjerättsnämndens verksamhet 2013: Nämndmål Andelen ärenden som efter samarbetssamtal återaktualiseras för utredning ska minska. Andelen samarbetsamtal ska öka i relation till antalet vårdnadsutredningar Andelen brukare som är nöjda med den familjerättsliga verksamheten ska ligga på en hög nivå Socialförvaltningens vision och värdegrund Sedan ett antal år utgår förvaltningens arbete ifrån en gemensam vision som anger en gemensam färdriktning och ambitionsnivå. Dess syfte är att skapa sammanhållning och se till att alla drar åt samma håll. Visionen, som är ett av flera instrument i verksamhetsstyrningen, lyder som följer: Vi är med och formar morgondagens socialtjänst så att våra klienter och brukare får förutsättningar att leva ett självständigt liv. Förvaltningen antog 2009 efter samverkan en gemensam värdegrund som ska bidra till att medarbetarna blir tydliga så att medborgarna, uppdragsgivarna och samarbetspartners vet vad de kan förvänta sig av socialförvaltningen. Värdegrunden ska stödja förvaltningen i att ha klientfokus, arbeta för stadens mål och förvaltningens vision. Värdegrunden utgår från de fyra ledorden; helhetssyn, människors lika värde, tro på individens egen förmåga och professionalism. Ekonomi och budget Kommunstyrelsen beslutade i juni om en generell ramhöjning till nämnderna med 1,0 procent som kompensation för löne- och prisutveckling. Nedan redovisas de ekonomiska ramarna för den gemensamma familjerättsnämndens verksamhet i tkr.

5 (11) Förvaltningen har upprättat förslag till budget för den gemensamma familjerättsverksamheten och för 2013 föreslås budgeten uppgå till en total bruttokostnad om 5 825 tkr. Solna och Sundbyberg har i avtal överenskommit om att hälften av kostnaderna fördelas efter antalet invånare i respektive kommun per den 1 november två år före aktuellt verksamhetsår. Den andra hälften fördelas utifrån antalet ärenden (enligt SCBstatistik) under de senaste tre åren räknat tom två år före aktuellt verksamhetsår. Detta innebär för närvarande en fördelning av bruttokostnaderna med för Solna 60 % och för Sundbyberg 40 %. Familjerättsverksamheten Familjerättsverksamheten ingår i Socialförvaltningen och är en del av förvaltningens Barnenhet. Verksamheten har följande uppgifter: Utredningar, upplysningar och yttranden till tingsrätten i mål om vårdnad, boende och umgänge Råd och stöd till separerade föräldrar, samarbetssamtal rörande vårdnad, boende och ungänge samt avtal om vårdnad, boende och ungänge Yttranden till tingsrätten i mål om namnärenden Fastställande av faderskap för barn där föräldrarna inte är gifta Medgivandeutredningar för framtida adoption, prövning av samtycke till fortsatt adoptionsförfarande, yttranden till tingsrätten med anledning av adoption och uppföljningsrapporter till andra länder efter adoptivbarnets ankomst till Sverige Tillsättande av kontaktperson vid umgänge på tingsrättens begäran Omvärldsanalys Belopp tkr År 2012 3 464 År 2013 Generell kompensation 35 Avgår sänkt internränta -4 Ny ram 2013 3 495 År 2014 Generell kompensation 35 Ny ram 2014 3 530 År 2015 Generell kompensation 35 Ny ram 2015 3 565 Även Socialförvaltningen märker av stadens kraftiga befolkningsökning. En ökning som såväl i Solna som i Sundbyberg blir särskilt stor i förskoleåldrar och av yngre vuxna de närmaste åren. Det kan nämnas att de senaste årens ökning håller i sig när det gäller antalet barn upp till 12 år som aktualiserats och blivit föremål för utredning eller en insats vid förvaltningens barnenhet. Med stor sannolikhet kan de kommande års kraftiga ökning av antalet barnfamiljer i både Solna och Sundbyberg få återverkningar inom verksamhetsområdet.

