ÅRSREDOVISNING 2015 Dnr MD 2016/5
Innehållsförteckning Generaldirektören har ordet sid 5 Om Statens tjänstepensionsverk sid 7 Resultatredovisning för statliga avtalsförsäkringar Förmånsbestämd pension sid 15 Avgiftsbestämd pension sid 25 Resultatredovisning för Statens tjänstepensionsverk Ekonomisk sammanfattning sid 29 SPV:s prestationer sid 35 Service sid 53 Medarbetare på SPV sid 61 Övrig rapportering sid 65 Finansiell redovisning Om SPV:s redovisning sid 73 Sammanställning över väsentliga uppgifter sid 74 Resultaträkning sid 76 Balansräkning sid 77 Anslagsredovisning sid 79 Finansieringsanalys sid 80 Tilläggsupplysningar sid 82 Noter sid 85 Mål och återrapporteringskrav sid 99 Ordförklaringar sid 103 Styrelsens underskrifter sid 107
Generaldirektören har ordet
Generaldirektören har ordet Under 2016 inför SPV det nya pensionsavtalet för det statliga området. Många personer kommer att beröras av avtalet ända in i nästa sekel. Med detta långa perspektiv står SPV väl rustad för att skapa värde och underlätta för kunderna såväl före som efter pensioneringen Den ekonomiska utvecklingen har varit utmanande för försäkringsrörelsen. Resultatet för 2015 blev negativt och konsolideringsgraden för sparrörelsen minskade till 103,6 procent vid utgången av året. Styrelsen ändrade vårt långsiktiga mål för sparrörelsens konsolideringsgrad, från minst 108 procent till minst 106 procent vid utgången av 2018. Åtgärden var en avvägning mellan behovet av högre premienivåer med anledning av låga räntenivåer och behovet av en rimlig förutsägbarhet och stabilitet i premienivåerna till arbetsgivarna. Vi har under 2015 fortsatt leverera god service till våra kunder. Pensionärer, anställda och arbetsgivare ger oss höga betyg i våra kundundersökningar. Våra kunders generella nöjdhet fortsätter även att ligga över branschen som helhet. Våra undersökningar visar också att kvaliteten i handläggningen är fortsatt god. Allt fler arbetsgivare ansluter sig till tjänsten Enklare pensionshantering vilket är i linje med vårt mål för året. Regelanpassningarna har drivits vidare och vi kommer under första kvartalet 2016 att slutföra införandet av dessa i våra systemstöd. Vi har även fortsatt arbetat med omräkningar av de pensioner och ersättningar under utbetalning som ska justeras. Efter halvårsskiftet 2016 räknar vi med att endast löpande omräkningar återstår vilka vi framgent kommer hantera kvartalsvis. Under 2015 påbörjade vi arbetet med att införa det nya pensionsavtalet PA 16 som gäller anställda inom det statliga anställningsområdet. Arbetet intensifierades efter att avtalet undertecknades i slutet av året och kommer fortsatt vara intensivt under hela 2016. Att införa PA 16 är en central uppgift som involverar stora delar av myndigheten. Vi har även lanserat nya självbetjäningstjänster och förbättrat möjligheten att nå ut med personlig pensionsinformation till fler kunder. Under året har vi också fördjupat våra kunskaper om kundernas olika behov och utvecklat prototyper på framtida tjänster tillsammans med kunderna. Kundernas behov är en viktig utgångspunkt i utvecklingen av vår verksamhet. Likaså vår målbild 2020 som vi kommer att konkretisera under 2016 för att säkerställa att SPV fortsätter att vara det givna valet som pensionsadministratör för den statliga sfären. Min övertygelse är att SPV som myndighet har en unik roll att spela i den svenska tjänstepensionsbranschen. Jag är hedrad över att under året fått uppdraget att leda myndigheten och ansvaret för att vi fortsatt ska ligga i framkant till nytta för kunderna och för samhällsekonomin. Joakim Stymne Generaldirektör, SPV 5
Om Statens tjänstepensionsverk Statliga avtalsförsäkringar sid 7 SPV:s administration sid 10 Organisation sid 11
Om Statens tjänstepensionsverk Statens tjänstepensionsverk (SPV) är en av Sveriges största leverantörer av pensionstjänster. Vi administrerar den statliga tjänstepensionen för anställda och tidigare anställda och för andra organisationer med nära anknytning till statlig verksamhet. Totalt handlar det om cirka 400 arbetsgivare. SPV hanterar pensioner och försäkringar för cirka 800 000 personer och registerför anställningsuppgifter för cirka 1 100 000 personer. Varje år fattar SPV cirka 68 000 beslut om pensioner och ersättningar och vi gör drygt 3,6 miljoner utbetalningar, som summerar till drygt 14,7 miljarder kronor. SPV erbjuder tjänsten Enklare pensionshantering åt myndigheter samt levererar prognoser och statistik till bland annat regeringen. SPV finns i Sundsvall och har cirka 270 medarbetare. Om Statens tjänstepensionsverk Årsredovisningen beskriver dels resultatet för de statliga avtalsförsäkringarna, dels resultatet för SPV:s administration. Statliga avtalsförsäkringar Figur 2.1 Statliga avtalsförsäkringar Statliga avtalsförsäkringar är ett samlingsnamn på tjänstepensioner och andra förmåner som antingen regleras via kollektivavtal som slutits mellan parterna inom det statliga avtalsområdet eller via författningar. Avtalen och författningarna redovisas nedan: Avtal/författningar Beskrivning PA 03 Statligt tjänstepensionsavtal som reglerar ålderspensioner, sjukpensioner och efterlevandepensioner (kollektivavtal) PA-91 och PA-SPR Äldre statliga tjänstepensionsavtal (kollektivavtal) Delpensionsavtalet Ger arbetsgivare möjlighet att bevilja anställda delpension från 61 års ålder (kollektivavtal) Trygghetsavtalet (TA) Reglerar pensionsersättning och särskild pensionsersättning (kollektivavtal) Avtal om omställning Reglerar pensionsersättning och särskild pensionsersättning (kollektivavtal) Avtal om statens Reglerar ersättningar vid dödsfall grupplivförsäkring (kollektivavtal) (TGL-S) Statliga avtalsförsäkringar Förmånsbestämda pensioner Avgiftsbestämda pensioner Avtal om ersättning vid personskada (PSA) Avtal för lokalanställda SFS 2003:56 SFS 1991:1427 SFS 2003:55 SFS 1984:1042 1943 års reservbefälskungörelse 1941, 1942 och 1947 års reglementen Reglerar ersättning vid personskada (kollektivavtal). Administreras av AFA Försäkring. Reglerar tjänstepensioner och avgångsförmåner för lokalanställda svenska medborgare i utlandet (kollektivavtal) Om tjänstepension och tjänstegrupplivförsäkring för vissa arbetstagare med icke-statlig anställning (PISAförordningen) Om tjänstepension och tjänstegrupplivförsäkring för vissa arbetstagare med icke-statlig anställning (äldre PISAförordningen) Om avgångsförmåner för vissa arbetstagare med statlig chefsanställning (förordning) Om pensionsvillkor för icke-svenska medborgare som är lokalanställda vid svenska utlandsmyndigheter (förordning) Reglerar reservpensioner Reglerar pensioner för statsanställda och deras efterlevande Den 31 december 2014 upphörde trygghetsavtalet att gälla och ersattes med avtal om omställning och avtal om lokala omställningsmedel. SPV:s administration påverkas enbart av avtal om omställning. Eftersom utbetalningar av förmåner som beviljades innan de förändrade avtalsförhållandena fortfarande sker berörs SPV:s administration av både trygghetsavtalet och avtal om omställning. Den 1 januari 2016 träder ett nytt pensionsavtal, PA 16, i kraft. Läs mer om detta under avsnittet Utvecklingsinsatser som påverkar SPV:s prestationer. 7
