Viskan uppströms Öresjö Stormusselinventeringar inom Borås stad
Bakgrund 2010: Fiskevårdsplan för Gingri-Öns Fiskevårdsområdesförening 2011: Viskan norr om Borås i Fristad bildas som en undergrupp till Älvräddarna. 2012-2013: Gingri-Öns FVOF får pengar ur Borås naturvårdsfond som går till restaurering uppströms Gingri. Vår 2014: Förstudie för viskan inom Mölarps naturreservat. Viskans vattenråd är projektägare och finansiering är genom Länsstyrelsens fiskevårdsanslag (Havs och vattenmiljöanslaget 1:12). Sommar 2014: Elfiske och inventering av stormusslor i Mölarps naturreservat. Det nydokumenterade flodpärlmusselbeståndet bedöms som utdöende. Finansierat av Västkuststiftelsen. Vinter 2014-2015: Sportfiskarna och Viskan norr om Borås ansöker om bidrag ur Naturskyddsföreningens miljöfond. 650 000 beviljas för projektet som ska pågå 2015-2016. Sportfiskarna är projektägare. Borås naturvårdsfond och Västkuststiftelsen finansierar delar av restaureringen i Mölarp via Viskan norr om Borås.
Viskan uppströms Öresjö Förstudie - Inventeringar - Åtgärdsförslag Biotopvård Mölarps naturreservat 2015- Viskans övriga vattens 2016- Finansierat genom: Viskan norr om Borås Naturskyddsföreningens miljöfond, från - el Borås märkt naturvårdsfond Bra miljöval - Västkuststiftelsen
Visionen: Fria vattenvägar med naturliga processer och strukturer Syfte, mål och visioner Öka kunskapen om och höja den biologiska mångfalden samt stärka bestånden av vattenlevande organismer: - Stormusslor (flodpärlmussla, äkta målarmussla m.fl.) - Fisk (öring, lake, elritsa m.fl.) - Bottenfauna - Vattenanknutna fåglar (strömstare, forsärla) Informationsspridning Höja den ekologiska statusen till god i Viskans övre vattensystem. I alla fall försöka... Minska översvämningsrisken i Marsjöarna och risken för extrema lågflöden Öka naturupplevelsen för lokalbefolkning samt friluftsintresserade
Förstudie Inventeringar Biotopkartering, ca 5 mil vattendrag Elfiske - 16 lokaler Bottenfaunaundersökningar - 12 lokaler Musselinventeringar Kontroll av mussellarver på öring Åtgärdsplaner för delsträckor och 4 biflöden enbart rinnande vatten
Biotopkartering 49,5 km fotvandrades utmed Viskan, Ingelabäcken, Fölabäcken, Fänneslundaån/Örbäck & Rångedalaån Vattenbiotop (A-protokoll), exempelvis: - Strömförhållanden, bottensubstrat, vattenvegetation, skuggning, rensningar, strukturelement mm... Diken och mynnande vattendrag (C-protokoll) Vandringshinder (D-protokoll) Vägpassager (E-protokoll) (Ej närområdet B-protokoll)
Fänneslundaån/Örbäck Ingelabäcken Viskan Fölabäcken Rångedalaån
Sammanfattning resultat Totalt 29 st vandringshinder varav 10 är definitiva för öring. - Flest i huvudfåran Totalt mynnar 100 diken i vattendragen, varav 57 i Viskan. Åtgärdsbehovet bedöms som stort, framför allt den fysiska miljön. Vandringshinder, stenrensningar, kanaliseringar, brist på död ved, diken, dåliga kantzoner etc. Rensningar i Viskans avrinningsområde uppströms Öresjö Orensat Försiktigt/kraftigt rensat Omgrävt/rätat
