UTSLÄPP AV AVLOPPSVATTEN FRÅN YRKESMÄSSIG VERKSAMHET

UTSLÄPP AV AVLOPPSVATTEN FRÅN YRKESMÄSSIG VERKSAMHET RÅD OCH REGLER FÖR ANSLUTNING TILL RYAVERKET 2000

Förord Denna broschyr riktar sig till verksamheter som avleder avloppsvatten till Göteborgsregionens Ryaverksaktiebolag (GRYAAB). Framför allt de som bedriver miljöfarlig verksamhet i miljöbalkens mening. Broschyren är framtagen i samarbete med Stockholm Vatten AB, Käppalaförbundet, Sydvästra stockholmsregionens va-verksaktiebolag (SYVAB) och VA-verket Malmö. Avsikten är att få en likartad bedömning och hantering när det gäller avloppsvatten som skiljer sig från normalt hushållsavloppsvatten. Skriften ersätter tidigare skrift Råd och regler för avledning av avloppsvatten från industrier och verksamheter till Ryaverket, 1995. Innehåll Ryaverket 3 Skador och störningar 4 Lagar och bestämmelser 4 Avloppsvattnet skall vara behandlingsbart 6 Krav och riktlinjer vid utsläpp 7 Krav på åtgärder för branscher 8 Om olyckan är framme 11 2

Ryaverket GRYAAB (Göteborgsregionens Ryaverksaktiebolag) tar emot och renar avloppsvatten från kommunerna Göteborg, Mölndal, Partille, delar av Ale, Härryda, Kungälv och i framtiden även Lerum. Avloppsvattnet renas i ett för regionen gemensamt reningsverk, Ryaverket. Verket är byggt för att behandla de föroreningar som normalt förekommer i avloppsvatten från hushåll. Partiklar sjunker till botten i bassänger och avskiljs. Lättnedbrytbart material bryts ned med hjälp av bakterier. Näringsämnet kväve avskiljs i två steg också med hjälp av bakterier. Näringsämnet fosfor fälls ut med hjälp av järnsulfat. För att vi på Ryaverket skall klara vår uppgift att återföra ett rent vatten till Göta älv och att återcirkulera näringsämnena i slammet till jorden måste vi alla som är anslutna till avloppsnätet hjälpas åt. Miljöfarliga och skadliga ämnen såsom tungmetaller och vissa organiska ämnen som är svårnedbrytbara, giftiga, bioackumulerande (lagras upp i levande organismer) eller nitrifikations/denitrifikationshämmande (d.v.s. stör kväveavskiljningen) får absolut inte släppas ut i avloppsnätet. I Ryaverket behandlas ca 120 miljoner kubikmeter vatten och avskiljs ca 55 000 ton avvattnat slam per år. På vilket sätt verksamheten skall bedrivas finns reglerat i domar och beslut från Miljödomstolen, Koncessionsnämnden för miljöskydd och Vattendomstolen. Slammet innehåller bland annat näringsämnena fosfor och kväve samt mullbildande ämnen och är därför ett utmärkt gödnings- och jordförbättringsmedel. Detta är en resurs som bör återföras till åkerjorden. Riksdagen har i beslut (bet.1998/99: MJU6) fastlagt femton nationella miljökvalitetsmål. Flera av dessa går ut på att ytterligare åtgärder bör genomföras för att åstadkomma en kretsloppslösning vad gäller näringsämnena i slammet. Målet är att tillförseln av tungmetaller och vissa organiska ämnen till åkerjord inte skall vara större än bortförseln och nedbrytningen. Det är mycket viktigt att alla bidrar till att minska utsläppen så långt det är möjligt innan vattnet leds till avloppsnätet. Utspädning av vatten med för höga halter av skadliga ämnen ändrar inte den totala mängden av ämnet in till avloppsreningsverket. 3

