Tema: Planering av arbetsplatsförlagd utbildning och yrkesprov BILD. Utbildningssystemet i Finland
Tema: Planering av arbetsplatsförlagd utbildning och yrkesprov Bedömning inom grundläggande yrkesutbildning och inom fristående examina Yrkesprov och examenstillfälle BEDÖMNING AV INLÄRNING/FÖRBEREDANDE UTBILDNING Grundläggande yrkesutbildning (yrkesinriktade examensdelar) Bedömning av inlärning/ bedömning i förberedande utbildning Läraren eller arbetsplatshandledaren bedömer hur lärandet framskrider genom att handleda och uppmuntra de studerande att uppnå målen och kraven på yrkesskicklighet. Det behövs inte nödvändigtvis några vitsord, utan de studerande får respons muntligt eller skriftligt. BEDÖMNING AV KUNNANDE Påvisande av Den studerande visar sitt kunnande yrkesskicklighet huvudsakligen genom att arbeta, dvs. genom yrkesprov som visar att den studerande behärskar de helheter som förutsätts i arbetslivet i enlighet med en plan som organet godkänt. Bedömare Om kraven på yrkesskicklighet inte kan påvisas på ett heltäckande sätt på arbetsplatsen, måste yrkesprovet kompletteras på någon annan plats eller vid läroanstalten. Utöver yrkesprovet kan kunnandet också bedömas med andra metoder i enlighet med examensgrunderna. Om bedömningen av yrkesprov beslutar lärarna och arbetslivsrepresentanterna gemensamt. Andra personer än lärare ska ha sådan sakkunskap inom den aktuella branschen, som kan anses tillräcklig för bedömningen av yrkesprov. Organet (yrkesteamet/delegation/ direktionen) bestämmer om bedömarna av yrkesprov. Fristående examen Läraren eller arbetsplatsutbildaren bedömer framstegen under den förberedande utbildningen genom att handleda och uppmuntra examinanderna att uppnå kraven på yrkesskicklighet i examen. I förberedande utbildning bedöms studierna på skalan 1 3. I läroavtalsutbildning bedöms de teoretiska studierna och inlärningen på arbetsplatsen på skalan 1 3. Yrkesskickligheten påvisas vid examenstillfällen, huvudsakligen i autentiska arbetsuppgifter i enlighet med examinandens individuella plan. Examensprestationerna kan kompletteras med praktiska arbetsuppgifter och godkänd specialkompetens som ingår i examen men vid behov också på annat sätt (bl.a. skriftliga beskrivningar, videoinspelningar och intervjuer) så att kraven på yrkesskicklighet blir påvisade på ett heltäckande och tillförlitligt sätt. Företrädare för arbetsgivare, arbetstagare och undervisningssektorn bedömer examensprestationerna. Bedömarna ska ha god yrkeskompetens inom branschen. När bedömningsförslaget utarbetas ska minst en av bedömarna vara examensmästare. Examenskommissionen godkänner bedömarna. 1/2
Bedömning Beslut om vitsord Bedömningen genomförs på en tregradig skala 1 3 utgående från föremålen för bedömning och bedömningskriterierna i examensgrunderna. Efter yrkesprovet hålls ett utvärderingssamtal, där den studerande, arbetsplatshandledaren och läraren deltar. Vid utvärderingssamtalet framför den studerande sin självvärdering och har möjlighet att komplettera sitt yrkesprov muntligt. Målet med samtalet är att uppnå enighet om den studerandes kunnande och anteckna kunnandet för varje föremål för bedömning i bedömningsblanketten. Som avslutning på utvärderingssamtalet beslutar i allmänhet läraren och arbetsplatshandledaren gemensamt om vitsordet för yrkesprovet. Om övrig bedömning av kunnandet som ingår i examensdelen beslutar ifrågavarande lärare. Bedömningen av kunnandet avgör vitsorden i examensbetyget. Bedömningen genomförs utgående från föremålen och kriterierna för bedömning, för studerande som avlägger yrkesinriktad grundexamen på en tregradig skala 1 3 och för examinander som avlägger yrkes- eller specialyrkesexamen på skalan godkänd/underkänd. Bedömarna antecknar sina iakttagelser om examensprestationen på en bedömningsblankett, som tillsammans med eventuellt övrigt bedömningsmaterial används som grund för bedömningsförslaget för examensdelen. Examinanden ska ges möjlighet att framföra sin självvärdering av examensprestationen. Självvärderingen ska dokumenteras på det sätt som fastställs i planen för anordnande av examen. Bedömningarna antecknas i bedömningsblanketten. När examinanden har påvisat alla krav på yrkesskicklighet som ingår i examensdelen