6 (11) Ärendeutvecklingen inom den familjerättsliga verksamheten har under senare år varit stabil. Detta är även förhållandet på nationell liksom att antalet adoptionsutredningar samt mottagna barn från utlandet minskat. På tio år har adoptionerna i Sverige minskat med 36 procent. Det kan också konstateras att förändrade familjebildningar och möjligheter till föräldraskap ställer nya krav på verksamheten I september 2012 lade regeringen fram propositionen Stärkt stöd och skydd för barn och unga med föreslag om ändringar i främst socialtjänstlagen. Barnrättsperspektivet stärks genom att barnets bästa ska vara avgörande vid beslut och andra åtgärder som rör vård- eller behandlingsinsatser. Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2013. Inom socialtjänsten förväntas f.ö. inga större förändringar på nationell nivå under det kommande verksamhetsåret. Den s.k. Missbruksutredningen föreslog 2011 bl.a. att ansvaret för all behandling av vuxna missbrukare ska föras över till landstingen from 2013. Efter omfattande kritik mot förslaget är det osäkert vad som händer med utredningens förslag och när de ev. kan genomföras. Någon förändrad lagstiftning väntas inte under 2013. I augusti 2011 beslutade regeringen och styrelsen för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om en fortsättning fram till 2014 på det arbete som SKL bedriver genom Kunskap till praktik för att utveckla bl.a. kommunernas missbruksvård. Arbetet ska också omfatta insatser för att barn inte ska glömmas bort i vården av vuxna med missbruks- eller beroendeproblem. Utvecklings- och kvalitetsarbete Förvaltningens kvalitetsarbete utgår från stadens Policy för kvalitetsutveckling som bl.a. ställer krav på att samtliga verksamheter ska utarbeta åtaganden gentemot nämnd och kommunledning med åtföljande kvalitetsdeklarationer. Kvalitetsdeklarationerna ska tydligt beskriva vilka tjänster och vilken service som olika verksamheter kan erbjuda medborgare och brukare. Utifrån kvalitetspolicyn införde staden en gemensam synpunktshantering i september 2011. Kvalitetsarbetet bedrivs också utifrån vad som sägs i Socialtjänstlagen (3 kap 3 ) om att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet, att det ska finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet samt att kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Från 1 januari 2012 gäller nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänst, hälso- och sjukvård, tandvård och verksamhet enligt LSS (SOSFS 2011:9). Utifrån vad som sagts i Utredningen om kunskapsutveckling inom socialtjänsten (SOU 2008:18) har regering och Sveriges kommuner och landsting, SKL fattat en överenskommelse om evidensbaserad praktik inom socialtjänstens område. Målet är att de människor som får stöd från socialtjänsten ska få del av insatser som bygger på bästa tillgängliga kunskap. Sammanfattningsvis handlar en evidensbaserad praktik om ett förhållningssätt för ett ständigt och systematiskt lärande där brukaren och de professionella inom socialtjänsten utifrån bästa tillgängliga kunskap tillsammans fattar beslut om lämpliga insatser. Målet är att de metoder som socialtjänsten använder ska vara till nytta och aldrig till skada för brukaren. I detta är arbete utgör nordvästkommunernas gemensamma forsknings- och utvecklingsenhet, FoU-Nordväst, ett viktigt stöd.