Om Statens tjänstepensionsverk Pensionerna inom de statliga avtalsförsäkringarna kan vara antingen avgifts- eller förmånsbestämda. De avgiftsbestämda pensionerna individuell och kompletterande ålderspension är en egen del av de statliga avtalsförsäkringarna. De förmånsbestämda pensionerna och förmånerna hanteras i huvudsak inom den statliga försäkringsmodellen. Utanför försäkringsmodellen Figur 2.2 Statliga avtalsförsäkringar Förmånsbestämda pensioner Försäkringsmodellen Statliga avtalsförsäkringar Individuell ålderspension Avgiftsbestämda pensioner Kompletterande ålderspension Arbetsgivarnas åtaganden Hanteras i arbetsgivarnas balansräkningar Pensionsrörelsen Hanteras inom statsbudgeten Försäkringsrörelsen Äldre förmåner Övriga förmåner Särskild löneskatt Sparrörelsen Riskrörelsen TA-rörelsen TGL-rörelsen PSA-rörelsen Förmånsbestämda pensioner Förmånsbestämd pension är pension som i förväg är bestämd till ett visst belopp eller till en viss nivå av lönen. De flesta av de förmånsbestämda pensionerna ingår i försäkringsmodellen, men ett fåtal (reservpensioner och pensioner i särskild ordning) hanteras utanför modellen. Försäkringsmodellen Figur 2.3 Försäkringsmodellen Arbetsgivarnas åtaganden Hanteras i arbetsgivarnas balansräkningar Försäkringsmodellen Pensionsrörelsen Hanteras inom statsbudgeten SPV har det övergripande ansvaret för den statliga försäkringsmodellen. Inom denna modell hanteras finansieringen av de förmånsbestämda pensionerna och förmånerna. Arbetsgivarna bekostar de anställdas pensioner antingen genom att betala premier till SPV (pensionsrörelsen) eller genom att skuldföra åtagandet i den egna balansräkningen (arbetsgivarnas åtaganden). Arbetsgivarnas åtaganden Arbetsgivarnas åtaganden består av pensioner, pensionsersättningar och delpensioner som arbetsgivarna finansierar i egen regi. Det innebär att pensionerna inte finansieras med premier. SPV beräknar och lämnar underlag om försäkringsteknisk avsättning till de arbetsgivare som berörs. Vi betalar ut pensionen och fakturerar arbetsgivaren motsvarande belopp. Åtagandet redovisas därför inte i SPV:s balansräkning, utan i den enskilde arbetsgivarens balansräkning. Pensionsrörelsen Figur 2.4 Pensionsrörelsen Pensionsrörelsen Försäkringsrörelsen Äldre förmåner Övriga förmåner Särskild löneskatt I pensionsrörelsen hanteras finansiering och utbetalning av pensioner inom statsbudgeten. Det redovisas under posten Pensionsrörelsen i den finansiella redovisningen och i avsnittet Resultatredovisning för statliga avtalsförsäkringar. Pensionsrörelsen delas in i följande grenar: Försäkringsrörelsen, som omfattar pensioner och förmåner till anställda som haft pensionsgrundande anställning efter utgången av 1997 och för vilka arbetsgivarna har betalat in premier till SPV. Äldre förmåner, som omfattar pensioner till anställda som slutat sin anställning senast den 31 december 1997. Övriga förmåner, som omfattar pensioner till lokalanställd personal, förordnande- och chefspensioner med mera. Särskild löneskatt, som gäller den skatt som statliga arbetsgivare betalar på premier för pensioner och förmåner som redovisas inom försäkringsrörelsen. Pensionsrörelsens grenar beskrivs övergripande nedan. 8
Försäkringsrörelsen Figur 2.5 Försäkringsrörelsen Försäkringsrörelsen Sparrörelsen Riskrörelsen TA-rörelsen TGL-rörelsen PSA-rörelsen Försäkringsrörelsen skiljer sig från en försäkringsrörelse på den privata marknaden, bland annat genom att pensionsmedlen stannar inom staten fram till dess att en pension eller förmån betalas ut. Den statliga försäkringsrörelsen omfattas inte av det regelverk som gäller för aktörer på den privata marknaden (exempelvis försäkringsrörelselagen). Premieintäkter tillförs inkomsttiteln 5211 Statliga pensionsavgifter och utbetalningar av pensioner och förmåner belastar anslaget 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m. SPV redovisar de försäkringstekniska avsättningarna (pensionsskulden) för försäkringsrörelsen i balansräkningen. Avsättningarna balanseras av tillgångar som består av en fordran på statsverket. Det sker alltså inte någon fondering av försäkringsrörelsens tillgångar. Avkastningen beräknas med utgångspunkt i marknadsräntan för tioåriga statsobligationer. Läs mer under avsnittet Försäkringsrörelsens resultat. Inom försäkringsrörelsen betalar arbetsgivarna försäkringstekniskt fastställda premier till SPV. Premierna tillförs de fem delrörelserna inom försäkringsrörelsen som visas i figuren ovan. Varje delrörelse inom försäkringsrörelsen ska bära sina egna kostnader. Det innebär att om det blir överskott inom en delrörelse, kan överskottet användas till en lägre premie kommande år. På motsvarande sätt innebär ett underskott inom en delrörelse, att premien kan behöva sättas högre kommande år. Resultatet i försäkringsrörelsen regleras mot en återbäringsfond. Äldre förmåner Äldre förmåner är finansierade enligt den tidigare finansieringsmodellen med lönekostnadspålägg. SPV betalar ut pensioner via anslaget. De försäkringstekniska avsättningarna balanseras av en fordran på statsverket. För äldre förmåner beräknar SPV ingen avkastning på fordran. Förändringar i de försäkringstekniska avsättningarna balanseras istället av en under- alternativt överskottstäckning. Det innebär att avsättning och fordran alltid är lika stora. Övriga förmåner Övriga förmåner hanteras på ett särskilt sätt beroende på att SPV ofta saknar tillgång till anställningsuppgifter under den tid då personerna är aktiva i tjänst. Därför beräknas ingen försäkringsteknisk avsättning innan en pension beviljats. Utbetalningarna belastar anslaget. I vissa fall betalar