Skador och störningar Olämpliga utsläpp kan ge upphov till många olika typer av skador eller störningar på vägen mellan utsläppare och Göta älv: I ledningar och andra anläggningsdelar genom explosion (t ex gaser och flyktiga ämnen) igensättning (t ex trassel och fett) korrosion (t ex syra, ammonium och sulfat) I reningsverket genom förgiftning av mikroorganismer i den biologiska reningen överbelastning försämrad kemisk rening försämrade slamegenskaper och försämrad slamkvalitet I marken genom påverkan från ämnen som inte är behandlingsbara i Ryaverket och som avskiljts i slammet I arbetsmiljön genom hälsorisker orsakade av flyktiga lösningsmedel svavelväte cyanväte allergiframkallande ämnen frätande ämnen I Göta älv genom påverkan från ämnen som inte är behandlingsbara i Ryaverket utsläpp av orenat avloppsvatten från brädd- och nödutlopp Lagar och bestämmelser Processavloppsvatten från industrier och andra verksamheter kan tas emot i den allmänna avloppsanläggningen under förutsättning att det kan behandlas i Ryaverket. Detta regleras i nedanstående regelverk. Lag (1970:244) om allmänna vatten- och avloppsanläggningar, va-lagen Va-lagen är tillämplig på allmänna kommunala avloppsanläggningar (ledningsnät, avloppsreningsverk m m). Den som driver en allmän avloppsanläggning är huvudman för anläggningen. Va-lagen reglerar förhållandet mellan huvudmannen och brukaren. Huvudman är respektive kommun genom sitt va-verk/gatukontor. Enligt avtal mellan delägarkommunerna så bestämmer GRYAAB vilket avloppsvatten som får avledas till Ryaverket och på vilka villkor. I va-lagen stadgas att en allmän avloppsanläggning skall brukas så att det inte uppkommer olägenhet för huvudmannen eller annan och så att det inte uppstår svårigheter för huvudmannen att uppfylla kraven från miljö- och hälsoskyddssynpunkt. Kommunen meddelar Allmänna bestämmelser för brukande av den allmänna vatten- och avloppsanläggningen, ABVA. En ABVA finns för varje kommun och kan erhållas från kommunens va-verk/gatukontor. Enligt ABVA gäller allmänt följande: Huvudmannen är inte skyldig att ta emot avloppsvatten vars beskaffenhet väsentligt avviker från hushållsavloppsvatten. Fastighetsägare får inte tillföra den allmänna avloppsanläggningen vätskor, ämnen eller föremål som kan skada ledningsnätet, inverka skadligt på ledningsnätets funktion, eller på reningsprocessen i avloppsreningsverket, eller på annat sätt medföra skada eller olägenhet. Huvudmannen kan ställa långt gående krav på intern rening av processavloppsvatten hos industriföretag och andra brukare. 4

Huvudmannen kan också neka att ta emot avloppsvatten som innehåller ämnen som inte är behandlingsbara eller på annat sätt kan ge störningar i avloppsreningsverket, i ledningarna eller i mottagande sjö eller vattendrag (recipienten). Innehåller avloppsvattnet höga halter av behandlingsbara ämnen kan huvudmannen utfärda särskilda villkor för utsläppen och debitera brukaren för merkostnaderna. Vid utsläpp till dagvattennätet skall en miljömässig bedömning göras avseende belastningen på den mottagande recipienten. Miljöbalken (SFS 1998:8) Miljöbalken trädde i kraft den 1 januari 1999. Den ersätter bland annat miljöskyddslagen, naturvårdslagen, lagen om kemiska produkter, vattenlagen, renhållningslagen, hälsoskyddslagen och lagen om naturresurser m.fl. De flesta förordningar som utfärdats med stöd av tidigare lagstiftning har upphört och ersatts med nya. Miljöbalken innehåller vissa gemensamma hänsynsregler som riktar sig till alla som gör något eller planerar att göra något som kan: orsaka olägenheter för människors hälsa eller miljö, skada natur- och kulturmiljöer, påverka den biologiska mångfalden negativt, medföra bestående förändringar i markanvändningen eller påverka hushållningen med material, råvaror och energi. Den som gör eller planerar att göra något sådant ska bland annat: skaffa sig den kunskap som behövs för att skydda människors hälsa eller miljön mot skada eller olägenhet (kunskapskravet), vidta de skyddsåtgärder och försiktighetsmått som behövs för att förebygga eller hindra att verksamheten medför skada eller olägenhet (försiktighetsprincipen), välja en plats för verksamheten där den stör så lite som möjligt (lokaliseringsprincipen), hushålla med råvaror och energi och utnyttja möjligheter till återvinning och återanvändning (hushålls- och kretsloppsprinciperna), samt undvika att använda eller sälja sådana kemiska produkter som kan ersättas med mindre farliga (produktvalsprincipen). Ovannämnda krav gäller i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem med hänsyn till nyttan av och kostnaderna för åtgärderna (skälighetsregeln). Med begreppet miljöfarlig verksamhet avses all användning av mark, byggnader eller anläggningar som på ett eller annat sätt innebär utsläpp till mark, luft eller vatten eller annan risk för olägenhet för människors hälsa och miljö. I bilagan till förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899) finns en lista över verksamheter som kräver tillstånd av miljödomstol - A, tillstånd av länsstyrelse -B eller som skall anmälas till den kommunala nämnden (tillsynsmyndigheten) - C. Innan ett företag söker tillstånd enligt miljöbalken skall det samråda med huvudmannen/ GRYAAB om processavloppsvatten avses avledas till Ryaverket. Ett tillstånd enligt miljöbalken ger inte automatiskt verksamhetsutövaren rätt att släppa ut processavloppsvatten i den allmänna avloppsanläggningen. Huvudmannen/ GRYAAB måste först ha medgivit detta. Huvudmannens/GRYAAB:s medgivande baseras på va-lagens bestämmelser. Frågor om miljölagstiftning kan ställas till kommunens miljöförvaltning, Länsstyrelsens miljöskyddsenhet eller till Naturvårdsverkets miljörättsavdelning. Lagstiftningen finns också på Internet. 5