I Viskan är beskuggningen < 5 % utmed ca 1/3 av sträckan. Beskuggning i Viskan 0 (0%) 1 (<5%) 2 (5-50%) 3 (>50%) Beskuggning i Fölabäcken 0 (0%) 1 (<5%) 2 (5-50%) 3 (>50%) Fölabäcken är omgrävd/rätad utmed långa delar (> hälften av sträckan) Rensning i Fölabäcken 0 (Ej rensat) 1 (Försiktigt rensad) 2 (Kraftigt rensad) 3 (Omgrävd/rätad)
Bottensubstrat i Ingelabäcken 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Längdviktade medelvärden Vattenvegetation i Fölabäcken 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0
Elfiske 2015 16 lokaler, varav 15 nyinventeringar - Viskan 5 lokaler - Fölabäcken 3 lokaler - Ingelabäcken ej 2015 - Fänneslundaån/Örbäck 4 lokaler - Rångedalaån 3 lokaler Uppföljning: 1 lokal (Mölarp) 2 månader efter restaurering Arter: Öring, lake, amerikansk bäckröding, elritsa, mört
Elfiskelokaler 2015-2016 Karta: viss.lansstyrelsen.se
Täthet (N/100m2) Täthet (N/100m2) Öringtäthet Fänneslundaån/Örbäck. 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 Referensvärde:14,2 0,0 Vilanda Strömshov Petersberg nedre Petersberg övre Lokal Öringtäthet Fölabäcken 30,0 Referensvärde: 28,0 25,0 20,0 18,7 21,5 20,2 15,0 10,0 5,0 0,0 Svansryd Gretlanda nedre Gretlanda övre Lokal
1,0 Vattendragsindex i Fänneslundaån/Örbäck 0,9 0,8 0,7 0,66 0,71 0,6 0,59 0,58 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0,0 Vilanda Strömshov Petersberg nedre Petersberg övre Lokal
Undersökning av glochidieinfestering på öringgälar Enbart två-tre infesterade öringar, fåtal glochidier på varje Sammantaget låga öringtätheter på flodpärlmussellokalen i Mölarp Det är antagligen en av flera orsaker till den misslyckade föryngringen, de andra är troligtvis: grumligt vatten (turbiditet ca 3 FNU), sedimentbelastning och mycket organiskt material,
Musselinventeringar Några få sträckor har inventerats Fler musslor i Mölarp än väntat, tot ca: 300-400 st Äkta målarmussla nedströms Gingri vattenkraftverk. Större dammussla i Viskan nedströms Mogden samt i Fänneslundaån
Bottenfaunaundersökningar En rödlistad art Rhitrogena germanica Fänneslundaån bedöms som försurad ASPT-index högt på alla lokaler - Indikerar allmän ekologisk kvalitet - Lägst nedströms Gingri kraftverk och i Fölabäcken nedströms landsvägen Alla lokaler klassas som hög avseende övergödning Hög andel "filtrerare" nedströms vattenkraftverken och sjöarna
Märlkräfta (Gammarus sp.) Dinocras cephalotes Vattenfis (Aphelocheirus aestivalis)
Biotopvård inom Mölarps naturreservat 2015 - Totalt berördes ca 7000 m 2 under 2015 Två faunapassager: - Mölarps kvarn - Mölarps såg Restaureringar i norra fåran mellan delningen och 100 meter nedströms Mölarps såg. - Anläggning av lekbottnar ned Mölarps kvarn
Täthet (Öringar/100m2) Uppföljning nedströms Mölarps kvarn Uppföljning på restaureringslokal, två månader efter restaurering En liten ökning i öringtäthet från tidigare år Öringtäthet "Nedströms Mölarps kvarn" 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 8,1 5,9 5,5 juli 1982 september 2014 september 2015
Planer 2016 & framåt Fortsätta restaurera sträckor i Mölarp samt Viskan längre uppströms. Jobba för fria vandringsvägar i vattensystemet Uppföljningar på restaurerade sträckor samt referenssträckor. Studiecirklar, vattendragsvandringar, informationsspridning, debattartiklar mm.
