Råd och riktvärden för utsläpp. av avloppsvatten till avloppsreningsanläggningar i Jönköpings kommun

Transkript

1 Råd och riktvärden för utsläpp av avloppsvatten till avloppsreningsanläggningar i Jönköpings kommun

2 Vättern

3 förord Denna information riktar sig till verksamheter som avleder avloppsvatten till avloppsreningsverken i Jönköpings kommun. Informationen skall vara till hjälp och vägledning, för industrier och annan verksamhet, rörande utsläpp av avloppsvatten.

4 innehåll inledning 5 lagar och bestämmelser 6 olämpliga utsläpp 8 avloppsrening i jönköping 9 avloppsreningsprocess 9 särskild reningsavgift 10 internrening 10 påverkan på ledningsnät 11 påverkan på reningsprocess och slamkvalitet 12 övriga ämnen 14 krav på åtgärder för branscher 16 åtgärd vid olycksfall 19 Informationen är framtagen av tekniska kontorets vatten och avloppsverksamhet Utredningsingenjör Charlotta Skredsvik-Raudberget Layout Marianne Brännman. Foto Christina Lindqvist, Emma Brännman, Charlotta Skredsvik-Raudberget, Biototal. Framsida Huskvarna småbåtshamn.

5 inledning Avloppsvattenrening Avloppsreningsverken i Jönköpings kommun tar emot stora volymer avloppsvatten varje år. Avloppsvattnet renas från synliga föroreningar och för att skydda miljön från övergödande ämnen. Efter reningen ska vattnet vara så rent att det kan återföras till naturen med minsta möjliga påverkan på recipienten. Processerna i avloppsreningsverken är anpassade för att rena avloppsvatten från hushåll, d.v.s. anpassade för att bryta ner organiskt material samt för att minska fosforhalten i avloppsvattnet. Vissa avloppsreningsverk har även processer för att avskilja kväve. Spillvatten från industrier och andra verksamheter kan därför endast tas emot under förutsättning att processpillvattnet är behandlingsbart och inte innehåller några skadliga eller svårnedbrytbara föroreningar. Slam I reningsprocessen avskiljs slam som innehåller näringsämnen, såsom fosfor och kväve. Slammet innehåller också mullbildande ämnen. Slammet är en viktig resurs att återföra till produktiv jordbruksmark och slammet ska därför vara så fritt som möjligt från oönskade ämnen. Återföring av slam ingår även i ett av riksdagens formulerade miljökvalitetsmål som anger att minst 60 % av fosforföreningarna i avlopp ska återföras till produktiv mark, varav minst hälften bör återföras till åkermark senast Kvaliteten, med avseende på metallhalter, regleras i SFS 1998:944 och för att förbättra slamkvaliteten arbetar VA-verksamheten enligt certifieringssystemet REVAQ. Detta certifieringssystem innebär i stort att växtnäringen i avloppsfraktioner tillvaratas på ett ansvarsfullt sätt och att högre krav på uppströmsarbete ställs. 5 Hamnkanalen

6 lagar och bestämmelser Lagen om allmänna vattentjänster (SFS 2006:412) Vattentjänstlagen reglerar ansvaret för vatten- och avloppsförsörjningen inom fastställda verksamhetsområden samt förhållandet mellan huvudmannen och brukaren. En allmän VA-anläggning ska brukas så att det inte uppkommer olägenheter för huvudmannen eller tredje part, eller så att det uppstår svårigheter att uppfylla kraven ur miljö- och hälsoskyddssynpunkt. Huvudman för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen är Jönköpings kommun genom tekniska kontoret. ABVA Huvudmannen meddelar med stöd av VA-lagen Allmänna bestämmelser för brukande av den allmänna vatten och avloppsanläggningen ABVA ABVA ska finnas i varje kommun i vilken det finns bestämmelser om vad som får tillföras den allmänna VA-anläggningen. De punkter som rör industrier och andra anslutna verksamheter kan sammanfattas enligt följande: Processavloppsvatten från industrier och andra verksamheter får endast tillföras det allmänna spillvattennätet om det är behandlingsbart och inte innehåller skadliga ämnen. Huvudmannen kan neka att ta emot avloppsvatten som väsentligt skiljer sig ifrån hushållsspillvatten. Vid överutsläpp kan extra behandlingsavgift komma att tas ut alternativt kan krav på intern rening komma att ställas. Den som vill släppa ut eller släpper ut processavloppsvatten är skyldig att informera om sin verksamhet så att huvudmannen kan bedöma om utsläppen kan accepteras. Bron över Munksjön 6