Avloppsvattnet skall vara behandlingsbart En förutsättning för att överhuvudtaget avleda processavloppsvatten till Ryaverket är att vattnet är behandlingsbart i verket. Det vill säga de ämnen som ingår i processavloppsvattnet får inte vara miljöfarliga för vattenlevande organismer. Miljöfarligheten bedöms genom att titta på ämnenas nedbrytbarhet, giftighet och bioackumulerbarhet. Dessa data vägs samman med hjälp av Kemikalieinspektionens kriterier för klassificering av ämnens potentiella miljöfarlighet. Se Kemikalieinspektionens författningssamling (KIFS). www.kemi.se. Processavloppsvattnet får heller inte vara nitrifikationshämmande. Det vill säga påverka kväveavskiljningen negativt. Kväve avskiljs genom två biologiska processer, nitrifikation och denitrifikation. Bakterierna som utför nitrifikationen är särskilt känsliga. Vid större utsläpp kan bakterierna helt slås ut. Det kan då ta flera månader innan processen åter fungerar. Ett kontinuerligt flöde av hämmande ämnen in till avloppsreningsverket kan göra att kvävereningen hela tiden fungerar sämre än avsett. Vid test av processavloppsvatten skall två inblandningar av provet användas, 20 och 40%. Vid 20% inblandning av provet får hämningen inte överstiga 20% och vid 40% inblandning får hämningen inte överstiga 50%. Bedömning från fall till fall bör dock alltid göras. Varuinformationsblad Aktuella och fullständiga varuinformationsblad skall finnas på de i produktionen använda kemikalierna. Kemikalieinspektionen har utfärdat föreskrifter om varuinformationsblad Kemikalieinspektionens föreskrifter om kemiska produkter och biotekniska organismer samt allmänna råd till föreskrifterna. Föreskrifterna gäller för tillverkare, importörer och andra som för yrkesmässigt bruk på marknaden släpper ut kemiska produkter som bland annat är hälsoeller miljöfarliga. Alla uppgifter som har betydelse för att förebygga skador skall finnas på bladet. Dit hör bland annat ekotoxikologisk information avseende produktens uppträdande och fördelning i miljön, effekter orsakade av produktens egenskaper och användning samt information om miljöfarliga nedbrytningsprodukter. 6