7 (11) I enlighet med stadens policy för kvalitetsutveckling är förvaltningens kvalitetsarbete en integrerad del av verksamhetsplanering och uppföljning. Förvaltningens kvalitetsarbete ska kännetecknas av enkelhet och inriktas på konkreta förbättringar som kommer klienter, brukare och medborgare till godo. Förutom vad som framkommer i verksamhetsuppföljning, tillsyn, särskilda genomlysningar och utvärderingar är de synpunkter som kommer från klienter, brukare och andra via bl.a. synpunktshantering och brukarundersökningar en betydelsefull drivkraft i kvalitetsarbetet. Prioriterade uppgifter 2013 Särskilt prioriterade områden i förvaltningens gemensamma utvecklings- och kvalitetsarbete: För att kunna bedriva en effektiv verksamhet gäller det att arbeta vidare med att utveckla samverkan såväl internt som externt och att hela organisationen fortsätter stärka helhetssynen med syftet att kunna erbjuda brukarna bästa möjliga bemötande och stöd. Som ett led i detta arbete fortgår den förvaltningsövergripande satsningen på nätverksarbete, en metodik som går ut på att mobilisera brukarnas sociala nätverk för att åstadkomma förändringar. Kvalitetsarbetet ska systematiseras och anpassas utifrån nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Arbetet med att ta fram nya kvalitetsdeklarationer för olika verksamheter fortgår och framöver gäller det även att följa upp och se över befintliga kvalitetsdeklarationer. Utvecklandet av nyckeltal fortgår, bl.a. inom ramen för en pågående uppgradering av förvaltningens verksamhetssystem. Likaså fortsätter arbetet med öppna jämförelser och att ta fram enkla modeller för att mäta såväl måluppfyllelse som effekter av olika insatser. Utifrån kraven på en evidensbaserad praktik fortsätter arbetet med att utveckla de insatser som erbjuds, bl.a. utifrån en inventering av vilka bedömningsinstrument och sociala metoder som tillämpas inom förvaltningens verksamheter. Satsningar och prioriteringar i utvecklings- och kvalitetsarbetet på verksamhetsnivå kommande verksamhetsår: Ett metodutvecklingsarbete som påbörjades 2012 fortgår. Arbetet handlar om att den familjerättsliga verksamheten ska utveckla sin samverkan med utredningsgrupperna för barn och unga i Solna och Sundbyberg för att bl.a. kunna göra samlade bedömningar i ärenden med våld i nära relationer. Dessutom ska samverkan med andra förvaltningar och myndigheter i frågor som rör barn och unga vidareutvecklas utifrån bl.a. den nya s.k. BUS-överenskommelsen. Verksamheten arbetar vidare med frågan om familjerättens uppföljningsansvar för adopterade barn och i samverkan med Sundbybergs stad ska adopterade barn och deras föräldrar kunna erbjudas s.k. samspelsbehandling. Med syftet att minska antalet familjerättsliga utredningar fortsätter verksamheten att följa utvecklingen i fråga om behandling och riskbedömningsinstrument. Arbetet inom ramen för det tidigare Barncentrum kommer att vidareutvecklas i och med att verksamheten 2013 omvandlas till ett s.k. Barnahus. Verksamheten bedrivs i samverkan med andra kommuner och syftar till att via effektivare samverkan mellan olika myndigheter förbättra stödet till barn som utsatts för våld i nära relationer.

8 (11) Arbete med relationsvåld och brottsoffer Socialnämnden ska verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp. Nämnden ska särskilt beakta kvinnor som varit utsatta för våld och barn som bevittnat våld eller andra övergrepp. Förvaltningen har från Socialstyrelsen erhållit utvecklingsmedel för att kvalitetsutveckla arbetet med våldsutsatta kvinnor, barn som bevittnat våld och våldsutövare. Medlen ska användas till samordning och förbättring av dokumentation, rutiner, uppföljning och användandet av bedömningsinstrument. Relationsvåldscentrum (RVC) arbetar med våldsutsatta som polisanmält hot och/eller våld mot sin person från en närstående vuxen. Verksamheten drivs tillsammans med polisen, andra kommuner och stadsdelar. RVC ska se möjligheterna till metodutveckling när det gäller våldsutövare för att kunna motivera dessa att söka hjälp i de behandlingsprogram som finns inom kommuner och stadsdelar samt Manscentrum. Socialförvaltningen avser att se över och revidera överenskommelsen med Kvinnojouren för Solna, Sundbyberg och Ekerö i enlighet med Socialstyrelsens tolkning av gällande regelverk. Kvinnojouren erhåller