7 Råd och riktvärden för utsläpp av avloppsvatten......är en skrift framtagen för att förtydliga riktlinjerna i ABVA i Jönköpings kommun. Syftet med skriften är att förtydliga de krav som ställs på de industriavlopp som leds till det kommunala avloppsledningsnätet, så att tillflödet av oönskade ämnen till avloppsreningsverken minskar. Skriften är framtagen av tekniska kontoret i samarbete med miljökontoret och med publikation P95 Råd vid mottagande av avloppsvatten från industri och annan verksamhet som grund. Publikationen P95 är utgiven av Svenskt vatten och finns att ta del av på Miljöbalken (SFS 1998:808) En övergripande lagstiftning som rör alla verksamheter, även de som inte är tillståndseller anmälningspliktiga Miljöbalkens andra kapitel ger uttryck för ett antal allmänna hänsynsregler som principen om bästa möjliga teknik, försiktighetsprincipen och kunskapskravet. Produktvalsprincipen innebär att produkter som kan skada miljö eller hälsa ska ersättas av produkter som kan antas vara mindre farliga. Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899) Behandlar tillståndsprövning av miljöfarlig verksamhet. I förordningen finns en förteckning över miljöfarlig verksamhet för vilken tillstånds- eller anmälningsplikt gäller. Utsläpp till det allmänna spillvattennätet ska alltid godkännas av VAhuvudmannen i samråd med den som avgör tillstånds- eller anmälningsärendet. Förordningen om verksamhetsutövarens egenkontroll (SFS 1998:901) Gäller den kontroll som verksamhetsutövaren skall ha på sin verksamhet för att motverka eller förebygga olägenhet för människors hälsa och miljö. Rutiner ska finnas för fortlöpande kontroll av drift- och övervakningsutrustning, vilka även skall dokumenteras. Risker för hälsa och miljö skall fortlöpande identifieras och bedömas. Kemiska produkter ska listas i en kemikalieförteckning. Vattendirektiv och vattenförvaltning Vattendirektivet antogs år 2000 av alla EU-länder och syftar till att säkerställa tillgången på bra vatten i Europa. Utifrån detta direktiv kompletterades miljöbalken och en ny förordning om vattenförvaltning (SFS 2004:660) antogs i Sverige. 7

8 olämpliga utsläpp Vid olämpliga utsläpp kan skador och störningar uppstå i ledningsnätet men också i avloppsreningsverken, då främst som störningar i processen eller som negativ arbetsmiljöpåverkan. Likaså kan recipienten skadas eller störas vid olämpliga utsläpp. Ledningsnätet kan påverkas genom: Explosion (ex gaser och flyktiga ämnen) Igensättning (ex fett och föremål) Korrosion (ex syror, baser, ammonium och sulfat) Reningsverkens processer kan påverkas genom: Förgiftning av mikroorganismerna i den biologiska reningen Överbelastning PH-chock Slamkvaliteten kan påverkas negativt av: Giftiga ämnen Tungmetaller Svårnedbrytbara organiska ämnen Recipienten kan påverkas genom: Giftiga ämnen Tungmetaller Svårnedbrytbara organiska föreningar Biologiskt syrekrävande ämnen Närsalter Arbetsmiljön kan påverkas negativt av: Flyktiga lösningsmedel Svavelväte Cyanväte Hälsoskadande eller sjukdomsframkallande ämnen Frätande ämnen Bomullspinnar i verket 8

