ÅRSREDOVISNING Dnr MD 2015/63

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2014 Dnr MD 2015/63

2

3 Innehållsförteckning Generaldirektören har ordet sid 5 Om Statens tjänstepensionsverk sid 7 Resultatredovisning för statliga avtalsförsäkringar Förmånsbestämd pension sid 15 Avgiftsbestämd pension sid 25 Resultatredovisning för Statens tjänstepensionsverk Ekonomisk sammanfattning sid 29 SPV:s prestationer sid 35 Service sid 51 Medarbetare på SPV sid 59 Övrig rapportering sid 65 Finansiell redovisning Om SPV:s redovisning sid 75 Sammanställning över väsentliga uppgifter sid 76 Resultaträkning sid 78 Balansräkning sid 79 Anslagsredovisning sid 81 Finansieringsanalys sid 82 Tilläggsupplysningar sid 84 Noter sid 87 Mål och återrapporteringskrav sid 101 Ordförklaringar sid 105 Styrelsens underskrifter sid 109

4 Generaldirektören har ordet

5 Generaldirektören har ordet Med vårt femtioårsjubileum och nomineringen till Sveriges modernaste myndighet i ryggen fick SPV lite av en flygande start Det har i många avseenden gått mycket bra under året. Den ekonomiska utvecklingen har förstås varit utmanande för försäkringsrörelsen. Resultat 2014 blev positivt och konsolideringsgraden ökade. Det finns dock anledning för SPV att under året analysera hur det långsiktiga målet för konsolideringsgraden ska hanteras mot bakgrund av de historiskt låga räntorna. När det gäller vår administration är utvecklingen positiv. Vi har nått våra servicemål och några med råge, trots att tillströmningen av ärenden har ökat. Vi har utvecklat nya tjänster, såsom val på webben när det gäller den individuella ålderspensionen och möjlighet att se pensioner och ersättningar under utbetalning. Vidare har pensionsbeskeden förbättrats och informationsträffarna för dem som är på väg att gå i pension har nått fler. Vårt kvalitetsarbete har haft hög prioritet och vi kan visa en alltjämt hög aktualiseringsgrad. Regelanpassningarna har drivits vidare och med en tonvikt på omräkningar av pensioner och ersättningar som ska justeras. Vi har tagit hand om ett nytt omställningsavtal och ett beslut om regelförändringar inom scenkonstområdet och haft beredskap för att stötta arbetet med ett nytt statligt kollektivavtal på pensionsområdet. Två kritiska projekt har kunnat slutföras inom given tidsram och budget. Det gäller anslutning till en ny driftleverantör och den stora ombyggnationen av våra lokaler. Både förändringarna skapar bättre förutsättningar för SPV:s verksamhet. Samverkan mellan myndigheter ger möjligheter till besparingar och ökad nytta både för förvaltningen och för kunderna. SPV:s tjänst Enklare pensionshantering har utvecklats mycket positivt under året och anställda på 159 myndigheter är nu anslutna. Stordriftsfördelarna är påtagliga och avgifterna för tjänsten har åter igen kunnat sänkas. SPV:s mål är att alla myndigheter ska vara anslutna inom några år. Samverkan i Sundsvallsregionen är en tillgång. Myndighetsnätverket har stärkts och 16 myndigheter ingår i en stabil förvaltningsorganisation som gör oss effektivare och mer attraktiva som arbetsgivare. Kompetenskontrakt med Mittuniversitetet och samverkan med Centrum för forskning om ekonomiska relationer (CER) inom universitetet är andra viktiga delar i den regionala samverkan. Kundundersökningarna under 2014 visar att arbetsgivare, pensionssparare och pensionärer har blivit ännu mer nöjda med oss och att våra värden ligger över genomsnittet för nöjd kund index i både förvaltningen och branschen. Det sporrar oss att bli ännu bättre. Medarbetarundersökningen under 2014 visar på fortsatt positiv inställning till myndigheten och till cheferna. SPV vill vara det givna valet som pensionsadministratör för den statliga sfären, ligga steget före och vara i statlig toppklass. Med en god verksamhetsstyrning, ständigt förnyelsearbete, duktiga medarbetare och en ny målbild för 2020 som styrelsen fastställt är organisationen på rätt väg. Det finns många utmaningar i framtiden inom pensionsområdet. SPV har bra förutsättningar att ta sig an sitt uppdrag och jag önskar mina medarbetare och min efterträdare lycka till. Därmed tackar jag för mig efter dryga sju innehållsrika och spännande år på SPV. Ann-Christin Nykvist Generaldirektör, SPV 5