verksamhetsbidrag, bl.a. från socialförvaltningen. Origo är ett nyinrättat länsgemensamt resurscentrum mot hedersrelaterat förtryck och våld där enskilda kan få stöd och rådgivning. Målet med verksamheten är att länets kommuner, landstinget, polismyndigheten och frivilligorganisationer som arbetar mot hedersförtryck och våld ska samverka kring stöd och rådgivning för den enskilde samt kring kunskaps- och kompetensutveckling för professionen. Stockholms stad svarar för driften och Solna stad avser att, i enlighet med Kommunförbundet Stockholms läns (KSL) rekommendation till länets kommuner, teckna avtal om att ingå i verksamheten. Brottsofferjouren Solna-Sundbyberg-Ekerö lades ner vid halvårsskiftet 2012 och en ny överenskommelse om stöd till brottsoffer finns nu med Brottsofferjouren Västerort som ger hjälp och stöd till brottsoffer, vittnen och deras anhöriga i bl.a. Solna. Den ideella förening som driver jouren erhåller verksamhetsbidrag från bl. a socialförvaltningen. Prioriterade uppgifter 2013 Förbättra rutiner, dokumentation och uppföljning samt införa bedömningsinstrument i förvaltningens arbete med relationsvåld och brottsoffer Utveckla samarbetet med Kvinnojouren i Solna-Sundbyberg-Ekerö Utveckla samarbetet med Brottsofferjouren Västerort Likabehandling och internationellt arbete I syfte att bedriva ett proaktivt arbete med likabehandling arbetar förvaltningen med s.k. fokusgrupper. I detta arbete ligger fokus på vilket sätt medarbetarna tillgodoser att alla brukare får ett likvärdigt bemötande och en likartad service. Analysen av underlaget kommer att ligga till grund för det fortsatta arbetet med likabehandlingsperspektivet. Socialförvaltningen kommer också att ta aktiv del i utvecklingsarbete initierat av Sveriges Kommuner och landsting (SKL) Göra jämlikt är att göra skillnad, där Solna stad deltar. Förvaltningen fortsätter också arbeta med att ta fram och utveckla könsuppdelade nyckletal och statistik. Socialförvaltningen arbetar sedan många år aktivt med att lyfta in det internationella arbetet i kvalitets- och verksamhetsutvecklingen genom den särskilda satsning som går under namnet Nyfiken på Europa. Denna satsning fotsätter även under kommande verksamhetsår. Ett flertal studieresor har hittills genomförts där mötet med kollegor och verksamheter i andra länder bidrar till utveckling av den egna verksamheten.

9 (11) Både det internationella arbetet och likabehandlingsarbetet utgör ett viktigt stöd när det gäller att utveckla arbetet med att möta individers olika behov och matcha dessa mot rätt insats. Ökad kunskap i likabehandling och goda exempel från andra kommuner och länder i fråga om metoder och arbetssätt hjälper förvaltningen att utveckla det sociala arbetet och skapa förutsättningar för en socialtjänst med god kvalitet. Prioriterade uppgifter 2013 Likvärdigt bemötande och likartad service i arbetet med brukarna. Deltagande i projektet Transnet för utvecklande av vissa arbetsmarknadsinsatser. Medarbetare I socialförvaltningens arbete med att vara en attraktiv arbetsgivare är målet att kunna erbjuda en verksamhet som kännetecknas av trivsel, utveckling och effektivitet. För att underlätta rekrytering och behålla kompetens gäller det att utveckla medarbetarskapet. Medarbetarskap handlar bl.a. om beteenden som möjliggör en positiv utveckling och goda resultat. Ett viktigt verktyg i detta arbete är förvaltningens gemensamma värdegrund som hjälper oss bli tydliga så att medborgarna, uppdragsgivarna och våra samarbetspartners vet vad de kan förvänta sig av förvaltningen. Värdegrunden stödjer oss i att ha klientfokus, arbeta för stadens mål och förvaltningens vision. Socialförvaltningen står för helhetssyn, människors lika värde, tro på individens egen förmåga och professionalism. En väl fungerande samverkan, såväl internt som externt, är en avgörande framgångsfaktor när det gäller att utveckla en effektiv verksamhet som kan erbjuda brukarna den hjälp och det stöd som behövs. Prioriterade uppgifter 2013 Se över förvaltningens kompetensutvecklingplan och FoU-caféer så att efarenhetsutbyte samt kännedom om nyheter och metodutveckling inom det sociala området kan ske på resurseffektivt sätt. Minst en förvaltningsdag med bra och inspirerande föreläsningar. Se över att rutiner finns som säkerställer att samverkan och samarbete