2002-01-07 Bolognadeklarationen och GATS kommersialiserar och privatiserar den högre utbildningen. Ledamöter i kollegiet, Under helgerna har jag ägnat viss tid för att försöka sätta mig in i vad som händer med den högre utbildningen runt omkring oss. Som ni säkert kan påminna er i tider av större omorganisationer, så hänvisas till s.k. omvärldsfaktorer för att legitimera en förändring. Men för den "vanlige" läraren, forskaren och studenten är den inte alltid så lätt att tränga in och reflektera över dessa omvärldsfaktorer, som oftast framställs på ett grumligt och värderingsfritt sätt. Så vi kanske nöjer oss med klyschan att vi lever i en globaliserad värld, utvecklingen måste ha sin gång, och därför måste ledningen få göra den ena förändringen efter den andra utan närmare analyser och eftertanke. The European Higher Education Area Nu är det så, om ni nu inte redan visste det, att det europeiska universitetssystemet sedan en tid tillbaka skall inriktas mot att skapa något som kallas "the European Higher Education Area". Det har slagits fast i ett antal universitetsdeklarationer under senare år. Det började med den s.k. Sorbonnedeklarationen från 25 maj 1998, då utbildningsministrarna för Frankrike, Tyskland, Italien och Storbritannien (dvs de mest tongivande länderna inom EU) uttalade sig för "the development of an European higher education space that would match and support the economic, commercial and financial markets launched by the European Union over the last forty years". Syftet med deklarationen var att sätta igång en process för att harmonisera de nationella utbildningssystemen, så att företagen inom EU får tillgång till en mera rörlig, anpassningsbar, anställningsbar högre utbildad arbetskraft. Detta skall ske genom att man gör utbildningssystemen i Europa (inte enbart inom EU) mera lika. Det är från Sorbonnemötet som det s.k. "two-cycle system" eller 3-5-8 introducerades. Man kan också se Sorbonnedeklarationen som ett sätt för nationella politiker och universitetschefer att till en del ta över intiativet för utvecklingen av det harmonsierade europeiska utbildningssystemet från EU-kommissionen. Så t.ex publicerade EU-kommissionen 1995 en vitbok i vilken man bland annat lanserar näringslivsanpassade kompetenskort -elektroniska CV- som på sikt skulle ersätta nationella utbildningsbevis (Se Sören Wibes och min artikel i Kritiska Eu-fakta Nr 69 2001). Skapandet av The Higher Education Area bekräftades sedan av 29 utbildningsministrar i den s.k. Bolognadeklarationen från 19 juni 1999 (www.crue.upmex/eurec/bolognaexplanation.htm). Organisationen EAIE (European Association for International Education ) kommenterar Bolognadeklarationen med att den "touches on many issues and has far-reaching implications for the philosophy of Europe` It is important to note that the Declaration is neither a form of European Directive nor an international agreement in the conventional sense. Rather it is an act of common commitment 1
by national governments to the principle of Europeanisation` of higher education through the increased cooperation of institutions". Bolognaprocessen Den s.k. "Bologna process for the European Higher Education Area" har sedan följts upp på universitetsmöte i Salamanca 29-30 mars 2001 och ett europeisk studentmöte i Göteborg 24-25 mars 2001. Även EU-kommissionen, organisationen European University Association (EUA) i vilken KTH ingår (www.unige.ch/eua/ ) samt studentorganisationen National Unions of Students in Europe (ESIB) har aktivt deltagit i uppföljningsprocessen. Utbildningsministrarna träffades på nytt i Prag 19 maj 2001. I en kommuniké från mötet försäkrade dessa på nytt "their commitment to the objective of establishing the European Higher Education Area by 2010". Tidpunkten sammanfaller med Europeiska Rådets deklaration från Lissabonmötet 2000, som säger att EU vid 2010 skall bli världens mest "konkurrenskraftiga och dynamiskt kunskapsbaserade ekonomi". Enligt kommunikén försäkrade utbildningsministrarna "that building the European Higher Education Area is a condition for enhancing the attractiviness and competitiveness of higher education institutions in Europe. They supported the idea that higher education should be considered a public good and is and will remain a public responsibility (regulations etc.), and that students are full members of the higher education community". Ett nytt uppföljningsmöte skall hållas under det andra halvåret 2003 i Berlin. Förberedelserna inför detta möte skall skötas av en grupp som består av alla undertecknarna av Bolognadeklarationen (således inkl.sverige), nya intressenter och EU-kommissionen. Gruppen skall ledas av EU:s ordförandeland för det aktuella halvåret. GATS Från min erfarenhet gissar jag att få av er vet vad GATS betyder. Nu är GATS akronymen för General Agreement on Trade and Services (Avtalet för handels- och tjänstesektorn), och det ingår således i WTO-systemet. GATS-avtalet berör nästan alla mänskliga aktiviteter. Jag citerar Susan George (WTO bakom fasaden, Ordfront pocket 2001, Ca 65 kr). " Det till synes oskyldiga ordet "tjänster" omfattar elva stora sektorer - tolv om man räknar med kategorin "övrigt" - och runt 160 undersektorer stadda i förändring. De tolv huvudsektorerna är affärstjänster, kommunikation, byggnadsindustri/ingenjörskonst, distribution, utbildning, miljö, ekonomi, hälsovård/social service, fritid/kultur/sport, turism, transport och övrigt. Uppräkningen ger dock bara en liten uppfattning om hur enorma anspråk WTO i själva verket har. Bland undersektorerna återfinns juridiska tjänster, bokföringstjänster, banksektorn, försäkrings- och börsverksamhet, parti-och detaljhandel, byggsektorn, arkitektur, inredning, underhåll, väg- och vattenbyggnad, forskning/utveckling, fastighetsunderhåll, kreditinstitut, post, telefonindustri, radio/tv, informationsteknik och elektronik, resor, hotell, restaurangbranchen, vägunderhåll, sophantering, renhållning, landsbygds- och stadsplanering, teater, bibliotek, arkiv, museiverksamhet, förlags- och tryckeriverksamhet, reklam, varu- och persontransport med järnväg, båt, flyg, och på väg, samt icke att förglömma, utbildning på grund- och högskolenivå, yrkesutbildning, hälsovård för människor och djur liksom en rad andra områden". 2