Krav och riktlinjer vid utsläpp Varningsvärden Vid anslutning av processavloppsvatten från industrier och andra verksamheter till den allmänna avloppsanläggningen görs en individuell bedömning av avloppsvattnets egenskaper och innehåll av skadliga ämnen. Det åligger företagaren att redovisa vilka ämnen som kan finnas i avloppsvattnet. För vissa parametrar kan generella maximihalter anges. Halterna skall betraktas som varningsvärden. Överskrids dessa medför det vanligen krav på interna reningsåtgärder före utsläpp till den allmänna avloppsanläggningen. Halterna avser halter uppmätta direkt efter den aktuella processen eller i definierad kontrollpunkt. Parameter som kan påverka ledningsnätet Varningsvärde (momentanvärde) ph min 6.5 ph max 11.0 Temperatur max 50 C Ledningsförmåga (konduktivitet) 500 ms/m Sulfat (summa sulfat, sulfit och tiosulfat, 2-2- 2- SO 4, SO 3, S 2 O 3 ) 400 mg/l Magnesium, Mg 2+ 300 mg/l Ammonium, NH 4+ 60 mg/l Skada kan uppstå då angivna halter eller nivåer överskrids. Värdena bör därför inte överskridas ens under kortare tidsperioder. Parameter som kan påverka reningsprocesserna eller slamkvaliteten Varningsvärde (samlingsprov för dygn) Bly, Pb 0.05 mg/l Kadmium, Cd får inte förekomma a) Koppar, Cu 0.2 mg/l Krom total, Cr 0.05 mg/l b) Kvicksilver, Hg får inte förekomma c) Nickel, Ni 0.05 mg/l Silver, Ag 0.05 mg/l Zink, Zn 0.2 mg/l Cyanid total, CN 0.5 mg/l d) Opolära alifatiska kolväten ( mineralolja ) 5 mg/l Nitrifikationshämning vid inblandning av 20 % processavloppsvatten 20 % hämning Nitrifikationshämning vid inblandning av 40 % processavloppsvatten 50 % hämning a) Kadmium förekommer i normalt hushållsavloppsvatten i låga halter men skall inte förkomma i industriellt processavloppsvatten som släpps till avloppsnätet. På grund av att zink innehåller små mängder kadmium så finns det små mängder kadmium i alla avloppsvatten. Om halten ligger under 0,001 mg/l anses kadmium inte förekomma i avloppsvattnet. b) Sexvärt krom skall reduceras till trevärt före behandling i internt reningsverk. c) Kvicksilver förekommer i normalt hushållsavloppsvatten i låga halter men skall inte förekomma i industriellt processavloppsvatten som släpps till avloppsnätet. d) Cyanidoxidationsprocesser skall drivas maximalt så att lättillgänglig (fri) cyanid inte släpps till avloppsnätet. För alla parametrar görs en bedömning från fall till fall. Den utsläppta mängden har stor betydelse för hur utsläppet bedöms. Att ett ämne inte finns medtaget i ovanstående tabell innebär alltså inte att det fritt får släppas ut i avloppsnätet. GRYAAB:s bedömning avgör om utsläpp får ske eller inte. 7