och bedömningen är dokumenterad, utarbetar bedömningsgruppen, som består av tre parter, ett bedömningsförslag till examenskommissionen. Bedömningsförslaget utarbetas utgående från examinandens bedömningsmaterial. I yrkes- och specialyrkesexamina föreslås att examensdelen godkänns eller underkänns. I yrkesinriktade grundexamina beslutar bedömningsgruppen om vilket vitsord de ska föreslå för examensdelen. Examenskommissionen beslutar om bedömningen. Bedömningen av examensprestationerna avgör vitsorden i examensbetyget. TABELL. Skillnader mellan yrkesprovsbedömning och bedömning vid examenstillfälle. Källa: Utbildningsstyrelsen, 2013: Bedömningsguide. Grundläggande yrkesutbildning Fristående examina 2/2
Tema: Handledning av studerande och bedömning av inlärning Checklista för att arbeta tryggt Studerande har fått introduktion och handledning i: - Arbetsplatsens anvisningar - Farliga arbeten - Skyddsutrustning - Plats för brandsläckare/-filt - Första hjälp- utrustning - Arbetskläder och skyddskläder - Ergonomi i arbetet - Nödutgångar och dylikt UPPGIFT: Diskutera med studerande - Vilka risker som förekommer i arbetet - Hur han/hon kan arbeta tryggt
Utbildning av arbetsplatshandledare 3sv Tema: Handledning och bedömning av studerandes inlärning Testa din inlärningsstil genom att kryssa i det alternativ som passar dig Visuell Auditiv Taktil/Kinestetisk 1. Du följer med vad som händer i världen genom att... Läsa tidningar Lyssna på radio Snabbt bläddra i tidningen eller titta på nyheterna några minuter 2. Du kommunicerar helst genom att... Träffa människor Ringa och prata med människor Diskutera men någon i samband med en promenad, joggingtur, eller någon annan aktivitet 3. När du skall lära dig något föredrar du att... Läsa instruktioner och böcker själv, vill gärna se redovisningar, demonstrationer, diagram, bilder etc Lyssna på föredrag och föreläsningar, att någon talar om för dig hur du skall göra, ställa frågor Testa själv, prova på genom praktiska övningar, rollspel etc 4. Du lär lättast genom att... Skriva något vid upprepade tillfällen 5. Du kommer lättast ihåg... Vad du sett, läst, människors ansikten, hur något ser ut Säga något vid upprepade tillfällen Vad som sagts, sånger, texter, namn Göra något vid upprepade tillfällen Vad du gjort eller upplevt, känslan eller lukten av något 6. Vad kommer du lättast ihåg efter att ha sett ett tv-program eller en film? Hur skådespelarna såg ut Vilka repliker de hade, hur musiken lät Olika händelser karaktärerna hamnade i och hur de då kände sig 7. När du går på ett möte... Har du förberett dig med anteckningar och stolpar Njuter du av diskussionerna, av att prata själv och att lyssna på andra Blir du rastlös och ritar gubbar 8. Vad tycker du är mest obehagligt? Otrevliga blickar Otrevliga ord Petande beröring, ovälkommen närhet 9. När du koncentrerar dig blir du lätt störd av... Oordning Ljud och oväsen Rörelser 10. Vad är viktigt när du klär dig? Att kläderna är snygga, färgerna, hur jag ser ut i dem 11. När du vill slappna av... Tittar du gärna på film eller tv, läser böcker Att de är vettiga, och funktionella, märket, vad kläderna berättar om mig Lyssnar du gärna på skivor och radion, prata med vänner Att de är bekväma, tygets kvalitet, hur sköna de är Motionerar och rör du gärna på dig SVÄNG PÅ SIDAN OCH KOLLA VILKEN INLÄRNINGSSTIL DU HAR! Källa: http://www.advantumkompetens.se/kunskapsbiblioteket/tester/testa-din-larstil/ 1/2
Inlärningsstilar (visuell, auditiv, taktil och kinestetisk) De flesta människor är multisensoriska och lär sig på flera sätt, men alla har en starkare dragning åt någon av lärstilarna. En mänska lär oftast ut med den utlärningsstil, som han/hon själv föredrar som sin egen inlärningsstil. (D.v.s. en visuell inlärare lär ut med visuella metoder osv.) Ifall en studerande har en annan inlärningsstil än sin handledare kan det leda till att studerande inte lär sig. Det är därför nyttigt att ta reda på studerandes inlärningsstil. Visuella människor lär sig genom att: - se bilder, diagram, modeller m.m. - göra anteckningar och rita - ha ordning och reda kring sig - arbeta själv Handledaren ska: - tala kortfattat och preciserat - hålla distans, så undvik intensiv ögonkontakt - ge skriftliga