6 Om Statens tjänstepensionsverk Statliga avtalsförsäkringar sid 7 SPV:s administration sid 10 Organisation sid 11

7 Statens tjänstepensionsverk ansvarar för frågor som rör den statliga tjänstepensioneringen och statens tjänstegrupplivförsäkring, allt i den utsträckning dessa frågor inte hör till någon annan myndighet. Myndigheten har det övergripande ansvaret för att försäkringstekniskt korrekta kostnader beräknas för de åtaganden myndigheter och andra arbetsgivare som är anslutna till de statliga avtalsförsäkringarna har gentemot de anställda och att det totala försäkringsmässiga värdet av sådana åtaganden beräknas. Utdrag ur SPV:s instruktion Om Statens tjänstepensionsverk Om Statens tjänstepensionsverk Statens tjänstepensionsverk (SPV) är en av Sveriges största leverantörer av pensionstjänster. Vi administrerar den statliga tjänstepensionen för anställda och tidigare anställda och för andra organisationer med nära ankytning till statlig verksamhet. Totalt handlar det om cirka 400 arbetsgivare. SPV hanterar pensioner och försäkringar för cirka personer och registerför anställningsuppgifter för cirka personer. Varje år fattar SPV cirka beslut om pensioner och ersättningar och vi gör drygt 3,5 miljoner utbetalningar, som summerar till drygt 14 miljarder kronor. SPV erbjuder tjänster för enklare pensionshantering åt myndigheter samt levererar prognoser och statistik till bland annat regeringen. SPV finns i Sundsvall och har cirka 275 medarbetare. Denna årsredovisning beskriver dels resultatet för de statliga avtalsförsäkringarna, dels resultatet för SPV:s administration. Statliga avtalsförsäkringar Figur 2.1 Statliga avtalsförsäkringar Statliga avtalsförsäkringar är ett samlingsnamn på tjänstepensioner och andra förmåner som antingen regleras via kollektivavtal som slutits mellan parterna inom det statliga avtalsområdet eller via författningar. Avtalen och författningarna redovisas nedan: Avtal/författningar PA 03 PA-91 och PA-SPR Delpensionsavtalet Trygghetsavtalet (TA) Statliga avtalsförsäkringar Förmånsbestämda pensioner Avgiftsbestämda pensioner Beskrivning Statligt tjänstepensionsavtal som reglerar ålderspensioner, sjukpensioner och efterlevandepensioner (kollektivavtal) Äldre statliga tjänstepensionsavtal (kollektivavtal) Ger arbetsgivare möjlighet att bevilja anställda delpension från 61 års ålder (kollektivavtal) Reglerar pensionsersättning och särskild pensionsersättning (kollektivavtal) Avtal om statens grupplivförsäkring (TGL-S) Avtal om ersättning vid personskada (PSA) Avtal för lokalanställda SFS 2003:56 SFS 1991:1427 SFS 2003:55 SFS 1984: års reservbefälskungörelse 1941, 1942 och 1947 års reglementen Reglerar ersättningar vid dödsfall (kollektivavtal) Reglerar ersättning vid personskada (kollektivavtal). Administreras av AFA Försäkring. Reglerar tjänstepensioner och avgångsförmåner för lokalanställda svenska medborgare i utlandet (kollektivavtal) Om tjänstepension och tjänstegrupplivförsäkring för vissa arbetstagare med icke-statlig anställning (PISAförordningen) Om tjänstepension och tjänstegrupplivförsäkring för vissa arbetstagare med icke-statlig anställning (äldre PISAförordningen) Om avgångsförmåner för vissa arbetstagare med statlig chefsanställning (förordning) Om pensionsvillkor för icke-svenska medborgare som är lokalanställda vid svenska utlandsmyndigheter (förordning) Reglerar reservpensioner Reglerar pensioner för statsanställda och deras efterlevande 7

8 Om Statens tjänstepensionsverk Pensionerna kan vara antingen avgifts- eller förmånsbestämda. De avgiftsbestämda pensionerna individuell och kompletterande ålderspension är en egen del av de statliga avtalsförsäkringarna. De förmånsbestämda pensionerna och förmånerna hanteras i huvudsak inom den statliga försäkringsmodellen. Utanför försäkringsmodellen Figur 2.2 Statliga avtalsförsäkringar Förmånsbestämda pensioner Försäkringsmodellen Statliga avtalsförsäkringar Individuell ålderspension Avgiftsbestämda pensioner Kompletterande ålderspension Arbetsgivarnas åtaganden Hanteras i arbetsgivarnas balansräkningar Pensionsrörelsen Hanteras inom statsbudgeten Försäkringsrörelsen Äldre förmåner Övriga förmåner Särskild löneskatt Sparrörelsen Riskrörelsen TA-rörelsen TGL-rörelsen PSA-rörelsen Förmånsbestämda pensioner Förmånsbestämd pension är pension som i förväg är bestämd till ett visst belopp eller till en viss nivå av lönen. De flesta av de förmånsbestämda pensionerna ingår i försäkringsmodellen, men ett fåtal (reservpensioner och pensioner i särskild ordning) hanteras utanför modellen. Försäkringsmodellen Figur 2.3 Försäkringsmodellen Arbetsgivarnas åtaganden Hanteras i arbetsgivarnas balansräkningar Försäkringsmodellen Pensionsrörelsen Hanteras inom statsbudgeten SPV har det övergripande ansvaret för den statliga försäkringsmodellen. Inom denna modell hanteras finansieringen av de förmånsbestämda pensionerna och förmånerna. Arbetsgivarna bekostar de anställdas pensioner antingen genom att betala premier till SPV (pensionsrörelsen) eller genom att skuldföra åtagandet i den egna balansräkningen (arbetsgivarnas åtaganden). Arbetsgivarnas åtaganden Arbetsgivarnas åtaganden består av pensioner, pensionsersättningar och delpensioner som arbetsgivarna finansierar i egen regi. Det innebär att pensionerna inte finansieras med premier. SPV beräknar och lämnar underlag om försäkringsteknisk avsättning till de arbetsgivare som berörs. Vi betalar ut pensionen och fakturerar arbetsgivaren motsvarande belopp. Åtagandet redovisas därför inte i SPV:s balansräkning, utan i den enskilde arbetsgivarens balansräkning. Pensionsrörelsen Figur 2.4 Pensionsrörelsen Pensionsrörelsen Försäkringsrörelsen Äldre förmåner Övriga förmåner Särskild löneskatt I pensionsrörelsen hanteras finansiering och utbetalning av pensioner inom statsbudgeten. Detta redovisas under posten Pensionsrörelsen i den finansiella redovisningen och i avsnittet Resultatredovisning för statliga avtalsförsäkringar. Pensionsrörelsen delas in i följande grenar: Försäkringsrörelsen, som omfattar pensioner och förmåner till anställda som haft pensionsgrundande anställning efter utgången av 1997 och för vilka arbetsgivarna har betalat in premier till SPV. Äldre förmåner, som omfattar pensioner till anställda som slutat sin anställning senast den 31 december Övriga förmåner, som omfattar pensioner till lokalanställd personal, förordnande- och chefspensioner med mera. Särskild löneskatt, som gäller den skatt som statliga arbetsgivare betalar på premier för pensioner och förmåner som redovisas inom försäkringsrörelsen. Pensionsrörelsens grenar beskrivs övergripande nedan. 8