arbetsgivaren en inte försäkringstekniskt faställd engångspremie som tillförs anslaget. Särskild löneskatt Statliga arbetsgivare betalar skatt på de premier som de betalar in till SPV. Skatterna motsvarar särskild löneskatt på pensionskostnader och särskild premieskatt på tjänstegrupplivförsäkring. Skatterna tillförs inkomsttiteln. När vi betalar ut pensionen belastar löne- och premieskatt anslaget. När en premie betalas in tas en skuld upp för löne- och premieskatt och den kvarstår till dess att SPV betalar ut pension. Alla icke-statliga arbetsgivare ansvarar själva för att betala in dessa skatter till Skatteverket. Avgiftsbestämda pensioner Figur 2.6 Avgiftsbestämda pensioner Individuell ålderspension Avgiftsbestämda pensioner Kompletterande ålderspension Avgiftsbestämd pension är en pension där avgiften är bestämd till ett visst belopp eller till en viss procent av lönen. Hur stor pensionen blir beror på hur mycket pengar som har betalats in och hur stor avkastning det har blivit på de placerade pengarna. Arbetsgivarna bekostar de anställdas avgiftsbestämda pensioner genom att betala avgifter till SPV som därefter förmedlar dessa till valda försäkringsgivare. Det är sedan försäkringsgivarnas ansvar att förvalta avgifterna och att betala ut pensionerna. Inom statliga avtalsförsäkringar finns två olika avgiftsbestämda pensioner, individuell ålderspension och kompletterande ålderspension. För individuell ålderspension kan den anställde själv välja bland ett urval av försäkringsgivare hos vilka avgiften kan användas för att teckna en sparandeförsäkring. SPV har ett uppdrag från parterna på det statliga avtalsområdet att vara valcentral för det individuella valet. Det innebär att SPV tar in uppgifter om de anställdas val och förmedlar avgifterna till vald försäkringsgivare. Åtagandet redovisas inte i SPV:s balansräkning utan i den enskilde försäkringsgivarens balansräkning. För kompletterande ålderspension är det Kåpan Pensioner som är försäkringsgivare. SPV har ett administrationsavtal med Kåpan Pensioner som innebär att SPV administrerar produkterna Kåpan Tjänste, Kåpan Extra, Kåpan Plus och den individuella ålderspensionen hos Kåpan Pensioner. De administrativa funktioner som SPV svarar för är bland annat registrering av inbetalda avgifter, försäkringstekniska beräkningar, utskick av pensionsbesked och utbetalning av pension till försäkrade och efterlevande. Åtagandet redovisas inte i SPV:s balansräkning utan i Kåpan Pensioners balansräkning. Om Statens tjänstepensionsverk 9
Om Statens tjänstepensionsverk Kåpan plus är en privat pensionsförsäkring. Riksdagen har beslutat att rätten till avdrag för inbetalda premier upphör den 31 december 2015. Det går därför inte längre att starta ett nytt sparande i Kåpan plus och från den 1 januari 2016 har Kåpan Pensioner helt stängt för insättningar av nya premier. Avgifter för administration De premier som arbetsgivarna betalar till SPV ska också täcka kostnaderna för administrationen av pensionerna och förmånerna. Regeringen fastställer i regleringsbrevet hur stor avgift som SPV får använda för administration av pensionsrörelsen. Avgiften räknas av från inkomsttiteln och fördelas mellan pensionsrörelsens olika grenar. För administrationen av arbetsgivarnas åtaganden betalar arbetsgivarna en särskild administrationsavgift till SPV. Även den avgiften fastställs av regeringen. Avgifter för administration av den kompletterande ålderspensionen regleras i avtal med Kåpan Pensioner. Reglering av avgifter för administration av den individuella ålderspensionen görs via en överenskommelse med Arbetsgivarverket. SPV:s administration SPV administrerar tjänstepensioner och ersättningar i enlighet med statliga bestämmelser, avtal och förordningar samt för icke-statliga pensionsavtal. Utbetalning av ersättningar enligt det statliga personskadeavtalet (PSA), administreras dock av AFA Försäkring. SPV:s uppdrag enligt regleringsbrevet är indelat i tre verksamhetsområden. Nedan beskrivs dessa områden mer utförligt. Statlig pensionsverksamhet m.m. SPV ansvarar för administrationen av den statliga tjänstepensionen och grupplivförsäkringen enligt kollektivavtal på det statliga området. Vi beräknar och debiterar försäkringstekniska kostnader för anställda inom myndigheter och andra arbetsgivare som är anslutna till de statliga avtalsförsäkringarna. SPV beräknar också det totala försäkringsmässiga värdet som staten har för sina pensionsåtaganden. En mer utförlig beskrivning finns under avsnittet Försäkringsmodellen. SPV besvarar frågor om tjänstepensionen från privatpersoner, arbetsgivare, försäkringsförmedlare, andra pensionskassor och övriga intressenter. Vi samlar in och registerför anställningsuppgifter, vi utreder pensionsrätt, beviljar och betalar ut pensioner och ersättningar som ålderspension, sjukpension, delpension, pensionsersättningar, efterlevandeförmåner och tjänstegruppliv. SPV samordnar och reglerar pågående utbetalningar vid händelser som påverkar pensionen och hanterar också olika avdrag. Utöver detta gör vi kontroller så att felaktiga pensioner inte betalas ut. Finansieringen av det här området är beskriven ovan under rubriken Avgifter för administration. Området ska ha full kostnadstäckning. Inomstatliga pensionsuppdrag Inomstatliga pensionsuppdrag är ett av SPV:s verksamhetsområden där vi erbjuder tilläggstjänster som underlättar arbetsgivarnas arbete med tjänstepensioner. Uppdragen genomförs mot ersättning och ska ha full kostnadstäckning. Idag utför SPV följande två typer av tjänster inom området: Beräkning av skuld och premier Enklare pensionshantering. Tjänsten Beräkning av skuld och premier innebär att SPV gör extra skuldberäkningar för statliga bolag som skuldför pensionsåtagandet i egen balansräkning. Tjänsten Enklare pensionshantering förenklar och effektiviserar administrationen av tjänstepensioner för statliga arbetsgivare och deras anställda samt skapar samtidigt förvaltningsnytta. Vi gör den del av administrationen för tjänstepensioner som arbetsgivarna annars gör själva. Det underlättar och förenklar hanteringen av pensioner samt säkerställer korrekt beräkning av arbetsgivarnas premier och de anställdas pensionsförmåner. Vi svarar också på frågor från arbetsgivarnas anställda som rör tjänstepension och tjänstegruppliv. Pensionsverksamhet på uppdrag Inom Pensionsverksamhet på uppdrag utför SPV uppdrag mot ersättning och med ett