9 avloppsrening i jönköping I Jönköpings kommun finns tio större och tio mindre avloppsreningsanläggningar. Till de större räknas Simsholmens, Huskvarna, Bankeryds, Gränna, Ryds, Bottnaryds, Lekeryds, Visingsö, Sunds och Vätterledens avloppsreningsverk. I avloppsreningsprocessen bryts organiska ämnen och vissa närsalter ned av bakterier och andra mikroorganismer. Dessa bakterier och mikroorganismer kan skadas av giftiga ämnen och vid större utsläpp kan hela bakteriekulturen slås ut. Ämnen som kan sätta bakterierna ur spel är större utsläpp av spillolja, lösningsmedel, färgrester, fetter och processbad. Det är därför mycket viktigt att inte tillföra denna typ av avfall till det spillvatten som leds vidare till avloppsreningsverken. Huskvarna och Simsholmens avloppsreningsverk är de två avloppsreningsverk i Jönköpings kommun som även är byggda för kväverening. Kvävereningen i verken sker med hjälp av två bakteriella processer, nitrifikation och denitrifiavloppsreningsprocess kation, där bakterierna som utför dessa är extra känsliga för störningar och mycket lätt kan slås ut. Exempel på ämnen som kan påverka kvävereningen är bland annat konserveringsmedel, bekämpningsmedel och korrosionsinhibitorer av olika slag. Slam som avskiljs i processen innehåller näringsämnen som vi kan nyttja i jordbruket. Av det skälet är det viktigt att minimera mängderna av metaller och andra oönskade ämnen, som kan påverka slamkvaliteten, i processavloppsvattnet. Att späda ut processavloppsvattnet för att minska halterna ändrar inte den totala mängden av ämnet in till avloppsreningsverket och därför är inte avsiktlig utspädning tillåten. 9

10 särskild reningsavgift De allmänna avgifter som tas ut av abonnenter avser avledande och rening av normalt hushållspillvatten. Om behandlingsbara föroreningar i avloppsvatten tillförs i större mängd än vad som finns i normalt avloppsvatten kan detta orsaka merkostnader vid reningen och då kan särskild reningsavgift komma att tas ut. De vanligast föroreningar som kan medföra särskild reningsavgift är: Syreförbrukande ämnen (BOD 7 ) >200 mg/l Sedimenterbar suspenderad substans (SS) >260mg/l Fosfor (P tot) >9 mg/l Kväve (N tot) >30 mg/l internrening Processavloppsvatten som inte är behandlingsbart i avloppsreningsverken ska renas i egen anläggning innan det leds över till avloppsledningsnätet. Andra alternativ kan vara behandling i sluten process eller omhändertagande av processvattnet som farligt avfall. Simsholmens reningsverk 10

11 påverkan på ledningsnät I nedanstående tabell listas parametrar som av olika skäl kan medföra skador på ledningsnäten. Värden för de parametrar som kan påverka avloppsledningar gäller vid förbindelsepunkten, det vill säga punkten där fastighetens ledning kopplas in på ledningsnätet. Hänsyn till utspädningen från andra delar av fastigheten kan tas. Tabell 1 Ledningspåverkande parametrar Parameter som kan påverka Kemisk Riktvärde Typ av olägenhet ledningsnätet beteckning (Momentanvärde) ph min 6,5 Korrosionsrisk, frätskador på betong ph max 10 A Korrosionsrisk, frätskador på betong Temperatur max 50 C Materialskador på packningar Ledningsförmåga konduktivitet Max 500 ms/m Korrosionsrisk på stål Ammoniumkväve NH mg/l Korrosionsrisk på betong Magnesium Mg mg/l Korrosionsrisk på betong Klorid Cl mg/l Materialskador Summa sulfat, sulfit och tiosulfat SO 4, SO 3, S 2 O mg/l Korrosionsrisk på betong Sulfid S 2-1 mg/l Korrosionsrisk betong Fett (avskiljbart) 50 mg/l Igensättning Suspenderad substans 50 mg/l B Igensättning A. Ibland kan ph 11 accepteras. B. Avloppsvatten från betongindustri får inte överstiga 20 mg/liter. Borrkax kan medföra igensättning genom att finpartiklulärt slam sedimenterar och skall inte tillföras avloppsledningsnätet. 11