verkligen sker där det behövs. Det får aldrig stå och falla med en enskild medarbetare att samarbete inte blir av. Utifrån den inventering som ska göras av vilka bedömningsintrument och sociala metoder som tillämpas inom förvaltningens olika verksamheter ska en plan tas fram för vilka metoder som ska användas och vilka som behöver utvecklas. Upphandling och konkurrensutsättning Den familjerättsliga verksamheten utgörs till övervägande del av myndighetsutövning och har inte någon verksamhet som upphandlats. Verksamheten planerar inte heller någon konkurrensutsättning eller att framöver genomföra några upphandlingar. Internkontroll Nämnderna ska i samband med verksamhetsplan och budget anta en internkontrollplan. Kommunfullmäktige har antagit ett reglemente för internkontroll. Enligt reglementet ska en internkontrollplan upprättas och respektive nämnd har det yttersta ansvaret för internkontrollen inom sitt verksamhetsområde.

10 (11) Internkontroll definieras som en process, där nämnd, ledning och övrig personal samverkar. Den utformas för att med rimlig grad av säkerhet fastställa att sker en god verksamhetsstyrning, tillförlitlig finansiell rapportering samt att tillämpliga lagar, föreskrifter och övriga bestämmelser följs. Internkontrollplanen ska innehålla: Redovisning av väsentliga processer inkl riskbedömningar samt genomförd riskoch väsentlighetsanalys. En plan för hur den interna kontrollen ska bedrivas kommande verksamhetsår inkl. uppgifter om vad som ska kontrolleras, ansvarig för kontrollen, hur ofta denna ska ske samt och hur resultat av kontrollen ska redovisas och rapporteras. Internkontrollplanerna ska innehålla vissa för alla nämnder gemensamma kontrollmoment inom ekonomi och redovisning. Med utgångspunkt från genomförd risk- och väsentlighetsanalys framgår av Gemensamma familjerättsnämndens internkontrollplan (bilaga A) hur den interna kontrollen ska bedrivas under kommande verksamhetsår. Vissa kontrollmoment som ska genomföras är gemensamma för samtliga nämnder i staden. Prioriterade uppgifter 2013 Vilka kontroller som prioriteras framgår av nämndens internkontrollplan samt den särskilda handlingsplan för internkontrollarbetet som tas fram på förvaltningsnivå. Framtid Befolkningsökningen i såväl Solna som Sundbyberg ställer även socialförvaltningen och nämnden inför nya utmaningar. Ökningen blir särkilt stor mellan 2014 och 2017 och framför allt är det antalet barnfamiljer med mindre barn som ökar. Även om ärendeutvecklingen inom det familjerättsliga området i stort varit stabil under senare år har förvaltningen sett att antalet yngre barn som blir aktuella för en utredning eller insats ökar. Det blir därför en viktig uppgift att framöver följa utvecklingen så att verksamheten kan anpassas utifrån förändrade behov. Flera statliga utredningar och förslag till förändringar i lagstiftningen inom socialtjänstens område kan de närmaste åren få stor inverkan på förvaltningens arbete och få till följd att det ställs nya och i vissa fall utökade krav på verksamheten. Inom det familjerättsliga området kom utredningen Fortsatt förälder (SOU 2011:51) 2011 med förslag som på sikt kan innebära utökat ansvar för verksamheten. Ett mål för utredningen har varit att undanröja samarbetshinder och underlätta för särlevande föräldrar att komma överens och samarbeta i såväl ekonomiska som andra närliggande frågor som rör barnet. Dessutom ska möjligheter och hinder för samarbete som finns i regelverken för de familjeekonomiska stöden samt föräldrars behov av hjälp- och stödinsatser belysas. Utredaren har senare givits i uppdrag att komplettera analyserna med att se över vilka möjligheter det finns att erbjuda alla föräldrar som separerar samarbetssamtal. Vidare ska utredaren utreda om samarbetssamtalen, förutom nuvarande frågor om vårdnad, boende och umgänge, även ska innehålla frågor om fördelning av det ekonomiska ansvaret för barnet. Modernare adoptionsregler eller den s.k. adoptionsutredningen (SOU 2009:61) är en annan utredning från 2009 som framöver kan komma att påverka verksamheten. Utredningen har haft i uppdrag att göra en allmän översyn av reglerna om adoption i 4 kap. föräldrabalken och har bl.a. tagit ställning till om det i syfte att stärka barnperspektivet finns anledning att ändra reglerna om domstolens prövning i ärenden om adoption.