Krav på åtgärder för branscher Som framgår av ovan sker en individuell prövning vid anslutning av industrier och verksamheter. Vår referens är hushållsavloppsvatten. I detta kapitel har vi sammanställt de generella krav vi idag har vid anslutning av olika branscher. För anslutning av industriell verksamhet krävs vanligen interna åtgärder såsom användande av bästa möjliga reningsteknik slutning av processer återanvändning av sköljvatten återföring av koncentrat till bad kemikalieåtervinning utbyte av miljöfarliga kemikalier mot mer miljöanpassade Koncentrerade kemikalier och bad får inte ledas till Ryaverket. Dessa är farligt avfall och skall tas om hand separat. Naturvårdsverket utfärdar allmänna råd och faktablad för en rad olika branscher. BILVERKSTAD, VERKSTAD Spillolja och förbrukad kylarglykol får inte släppas ut i avloppsnätet. Oljeavskiljare skall installeras i avlopp från verksamheter där risk för oljespill föreligger. Före installation skall bygglov sökas hos kommunens stadsbyggnadskontor. Avskiljaren skall dimensioneras enligt GRYAAB:s riktlinjer. För anslutna oljeavskiljare i GRYAAB:s delägarkommuner finns fastställda minimikrav på tillsyn och tömning av avskiljarna. ENERGIANLÄGGNINGAR Vatten från rökgaskondensering är normalt inte behandlingsbart i Ryaverket och skall därför i första hand ledas till recipient. Sotvatten från förbränningsanläggningar för energiproduktion bör i största möjliga mån återanvändas i processen. I andra hand bör vattnet samlas upp och lämnas som farligt avfall eller efter effektiv rening, släppas direkt till recipient. Är utsläpp till Ryaverket det enda alternativet skall sotvattnet, före utsläpp, behandlas genom metallutfällning, neutralisering och sedimentering. FORDONSTVÄTT För tvättar där mer än 2000 personbilar eller 400 lastbilar eller andra vägfordon tvättas per år tillämpas Naturvårdsverkets allmänna råd 96:1. För tvättar där mindre än 2000 personbilar eller 400 lastbilar eller andra vägfordon tvättas per år tillämpas GRYAAB:s riktlinjer. Oljenivålarm krävs. För anslutna oljeavskiljare i GRYAAB:s delägarkommuner finns fastställda minimikrav på tillsyn och tömning av avskiljarna. Bilvårdsmedel som uppfyller Göteborgs miljöförvaltnings krav skall användas. Dessa finns listade i en speciell lista utgiven av miljöförvaltningen (tel: 031-61 26 10). www.miljo.goteborg.se (klicka på Inköp) GRAFISK OCH FOTOGRAFISK VERKSAMHET Förbrukad färg- och svartvit framkallare, plåtframkallare samt fixerbad får inte släppas ut i avloppsnätet. Vid grafisk verksamhet hanteras vätskor innehållande organiska lösningsmedel och andra ämnen med giftiga egenskaper. Dessa får inte släppas ut i avloppsnätet. Silverhaltiga sköljvatten skall recirkuleras och samlas upp som farligt avfall alternativt behandlas med jonbytarteknik eller motsvarande. 8

FÄRG OCH LACK Ridåvatten från sprutboxar får inte släppas till avloppsnätet. Sköljvatten från tvätt av utrustning bör behandlas, t.ex. i ultrafilter. Vissa sköljvatten kan direkt återföras till processen. Kemisk fällning före utsläpp kan sänka halten metaller och organiska ämnen i processavloppsvattnet. GALVANISK YTBEHANDLING Förbrukade avfettnings- och ytbehandlingsbad får inte släppas ut i avloppsnätet. Processbad och kemikalier skall vara invallade alternativt dubbelmantlade för att förhindra att spill eller läckage hamnar i avloppet. INDUSTRIELL RENGÖRING OCH LOKALVÅRD Handboken Bra Kemval är framtagen för att underlätta valet av mer miljöanpassade tvättoch rengöringsmedel. Bra Kemval kan fås av GRYAAB. Intern rening av processbad genom direkt indosering i sköljvattenreningen får inte ske i genomströmningsanläggningar. Processbad skall renas genom satsvis behandling och därefter behandlas den renade vattenfasen tillsammans med sköljvattnet. Sköljvattnet skall renas genom kemisk fällning. Även annan reningsteknik såsom till exempel jonbytare, membranteknik (omvänd osmos, elektrodialys, mikrofiltrering), sulfidfällning, elektrolys, indunstning och filtrering genom aktivt kol kan krävas. Sexvärt krom skall reduceras till trevärt före behandling i internt reningsverk. Cyanidoxidationsprocesser skall drivas så att lättillgänglig (fri) cyanid inte släpps till avloppsnätet. Komplexhaltiga vatten bör separeras från övriga processavloppsvatten. För att dessa vatten skall kunna behandlas på bästa sätt är det oftast nödvändigt att bryta komplexbindningen. MEKANISK VERKSTAD Förbrukade skärvätskor, avfettningsbad och förbrukade detaljtvättvätskor samt ridåvatten från sprutboxar får inte släppas till avloppsnätet. Oljeavskiljare skall installeras i avlopp från verksamheter där risk för oljespill föreligger. Före installation skall bygglov sökas hos kommunens stadsbyggnadskontor. Avskiljaren skall dimensioneras enligt GRYAAB:s riktlinjer. För anslutna oljeavskiljare i GRYAAB:s delägarkommuner finns fastställda minimikrav på tillsyn och tömning av avskiljarna. TILLVERKNING AV KEM-TEKNISKA PRODUKTER Utsläppen kan minskas genom noggrann tömning av blandningskärl och tappningsutrustning, samt genom återanvändning av sköljvattten. Eftersom påverkan från kem-tekniska produkter är större vid användning än vid tillverkning så är det viktigt att produkterna är miljöanpassade. 9