12 påverkan på reningsprocess och slamkvalitet Halterna av ämnen, se tabell 2 på sid 13, som kan påverka reningsprocess eller slamkvalitet ska betraktas som varningsvärden. Överskrids halterna i tabellen ställs vanligen krav på interna reningsåtgärder, processändringar eller byte av råvaror. Den totala utsläppta mängden har också betydelse för hur huvudmannen bedömer utsläppen. Mängden kan bestämmas utifrån flödesproportionellt sammansatta dygns- veckoeller månadsprover uppmätta i en väl definierad kontrollpunkt och om möjligt direkt efter aktuellt processteg. Här kan inte hänsyn tas till utspädning. Att ett ämne inte finns medtaget i vidstående tabell innebär inte att det är tillåtet att släppa ut ämnet. Högre krav kan även komma att ställas lokalt, vid anslutning till ett enskilt avloppsre- ningsverk, om problem med höga halter av något ämne uppstår i slam från detta avloppsreningsverk. Likaså kan något högre halter, än i tabellen angivna, accepteras om bästa möjliga teknik används. Se tabell 2 C. Kadmium förekommer normalt i hushållsspillvatten i låga halter, men ska inte förekomma i industriellt avloppsvatten som släpps till avloppsledningsnätet. D. Kvicksilver förekommer normalt i hushållsspillvatten i låga halter, men ska inte förekomma i industriellt avloppsvatten som släpps till avloppsledningsnätet. E. För en oljeavkiljare klass 1 kan krav ställas på maximalt 5 mg/liter Slamgödslad skörd 12

13 Tabell 2 Parametrar som påverkar reningsprocessen eller slamkvalitet Parameter som kan påverka reningsprocessen eller slamkvalitet Kemisk beteckning Riktvärde Bly Pb 0,05 mg/l Kadmium Cd 0,0005 mg/l C Koppar Cu 0,2 mg/l Kvicksilver Hg 0,0005 mg/l D Nickel Ni 0,05 mg/l Silver Ag 0,05 mg/l Tenn Sn 0,05 mg/l Zink Zn 0,2 mg/l Krom Cr 0,05 mg/l, varav max 0,01 mg Cr 6+ /liter (Cr 6+ måste normalt reduceras till Cr 3+ ) Oljeindex (petroleumkolväten) 50 E mg/l (klass 2 oljeavskiljare) Cyanid tot CN 0,5 mg/l Fri cyanid CN 0,1 mg/l Nitrifikationshämning vid inblandning av 20 % processavloppsvatten Nitrifikationshämning vid inblandning av 40 % processavloppsvatten Nedbrytbarhet OECD-test Nedbrytningsnivåerna måste ha uppnåtts inom 10 dagar efter det att ämnet börjar brytas ned, dock senast inom 28 dagar <20% hämning <50% hämning BOD- minskningen >60% CO 2 - bildningen >70 % DOC- minskningen >60% 13

14 övriga ämnen Farlighetsklassade ämnen får inte tillföras det allmänna avloppsledningsnätet. Tekniska kontoret gör bedömningen i enskilda fall. Till farlighetsklassade ämnen räknas miljöfarliga organiska ämnen och särskilt farliga ämnen enligt REACH, PRIO och Vattendirektivet. Avloppsvatten som är klassat som farligt avfall tas ej heller emot, se Avfallsförordningen. Övergripande information finns även på och Mineraloljor Mineraloljor (opolära kolväten) är svårnedbrytbara och kan påverka reningsprocessen negativt och till denna grupp hör oljor, mineraloljor och petroleumkolväten. Fetter Fetter är behandlingsbara, men kan förorsaka problem i ledningar och i reningsverk om fettet kommer i för stora mängder. Det är det avskiljbara fettet som har en påverkan på ledningsnätet. Tensider Hårda tensider av både anjoniska och nonjoniska typer är svårnedbrytbara och utsläpp av dessa bör normalt inte förekomma. Exempel på dessa är nonylfenoletoxylater samt tetrapropylenbensensulfonat (TPBS). Hårda tensider bör bytas mot mjuka anjon- och nonjontensider som har tillfredställande nedbrytningsgrad. Komplexbildare Komplexbildare används bland annat i ytbehandlings- och fotoindustri och kan ingå i tvätt och rengöringsmedel. Komplexbildare kan binda metaller i starka komplex och då många är svårnedbrytbara ska utsläppen begränsas. Exempel på komplexbildare är EDTA, NTA och quadrol. Karboxylsyror Karboxylsyror är i regel lättnedbrytbara, men stora utsläpp kan påverka reningsprocessen på grund av att nedbrytningen är syrekrävande. Karboxylsyrorna har också lågt ph som kan påverka ledningsnätet. Exempel på sådan syra är ättiksyra, myrsyra och bensoesyra. Alkoholer Alkoholer är en grupp vanligt förekommande Vättern vid Hamnpiren 14