9 Försäkringsrörelsen Figur 2.5 Försäkringsrörelsen Försäkringsrörelsen Sparrörelsen Riskrörelsen TA-rörelsen TGL-rörelsen PSA-rörelsen Försäkringsrörelsen skiljer sig från en försäkringsrörelse på den privata marknaden, bland annat genom att pensionsmedlen stannar inom staten fram till dess att en pension eller förmån betalas ut. Den statliga försäkringsrörelsen omfattas inte av det regelverk som gäller för aktörer på den privata marknaden (exempelvis försäkringsrörelselagen). Premieintäkter tillförs inkomsttiteln 5211 Statliga pensionsavgifter och utbetalningar av pensioner belastar anslaget 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m. SPV redovisar de försäkringstekniska avsättningarna (pensionsskulden) för försäkringsrörelsen i balansräkningen. Avsättningarna balanseras av tillgångar som består av en fordran på statsverket. Det sker alltså inte någon fondering av försäkringsrörelsens tillgångar. Avkastningen beräknas med utgångspunkt i marknadsräntan för tioåriga statsobligationer. Läs mer om detta under avsnittet Försäkringsrörelsens resultat. Inom försäkringsrörelsen betalar arbetsgivarna försäkringstekniskt fastställda premier till SPV. Dessa tillförs de fem delrörelserna inom försäkringsrörelsen som visas i figuren ovan. Varje delrörelse inom försäkringsrörelsen ska bära sina egna kostnader. Det innebär att om det blir överskott inom en delrörelse, kan detta överskott användas till en lägre premie kommande år. På motsvarande sätt innebär ett underskott inom en delrörelse, att premien kan behöva sättas högre kommande år. Resultatet i försäkringsrörelsen regleras mot en återbäringsfond. Äldre förmåner Äldre förmåner är finansierade enligt den tidigare finansieringsmodellen med lönekostnadspålägg. SPV betalar ut pensioner via anslaget. De försäkringstekniska avsättningarna balanseras av en fordran på statsverket. För äldre förmåner beräknar SPV ingen avkastning på fordran. Förändringar i de försäkringstekniska avsättningarna balanseras istället av en under- alternativt överskottstäckning. Det innebär att avsättning och fordran alltid är lika stora. Övriga förmåner Övriga förmåner hanteras på ett särskilt sätt beroende på att SPV ofta saknar tillgång till anställningsuppgifter under den tid då personerna är aktiva i tjänst. Därför beräknas ingen försäkringsteknisk avsättning innan en pension beviljats. Utbetalningarna belastar anslaget. I vissa fall betalar arbetsgivaren en engångspremie som tillförs anslaget och som inte är försäkringstekniskt fastställd. Särskild löneskatt Statliga arbetsgivare betalar skatt på de premier som de betalar in till SPV. Skatterna motsvarar särskild löneskatt på pensionskostnader och särskild premieskatt på tjänstegrupplivförsäkring. Skatterna tillförs inkomsttiteln. När vi betalar ut pensionen belastar löne- och premieskatt anslaget. När en premie betalas in tas en skuld upp för löneoch premieskatt och den kvarstår till dess att SPV betalar ut pensioner. Alla icke-statliga arbetsgivare ansvarar själva för att betala in dessa skatter till Skatteverket. Avgiftsbestämda pensioner Figur 2.6 Avgiftsbestämda pensioner Individuell ålderspension Avgiftsbestämda pensioner Kompletterande ålderspension Avgiftsbestämd pension är en pension där avgiften är bestämd till ett visst belopp eller till en viss procent av lönen. Hur stor pensionen blir beror på hur mycket pengar som har betalats in och hur stor avkastning det har blivit på pengarna. Inom statliga avtalsförsäkringar finns två olika avgiftsbestämda pensioner, individuell ålderspension och kompletterande ålderspension. För individuell ålderspension kan den anställde själv välja bland ett urval av försäkringsgivare hos vilka avgiften kan användas för att teckna en sparandeförsäkring. SPV har ett uppdrag från parterna på det statliga avtalsområdet att vara valcentral för det individuella valet. Det innebär att SPV tar in uppgifter om de anställdas val och förmedlar avgifterna till vald försäkringsgivare. Åtagandet redovisas inte i SPV:s balansräkning utan i den enskilde försäkringsgivarens balansräkning. För kompletterande ålderspension är det Kåpan pensioner försäkringsförening som är försäkringsgivare. SPV har ett administrationsavtal med Kåpan Pensioner som innebär att SPV ansvarar för administrationen av produkterna Kåpan Tjänste, Kåpan Extra, Kåpan Plus och den individuella ålderspensionen hos Kåpan Pensioner. De administrativa funktioner som SPV ansvarar för är bland annat registrering av inbetalda avgifter, försäkringstekniska beräkningar, utskick av pensionsbesked och utbetalning av pension till försäkrade och efterlevande. Åtagandet redovisas inte i SPV:s balansräkning utan i Kåpan Pensioners balansräkning. Arbetsgivarna bekostar de anställdas avgiftsbestämda pensioner genom att betala avgifter till SPV som därefter förmedlar dessa till vald försäkringsgivare. Det är sedan försäkringsgivarnas ansvar att förvalta avgifterna och att betala ut pensionerna. Om Statens tjänstepensionsverk 9