11 (11) I augusti 2012 gavs Socialstyrelsen i uppdrag att genomföra en förstudie om förutsättningarna för att i ett antal kommuner bedriva en försöksverksamhet med separationsteam som kan erbjuda föräldrar och barn stöd och hjälp i samband med separation. Uppdraget som kan koma att påverka den familjerättsliga verksamheten i framtiden ska redovisas till Socialdepartementet senast den 18 januari 2013. För verksamhetens del gäller det att fortsätta det målmedvetna utvecklings- och kvalitetsarbetet med brukarnas bästa ständigt för ögonen. Det gäller att förvaltningen fortsätter det tålmodiga arbetet med att utveckla effektiva metoder och arbetssätt så att de insatser som erbjuds ger önskad effekt. Ett särskilt angeläget utvecklingsområde kommer de närmaste åren att handla om hur tillgängligheten för brukarna på olika sätt kan förbättras ytterligare. Ska förvaltningen kunna ge bästa möjliga stöd och bedriva en effektiv verksamhet krävs också att arbetet fortgår med utveckla och förbättra samverkan såväl internt som med en rad olika aktörer. Om verksamheten ska kunna erbjuda en verksamhet med god kvalitet gäller det också att arbeta vidare med och inse vikten av en helhetssyn i arbetet med alla de som förvaltningen möter.

SOLNA STAD Socialförvaltningen 2012-10-18 Björn Löfholm Internkontrollplan för gemensamma familjerättsnämnden 2013 Bilaga A Nämnderna ska i samband med verksamhetsplan och budget 2012 lämna en internkontrollplan. Kommunfullmäktige har antagit ett reglemente för internkontroll. Enligt reglementet ska en internkontrollplan upprättas och respektive nämnd har det yttersta ansvaret för internkontrollen inom sitt verksamhetsområde. Regler och anvisningar för internkontroll inom Gemensamma familjerättsnämnden Ansvar, information och introduktion till nyanställda Internkontroll definieras som en process, där nämnd, ledning och övrig personal samverkar. Den utformas för att med rimlig grad av säkerhet fastställa att följande mål uppnås: God verksamhetsstyrning Tillförlitlig finansiell rapportering Efterlevnad av tillämpliga lagar, föreskrifter och övriga bestämmelser Verksamhetsansvariga chefer är skyldiga att följa antagna regler och anvisningar om intern kontroll samt att informera övriga anställda om reglernas och anvisningarnas innebörd. De ska verka för att de arbetsmetoder som används bidrar till en god intern kontroll. Information om internkontroll ska ingå i introduktionen av nyanställda. Alla medarbetare förväntas känna till de lagar, förordningar och bestämmelser som berör respektive verksamhetsområde. Allvarliga brister i den interna kontrollen ska omedelbart rapporteras till närmast överordnad. Internkontrollplan Gemensamma familjerättsnämnden ska årligen i samband med att beslut om verksamhetsplan och budget för kommande verksamhetsår anta internkontrollplan för närmast följande år. Internkontrollplanen ska innehålla: Redovisning av väsentliga processer inkl riskbedömningar samt genomförd risk- och väsentlighetsanalys En plan för hur den interna kontrollen ska bedrivas kommande verksamhetsår inkl. uppgifter om vad som ska kontrolleras, ansvarig för kontrollen, hur ofta denna ska ske samt och hur resultat av kontrollen ska redovisas och rapporteras. Internkontrollplanerna ska innehålla vissa för alla nämnder gemensamma kontrollmoment inom ekonomi och redovisning. 1