15 ämnen med varierande effekter och giftighet. De flesta är behandlingsbara som etanol och n-butanol. Tert-butanol är dock inte behandlingsbar och får inte förekomma i processavloppsvatten. Till alkoholerna hör även glykoler, antifrysmedel och exempel på behandlingsbar glykol är monoetylenglykol. Dietylenglykol är ej behandlingsbar och får ej släppas till avloppsledningsnätet. Flyktiga ämnen som Acetater (Estrar), Aldehyder, Ketoner Ämnen i dessa grupper används framför allt som lösningsmedel och mjukgörare. De flesta ämnen i denna grupp är behandlingsbara i begränsad omfattning, men eftersom de är flyktiga bör utsläpp begränsas på grund av arbetsmiljöskäl. Exempel kan vara formaldehyd, etylacetat och aceton. Etrar Etrar bör inte släppas i avloppet då de kan bilda peroxider som är giftigare än den rena etern. De bildade peroxiderna kan även vara explosiva. Ftalater Ftalater används framför allt som mjukgörare i plaster, färger och smörjmedel mm. Direkt utsläpp till avlopp bör undvikas då många är svårnedbrytbara, som till exempel di-2-etyl-hexylftalat (DEHP) och di-n-oktylftalat. Aromatiska kolväten är vanligt förekommande lösningsmedel. Många av dem är svårnedbrytbara och/eller toxiska som exempelvis bensen, vilket gör det olämpligt att släppa ut dem till den kommunala avloppsanläggningen. Aromatiska kolväten, till exempel toluen och xylen, är dessutom ofta lättflyktiga och får därför inte förekomma i avloppsvattnet på grund av arbetsmiljöskäl. Vissa framkallningskemikalier kan innehålla aromatiska kolväten. Kväveföreningar Vissa kväveföreningar är stabila föreningar och därför inte behandlingsbara, till exempel akrylnitril. Aromatiska kväveföreningar ingår ofta i bekämpningsmedel. Då vissa av dem, t.ex. dinitrobensen, dessutom är explosiva får de inte släppas i avloppet. Klorerade ämnen Klorerade ämnen är ofta mycket effektiva lösningsmedel, men är ofta ämnen med hög toxicitet och svårnedbrytbara och ska inte släppas till avloppsledningsnätet. Några exempel är kloroform, perkloretylen, metylklorid och diklorbensen. Innan anslutning av processavloppsvatten från verksamheter görs till spillvattennätet, Aromatiska kolväten 15

16 krav på åtgärder för branscher bör processavloppsvattnets innehåll provtas och analyseras, med hushållspillvatten som referens. Vid begäran ska företaget kunna redovisa sina utsläpp genom provtagning och analys. Lämplig provtagningspunkt ska finnas tillgänglig så att representativa prover kan tas. Utöver halter ska även spillvattenflöden anges. Den som bedriver tillstånds- eller anmälningspliktig miljöfarlig verksamhet ska enligt förordningen om verksamhetsutövarens egenkontroll ha en förteckning över de kemiska produkter som hanteras inom verksamheten. Kemikalielista ska vid anmodan redovisas för tekniska kontorets VA-verksamhet. Vid förändringar i produktionen eller behandlingen av processvattnet eller vid störningar ska alltid respektive tillsynsmyndighet informeras. Myndigheten kontaktar tekniska kontoret vid behov. verksamheter är: användning av bästa möjliga reningsteknik slutning av processer återanvändning av sköljvatten återföring av koncentrerat till bad kemikalieåtervinning utbyte av miljöfarliga kemikalier mot mer miljöanpassade Koncentrerade kemikalier eller processbad får inte ledas till något reningsverk inom Jönköpings kommun. Dessa är farligt avfall och ska tas om hand separat. Kemikalier ska förvaras invallade och så att det inte finns någon möjlig risk för utsläpp till golvbrunnar. Verkstäder Verkstäder är verksamheter där det kan upp- Munksjön Vanliga krav som ställs för anslutning av 16