10 Om Statens tjänstepensionsverk Avgifter för administration De premier som arbetsgivarna betalar till SPV ska också täcka kostnaderna för administrationen av pensionerna och förmånerna. Regeringen fastställer i regleringsbrevet hur stor avgift som SPV får använda för administration av pensionsrörelsen. Denna avgift räknas av från inkomsttiteln och fördelas mellan pensionsrörelsens olika grenar. För administrationen av arbetsgivarnas åtaganden betalar arbetsgivarna en särskild administrationsavgift till SPV. Även denna avgift fastställs av regeringen. Avgifter för administration av den kompletterande ålderspensionen regleras i avtal med Kåpan pensioner försäkringsförening. Reglering av avgifter för administration av den individuella ålderspensionen görs via en överenskommelse med Arbetsgivarverket. SPV:s administration SPV administrerar tjänstepensioner och ersättningar i enlighet med statliga bestämmelser, avtal och förordningar samt för icke-statliga pensionsavtal. Utbetalning av ersättningar enligt det statliga personskadeavtalet (PSA), administreras dock av AFA Försäkring. SPV:s uppdrag enligt regleringsbrevet är indelat i tre verksamhetsområden. Nedan beskrivs dessa områden mer utförligt. Statlig pensionsverksamhet m.m. SPV ansvarar för den statliga tjänstepensionen och grupplivförsäkringen enligt kollektivavtal på det statliga området. Vi beräknar och debiterar försäkringstekniska kostnader för anställda inom myndigheter och andra arbetsgivare som är anslutna till de statliga avtalsförsäkringarna. SPV beräknar också det totala försäkringsmässiga värdet som staten har för sina pensionsåtaganden. En mer utförlig beskrivning finns under avsnittet Försäkringsmodellen. SPV besvarar frågor om tjänstepensionen från privatpersoner, arbetsgivare, försäkringsförmedlare, andra pensionskassor och övriga intressenter. Vi samlar in och registerför anställningsuppgifter, vi utreder pensionsrätt, beviljar och betalar ut pensioner och ersättningar som ålderspension, sjukpension, delpension, pensionsersättningar, efterlevandeförmåner och tjänstegruppliv. SPV samordnar och reglerar pågående utbetalningar vid händelser som påverkar pensionen och hanterar också olika avdrag. Utöver detta gör vi kontroller så att felaktiga pensioner inte betalas ut. Finansieringen av detta område finns beskriven ovan under rubriken Avgifter för administration. Området ska ha full kostnadstäckning. Inomstatliga pensionsuppdrag Inomstatliga pensionsuppdrag är ett av SPV:s verksamhetsområden där vi erbjuder tilläggstjänster som underlättar arbetsgivarnas arbete med tjänstepensioner. Uppdragen genomförs mot ersättning och ska ha full kostnadstäckning. Idag utför SPV två typer av tjänster inom området och det är: beräkning av skuld och premier samt enklare pensionshantering. Tjänsten beräkning av skuld och premier innebär att SPV gör extra skuldberäkningar för statliga bolag som skuldför pensionsåtagandet i egen balansräkning. Tjänsten Enklare pensionshantering förenklar och effektiviserar administrationen av tjänstepensionen för statliga arbetsgivare och deras anställda och skapar samtidigt förvaltningsnytta. Vi gör den del av administrationen för tjänstepensioner som arbetsgivarna annars gör själva, vilket underlättar och förenklar hanteringen av pensioner samt säkerställer arbetsgivarnas pensionskostnader och individens premier och pensionsförmåner. Vi svarar också på frågor från arbetsgivarnas anställda som rör tjänstepension och tjänstegruppliv. Pensionsverksamhet på uppdrag Inom Pensionsverksamhet på uppdrag utför SPV uppdrag mot ersättning och med ett långsiktigt avkastningskrav på 6 procent. Intäkterna till uppdragsverksamheten fastställs i förhandlingar med kunderna. Till detta område räknas administrationen av Kåpan Pensioners försäkringar och uppdraget att vara valcentral för den individuella ålderspensionen. En mer utförlig beskrivning finns under avsnittet Avgiftbestämda pensioner. Till området räknas också statlig verksamhet som bolagiserats. SPV utför även uppdragsverksamhet åt andra än statliga myndigheter. Detta gäller under förutsättning att organisationen som uppdraget gäller har nära anknytning till statlig verksamhet. Dessutom ska organisationen omfattas av bestämmelser för tjänstepension som liknar de statliga. SPV administrerar i olika omfattning pensionen åt ett trettiotal arbetsgivare som Posten, Vattenfall och Sveaskog. Vi administrerar ytterligare ett trettiotal kunder i samarbete med Skandia, där Skandia är försäkringsgivare och SPV administratör. Under året har vi slutfört arbetet med att avveckla de kunder som vi inte har särskilda skäl för att administrera enligt regeringsbeslut S2011/54/ESA. Tjänsterna i SPV:s åtagande när det gäller administrationen för dessa kunder är att betala ut pension, beräkna olika pensioner och skulder, beräkna och fakturera premier samt att informera om pension. SPV har några övriga uppdrag där vi administrerar pensioner, det gäller till exempel pensioner som gäller Sveriges riksdagsledamöter och pensioner gällande före detta riksdagsmän som har rätt till inkomstgaranti. SPV tar in avgifter från arbetsgivarna för Trygghetsstiftelsens räkning. Vi beräknar avgifterna på en procentsats av summan för bruttolön och betalar in den till Trygghetsstiftelsen. En mer utförlig beskrivning finns under avsnittet Övriga tjänster. 10

11 Organisation Stab ekonomi och verksamhetsstyrning Stab it Figur 2.7 SPV:s organisation Styrelse GD Stab juridik Stab personal Stab kommunikation Om Statens tjänstepensionsverk Enhet finansiering Enhet förmånsreglering Enhet uppdrag Styrelsen SPV leds av en styrelse. Styrelsen fastställer SPV:s strategiska mål, inriktningen av verksamheten och budgeten samt bedömer om den interna styrningen och kontrollen är betryggande. Den beslutar om skrivelser och rapporter som har väsentlig betydelse för verksamheten. Styrelsen beslutar också om frågor inom ramen för statliga avtalsförsäkringar. Det gäller till exempel försäkringstekniska riktlinjer och beräkningsunderlag, kollektiva premier och premier för särskild pensionsersättning. Mer information om styrelsens ledamöter finns i avsnittet Uppgifter om ledande befattningshavare. Organisationen SPV:s organisation består av tre enheter som arbetar med kärnverksamhet. Enheterna finansiering och förmånsreglering administrerar de förmånsbestämda pensionerna och ersättningarna. Enhet uppdrag ansvarar för administrationen av den kompletterande ålderspensionen och är även valcentral för det individuella valet enligt tjänstepensionsavtalet PA 03. Enhet uppdrag administrerar också pensioner för verksamheter med statlig anknytning. Vi har fem staber som bland annat har till uppgift att stödja kärnverksamheten. Tre ytterligare funktioner finns; internrevisionschef, chefaktuarie och säkerhetsskyddschef. 11

