9.4.2014 Fakta om ungdomsgarantin Slutrapporten över det forskningsinriktade stödet för ungdomsgarantin publicerades den 1 april 2014. Nedan presenterade fakta bygger till stora delar på nämnda rapport. Rapporten har utarbetats av Stiftelsen för Rehabilitering på uppdrag av ANM. Ungdomarnas erfarenheter: det förefaller som om inverkan av ungdomsgarantin når huvudmålgrupperna väl ungdomar under 25 år som saknar utbildning och arbete verkar uppleva att ungdomsgarantin har hjälpt dem att skapa klarhet i sina planer samt öka motivationen att söka sig till utbildning och arbete o bedömningen stöds av en utredning i Nyland hösten 2013 som visade att ungdomar anser ungdomsgarantin som det rätta sättet att ingripa i ungdomsarbetslösheten också ungdomar som före 2013 sökt sig till utbildning eller arbete tycker att de fått mera stöd än tidigare sedan ungdomsgarantin trädde i kraft ungdomarna vill ha mera praktisk information om garantins innehåll. Ungdomarna upplever också att det är besvärligt att hitta information om de olika tjänsterna och stödformerna. Hur ungdomsgarantin har förverkligats i kommunerna på lokal nivå har förverkligandet av ungdomsgarantin börjat ojämnt o det finns många orsaker till den långsamma starten, t.ex.: den svagare kommunekonomin arbetsplatserna har blivit färre ungdomarnas stora benägenhet att flytta de otillräckliga tjänsterna www.ungdomsgaranti.fi 1 (6)
förverkligandet har lyckats i synnerhet i kommuner där samarbetet mellan styrnings- och servicenätverken är etablerad å andra sidan fungerar de sektorövergripande nätverken bra och de har tagit ansvar för den lokala koordineringen av ungdomsgarantin en helhetsbild av servicen för ungdomarna och ungdomarnas situation är nödvändig för att åtgärderna ska ge resultat, men i många kommuner är man endast på väg att uppnå denna helhetsbild samarbetsnätverk som erbjuder sådan service för ungdomarna som avses i ungdomslagen verkar i början av 2014 i 93 procent av kommunerna (282 kommuner) Intensifiering av samarbetet mellan olika aktörer: samarbetet har i och med ungdomsgarantin blivit intensivare inom organisationerna och mellan aktörerna avgörande för att förverkliga ungdomsgarantin är viljan att samarbeta intensivt på alla nivåer det kräver också samspel mellan alla parter och informationsutbyte mellan aktörerna i många kommuner finns sporrande exempel på att samarbetet mellan kommunerna, samfunden och företagen har lett till att man funnit vägar till arbetslivet, utbildning eller annan service för ungdomarna enligt en enkät (hösten 2013) bland personer som arbetar med ungdomar börjar förändringarna äntligen synas i klientarbetet i form av ökat samarbete hösten 2013 genomfördes utredningen Palvellaanko palveluviidakossa ("Får man service i servicedjungeln") i Egentliga Finland och Satakunta som bygger på en utfrågning av ungdomarna: o det finns tillräckligt mycket service för ungdomarna, det behövs inte mera, men: problemen ligger i färdigheten att växelverka med den unga personen, har man tillräcklig insikt i ungdomarnas värld och framtid? kan man utnyttja sektorövergripande resurser i servicen för ungdomarna? finns det tillräckligt mycket expertis att lotsa de unga till olika tjänster? Stiftelsen för Rehabilitering som svarat för ungdomsgarantins forskningsinriktade stöd rekommenderar att man utvecklar servicehelheter för ungdomarna: för att tjänsterna för ungdomarna ska leda till det eftersträvade målet bör samarbetet effektiviseras till exempel genom vägledning av rätt slag trots ungdomsgarantins kampanj och marknadsföringen av Sanssi-kortet känner arbetsgivarna inte tillräckligt väl till ungdomsgarantins möjligheter och vill få klar information till www.ungdomsgaranti.fi 2 (6)
exempel om hur lönesubventionen används. Å andra sidan ansåg sådana arbetsgivare som hade utnyttjat lönestödet att reformerna var i rätt riktning. Ungdomarnas arbetslöshet: trots att ungdomarnas arbetslöshet har ökat under den tid som ungdomsgarantin har varit i kraft, är arbetslösheten fortfarande kortvarigare än i andra åldersgrupper under 2013 fanns det vid arbets- och näringsbyråerna i genomsnitt 38 343 arbetslösa unga arbetssökande medan motsvarande tal 2012 var 31 830. år 2011 inleddes cirka 210 000 och 2012 cirka 195 000 arbetslöshetsperioder för ungdomar under 25 år medan de 2013 var 209 000 ökningen av inledda arbetslöshetsperioder har alltså inte varit märkbar, varför ökningen av arbetslösheten torde förklaras av att arbetslöshetsperioderna är längre under 2013 fick 92,6 procent av ungdomarna som var arbetslösa arbetstagare en sysselsättningsplan inom 3 månader ungdomarnas aktiveringsgrad var i slutet av 2013 högre än vid motsvarande tidpunkt 2012 av ungdomarnas arbetslöshetsperioder som inleddes 2013 upphörde arbetslösheten hos 76,5 procent (3/4 av ungdomarna) inom tre månader. trots den besvärliga ekonomiska situationen har man lyckats hålla längden på ungdomarnas arbetslöshet vid i genomsnitt 12 veckor (den genomsnittliga längden på alla arbetslöshetsperioder är 45 veckor). år 2013 var i genomsnitt 8,3 procent av ungdomarna under 25 år arbetslösa över 6 mån, då genomsnittet för alla åldersgrupper var 21,7 procent Sanssi-kortet eller lönesubvention till arbetsgivaren: tröskeln att rekrytera ungdomar har sänkts: arbetsgivarna kan betalas cirka 700 euro i månaden i lönesubvention för att sysselsätta en ung person för högst tio månader ansökan om lönesubvention har förtydligats och gjorts enklare genom att lyssna på arbetstagarna, utvecklingsarbetet fortsätter inga bilagor krävs längre i ansökan om lönesubvention och man kan göra ansökan elektroniskt enligt en utredning som färdigställdes hösten 2013 tycker företagen att det är lätt att ansöka om lönesubvention www.ungdomsgaranti.fi 3 (6)