instruktioner - strukturera material och uppgiftsgivning Taktila människor lär sig genom att: - använda sin känsel och vill röra vid t.ex. material och verktyg - hålla händerna sysselsatta medan de lyssnar och t.ex. anteckna - konstruera saker Handledaren ska: - låta studerande prova på - ge tid för att anteckna - ge studerande tillräckligt med tid för att göra sina arbetsuppgifter Auditiva människor lär sig genom att: - lyssna, prata och tänka högt. De kommer ihåg vad man sagt. - lyssna på musik vid inlärning - arbeta i par eller grupp - ställa frågor och diskutera Handledaren ska: - nicka för att ge feedback - upprepa det viktigaste - diskutera instruktioner och arbetsuppgifter muntligt Kinestetiska människor lär sig genom att: - röra på sig, testa, experimentera och bygga saker - göra övningar, skaffa egna erfarenheter - kunna välja mellan olika arbetsuppgifter - skapa goda relationer och vara motiverad Handledaren ska: - skapa en god relation/inlärningsmiljö, annars är allt annat jobb från handledarens sida förgäves. - undvika ögonkontakt - ge studerande tid att fundera på uppgifterna, instruktionerna, materialet... och pröva sig fram - låta studerande röra på sig - förklara varför UPPGIFT Gör testet om inlärningsstilar tillsammans med studerande. - Vilken inlärningsstil fick du flest poäng för i testet? - Vilken inlärningsstil fick studerande flest poäng för i testet? Källor: http://user.tninet.se/~grn163t/inlstl/newpage42.htm http://www.advantumkompetens.se/kunskapsbiblioteket/tester/testa-din-larstil/ 2/2
Tema: Handledning av studerande och bedömning av inlärning Om handledning Inlärning i arbete är en del av studerandes studier för grundexamen. Han/hon är på arbetsplatsen för att lära sig yrkesmässiga, personliga och arbetslivskompetenser. Som stöd för inlärningen har varje studerande en/flera arbetsplatshandledare, vars uppgift är att introducera studerande i arbetet och arbetsgemenskapen, att stöda studerande i arbetsuppgifterna och lära sig nya färdigheter. God handledning bygger på att arbetsplatshandledaren - är närvarande - ger kontinuerlig respons - beaktar studerandes individuella förutsättningar genom att anpassa uppgifterna, tempot och kraven till studerandes förmåga - ställer frågor och uppmanar till problemlösning - portionerar informationen i mindre helheter - beaktar studerandes inlärningsstil - fungerar som exempel - ger råd och stöd i det dagliga arbetet - ger studerande ansvar UPPGIFT: - Fundera på hur du introducerar studerande i arbetet med beaktande av studerandes inlärningsstil (gör testet om inlärningsstil tillsammans) - Diskutera med studerande vilken slags handledning som bäst stöder hans/hennes inlärning på basen av resultatet i testet Källor: Frisk, Tarja (toim.), 2010: Työpaikkaohjaaja opiskelijan ohjaajana Birgitta Romppainen & Esa Pohjanheimo, 2004: Työpaikkaohjaaja opiskelijan arvioijana ja ohjaajana - näkökulmana kaikille aloille yhteinen ydinosaaminen
Tema: Handledning av studerande och bedömning av inlärning Om respons Studerandes inlärning bedöms kontinuerligt genom att han/hon får respons av sina(a) arbetsplatshandledare muntligt och/eller skriftligt. Responsen är viktig för att studerande ska veta vad han/hon redan är bra på och vad han/hon ännu behöver lära sig mer om och öva på. Bedömning av inlärning ger inte ett vitsord. Bra respons - är uppbyggande och saklig - stärker den studerandes självkänsla - ges kontinuerligt - ges när utförandet/situationen är aktuell - ges när situationen är i färskt minne - ges direkt till studerande - stöder den studerandes yrkes- och personliga utveckling - ger den studerande en modell för hur han/hon ska göra i samma situation/ arbetsuppgifter framöver UPPGIFT: - Ge studerande kontinuerlig respons enligt riktlinjerna för bra respons - Diskutera med studerande vad han/hon är bra på - Diskutera med studerande vilka färdigheter han/hon borde utveckla Källor: TAT Ekonomiska Informationsbyrån, 2007: Jag som arbetsplatshandledare- med god handledning som mål Frisk, Tarja (toim.), 2010: Työpaikkaohjaaja opiskelijan ohjaajana Birgitta Romppainen & Esa Pohjanheimo, 2004: Työpaikkaohjaaja opiskelijan arvioijana ja ohjaajana - näkökulmana kaikille aloille yhteinen ydinosaaminen