12

13 Resultatredovisning för statliga avtalsförsäkringar Förmånsbestämd pension sid 15 Avgiftsbestämd pension sid 25

14 Förmånsbestämd pension Pensionsrörelsens resultat sid 16

15 STATLIG TJÄNSTEPENSION PA 03 INDIVIDUELL ÅLDERSPENSION KOMPLETTERANDE ÅLDERSPENSION FÖRMÅNSBESTÄMD ÅLDERSPENSION Förmånsbestämd pension PRIVAT PENSION TJÄNSTEPENSION ALLMÄN PENSION Förmånsbestämd pension Totalt har SPV betalat ut ,2 miljoner kronor (mnkr) i förmånsbestämda pensioner och ersättningar under 2014, varav 9 689,3 mnkr inom pensionsrörelsen. Tabellen visar hur mycket försäkringsersättningar som SPV betalade ut inom de olika delarna i försäkringsmodellen under Den visar även betalningar av reservpensioner och pensioner i särskild ordning som är förmånsbestämda pensioner som hanteras utanför försäkringsmodellen samt de utbetalningar vi gör inom arbetsgivarnas åtaganden. Tabell 3.1 Utbetalda försäkringsersättningar inom och utanför försäkringsmodellen, mnkr Försäkringsrörelsen Äldre förmåner Övriga förmåner Summa pensionsrörelsen Arbetsgivarnas åtaganden Utanför försäkringsmodellen Totalt 2014 Totalt 2013 Totalt 2012 Pensioner , ,0 181, ,1 258,6 23, , , ,4 Pensionsersättningar 1 301,0 301,0 399,4 404,4 Premiebefrielseersättningar 128,7 128,7 128,7 129,5 142,2 Tjänstegruppliversättningar 64,3 64,3 86,2 150,5 150,1 147,2 3 Personskadeersättningar 52,2 10,0 62,2 62,2 67,1 45,1 Totalt pensionsrörelsen 6 829, ,0 181, ,3 645,8 23, , , ,3 Delpensioner 2 211,5 211,5 214,9 264,5 Totalt utbetalt 6 829, ,0 181, ,3 857,3 23, , , ,8 1 Den post som i årsredovisningar före 2013 hette Pensioner och pensionsersättningar har här delats upp i posterna Pensioner och Pensionsersättningar. 2 Delpensioner är med i tabellen i årsredovisningar från och med Justering för denna ändring har gjorts för I denna post ingick i tidigare årsredovisningar även premieskatt för arbetsgivarnas åtaganden. 15

16 Förmånsbestämd pension Pensionsrörelsens resultat Resultaten för förmånsbestämd pension och övriga förmåner som hanteras inom statsbudgeten redovisas under posten pensionsrörelsen. Jämfört med föregående år har premieintäkterna minskat. Även de försäkringstekniska avsättningarna (pensionsskulden) har minskat medan de utbetalda försäkringsersättningarna ökat. I resultatanalysen visas de poster i SPV:s resultat- och balansräkning som hör till pensionsrörelsen. Figur 3.1 Pensionsrörelsen Pensionsrörelsen Försäkringsrörelsen Äldre förmåner Övriga förmåner Särskild löneskatt Tabell 3.2 Resultatanalys för pensionsrörelsen, mnkr Försäkringsrörelsen Äldre förmåner Övriga förmåner Särskild löneskatt Totalt 2014 Totalt 2013 Totalt 2012 Premieintäkter 7 751,6 153, , , , ,8 - varav PA ,9 101, , , , ,9 Ränta på premier 1-4,4-1,0-5,4-5,6-43,6 Kapitalavkastning 1-413,7-413, , ,7 Underskottstäckning - 775,2 131,0-122,1 784, , ,5 Försäkringsersättningar , ,0-181, , , ,7 - varav PA ,8-43, , , ,0 Förändring av försäkringstekniska 832, ,1-102,2 640, , , ,0 avsättningar Driftkostnader -193,2-15,3-0,8-209,3-199,0-197,1 Särskild löneskatt på , , , ,3 pensionsutbetalningar Disposition mot återbäringsfond , , , ,7 Totalt Försäkringstekniska , , , , , , ,4 avsättningar Återbäringsfond , , , ,5 ¹Den post som i årsredovisningar före 2013 hette Kapitalavkastning har delats upp i Ränta på premier och Kapitalavkastning. Justering för denna ändring har gjorts för Pensionsrörelsens premieintäkter minskade något under Huvuddelen av minskningen uppstod inom försäkringsrörelsen, vilket beskrivs närmare i nästa avsnitt. I och med att avgifterna för särskild löneskatt i huvudsak följer utvecklingen av premieintäkterna i försäkringsrörelsen minskade premierna även inom denna gren. Kapitalavkastningen uppgick till -413,7 mnkr (36 301,3). Försäkringsersättningar består av utbetalda pensioner för statliga avtalsförsäkringar, överföringar av pensionsrätt samt nettot av in- och utbetalda kostnadsbidrag med mera. Försäkringsersättningarna för försäkringsrörelsen ökar allteftersom personer som tillhör försäkringsrörelsen avgår med pension. På motsvarande sätt minskar försäkringsersättningarna för äldre förmåner vanligtvis allteftersom förmåner upphör. Förändringarna av de försäkringstekniska avsättningarna (pensionsskulden) minskade för alla grenar i pensionsrörelsen, utom för övriga förmåner. Den stora skillnaden i förändringarna jämfört med föregående år berodde främst på utvecklingen av bruttoräntan i skuldgrunderna. Minskningarna i de försäkringstekniska avsättningarna under 2014 berodde bland annat på att behovet av avsättningar minskade i samband med att beräkningsgrunderna för skuld förändrades den 1 januari 2014 då bruttoräntan höjdes från 0,40 till 0,50 procent. Den 1 januari 2013 sänktes bruttoräntan, från 1,50 procent till 0,40 procent. Sänkningen ökade avsättningarna för 2013 markant. Driftkostnader för pensionsrörelsen består av de kostnader för administration som räknas av från inkomsttiteln 5211 Statliga pensionsavgifter. 16