långsiktigt avkastningskrav på 6 procent. Intäkterna till uppdragsverksamheten fastställs i förhandlingar med kunderna. Till det här området räknas administrationen åt Kåpan Pensioner och uppdraget att vara valcentral för den individuella ålderspensionen. En mer utförlig beskrivning finns under avsnittet Avgiftsbestämda pensioner. Till området räknas också statlig verksamhet som bolagiserats. SPV utför uppdragsverksamhet åt andra än statliga myndigheter. Det gäller under förutsättning att organisationen som uppdraget gäller har nära anknytning till statlig verksamhet. Dessutom ska organisationen omfattas av bestämmelser för tjänstepension som liknar de statliga. SPV administrerar i olika omfattning pensionen åt ett trettiotal arbetsgivare som exempelvis Posten, Vattenfall och Sveaskog. Vi administrerar ytterligare ett trettiotal kunder i samarbete med Skandia Liv, där Skandia är försäkringsgivare och SPV är administratör. Tjänsterna i SPV:s åtagande när det gäller administrationen för dessa kunder är att betala ut pension, beräkna olika pensioner och skulder, beräkna och fakturera premier samt att informera om pension. SPV har också några övriga uppdrag där vi administrerar pensioner. Det gäller till exempel pensioner till Sveriges riksdagsledamöter och pensioner till före detta riksdagsmän som har rätt till inkomstgaranti. SPV tar in avgifter från arbetsgivarna för Trygghetsstiftelsens räkning. Vi beräknar avgifterna på en procentsats av summan för bruttolön och betalar in den till Trygghetsstiftelsen. En mer utförlig beskrivning finns i avsnittet Övriga tjänster. 10
Organisation Stab ekonomi och verksamhetsstyrning Stab it Figur 2.7 SPV:s organisation Styrelse GD Stab juridik Stab personal Internrevision Stab kommunikation Om Statens tjänstepensionsverk Enhet finansiering Enhet förmånsreglering Enhet uppdrag Styrelsen SPV leds av en styrelse. Styrelsen fastställer SPV:s strategiska mål, inriktningen av verksamheten och budgeten samt bedömer om den interna styrningen och kontrollen är betryggande. Den beslutar om skrivelser och rapporter som har väsentlig betydelse för verksamheten. Styrelsen beslutar också om frågor inom ramen för statliga avtalsförsäkringar. Det gäller till exempel försäkringstekniska riktlinjer och beräkningsunderlag, kollektiva premier och premier för särskild pensionsersättning. Mer information om styrelsens ledamöter finns i avsnittet Uppgifter om ledande befattningshavare. Organisationen SPV:s organisation består av tre enheter som arbetar med vår kärnverksamhet. Enheterna finansiering och förmånsreglering administrerar de förmånsbestämda pensionerna och ersättningarna. Enhet uppdrag administrerar den kompletterande ålderspensionen, icke-valet och valcentralen för det individuella valet enligt tjänstepensionsavtalet PA 03. Enhet uppdrag administrerar också pensioner för verksamheter med statlig anknytning. Vi har fem staber som bland annat har till uppgift att stödja kärnverksamheten. Tre ytterligare funktioner finns; internrevisionschef, chefaktuarie och säkerhetsskyddschef. 11
Resultatredovisning för statliga avtalsförsäkringar Förmånsbestämd pension sid 15 Avgiftsbestämd pension sid 25
Förmånsbestämd pension Pensionsrörelsens resultat sid 16
STATLIG TJÄNSTEPENSION PA 03 INDIVIDUELL ÅLDERSPENSION KOMPLETTERANDE ÅLDERSPENSION FÖRMÅNSBESTÄMD ÅLDERSPENSION Förmånsbestämd pension PRIVAT PENSION TJÄNSTEPENSION ALLMÄN PENSION Förmånsbestämd pension Totalt har SPV betalat ut 10 725,8 miljoner kronor (mnkr) i förmånsbestämda pensioner och ersättningar under 2015, varav 9 931,8 mnkr inom pensionsrörelsen. Tabellen visar hur mycket försäkringsersättningar som SPV betalade ut inom de olika delarna i försäkringsmodellen under 2015. Den visar även våra betalningar av reservpensioner och pensioner i särskild ordning som är förmånsbestämda pensioner som hanteras utanför försäkringsmodellen samt de utbetalningar vi gör inom arbetsgivarnas åtaganden. Tabell 3.1 Utbetalda försäkringsersättningar inom och utanför försäkringsmodellen, mnkr Försäkringsrörelsen Äldre förmåner Övriga förmåner Summa pensionsrörelsen Arbetsgivarnas åtaganden Utanför försäkringsmodellen Totalt 2015 Totalt 2014 Totalt 2013 Pensioner 6 983,0 2 507,9 204,5 9 695,4 268,2 21,8 9 985,4 9 716,3 9 345,9 Pensionsersättningar 223,1 223,1 301,0 399,4 Premiebefrielseersättningar 149,4 149,4 149,4 128,7 129,5 Tjänstegruppliversättningar 50,8 50,8 80,9 131,7 150,5 150,1 Personskadeersättningar 32,4 3,9 36,2 36,2 62,2 67,1 Totalt pensionsrörelsen 7 215,5 2 511,8 204,5 9 931,8 572,2 21,8 10 525,8 10 358,7 10 091,9 Delpensioner 200,0 200,0 211,5 214,9 Totalt utbetalt 7 215,5 2 511,8 204,5 9 931,8 772,2 21,8 10 725,8 10 570,2 10 306,8 15
Förmånsbestämd pension Pensionsrörelsens resultat Resultaten för förmånsbestämd pension och övriga förmåner som hanteras inom statsbudgeten redovisas under pensionsrörelsen. Jämfört med föregående år har premieintäkterna ökat. De försäkringstekniska avsättningarna (pensionsskulden) har minskat medan de utbetalda försäkringsersättningarna har ökat. I resultatanalysen visas de poster i SPV:s resultat- och balansräkning som hör till pensionsrörelsen. Figur 3.1 Pensionsrörelsen Pensionsrörelsen Försäkringsrörelsen Äldre förmåner Övriga förmåner Särskild löneskatt Tabell 3.2 Resultatanalys för pensionsrörelsen, mnkr Försäkringsrörelsen Äldre förmåner Övriga förmåner Särskild löneskatt Totalt 2015 Totalt 2014 Totalt 2013 Premieintäkter 7 929,3 177,2 1 864,6 9 971,1 9 689,3 9 724,9 - varav PA 03 7 924,7 115,4 1 859,8 9 899,9 9 631,8 9 670,0 Ränta på premier -2,6-0,6-3,2-5,4-5,6 Kapitalavkastning -8 550,3-8 550,3-413,7 36 301,3 Underskottstäckning -182,7 99,6-1 861,2-1 944,3 784,1 11 314,3 Försäkringsersättningar -7 215,5-2 511,8-204,5-9 931,8-9 689,3-9 375,9 - varav PA 03-4 394,3-53,5-4 447,8-4 003,1-3 555,2 Förändring av försäkringstekniska 6 805,3 2 707,5-71,5 2 321,8 11 763,1 3 290,1-44 370,8 avsättningar Driftkostnader -186,7-13,1-0,8-200,6-209,3-199,0 Särskild löneskatt på -2 324,6-2 324,6-2 302,0-2 090,8 pensionsutbetalningar Disposition mot återbäringsfond 1 220,5 1 220,5-1 143,7-1 298,7 Totalt 0 0 0 0 0 0 0 Försäkringstekniska 200 173,1 20 197,3 1 279,7 53 669,0 275 319,1 287 082,2 290 372,2 avsättningar Återbäringsfond 9 031,4 9 031,4 10 251,9 9 108,2 Pensionsrörelsens premieintäkter ökade under 2015. Huvuddelen av ökningen uppstod inom försäkringsrörelsen, vilket beskrivs närmare i