Inventering av stormusslor inom Borås stad Ett LONA-projekt (Lokala Naturvårdssatsningen) Finansierat genom LONA-bidrag, Borås Energi och Miljö samt egentid från Sportfiskarna Borås Stad är projektansvarig, Fontinalis (Jonathan Bark) är projektledare
Syfte Att öka kunskapen om stormusslornas utbredning och status i Borås Stad. Mynna ut i ordentliga utbredningskartor. Få upp stormusselbestånd till ytan, dokumentera och rapportera in dem Viktigt vid prövningar (exempelvis strandskyddsdispens, miljöfarliga verksamheter), rödlistningar mm. Föreslå åtgärder för att förbättra den fysiska miljön
Metodik Översiktliga inventeringar till en början - Vandrar i vattendraget och kollar på lämpliga platser - Få koll på utbredningsområden, ungefärliga populationstätheter, klumpade bestånd? Nästa år: populationsstorlekar och status - Slumpa ut lokaler inom utbredningsområdena
Resultat hittills Hökabäcken (Häggåsystemet): Räknade till 63 levande musslor. Lysjöån (Häggåsystemet): Räknade till 1688 levande musslor, en under 50 mm. Cirka 100 tomskal. Brännebäcken (Häggåsystemet): Samma bestånd som 2004, dock inga < 50 mm, klumpat bestånd (68 av 70 musslor på en 50-meterssträcka). Rosendalsbäcken (Häggåsystemet): Fann 7 adulta musslor! Inga musslor funna i: Sandaredsån, Ryssbybäcken, Nolåns översta delar, Tubbaredsbäcken etc...
De olika arterna Allmän dammussla vanlig Större dammussla Ramnasjön, Viskan ned Mogden, Fänneslundaån Flat dammussla längre ner i systemet Äkta målarmussla Öresjö med biflöden Spetsig målarmussla troligtvis Viskan kring Marsjöarna Tjockskalig målarmussla Flodpärlmussla Kinesisk dammussla Vandrarmussla
Äkta målarmussla (Unio pictorum), tidigare Rödlistad (nära hotad) allmän målarmussla I Västra Götalands län enbart dokumenterad i Skaraområdet (Vallesjöarna) och i Sjuhärad. Utbredningen dåligt undersökt 2010 bekräftade Naturhistoriska riksmuseet att arten är vanlig i Öresjö. Vi har även funnit den i Sliperdalsbäcken (mynnar i södra Öresjö) samt i Viskan inom Mölarps naturreservat. Finns även i Vännnebosjön, skal i Rammsjön, eventuellt i Stora Dalsjön... Namnet härstammar från att konstnärer förr hade
Känna igen äkta målarmussla Svårt! Till och med de främsta musselexperterna har svårt med arter på bild Man behöver ofta tomskal för att vara säker! Snarlik spetsig målarmussla (Unio tumidus) Äkta målarmussla ofta mer tunglik och mer parallella sidor. Spetsig målarmussla mer jämnt avsmalnande bakända. Spetsig målarmussla Bild: Naturhistoriska riksmuseet Äkta målarmussla Bild: Naturhistoriska riksmuseet
Kännetecken Parallella sidor - tungformad Skallåsets tänder Äkta målarmussla, skallåsets tänder Bild: Naturhistoriska riksmuseet Spetsig målarmussla, skallåsets tänder Bild: Naturhistoriska riksmuseet
Lite tankar från inventeringarna... "Ska du inte låta dem vara?" Åtgärdsbehoven är enorma - Den fysiska miljön skulle kunna gå att åtgärda inom en snar framtid. Vandringshinder och biotopvård. Andra problem kan ta lite längre tid: - Sedimentation, organisk belastning, övergödningsproblematik, hyggen, dikesrensningar
Två avslutande bilder från Lysjöån Höga tätheter för att vara Västra Götalands län
Tack!