arbets- och näringsbyråerna har delat ut Sanssi-kort till 49 000 ungdomar med hjälp av Sanssi-kortet har cirka8 700 ungdomar sysselsatts fram till februari 2014 trots att sysselsättningen med Sanssi-kortet inte har ökat avsevärt, har användningen av lönesubventionen som helhet ökat år 2013 fattades 16 388 beslut om lönesubvention för ungdomar och dessutom lönesubvention för läroavtalsutbildning för 2 572 ungdomar Utbildningsgaranti: hösten 2013 inleddes utbildningsgarantin som en del av ungdomsgarantin utbildningsgarantin garanterar en utbildningsplats på andra stadiet för den som slutfört grundskolan (åtminstone kalkylmässigt) förutsättningarna att förverkliga utbildningsgarantin anses vara bättre än andra tjänster och åtgärder som ingår i ungdomsgarantin. hur utbildningsgarantin fungera kan bedömas första gången mycket preliminärt sommaren 2014, men de egentliga resultaten fås först i september. i regeringens strukturpolitiska program bereds en höjning av skolpliktsåldern till 17 år så att man undviker att de unga blir hängande i tomma luften i skiftet mellan grundskolan och andra stadiet Läroavtalsutbildning: regeringen ämnar öka läroavtalsutbildningen för unga avsevärt arbetsgivaren kan få ekonomiskt stöd av staten om han eller hon antar en ung person i läroavtal arbetsgivaren får för det första läroavtalsåret 800 euro per månad i utbildningsersättning, för det andra 500 euro och det tredje 300 euro dessutom kan arbetsgivaren (efter prövning) betalas lönesubvention 700 euro i månaden för hela läroavtalsperioden när han eller hon ordnar läroavtalsutbildning för sådana ungdomar som saknar yrkesutbildning på andra stadiet tillsvidare har läroavtalsutbildningen inte ökat mycket trots de ekonomiska incitamenten också den s.k. 2+1-modellen är under beredning vilket innebär att ungdomen är två år vid en yrkesläroanstalt och ett år i läroavtalsutbildning. Dessutom bereds en modell för understödd läroavtalsutbildning www.ungdomsgaranti.fi 4 (6)
Rehabilitering av unga: kriterierna för tillgången till yrkesinriktad rehabilitering har underlättats den 1 januari 2014 följden är att uppskattningsvis cirka 1000 fler ungdomar kan få yrkesinriktad rehabilitering stödd av FPA Uppsökande ungdomsarbete: det uppsökande ungdomsarbetet nådde 27 117 ungdomar 2013 och stöd för en längre period fick 16 627 ungdomar uppsökande ungdomsarbete görs i nästan hela Finland det uppsökande ungdomsarbetet har fått positiv respons Verkstäder för unga: år 2013 fanns det verkstäder för unga i sammanlagt 263 kommuner i verkstäderna för unga deltog 2013 sammanlagt 11 976 ungdomar yngre än 29 år det har varit utmanande att vägleda ungdomarna till verkstäderna och i deras arbetspraktik ANM har under årets lopp justerat sina anvisningar om detta för arbets- och näringsbyråerna. Rekommendationer av det forskningsinriktade stödet vid Stiftelsen för Rehabilitering: den personliga vägledningen och stödet för ungdomarna ska stärkas satsning behövs på personlig kontakt och lågtröskeltjänster (den s.k. Ohjaamomodellen är under beredning) aktörernas ansvarsområden ska förtydligas målinriktade servicehelheter och servicehandledning ska utvecklas barriärerna mellan de olika förvaltningsområdena, kommunerna och andra aktörer ska sänkas de separata tjänsterna ska ersättas med ett yrkesövergripande arbetssätt och en servicehelhet för den unga informationsutbytet mellan aktörerna måste förbättras www.ungdomsgaranti.fi 5 (6)
kompatibla informationssystem, gemensam användning av elektroniska data överföringen och utbytet av uppgifter ska vara minst så intensiv som den nuvarande datasekretessen tillåter den understödda läroavtalsutbildningen ska utvecklas och studier vid verkstäderna ska erkännas ökad flexibilitet i utbildningstjänsterna för ungdomsgarantins målgrupp och stöd för vägarna social-, hälsovårds- och rehabiliteringstjänster för de unga ska ökas ungdomar som har det svårast ska nås och stödas genom att effektivisera socialoch hälsovårds- samt rehabiliteringstjänsterna som är riktade till ungdomar en välkommen reform är att FPA:s kriterier för tillgången till yrkesinriktad rehabilitering underlättades från början av 2014. Dess effekter på det praktiska arbetet återstår att ses indikatorerna som utvecklats för ungdomsgarantin i det forskningsinriktade stödet ska göras lätt tillgängliga för alla aktörer fortsatt utveckling av tillgängligheten till information god praxis ska spridas god praxis har uppstått när samarbetet mellan aktörerna och inom deras organisationer har effektiviserats samt genom aktiv utvecklingsverksamhet för att sprida god praxis behövs spridningskanaler och -leder www.ungdomsgaranti.fi 6 (6)