nästa avsnitt. I och med att avgifterna för särskild löneskatt i huvudsak följer utvecklingen av premieintäkterna i försäkringsrörelsen ökade premierna även inom denna gren. Kapitalavkastningen uppgick till -8 550,3 mnkr (-413,7). Försäkringsersättningar består av utbetalda pensioner för statliga avtalsförsäkringar, överföringar av pensionsrätt samt nettot av in- och utbetalda kostnadsbidrag med mera. Försäkringsersättningarna för försäkringsrörelsen ökar allteftersom personer som tillhör försäkringsrörelsen avgår med pension. På motsvarande sätt minskar försäkringsersättningarna för äldre förmåner vanligtvis allteftersom förmåner upphör. De försäkringstekniska avsättningarna minskade för alla grenar i pensionsrörelsen, utom för övriga förmåner. Förändringarna jämfört med föregående år berodde främst på utvecklingen av bruttoräntan i skuldgrunderna. Behovet av avsättningar minskade i samband med att beräkningsgrunderna för skuld förändrades den 1 januari 2015 då bruttoräntan höjdes från 0,50 till 0,80 procent. Driftkostnader för pensionsrörelsen består av de kostnader för administration som räknas av från inkomsttiteln 5211 Statliga pensionsavgifter. Särskild löneskatt på pensionskostnader (SLP) innehåller utbetalning av, och förändring i avsättning för, avgifter motsvarande särskild löneskatt på utbetalningar av pension och särskild premieskatt på tjänstegrupplivförsäkring. 16
Disposition mot återbäringsfond, det vill säga överföring av positivt eller negativt resultat, görs endast för försäkringsrörelsen. Övriga grenar inom pensionsrörelsen balanseras genom underskottstäckning. Den 1 januari 2015 infördes nya beräkningsgrunder där bruttoräntan i skuldgrunderna ändrades. Bruttoräntan i beräkningsgrunderna för skuld höjdes till 0,80 procent (0,50), vilket minskade skulden i pensionsrörelsen med 9 725,1 mnkr. Den 1 januari 2015 höjdes prisbasbeloppet till 44 500 (44 400). Det resulterade i att pensioner som följer prisbasbeloppets utveckling höjdes och att skulden ökade med 476,7 mnkr. I juni 2015 beslutade SPV om en lägsta möjliga nivå för räntan under 2016, ett så kallat räntegolv. Räntegolvet för 2016 fastställdes till 0,00 procent. Den 1 januari 2016 ändras bruttoräntan i skuldgrunderna från 0,80 till 0,00 procent. Vid samma tidpunkt sänks prisbasbeloppet med 200 kronor till 44 300 kronor. Sänkningarna av prisbasbeloppet och bruttoräntan i skuldgrunderna bedöms sammantaget öka skulden för pensionsrörelsen med 26 092,1 mnkr vid ingången av 2016. Förmånsbestämd pension 17
Förmånsbestämd pension Försäkringsrörelsens resultat I resultatanalysen visas de poster i SPV:s resultat- och balansräkning som hör till försäkringsrörelsen. Figur 3.2 Försäkringsrörelsen Försäkringsrörelsen Sparrörelsen Riskrörelsen TA-rörelsen TGL-rörelsen PSA-rörelsen Tabell 3.3 Resultatanalys för försäkringsrörelsen, mnkr Spar Risk TA TGL PSA Totalt 2015 18 Totalt 2014 Premieintäkter 7 612,1 181,4 37,1 49,1 49,6 7 929,3 7 751,6 7 784,4 Ränta på premier -1,9-0,5-0,1-0,1-2,6-4,3-4,6 Interna premier 555,8-484,3-71,5 0 0 0 Kapitalavkastning -8 499,7-48,5-5,2 0,8 2,4-8 550,3-413,7 36 301,3 Totalt 2013 Försäkringsersättningar -6 941,6-181,9-8,9-50,8-32,4-7 215,5-6 829,1-6 466,7 Förändring av försäkringstekniska 6 858,9-100,6 15,7 48,7-17,5 6 805,3 832,6-36 133,3 avsättningar Driftkostnader -163,5-10,0-0,3-0,6-12,2-186,7-193,2-182,4 Disposition mot 580,1 644,4 33,1-47,2 10,0 1 220,5-1 143,7-1 298,7 återbäringsfond Totalt 0 0 0 0 0 0 0 0 Försäkringstekniska 197 019,9 2 717,0 54,8 9,6 371,8 200 173,1 206 978,4 207 811,0 avsättningar Återbäringsfond 7 136,6 669,1 913,1 168,7 143,9 9 031,4 10 251,9 9 108,2 Konsolideringsgrad 103,6% 124,0% 1766,3% 1861,2% 138,7% 104,5% 105,0% 104,4% Försäkringsrörelsens resultat 2015 var negativt och uppgick till -1 220,5 mnkr (+1 143,7). Förlusten regleras mot återbäringsfonden, som vid årets utgång uppgick till 9 031,4 mnkr (10 251,9). Under 2015 sjönk försäkringsrörelsens konsolideringsgrad något. Konsolideringsgraden visar nivån på tillgångar i förhållande till försäkringstekniska avsättningar. Konsolideringsgraden var 104,5 procent (105,0) vid utgången av 2015. Försäkringsrörelsens premieintäkter var högre under året jämfört med 2014. Prisbasbeloppets höjning från 44 400 kronor till 44 500 kronor den 1 januari 2015 bidrog till höjda förmåner och därmed till högre premier. Vid samma tidpunkt sänktes räntan i beräkningsgrunderna för premier från 1,20 till 1,10 procent, vilket också bidrog till högre premieintäkter. Även uppdateringen av premiegrundernas könsneutrala antaganden om livslängd som gjordes den 1 januari 2015 bidrog till högre premieintäkter. Ett ytterligare bidrag till de högre premieintäkterna kom från att riskpremien höjdes från 0,10 till 0,20 procent av pensionsunderlaget den 1 januari 2015. Att både värdesäkringspremien och premier som finansierar kostnader inom TA-rörelsen, sänktes den 1 januari 2015 verkade däremot mot lägre premieintäkter. Även ändringarna i den så kallade PISA-förordningen från och med den 1 januari 2015, verkade mot lägre premieintäkter under året. Läs mer om detta i avsnittet Utvecklingsinsatser som påverkar SPV:s prestationer. När vissa försäkringsfall inträffar inom riskrörelsen eller inom TA-rörelsen löses pensionerna in i sparrörelsen med engångspremier. Omfördelningen visas i posten interna premier. För försäkringsrörelsen som helhet blir summan av de interna premierna alltid noll. Inom försäkringsrörelsen används en avkastningsmodell som visar hur avkastning på tillgångarna ska tillgodoräknas. I modellen justeras årligen försäkringsrörelsens tillgångar procentuellt lika mycket som pensionsskulden påverkas av ändrad bruttoränta i skuldgrunderna. Justeringen innebär att balansräkningens tillgångssida och skuldsida matchar varandra genom att visa samma känslighet för förändringar i marknadsräntans nivå. Tillgångarna räknas om för försäkringsrörelsens delrörelser och tillgångarna kan öka eller minska beroende på om räntan sänks eller höjs. Förändringen av tillgångarnas värde är en del av kapitalavkastningen. Mellan omräkningarna tilldelas försäkringsrörelsen en avkastning som motsvarar räntan för tioårig statsobligation efter avdrag för avkastningsskatt. Effekten av avkastningsmodellen berör framför allt kapitalavkastningen för spar- och riskrörelserna. TA-rörelsen och PSA-rörelsen påverkas endast marginellt och TGLrörelsen påverkas inte alls.