LAGRING AV KEMIKALIER OCH FARLIGT AVFALL Inga golvbrunnar får finnas i lokaler där kemikalier eller farligt avfall hanteras eller lagras. Normalt krävs invallning av tankar och verksamheter. LIVSMEDELSLOKALER Fettavskiljare skall installeras i avlopp från verksamheter med tillverkning eller hantering av livsmedel. Exempel på sådana verksamheter är storkök, restauranger, charkindustri, bagerier, pizzerior, gatukök. Före installation skall bygglov sökas hos kommunens stadsbyggnadskontor. Fettavskiljaren skall dimensioneras enligt GRYAAB:s riktlinjer. Tillsyn och tömning av avskiljaren skall ske så ofta att den fyller avsedd funktion. TVÄTTERIER Avloppsvatten från tvätterier som tvättar arbetskläder och/eller mattor innehåller bland annat olja och tungmetaller. Är tvätteriverksamheten omfattande skall tvättvattnet renas före utsläpp till avloppsnätet. VERKSAMHETER DÄR RISK FÖR OLJESPILL FÖRELIGGER SJUKHUS OCH ANDRA VÅRDINRÄTTNINGAR Fasta och flytande läkemedel och kemikalierester från laboratorier får inte hällas ut i avloppet. Endast näringslösningar och fysiologiska saltlösningar utan tillsatser av läkemedelssubstanser får hällas ut i avloppet. För röntgenavdelningar på sjukhus gäller samma krav avseende fotokemikalier som för grafisk verksamhet. För tandvårdsverksamhet inom sjukhuset gäller samma krav som för övrig tandvårdsverksamhet. TANDVÅRDSMOTTAGNINGAR För tandvårdskliniker gäller att allt vatten som varit i kontakt med amalgam skall avledas genom amalgamavskiljare med dokumenterat godtagbar effekt. Skötsel och tömning av amalgamavskiljare skall utföras enligt tillverkarens anvisningar. Tömningarna skall journalföras och redovisas till miljöförvaltningen. Avskiljare skall t.ex. finnas vid behandlingsstolen och vid vask där instrument rengörs. Avfallet skall hämtas av godkänd transportör. Avloppsstammar får inte saneras genom högtrycksspolning eller demonteras utan att åtgärden har anmälts till miljöförvaltningen. Vid högtrycksspolning måste allt spolvatten och slam samlas upp och hanteras som farligt avfall. Förbrukade avfettningsbad, detaljtvättsvätskor, spillolja och kylarglykol får inte släppas ut i avloppsnätet. Oljeavskiljare skall installeras i avlopp från verksamheter där risk för oljespill föreligger. Före installation skall bygglov sökas hos kommunen. Avskiljaren skall dimensioneras enligt GRYAAB:s riktlinjer. Tillsyn och tömning av avskiljaren skall ske så ofta att den fyller avsedd funktion. För anslutna oljeavskiljare i GRYAAB:S delägarkommuner finns fastställda minimikrav på tillsyn och tömning av avskiljarna. Kontakta alltid Ryaverket, GRYAAB om du är osäker på vad som får eller inte får tillföras avloppsnätet! 10

Om olyckan är framme Om en olyckshändelse med utsläpp av syror, lösningsmedel, metaller, oljor eller större mängder av andra ämnen inträffat kontakta omedelbart GRYAAB! Vid explosionsrisk eller vid saneringsbehov kontakta också kommunens Räddningstjänst. Telefon: 031-64 74 00 (GRYAAB:s växel) kl. 9.00 15.30 Övrig tid 031-46 00 11 (Göteborgs va-verks driftcentral kontrollrummet Alelyckan) 11

Kungälv Ale Lerum Göteborg Partille Härryda Mölndal Karl IX:s väg, 418 34 Göteborg Telefon: Växel 031-64 74 00. Telefax 031-64 74 99 Mer information om GRYAAB finns att hämta på vår hemsida www.gryaab.se Typografia Olsén AB. 0011