17 komma sköljvatten innehållande avfettningsmedel, men också olika kemikalier, metaller och oljor. Dessa produkter, som spillolja, kylarglykol, avfettningsbad och skärvätskor skall tas om hand som farligt avfall. Golven i verkstäder kan med fördel torrsopas då golvskurvatten normalt inte skall släppas till avloppet. Fordonstvättar Vid bilvårdsanläggningar uppkommer ofta avloppsvatten som innehåller höga halter av tungmetaller och mineralolja. Anläggningar behöver ha oljeavskiljare och för större tvättar kan kompletterande rening behövas. Oljeavskiljare Om det finns risk för att avloppsvattnet kan innehålla oljor skall en oljeavskiljare installeras. Verksamheter som ofta kan behöva installera en oljeavskiljare är bilvårdsanläggningar med gördet- självhallar och spolplattor, bilskrotar och fordonsverkstäder eller verksamheter som tvättar oljiga produkter samt större garage. Avloppsvatten från verkstäder och fordonstvätt får inte ledas till en gemensam oljeavskiljare. Se mer på under Miljö/Miljökontoret/Tillsyn av industrier och andra miljöfar- liga verksamheter/oljeavskiljare. För ytbehandlare och mönsterkortstillverkare För dessa gäller att interna åtgärder för rening och vattenbesparing måste utföras samt att förbrukade processbad och eluat från jonbytare tas om hand som farligt avfall. Grafisk och fotografisk verksamhet Framkallare och fixerbad får inte hällas ut till avloppsnätet. Färg och lackindustri Sköljvatten bör behandlas i ultrafilter och vissa sköljvatten kan recirkuleras. Livsmedelsverksamheter Avloppsvattnet innehåller ofta höga BOD 7 - halter och ibland varierande ph beroende på rengöringsmetod. Avloppsvattnet har också ofta höga fetthalter som kan medföra igensättningar i ledningarna. Exempel på sådana verksamheter är storkök, restauranger, charkindustrier, bagerier, pizzerior, gatukök. Fettavskiljare forts. sid 18 17

18 Fettavskiljare skall installeras i avloppet från verksamheter med tillverkning eller hantering av livsmedel eller andra verksamheter där det finns risk för att halten avskiljbart fett överstiger 50 mg/liter. Det är också viktigt att det finns rutiner för tömning en gång om året. Sjukhus och andra vårdinrättningar Endast näringslösningar och fysiologiska saltlösningar utan tillsatser av läkemedelssubstanser får hällas ut i avloppet. För röntgenavdelningar på sjukhus gäller samma krav som för grafisk verksamhet. För tandvårdskliniker gäller att allt vatten som varit i kontakt med amalgam ska avledas genom amalgamavskiljare med dokumenterad godtagbar effekt. Skötsel och tömning av amalgamavskiljare ska utföras enligt tillverkarens anvisningar. Tvätterier Spillvatten från tvätterier som tvättar arbetskläder och/eller mattor innehåller bland annat olja och tungmetaller. Är tvätteriverksamheten omfattande ska tvättvattnet renas före utsläpp till avloppsnätet. Tandvårdsmottagningar Vättern 18

19 åtgärd vid olycksfall Vid eventuella olyckshändelser, som när starka syror, lösningsmedel, metaller, olja eller större mängder av andra ämnen hamnar i avloppet, ring omedelbart räddningstjänsten. Eventuellt kan störningen då minimeras. Räddningstjänst Tfn 112 Jönköpings Kommun Tekniska kontoret JÖNKÖPING Tfn Avloppsdistrikt Väst Simsholmens avloppsreningsverk Tfn vard 7-16 Tfn jourtid Avloppsdistrikt Öst Huskvarna avloppsreningsverk Tfn vard 7-16 Tfn jourtid

20 TEKNISKA KONTORET Vatten och avlopp Ljuset vid Vättern