Att bruttoräntan i skuldgrunderna höjdes till 0,80 procent (0,50) den 1 januari 2015 medförde en kapitalavkastning för försäkringsrörelsen på -9 509,3 mnkr (-3 311,7). Den ordinarie avkastningen, beräknad utifrån marknadsräntan för tioårig statsobligation, blev 959,0 mnkr. Totalt under 2015 var kapitalavkastningen -8 550,3 mnkr. Försäkringsersättningarna fortsätter att öka, vilket främst beror på att allt fler personer inom försäkringsrörelsen går i pension. Den höjning av bruttoräntan i beräkningsgrunderna för skuld som gjordes den 1 januari 2015 ledde till att skulden i försäkringsrörelsen minskade med 9 135,0 mnkr. Höjningen av prisbasbeloppet gjorde att skulden ökade med 429,2 mnkr. Den totala skuldminskningen i försäkringsrörelsen var därmed 8 705,8 mnkr den 1 januari 2015. För hela 2015 minskade skulden med totalt 6 805,3 mnkr. Sparrörelsen 2015 års resultat för sparrörelsen var negativt och uppgick till -580,1 mnkr (+1 260,4), vilket gör att återbäringsfonden minskade till 7 136,6 mnkr (7 716,6). Den 31 december 2015 hade sparrörelsens konsolideringsgrad minskat till 103,6 procent (103,8). Sparrörelsen tillgodoräknas löpande premier i form av sparpremier, värdesäkringspremier och premier som finansierar pensioner för anställda med rätt att avgå före 65 år enligt övergångsbestämmelser. Sparpremien finansierar förmånsbestämd ålderspension och efterlevandepension som fås livet ut. Värdesäkringspremien finansierar värdesäkring av intjänad pensionsrätt för personer som är aktiva i tjänst. Dessutom tillgodoräknas sparrörelsen vissa engångspremier. Sparrörelsen tillförs också interna premier vid inlösen av förmåner från andra delrörelser i försäkringsrörelsen. Under 2015 tillfördes sparrörelsen 555,8 mnkr från riskrörelsen och TA-rörelsen. Räntor på retroaktiva justeringar av premier utgjorde under året en kostnad på 1,9 mnkr. Avkastningsmodellens konstruktion ledde till att sparrörelsen tillfördes en kapitalavkastning på -9 435,1 mnkr (-3 289,8). Kapitalavkastning som beräknas från marknadsräntan för tioåriga statsobligationer gav 2015 en avkastning på 935,3 mnkr (+2 819,2). Totalt var kapitalavkastningen under 2015-8 499,7 mnkr (-470,6). Försäkringsersättningarna fortsatte att öka under året eftersom pensionärerna blev fler. Den 1 januari 2015 sänktes värdesäkringspremien från 2,10 till 1,30 procent av pensionsunderlaget. Vid samma tidpunkt sänktes bruttoräntan i premiegrunderna från 1,20 till 1,10 procent. Även premiegrundernas könsneutrala antaganden om livslängd uppdaterades den 1 januari 2015. Samma datum började den nya lydelsen av PISAförordningen att gälla. Sammantaget minskade ändringarna premieuttaget med cirka 600 mnkr. Den 1 januari 2015 höjdes bruttoräntan i skuldgrunderna. Det ledde till att skulden i rörelsen minskade med 9 091,0 mnkr (-3 189,1). Höjningen av prisbasbeloppet den 1 januari 2015 ökade skulden med 425,3 mnkr (-439,7). Totalt minskade avsättningarna i sparrörelsen med 8 665,7 mnkr den 1 januari 2015. Den 1 januari 2016 sänks bruttoräntan i premiegrunderna från 1,10 till 0,90 procent. Förändringen förväntas, före avgift motsvarande särskild löneskatt på pensionskostnader, öka premieuttaget med cirka 260 mnkr jämfört med om ingen förändring skett. Den 1 januari 2016 sänks prisbasbeloppet till 44 300 (44 500). Sänkningen förväntas innebära en minskning av skulden med 975,5 mnkr. Samma datum sänks bruttoräntan i skuldgrunderna till 0,00 procent (0,80). Förändringen av bruttoräntan beräknas leda till en ökning av skulden inom sparrörelsen med 25 569,8 mnkr. Totalt beräknas ändringarna öka skulden i sparrörelsen med 24 594,3 mnkr den 1 januari 2016. Konsolideringsgraden förväntas den 1 januari 2016 vara 104,1 procent efter effekter av förändringarna av prisbasbeloppet och beräkningsgrunderna. Riskrörelsen Riskrörelsen gjorde under 2015 ett resultat på -644,4 mnkr (-190,2). Det innebär att återbäringsfonden den 31 december 2015 uppgick till 669,1 mnkr (1 313,6) och att konsolideringsgraden sjönk till 124,0 procent (149,0). Inom ramen för riskrörelsen hanteras avsättningar för tillfällig sjukpension, löpande premiebefrielse och icke aktuell temporär efterlevandepension. Sjukpension och temporär efterlevandepension löses in i sparrörelsen när försäkringsfallet inträffar. Även slutbetalning och löpande premiebefrielse av sparförmåner finansieras genom inlösen i sparrörelsen, till exempel när en person får sjukpension eller avgår i pensioneringssyfte före ordinarie pensionsålder. Under 2015 var den interna premien för inlösen av pensioner och premiebefrielser i sparrörelsen -484,3 mnkr. 2015 tillfördes rörelsen -48,5 (+31,5) mnkr i kapitalavkastning enligt avkastningsmodellen, där den del som gäller förändring av skuldräntan uppgick till -64,5 mnkr (-24,8). Den 1 januari 2015 höjdes riskpremien från 0,10 till 0,20 procent av pensionsunderlaget. Höjningen bidrog till ökat premieuttag under 2015. Den 1 januari 2015 höjdes räntan i beräkningsgrunderna för skuld vilket minskade de försäkringstekniska avsättningarna med 43,3 mnkr (-16,6). Höjningen av prisbasbeloppet ökade behovet av avsättningar med 3,7 mnkr (-3,8) till följd av att ersättningsnivåerna höjdes. Beräkningsgrunderna för pensionsskuld ändras den 1 januari 2016, vilket gör att behovet av avsättningar vid denna tidpunkt förväntas öka med 124,6 mnkr. Sänkningen av prisbasbeloppet vid samma tidpunkt gör att avsättningsbehovet beräknas minska med 7,8 mnkr. Den totala skulden förväntas därmed öka med 116,8 mnkr vid ingången av 2016. Riskpremien höjs den 1 januari 2016 från 0,20 till 0,60 av pensionsunderlaget. Syftet med premiesättning är att öka premienivån stegvis mot den förväntat långsiktiga nivån runt 0,80 procent av pensionsunderlaget. 19 Förmånsbestämd pension