17 Särskild löneskatt på pensionskostnader (SLP) innehåller utbetalning av, och förändring i avsättning för, avgifter motsvarande särskild löneskatt på utbetalningar av pension och särskild premieskatt på tjänstegrupplivförsäkring. Disposition mot återbäringsfond sker endast för försäkringsrörelsen. Övriga grenar inom pensionsrörelsen balanseras genom underskottstäckning. Den 1 januari 2014 infördes nya beräkningsgrunder då bland annat antaganden om livslängd uppdaterades samtidigt som bruttoräntan i skuldgrunderna ändrades. Bruttoräntan i beräkningsgrunderna för skuld höjdes till 0,50 procent (0,40), vilket minskade skulden i pensionsrörelsen med 3 419,2 mnkr. De uppdaterade antagandena om livslängd ökade skulden med 389,1 mnkr. Den 1 januari 2014 sänktes prisbasbeloppet till (44 500), vilket resulterade i att pensioner som följer prisbasbeloppets utveckling sänktes och att skulden minskade med 496,6 mnkr. Den 1 januari 2015 ändras bruttoräntan i skuldgrunderna. Bruttoräntan höjs från 0,50 procent till 0,80 procent. Vid samma tidpunkt höjs prisbasbeloppet med 100 kronor till kronor. Höjningen av prisbasbeloppet tillsammans med effekten av den ändrade bruttoräntan i skuldgrunderna bedöms minska skulden för pensionsrörelsen med 9 248,9 mnkr vid ingången av Förmånsbestämd pension 17

18 Förmånsbestämd pension Försäkringsrörelsens resultat I resultatanalysen visas de poster i SPV:s resultat- och balansräkning som hör till försäkringsrörelsen. Figur 3.2 Försäkringsrörelsen Försäkringsrörelsen Sparrörelsen Riskrörelsen TA-rörelsen TGL-rörelsen PSA-rörelsen Tabell 3.3 Resultatanalys för försäkringsrörelsen, mnkr Spar Risk TA TGL PSA Totalt 2014 Totalt 2013 Premieintäkter ,5 85,6 135,2 48,7 48, , , ,7 Ränta på premier 2-3,5-0,7-0,1-4,3-4,6-35,9 Interna premier 1 519,2-468,0-51, Kapitalavkastning 2-470,6 31,5 10,2 2,5 12,5-413, , ,7 Totalt 2012 Försäkringsersättningar ,3-176,0-9,3-64,3-52, , , ,9 Förändring av försäkringstekniska 480,7 345,7 6,4 0,1-0,3 832, , ,5 avsättningar Driftkostnader -171,5-8,2-1,0-0,7-11,8-193,2-182,4-179,8 Disposition mot ,4 190,2-90,2 13,7 3, , , ,7 återbäringsfond Totalt Försäkringstekniska , ,4 70,5 58,3 354, , , ,6 avsättningar Återbäringsfond 7 716, ,6 946,2 121,5 153, , , ,6 Konsolideringsgrad 103,8 % 149,0 % 1 441,6 % 308,4 % 143,4 % 105,0 % 104,4 % 104,5 % ¹Den post som i årsredovisningar innan 2013 hette Premieintäkter har delats upp i Premieintäkter och Interna premier. 2 Den post som i årsredovisningar innan 2013 hette Kapitalavkastning har delats upp i Ränta på premier och Kapitalavkastning. Försäkringsrörelsens resultat 2014 var positivt och uppgick till 1 143,6 mnkr (1 298,6). Vinsten regleras mot återbäringsfonden, som vid årets utgång uppgick till ,8 mnkr (9 108,2). Under 2014 steg försäkringsrörelsens konsolideringsgrad något, det vill säga tillgångarna i förhållande till försäkringstekniska avsättningar. Konsolideringsgraden är nu 105,0 procent (104,4). Försäkringsrörelsens premieintäkter var lägre under året jämfört med En del av minskningen kan förklaras av att anställda som går i pension ofta ersätts med yngre personer som inte omfattas av förmånsbestämd pension. Prisbasbeloppets sänkning från kronor till kronor den 1 januari 2014 bidrog till sänkta förmåner och därmed till lägre premier. En ytterligare förklaring till de lägre premieintäkterna var att SPV under året genomförde en rättning av felaktiga rapporteringar av parallella anställningar, vilket resulterade i att premier återbetalades. Att räntan i beräkningsgrunderna för premier den 1 januari 2014 sänktes från 1,40 till 1,20 procent verkade däremot mot ett något högre uttag av premier. Under året genomfördes ett utvecklingsarbete för att säkerställa kvaliteten av matrikelföringen för personer som tidigare har varit anställda vid en verksamhet som blivit bolag eller som kommunaliserats och som efter det anställts på nytt av staten. Detta arbete gav ökade premieintäkter. När vissa försäkringsfall inträffar inom riskrörelsen eller inom rörelsen för förmåner enligt trygghetsavtalet löses pensionerna in i sparrörelsen med engångspremier. Denna omfördelning kallas interna premier. För försäkringsrörelsen som helhet blir summan av de interna premierna alltid noll. Inom försäkringsrörelsen används en avkastningsmodell som visar hur avkastning på tillgångarna ska tillgodoräknas. I modellen, som justerades 2012, ska försäkringsrörelsens tillgångar löpande justeras procentuellt lika mycket som pensionsskulden vid ändrad bruttoränta i skuldgrunderna. Detta innebär att balansräkningens tillgångssida och skuldsida matchar varandra bättre än tidigare utifrån marknadsräntans nivå. Tillgångarna räknas om för försäkringsrörelsens delrörelser, vilket innebär att tillgångarna kan öka eller minska beroende på om räntan sänks eller höjs. Förändringen av tillgångarnas värde är en del av kapitalavkastningen. Mellan omräkningarna tilldelas försäkringsrörelsen en avkastning som motsvarar räntan för tioårig statsobligation efter avdrag för avkastningsskatt. 18

