Caroline Zakrisson [Kurs] [Datum]

Relevanta dokument
KROPPEN Kunskapskrav:

Kroppen del 2 Stencilhäfte

Frågor till Kroppen del 2

Pedagogisk planering Elev år 5

Områden om människokroppen. Celler

Terminsplanering i Biologi för 8P4 HT 2012

Din kropp består av miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt

Studiebesök på Naturhistoriska riksmuseet

Biologiprov den 18 dec

Människokroppen HUR SER DEN UT EGENTLIGEN? OCH HUR FUNGERAR DEN??

HÄLSA P Å SKOLAN HÄLSA PÅ SKOLAN

Planering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och

LPP Biologi. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. Hur skall vi visa att vi når målen?

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13

FÖDA, MATSPJÄLKNING, TRANSPORT OCH FÖRSVAR

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv?

Spånga IS Fotboll Kost och Hälsa

BIOLOGI. Vår fantastiska kropp

Kroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem

Vi kommer att börja med människokroppen, men först lite om vad biologi kan vara!

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell

Matspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler

3. Varför är det oftast inte bra att äta alltför mycket snabba kolhydrater, till exempel läsk och godis?

Vi jobbar så här: Varför läser vi om människan och Sinnenas äventyr. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka förmågor jobbar vi med?

MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA

IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION

Ordning i Myllret

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

och muskler Hud, skelett

LÄRARHANDLEDNING ORGANEN

Arbetsområden att kunna: Matspjälkning Andningsapparaten Allergi Astma Hjärta och blod

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU

Anteckningar på Människokroppen

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

6.5 Så försvarar sig din kropp

2. MÄNNISKANS URSPRUNG

75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen.

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15 hp Kurskod: MC1032

Delprov A Exempel på uppgifter

Kroppen. - En fördjupande inledning. Ni ska i grupp presentera fördjupa er i ett organsystem med hjälp av Blooms taxonomier.

Validering i Sörmland Rev

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV

Validand och valideringshandledare

Vattenlösliga vitaminer (tillföras genom kosten dagligen) B och C

Detta händer mjölken från kon till dess vi kan köpa den i paket i affären.

Validering i Sörmland

"Biologi - blodet, andningen och maten"

Im. Blodet går runt i kroppen. Från hjärtat ut ikroppen. Från hjärtat till lungorna. på sidorna av din hals kan du känna din puls.

Sammanfattning skelettet och muskler

Biologiprov. 1.Studera ovanstående bild och besvara sedan nedanstående frågor. a) Visar bilden en bakterie, djur- eller växtcell? Motivera ditt svar.

Validand och valideringshandledare

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen

MÄNNISKOKROPPEN. Biologi - V46- V3

Sammanfattning - celler och hud

Nutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström

Kroppens signalsystem. Biologi åk 9

BioKalcium. Vuxna: A01 // SEK 232 // EUR 25 // PV 29 // BV 29 Barn: A03 // SEK 250 // EUR 27 // PV 31 // BV 31

PEDAGOGISK PLAN FÖR ÅK 4 OCH 5 TEMA MÄNNISKAN OCH KROPPEN

Urdjur mm. Läs sidorna: (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) (bakterier) (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler

LÄRARHANDLEDNING ANPASSNINGAR. Välkomna till utställningen Djuret människan

Kroppen och Hälsan_1. Lärare: Hamid Houshmand

Detta försättsblad läggs i särskilt kuvert av skrivvakten vid skrivningsinlämningen.

Näringsämnena och matspjälkning

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

6.3 Andningen fixar syre till cellerna

Omtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp. Kurskod: MC1032. Kursansvarig: Gabriella Eliason.

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att

Fysiologi & träningslära. Örkelljunga Orienteringsgymnsaium

Familjedaghemmet Dagmamma i Brunna 2014ht- 2015vt

VILL DU. Svart eller vitt? Lägg till något bra! Humör MAT. Helhet. Vi blir vad vi äter! Energi i balans

Matspjälkningen. 2. Svalget & Matstrupen Vägarna för luft och föda korsas Sväljreflex, struplocket 25 cm rör, peristaltiska rörelser

Lokal pedagogisk planering för årskurs 8

MAT TILL MAGEN VIA SLANG ÄR A NNA T Ä T T ÄT 5 8 ÅR

Nutricia 2018 Material_28

Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa

Elevportfölj 8. ÅRSKURS 6 Matens kemi. Elevens svar: och kan då inte utföra deras jobb bättre och tjäna mer lön för att kunna köpa mat.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Navigationsguide till Den fantastiska människokroppen

Matens kemi-laborationsrapport, av Vilde

Detta kommer vi att läsa om nu:

WHO = World Health Organization

OCH~ ~ FODA, MATSPJALKNING, TRANSPORT FORSVAR. 146 Människan

Kost Södertälje FK. Mat är gott!

RJL 2015/524. Namn: Personnummer: Datum: individuell plan. Genomförandeplan. Min vilja

Matens kemi Uppdrag 1 Uppdraget var att man skulle prata med sina föräldrar angående mat förr i tiden och jämföra det med idag. Detta är vad jag kom

Hur gör kroppen energi?

Blod och blodomloppet

Nervsystemet. Perifera nervsystemet består av nervtrådar ute i kroppen som förmedlar signaler till och från det centrala nervsystemet.

Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Av: Kalle och Victoria

H ÄLSA Av Marie Broholmer

Hjärnans utveckling och barnets framsteg Hur hänger det ihop?

Många ämnen i maten. Enzymer hjälper till

Transkript:

Mål att uppnå För stå hur männniskans kropp är uppbyggd i stora drag. Förstå sambandet mellan maten du äter och hur din kropp fungerar. Förstå hjärnans och nervernas betydelse för att vi minns, lär oss och rör oss. Känna till hur våra sinnen fungerar. Caroline Zakrisson [Kurs] [Datum]

Arbetet kommer att bedömas utfrån det du skriver och gör laborationer om. Det kommer att bedömas utifrån denna matris: Betyg C Betyg A framåt på ett ganska bra framåt på ett bra framåt på ett mycket bra Du har baskunskaper om exempel och beskriver hur i kroppen. enkelt sätt om hälsa och sjukdom. Du jämför hur det hänger ihop med hur kroppen fungerar. Du har goda kunskaper om exempel och förklarar hur i kroppen på ett utvecklat utvecklat sätt om hälsa och sjukdom. Du jämför hur det hänger ihop med hur kroppen fungerar. Du har mycket goda kunskaper om exempel och förklarar hur i kroppen på ett välutvecklat välutvecklat sätt om hälsa och sjukdom. Du jämför hur det hänger ihop med hur kroppen fungerar. SIDA 1

Uppgift Du skall under detta arbete samla på dig fakta från de böcker du kan hitta i klassrummet och beskriva i en sammanhängande text. Du använder dig av rubrikerna som är i fet stil och skriver texten i ett flöde med hjälp av punkterna. Tänk på att förklara allt på ett så tydligt sätt som möjligt, som om den som läser texten inte kan något om människan. Du behöver inte följa ordning utan jobba med det som finns ledigt. Ni får gärna jobba i par. Fyll i de bilder du fått bifogat och klistra in dem i ditt arbete. Människans utveckling från 0 år till 100 år. o Vad händer med din kropp under tiden du blir äldre? o I vilken ålder skulle du trivas bäst med livet tror du? Varför? Cellerna o Vad är en cell? o Vad har cellen för uppgift? o Hur blir det fler celler? Huden o Vilka lager består huden av? Varför tror du att vi har olika lager av hud? o Vad kallas det bruna ämne som finns i hudcellerna? o Vad har hudens känselmottagare för uppgift? Skelettet o Varför har vi ett skelett? o Vad har vi för olika leder i kroppen? o Vad är benmärg? o Varför har vi brosk? Musklerna o Vilka muskler kan du inte styra med viljan? Varför kan du inte göra det? o Vilka muskler kan du styra med viljan? Varför kan du göra det? o Beskriv hur musklerna arbetar i par. Blodet o Vad består blodet av? Vad har delarna för uppgift? o Vad heter de olika blodkärlen? Vad är det för skillnad på dem? Varför tror du att det är uppbyggt så? o Vad är ett virus? o Vad är en bakterie? o Hur fungerar ett vaccin? Varför vaccinerar vi oss? o Vad händer när man är allergisk mot något? o Vad gör kroppens antikroppar? Hjärtat o Vad har hjärtat för uppgift? Andningsvägarna o Varför andas vi? o Vilka muskler arbetar när vi andas? o Beskriv luftens väg när vi andas. SIDA 2

o Varför är farligt att andas in dålig luft som täpper igen lungblåsorna tror du? o Vad händer när man har astma? Mag- tarmsystemet o Vad består mag-tarmsystemet av? o Vad händer om vi får för mycket mat? o Vad händer om vi får för lite mat? Skriv en dagbok om hur din matdag ser ut, vad äter du under en dag. o Beskriv vad dessa näringsämnen har för funktion i kroppen och vad kan du äta för att få i dig dem: Proteiner Fett Kolhydrater Spårämnen Salt Vitaminer Vatten o Får du i dig allt du behöver för att hålla dig frisk? Jämför med din dagbok, varför/ varför inte? o Beskriv matens väg genom kroppen. o Vilken funktion har Levern och njurarna? o Vad har tänderna för funktion? Varför är det viktigt att sköta sina tänder? Varför tror du att våra tänder ser ut som de gör? Nervsystemet o Vad bygger upp nervsystemet? o Vad är en reflex? Varför är det viktigt med reflexer? o Hur är en nervcell uppbyggd? (Rita) o Beskriv hjärnans olika delar och dess funktioner. o När använder vi arbetsminnet? o När använder vi långtidsminnet? o Hur kan vi träna vårt minne? Varför är det viktigt att kunna minnas? o Varför är det viktigt med sömn? o Vad behöver hjärnan för att fungerar? o Vad behöver du för att koncentrera dig? Varför? Sinnena o Synen vad händer när vi ser något? Varför vet vi vad vi ser? o Hörseln vad händer när vi hör något? Varför har hörsel och balans ihop? o Lukten varför känner vi olika dofter? o Smaken Vilka smaker kan vi skilja på? Hur hänger smak och lukt samman? o Känseln Vilken uppgift har känselmottagarna? o Hur sorterar hjärnan alla intryck? I slutet skriver du ner vilka böcker du har använt. Tänk på att du inte får skriva av utan läs om det du ska skriva och försök sedan att omvandla hela delen till din egna text. SIDA 3

SIDA 4