Förmånsbestämd pension TA-rörelsen Från och med den 1 januari 2015 omfattar den så kallade TA-rörelsen förmåner enligt trygghetsavtalet och avtal om omställning. Rörelsen gjorde under 2015 ett resultat på -33,1 mnkr (+90,2). Resultatet regleras mot återbäringsfonden, som under året minskade till 913,1 mnkr (946,2). Den 31 december 2015 var konsolideringsgraden 1 766,3 procent (1 441,6). TA-rörelsen tillgodoräknas två olika premietyper för att finansiera kostnader för trygghetsavtalet och avtal om omställning. TA-premien är en löpande premie som bekostar slutbetalningar av förmåns- och avgiftsbestämda pensioner. Premien bekostar också kompensationer för allmän pension som faller bort för personer som blivit beviljade pensionsersättning eller särskild pensionsersättning. SPE-premien är en engångspremie som finansierar särskild pensionsersättning för personer som sägs upp på grund av arbetsbrist. Premiens konstruktion innebär att inbetalningen av premien görs när anställningen upphör och att pensionen beviljas senare, alternativt inte alls. Det betyder att själva inbetalningen sker vid ett tillfälle men att pensionen eventuellt löses in i sparrörelsen, via TA-rörelsen, vid ett senare tillfälle. Pensionsersättning och särskild pensionsersättning löses in i sparrörelsen när försäkringsfallet inträffar. Inlösen i sparrörelsen görs även för premiebefrielse till följd av dessa pensioner och för kompensation för allmän pension. Under 2015 var den interna premien för inlösen av pensioner och premiebefrielser i sparrörelsen -71,5 mnkr. Avkastningsmodellens konstruktion ledde till att rörelsen 2015 tillfördes en kapitalavkastning på -5,2 mnkr (+10,2). Den del som gäller förändringen av skuldräntan uppgick till -9,7 mnkr (-3,0). Den 1 januari 2015 sänktes TA-premien från 0,10 till 0,01 procent av pensionsunderlaget. SPE-premiens nivå sänktes med drygt 50 procent jämfört med 2014. Sänkningarna medförde att premieintäkterna 2015 blev 37,1 mnkr, vilket är väsentligt lägre än intäkterna på 135,2 mnkr under 2014. De stora sänkningarna av premienivåerna beror på de förändrade avtalsförhållandena. Läs mer om de ändrade avtalsförhållandena i avsnittet Utvecklingsinsatser som påverkar SPV:s prestationer. Den 1 januari 2015 höjdes prisbasbeloppet och räntan i beräkningsgrunderna för skuld. Avsättningsbehovet minskade sammantaget med 0,5 mnkr på grund av förändringarna. TA-premien för 2016 är 0,01 procent av pensionsunderlaget vilket är oförändrat jämfört med 2015. Även SPEpremien är oförändrad under 2016 jämfört med 2015. Beräkningsgrunderna för pensionsskuld ändras den 1 januari 2016 vilket ökar skulden med 1,4 mnkr. Prisbasbeloppets sänkning från 44 500 kr till 44 300 kr vid samma datum förväntas medföra att skulden minskar med 0,3 mnkr. Totalt ökar skulden i rörelsen med 1,2 mnkr vid ingången av 2016. TGL-rörelsen TGL-rörelsen omfattar ersättningar vid dödsfall i enlighet med statens tjänstegrupplivförsäkring. Rörelsen uppvisade 2015 ett resultat på 47,2 mnkr (-13,7). Ett byte av värderingsmetod för oreglerade och okända skador påverkade resultatet positivt med 48,7 mnkr under 2015. Den positiva resultateffekten av bytet är en engångseffekt för 2015. Utan engångseffekten skulle resultatet varit -1,5 mnkr istället för 47,2 mnkr. Resultatet regleras mot återbäringsfonden som ökade till 168,7 mnkr (121,5). Det motsvarar 332 procent (189) av årets 50,8 mnkr (64,3) i utbetalda försäkringsersättningar. Den 31 december 2015 var konsolideringsgraden 1 861,2 procent (308,4). Premien för tjänstegrupplivförsäkring för 2015 var, liksom för föregående år, 360 kronor per person och år. De försäkringstekniska avsättningarna uppgick den 31 december 2015 till 9,6 mnkr (58,3). Premien för tjänstegrupplivförsäkringen är oförändrad även 2016 och nivån är satt utifrån att överskottskapitalet i återbäringsfonden ska fortsätta att avvecklas. PSA-rörelsen PSA-rörelsen omfattar ersättningar för personskador enligt den statliga personskadeförsäkringen. Rörelsen uppvisade 2015 ett resultat på -10,0 mnkr (-3,1). Konsolideringsgraden var 138,7 procent (143,4) vid utgången av 2015. Ersättningar för personskador enligt den statliga personskadeförsäkringen administreras av AFA Försäkring. Premien var 0,05 procent av bruttolönesumman under 2015. Inom PSA-rörelsen görs en avsättning för oreglerade skador som skett före utgången av det aktuella året. Dessutom görs en avsättning motsvarande bedömda framtida kostnader för skadereglering. Avsättningen gäller både kända och okända skadefall. Kända skadefall får inte vara slutreglerade. Okända skadefall innebär skador som antas ha inträffat men som inte har rapporterats. Skadekostnaden fastställs per skadeår, alltså det år en skada har inträffat eller visat sig första gången. Avsättningen för oreglerade skador uppgick vid utgången av 2015 till 371,8 mnkr (354,4). För tid före 1998 redovisas avsättningen för oreglerade skador under äldre förmåner. Utbetalningarna av ersättningar för skador minskade och uppgick till 32,4 mnkr (52,2). Kostnaden för administration för skadereglering var under året 12,2 mnkr (11,8). Premien för personskador enligt personskadeförsäkringen är oförändrad även 2016. 20
Resultat för äldre förmåner I resultatanalysen redovisas de poster i SPV:s resultat- och balansräkning som tillhör äldre förmåner. Tabell 3.4 Resultatanalys för äldre förmåner, mnkr 2015 2014 2013 Underskottstäckning -182,7 775,2 2 179,8 Försäkringsersättningar -2 511,8-2 679,0-2 742,9 Förändring av försäkringstekniska 2 707,5 1 919,1 579,1 avsätt- ningar Driftkostnader -13,1-15,3-16,0 Totalt 0 0 0 Försäkringstekniska avsättningar 20 197,3 22 904,8 24 823,9 Vanligtvis finns inga intäkter av premier inom äldre förmåner. För äldre förmåner beräknas ingen avkastning, utan förändringar i de försäkringstekniska avsättningarna balanseras av underskottstäckning. Det innebär att avsättning och fordran alltid är lika stora. Försäkringsersättningar består av utbetalda förmåner, överföringar av pensionsrätt samt nettot av in- och utbetalda kostnadsbidrag med mera. Försäkringsersättningarna minskade jämfört med 2014. Detta följer den normala utvecklingen, det vill säga att utbetalningarna för äldre förmåner minskar allt eftersom pensioner upphör. Sveriges kommuner och landsting (SKL) överlämnade 2013 en framställan om reglering av kostnadsbidrag till regeringen, enligt överenskommelsen om avveckling av finansiellt sistahandsansvar. Under 2015 ökade utbetalningarna inom äldre förmåner med cirka 60 mnkr som en följd av denna reglering. De försäkringstekniska avsättningarna har minskat jämfört med 2014. En del av minskningen beror på att pensioner har