19 Effekten av avkastningsmodellen berör framför allt kapitalavkastningen för spar- och riskrörelserna. Rörelsen för förmåner enligt trygghetsavtalet och förmåner enligt personskadeavtalet påverkas endast marginellt och rörelsen för tjänstegrupplivförmåner påverkas inte alls. Att bruttoräntan i skuldgrunderna höjdes till 0,50 procent (0,40) under 2014 medförde en kapitalavkastning för försäkringsrörelsen på ,7 mnkr (32 220,8). Den ordinarie avkastningen, beräknad utifrån marknadsräntan för tioårig statsobligation, ledde 2014 till en avkastning på 2 898,0 mnkr. Totalt har 2014 inneburit en kapitalavkastning på -413,7 mnkr. Försäkringsersättningarna fortsätter att öka, vilket främst förklaras av att allt fler personer inom försäkringsrörelsen går i pension. Den höjning av bruttoräntan i beräkningsgrunderna för skuld som gjordes den 1 januari 2014 ledde till att skulden i försäkringsrörelsen minskade med 3 205,9 mnkr. Sänkningen av prisbasbeloppet gjorde att skulden minskade med ytterligare 443,7 mnkr medan de uppdaterade antagandena om livslängd ökade skulden med 286,0 mnkr. Den totala skuldminskningen i försäkringsrörelsen var därmed 3 363,5 mnkr vid denna tidpunkt. För hela 2014 minskade skulden med totalt 832,7 mnkr. Regeringen har beslutat om ändringar i den så kallade PISA-förordningen från och med den 1 januari Anställda vid teater-, dans- och musikinstitutioner får ändrade pensionsvillkor då tjänstepensionen istället ska regleras i ett kollektivavtal. Endast de som 2015 har fem år eller mindre kvar till pension omfattas fortsättningsvis av PISA-förordningen. Ändringen förväntas minska premieintäkterna framöver. Sparrörelsen 2014 års resultat för sparrörelsen var positivt och uppgick till 1 260,4 mnkr (1 829,2), vilket gör att återbäringsfonden ökade till 7 716,6 mnkr (6 456,2). Den 31 december 2014 hade sparrörelsens konsolideringsgrad ökat till 103,8 procent (103,2). Konsolideringsgraden förväntas per den 1 januari 2015 vara 103,6 procent efter effekter av förändringarna av prisbasbeloppet och beräkningsgrunderna. Sparrörelsen tillgodoräknas löpande premier i form av sparpremier, värdesäkringspremier (VS-premier) och premier som finansierar pensioner för anställda med rätt att avgå före 65 år enligt övergångsbestämmelser (ÖB-premier). Sparpremien finansierar förmånsbestämd ålderspension och efterlevandepension som fås livet ut. Värdesäkringspremien finansierar värdesäkring av intjänad pensionsrätt för personer som är aktiva i tjänst. Vidare tillgodoräknas sparrörelsen vissa engångspremier. Sparrörelsen tillförs också premier vid inlösen av förmåner från andra delrörelser i försäkringsrörelsen. Under 2014 tillfördes sparrörelsen 519,2 mnkr i interna premier från riskrörelsen och från rörelsen för förmåner enligt trygghetsavtalet. Räntor på retroaktiva justeringar av premier utgjorde under året en kostnad på 3,5 mnkr. Avkastningsmodellens konstruktion ledde till att sparrörelsen tillfördes en kapitalavkastning på ,8 mnkr ( ,1). Kapitalavkastning som beräknas från marknadsräntan för tioåriga statsobligationer gav 2014 upphov till en avkastning på 2 819,2 mnkr (3 959,9). Totalt har 2014 inneburit en kapitalavkastning på -470,6 mnkr ( ,0). Försäkringsersättningarna fortsatte att öka under året eftersom pensionärerna blev fler. Den 1 januari 2014 ändrades beräkningsgrunderna för sparpremien i och med att bruttoräntan sänktes till 1,20 procent (1,40). Ränteförändringen ledde till att uttaget av sparpremier ökade med cirka 200 mnkr under 2014 jämfört med om räntan varit oförändrad från Beloppet gäller ökning före avgift motsvarande särskild löneskatt på pensionskostnader. Värdesäkringspremien var oförändrad under 2014 på 2,10 procent av pensionsunderlaget. Den 1 januari 2014 höjdes bruttoräntan i skuldgrunderna. Det ledde till att skulden i rörelsen minskade med 3 189,1 mnkr ( ,2). Den stora skillnaden i skuldförändring jämfört med 2013 beror på att bruttoräntan i skuldgrunderna sänktes den 1 januari 2013 från 150 procent till 0,40 procent. Sänkningen av prisbasbeloppet den 1 januari 2014 minskade skulden med 439,7 mnkr (+2 179,9). Nya antaganden om livslängd samt om utnyttjande av icke aktuell efterlevandepension ökade skulden med 721,0 mnkr (0). Totalt minskade avsättningarna i sparrörelsen med 2 907,8 mnkr per den 1 januari Den 1 januari 2015 sänktes bruttoräntan i premiegrunderna från 1,20 till 1,10 procent. Vid samma tidpunkt uppdaterades också premiegrundernas könsneutrala antaganden om livslängd. Förändringen av premiegrunderna förväntas, före avgift motsvarande särskild löneskatt på pensionskostnader, öka premieuttaget med cirka 260 mnkr jämfört med om ingen förändring skett. Värdesäkringspremien sänktes den 1 januari 2015 till 1,30 procent (2,10) av pensionsunderlaget. Detta beräknas minska premieuttaget med knappt 700 mnkr. Den 1 januari 2015 höjdes prisbasbeloppet till (44 400). Detta förväntas innebära en ökning av skulden med 424,9 mnkr. Samma datum höjdes bruttoräntan i skuldgrunderna till 0,80 procent (0,50). Höjningen av bruttoräntan beräknas leda till en minskning av skulden inom sparrörelsen med 9 091,0 mnkr. Totalt beräknas ändringarna minska skulden i sparrörelsen med 8 666,1 mnkr den 1 januari Riskrörelsen Riskrörelsen gjorde under 2014 ett resultat på -190,2 mnkr (-554,5). Det innebär att återbäringsfonden per den 31 december 2014 uppgick till 1 313,6 mnkr (1 503,8) och att konsolideringsgraden sjönk till 149,0 procent (149,8). Inom ramen för riskrörelsen hanteras avsättningar för tillfällig sjukpension, löpande premiebefrielse och icke aktuell temporär efterlevandepension. Sjukpension och temporär efterlevandepension löses in i sparrörelsen när försäkringsfallet inträffar. Även slutbetalning och löpande 19 Förmånsbestämd pension