Uppföljning Kontroller sker genom samtal med ansvariga tjänstemän och chefer, löpande uppföljning av ekonomi och verksamhet, stickprovskontroller, analys, etc. Kontrollerna dokumenteras, sammanställs och redovisas till nämnden inom ramen för ordinarie verksamhetsuppföljning. Redovisningen ska utöver resultat av genomförda kontroller även innefatta vidtagna åtgärder. Vid behov ska rapporten innehålla förslag till åtgärder för att förbättra kommunens gemensamma rutiner. Påtagliga och allvarliga brister rapporteras omgående till förvaltningschef och om så krävs även till nämnden. Risk- och väsentlighetsanalys Som ett första steg i upprättande av en förslaget till den årliga planen för interkontroll har förvaltningen att genomföra en risk- och väsentlighetsanalys. I arbetet med att ta fram en risk- och väsentlighetsanalys måste kontrollnytta hela tiden vägas mot kontrollkostnad. Värdet av att identifiera en risk ska i normalfallet överstiga kostnaden för att identifiera risken. Internkontrollplanen ska utformas med en risk och väsentlighetsanalys som grund. Denna riskbedömning ska ingå i internkontrollplanen. Riskanalysen syftar till att utifrån de processer/områden som tas upp i nämndens internkontrollplan identifiera och bedöma de risker eller hot som organisationen ställs inför i sin strävan att uppnå sina mål. En oförutsedd framtida händelse som negativt påverkar verksamhetens måluppfyllelse. Vad får inte hända? Vad vill vi inte läsa om i tidningarna? Andra sätt att identifiera risker kan vara revisionens och tillsynsmyndigheternas granskningar, övriga genomlysningar och utvärderingar, jämförelser med andra kommuner, budget- och verksamhetsuppföljning, avtalsuppföljning, synpunktshantering, brukarundersökningar samt genomgång av reglementen, policydokument, regler, och befintliga rutiner etc. Väsentlighetsanalys, dvs. hur stor är sannolikheten för att identifierade risker inträffar och vad får det i så fall för konsekvens? Konsekvenser vid fel som påverkar verksamhetens kvalitet och ekonomi. Med andra ord samt det stöd och den hjälp som ska ges till enskilda, förtroendet för verksamheten hos brukare, klienter, medborgare samt förtroendevalda och förutsättningarna för att kunna bedriva önskad verksamhet. Risk- och väsentlighetsanalysen har genomförts utifrån nedanstående modell där bedömt värde för sannolikheten (S) multiplicerats med konsekvenser (K). I planen för det kommande årets internkontrollarbete tas sådant med som bedömts ha 6 poäng eller mer. Sannolikheten (S) för fel: Osannolik 1: Risken är praktiskt taget obefintlig att fel ska uppstå Mindre sannolik 2: Risken är mycket liten att fel ska uppstå Möjlig: 3: Det finns risk för att fel ska uppstå Sannolik 4: Det är mycket troligt att fel ska uppstå Konsekvens (K) vid fel: Försumbar 1: Är obetydlig för de olika intressenterna och verksamheten/staden Lindrig 2: Uppfattas som liten av såväl intressenter som verksamheten/staden Kännbar 3: Uppfattas som besvärande för intressenter och verksamheten/staden Allvarlig 4: Är så stor att fel helt enkelt inte får inträffa Exempel: 3 (S) x 2 (K) = 6, uppfyller kriteriet för att prioriteras, dvs. tas med i internkontrollplanen. 2