betalats ut eller upphört under året. Under 2015 höjdes inkomstpensionen med 0,9 procent vilket minskade avsättningar för de bruttosamordnade pensionerna inom SPV. Under 2016 förväntas avsättningarna för bruttopensioner minska ytterligare när inkomstpensionen höjs med 4,2 procent. Den största delen av de åtaganden som SPV 2012 övertog ansvaret för från affärsverket Statens järnvägar är försäkrade i en försäkringslösning i Skandia Liv. I försäkringslösningen finns en överskottsfond vars medel kan användas för premiebetalning av framtida indexering av pensionerna. Den 31 december 2015 fanns 13,3 mnkr (8,6) i överskottsfonden. De avsättningar för ersättningar för personskador som ingår i de försäkringstekniska avsättningarna för äldre förmåner gäller oreglerade skador för tid före 1998. För 2015 var avsättningarna för ersättningar för personskador 74,7 mnkr (78,4), inklusive avsättningen för de åtaganden som övertagits från Statens järnvägar. Resultat för övriga förmåner I resultatanalysen redovisas de poster i SPV:s resultat- och balansräkning som tillhör övriga förmåner. Här ingår bland annat förordnande- och chefspensioner samt pensioner till lokalanställda i utlandet. Tabell 3.5 Resultatanalys för övriga förmåner, mnkr Premieintäkter Underskottstäckning Försäkringsersättningar Förändring av försäkringstekniska avsättningar Driftkostnader 2015 2014 2013 177,2 153,1 150,4 99,6 131,0 162,2-204,5-181,1-166,3-71,5-102,2-145,8-0,8-0,8-0,6 Totalt 0 0 0 Försäkringstekniska avsättningar 1 279,7 1 208,2 1 106,0 Premierna inom övriga förmåner beräknas inte försäkringstekniskt. Intäkterna motsvarar därför inte årets kostnader för intjänade och beviljade förmåner. Vissa förmåner finansieras över huvud taget inte med premier. Differensen balanseras med underskottstäckning. De försäkringstekniska avsättningarna gäller endast personer som slutat sina tjänster och har en förmån under utbetalning. Avsättningarna ökade under 2015. Det berodde på att ökningen av att personer slutade sina tjänster var större än minskningen av utbetalade pensioner. Höjningarna av prisbasbeloppet och bruttoräntan i beräkningsgrunderna för skuld den 1 januari 2015 verkade däremot mot lägre avsättningar. Sammanlagt innebar höjningarna att avsättningarna minskade med 33,0 (+0,6) mnkr. Förändrade skuldgrunder och sänkningen av prisbasbeloppet den 1 januari 2016 beräknas öka skulden för övriga förmåner med 99,4 mnkr Resultat för särskild löneskatt Avgifter motsvarande särskild löneskatt och särskild premieskatt hanteras separat inom pensionsrörelsen. De statliga arbetsgivarna betalar särskild löneskatt på pensionskostnader och särskild premieskatt på tjänstegrupplivförsäkring på inbetalda premier till SPV. I samband med utbetalning belastas anslaget 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m. med löneskatt och premieskatt för den utbetalda förmånen. Förmånsbestämd pension 21
Förmånsbestämd pension Tabell 3.6 Resultatanalys för särskild löneskatt, mnkr 2015 2014 2013 Premieintäkter 1 864,6 1 784,6 1 790,2 Ränte- -0,6-1,0-1,0 avkastning Underskottstäckning -1 861,2-122,1 8 972,3 Förändring 2 321,8 640,6-8 670,8 av försäkringstekniska avsättningar Särskild -2 324,6-2 302,0-2 090,8 löneskatt på pensionsutbetalningar Totalt 0 0 0 Försäkringstekniska avsättningar 53 669,0 55 990,8 56 631,4 I resultatanalysen redovisas de poster i SPV:s resultat- och balansräkning som tillhör särskild löneskatt. Under 2015 uppgick särskild löneskatt på utbetalningar av pension till -2 324,6 mnkr (-2 302,0) och de försäkringstekniska avsättningarna var 53 669,0 (55 990,8) vid utgången av 2015. Premieintäkterna för särskild löneskatt följer i stort utvecklingen för premierna inom försäkringsrörelsen, vilket innebär att premieintäkterna ökade under 2015. Den ränteavkastning som redovisas gäller finansiella intäkter och kostnader för de premier som betalats in under året. De försäkringstekniska avsättningarna gäller både avsättning för särskild löneskatt och särskild premieskatt. Förändringar i de försäkringstekniska avsättningarna balanseras av underskottstäckning. 22
23
Avgiftsbestämd pension
STATLIG TJÄNSTEPENSION PA 03 INDIVIDUELL ÅLDERSPENSION KOMPLETTERANDE ÅLDERSPENSION FÖRMÅNSBESTÄMD ÅLDERSPENSION Avgiftsbestämd pension PRIVAT PENSION TJÄNSTEPENSION ALLMÄN PENSION Avgiftsbestämd pension Totalt har SPV under 2015 förmedlat 4 636 mnkr för den avgiftsbestämda pensionen vidare till Kåpan Pensioner och de försäkringsgivare som den anställde har valt. SPV:s valcentral för PA 03 administrerar den individuella ålderspensionen. Valcentralen administrerar förmedlingen av premier till den försäkringsgivare som den anställde valt att placera pengarna hos. Arbetsgivaren betalar varje månad in 2,5 procent av den utbetalda lönen till den individuella ålderspensionen. Utbudet av försäkringsgivare med fond eller traditionellt alternativ väljs ut av parterna inom det statliga avtalsområdet. När pensionen ska betalas ut, sköter försäkringsgivaren all administration. Under tiden som den anställde sparar till pensionen tar SPV in information från försäkringsgivarna om pensionskapitalet för att kunna informera de anställda i ett pensionsbesked med alla delar som rör den statliga tjänstepensionen. För statligt anställda födda 1973 eller senare är detta den huvudsakliga tjänstepensionen. När det gäller den kompletterande ålderspensionen förvaltar Kåpan Pensioner den enligt gällande pensionsavtal. Arbetsgivaren betalar varje månad in 2,0 procent av den utbetalda lönen till den kompletterande ålderspensionen. SPV administrerar detta åt Kåpan Pensioner och SPV administrerar även utbetalningen av pensionen. För mer information om resultatet för kompletterande ålderspension och för individuell ålderspension placerad i Kåpan Pensioner, se Kåpan Pensioners årsredovisning på www.kapan.se. Tabell 3.7 Inbetalda avgifter, mnkr 2015 2014 2013 Kompletterande ålderspension 2 050 1 989 1 941 Individuell ålderspension 2 586 2 502 2 450 Totalt 4 636 4 491 4 391 Tabell 3.8 Individuell ålderspension, antal val levererade till försäkringsgivare 2015 2014 2013 Traditionell försäkring 229 677 240 615 210 808 Fondförsäkring 80 667 88 118 82 737 Totalt 310 344 328 733 293 545 25