20 Förmånsbestämd pension premiebefrielse av sparförmåner finansieras genom inlösen i sparrörelsen, till exempel när en person får sjukpension eller avgår i pensioneringssyfte före ordinarie pensionsålder. Under 2014 var den interna premien för inlösen av pensioner och premiebefrielser i sparrörelsen -468,0 mnkr tillfördes rörelsen 31,5 mnkr i kapitalavkastning enligt avkastningsmodellen, där den del som gäller förändring av skuldräntan uppgår till -24,8 mnkr (286,6). Den 1 januari 2014 höjdes räntan i beräkningsgrunderna för skuld vilket minskade de försäkringstekniska avsättningarna med 16,6 mnkr (+163,0). Sänkningen av prisbasbeloppet minskade behovet av avsättningar med ytterligare 3,8 mnkr (+30,9) till följd av att ersättningsnivåerna sänktes. De uppdaterade antagandena om livslängd minskade avsättningarna med 435,3 mnkr. Beräkningsgrunderna ändrades den 1 januari 2015, vilket gör att behovet av avsättningar vid denna tidpunkt förväntas minska med 43,3 mnkr. Höjningen av prisbasbeloppet gör att avsättningsbehovet beräknas öka med 3,8 mnkr. Den totala skulden förväntas därmed minska med 39,5 mnkr vid ingången av Riskpremien höjdes den 1 januari 2015 till 0,20 procent (0,10) av pensionsunderlaget. Premien är satt utifrån målsättningen att fortsätta avveckla återbäringsfonden i rörelsen mot en nivå i intervallet mnkr. TA-rörelsen (förmåner enligt trygghetsavtalet) Under 2014 var premien för förmåner enligt trygghetsavtalet 0,10 procent vilket var oförändrat jämfört med Rörelsen för förmåner enligt trygghetsavtalet uppvisade för 2014 ett positivt resultat på 90,2 mnkr (70,0). Resultatet regleras mot återbäringsfonden, som under året ökade till 946,2 mnkr (856,0). Den 31 december 2014 var konsolideringsgraden 1 441,6 procent (1 213,2). Rörelsen för förmåner enligt trygghetsavtalet tillgodoräknas två olika premietyper: premier som finansierar kostnader för kompensationer enligt trygghetsavtalet (TA-premier) och premier för särskild pensionsersättning (SPE-premier). Premien för förmåner enligt trygghetsavtalet är en löpande premie som bekostar slutbetalning av förmåns- och avgiftsbestämda pensioner. Premien bekostar också kompensationer för allmän pension som faller bort för personer som blivit beviljade pensionsersättning eller särskild pensionsersättning. Premien för särskild pensionsersättning är en engångspremie som finansierar särskild pensionsersättning för personer som sägs upp på grund av arbetsbrist. Premiens konstruktion innebär att inbetalningen av premien görs när anställningen upphör och att pensionen beviljas senare, alternativt inte alls. Det betyder att själva inbetalningen sker ett år och att pensionen eventuellt löses in i sparrörelsen, via rörelsen för förmåner enligt trygghetsavtalet, vid ett senare tillfälle. Pensionsersättning och särskild pensionsersättning löses in i sparrörelsen när försäkringsfallet inträffar. Inlösen i sparrörelsen görs även för premiebefrielse till följd av dessa pensioner samt för kompensation för allmän pension. Under 2014 var den interna premien för inlösen av pensioner och premiebefrielser i sparrörelsen 51,1 mnkr tillfördes rörelsen 10,2 mnkr i kapitalavkastning enligt avkastningsmodellen, varav förändringen av skuldräntan innebar en avkastning på -3,0 mnkr. Den 1 januari 2014 höjdes räntan i beräkningsgrunderna för skuld och prisbasbeloppet sänktes. Detta minskade sammantaget avsättningsbehovet med 0,4 mnkr. Under 2014 genomförde SPV en översyn av tidigare avgångar. De arbetsgivare som då ännu inte betalat engångspremier vid avgång på grund av arbetsbrist fakturerades en engångspremie för särskild pensionsersättning. Översynen påverkade resultatet för 2014 i positiv riktning genom att engångspremierna ökade. Den 1 januari 2015 höjs prisbasbeloppet och beräkningsgrunderna ändras. Det gör att skulden inom rörelsen för förmåner enligt trygghetsavtalet förväntas minska med 0,5 mnkr. Trygghetsavtalet ersätts från och med den 1 januari 2015 av två avtal: avtal om omställning och avtal om lokalt omställningsarbete. Det nya avtalet om omställning förväntas innebära betydligt lägre slutbetalningskostnader eftersom möjligheten till avgång med pensionsersättning upphör helt efter Rörelsen för förmåner enligt trygghetsavtalet har gott om överskottsmedel. Den 1 januari 2015 sänks därför premien för förmåner enligt trygghetsavtalet till 0,01 procent av pensionsunderlaget. Även prislistan för engångspremien anpassas till de nya avtalsvillkoren från och med Den 1 januari 2015 sänks därför engångspremiens nivå med drygt 50 procent jämfört med TGL-rörelsen (tjänstegrupplivförmåner) Rörelsen för tjänstegrupplivförmåner uppvisade 2014 ett resultat på -13,7 mnkr (-13,9). Resultatet regleras mot återbäringsfonden som därefter uppgår till 121,5 mnkr (135,2). Det motsvarar 189 procent (216) av årets 64,3 mnkr (62,6) i utbetalda försäkringsersättningar. Den 31 december 2014 var konsolideringsgraden 308,4 procent (331,4). Rörelsen tillgodoräknas premier som finansierar ersättningar vid dödsfall enligt statens tjänstegrupplivförsäkring. Premien för tjänstegrupplivförsäkring (TGL-premien) för 2014 var, liksom för föregående år, 360 kronor per person och år. De försäkringstekniska avsättningarna uppgick per den 31 december 2014 till 58,3 mnkr (58,4). Premien för tjänstegrupplivförsäkringen är oförändrad även 2015 och nivån är satt utifrån att överskottskapitalet i återbäringsfonden ska fortsätta att avvecklas. 20