Vad är nu avsikten med detta avtal? Jo, om det inte redan är gjort, skall samtliga de uppräknade verksamheterna och tjänsterna upphandlas (dvs kommersialiseras) eller överföras till privat regi (dvs säljas ut till privata intressenter och företag). Allt enligt den nyliberala (och obevisade) mantrat att privat ägande och drift är mycket effektivare än under offentlig regi. På WTO-mötet i Doha i Qatar nu i november beslutade världens handelsministrar (således inklusive Leif Pagrotsky) att starta en WTO-förhandlingsrunda för överförandet av offentlig tjänsteproduktion till privat regi. EU:s handelskommissionär Pascal Lamy har varit särskilt pådrivande för genomdrivande av denna förhandlingsrunda. Som ni säkert noterat så är "omvärldsfaktorerna" sådana att om vi inte försvarar den offentliga sektorn (och därmed välfärden) så är prognosen (och det är också EU:s intentioner) att utbildningssektorn och andra KTH-relaterade verksamheter kommer att kommersialiseras och privatiseras inom en snar framtid. Privatiseringen föder motstånd Det verkar dock som den tidigare nämnda organisationen EUA (i vilken KTH ingår) tyckt det vara alltför magstarkt att de transnationella företagen via WTO/GATS skall ta över kontrollen över universiteten. Tillsammans med ACE (Association of Universities and Colleges in Canada) och CHEA (Council for Higher Education Accreditation USA) gjorde EUA en deklaration inför Dohamötet. Man skriver om sin deklaration: "The EUA Board is aware that this terminology may appear unusual, even provocative, to the staff and students in some European higher institutions; however it considers that this is necessary for the purpose of the declaration. The main aim of the joint declaration is to make it widely known that the academic communities on both sides of the north Atlantic oppose the inclusion of higher education services in the GATS negotiations The joint declaration asks all actors in the inter-governmental GATS negotiations (national governments in Europe, the USA and Canada) not to make commitments in higher education services or in the related categories of adult education and other education services in the context of GATS". Huruvida regeringarna och EU-kommissionen under Dohamötet tog hänsyn till EUA:s deklaration har jag inte lyckats utröna (med stor sannolikhet ej), men det kan kanske KTH:s universitetsledning ta reda på. Lärare och studenter ute i Europa (Frankrike, Nederländerna, Spanien, Tyskland etc.) har under hösten alltmer protesterat mot urholkningen och förstörelsen av den offentliga utbildningen. I Nederländerna har studenter inför Dohamötet protesterat mot att Shell får undervisa om utvecklingproblem i Tredje Världen och Phillip Morris får bedriva forskning om lungcancer vid Rabobank University. Studenter har protesterat mot att den nederländske ministern Jorritsma och undervisningsministern sagt att universiteten skall bedömas efter deras "market-ableness",dvs hur konkurrenskraftiga de är på en fri undervisningsmarknad. Sådana uttalande passar väl in inom ramen för Bolognadeklarationen och GATS-avtalet. Studenterna skriver:"by the GATS-treaty public education will become a trade-article. European schools and and universities have to transform, so they can be made competitive for the American investors. That is the reason why the Bologna-declaration is agreed to transform the university system to one single system in all European countries (not only in the EU). That is the reason for the Bachelor-Master structure (BA/MA). With this system universities 3
can easier compete with each others. When people like Jorritsma gets what they want, only universities that are fit for the market and useful for private companies will be supported". Första halvåret 2002 är Spanien EU:s ordförandeland,och det arbetar aktivt för införandet av the European Higher Education Area. Under hösten har i Spanien förekommit omfattande arbetsnedläggelser och demonstration vid spanska universitet, vilket inte rapporterats i svenska press (men i den alternativa nyhetsbyrån www.indynews.org). Anledningen är att Aznar- regeringen föreslagit en ny universitetsförordning, som syftar till att förvandla de offentliga universiteten till kommersiella organisationer. Lärar- och studentinflytande reduceras kraftig och näringslivsinflytandet gynnas på alla nivåer i organisationen. Enligt förordningen delas lärarna upp i en "förstaklass grupp" (de doktorerade) och en "andraklassgrupp" (övriga). Motsvarigheten till våra institutionsstyrelser läggs ned. Läraranställning centraliseras och krav på att ha genomgått en "national ability" test införs som krav för tjänst. Utbildningscertifikat och forskning skall utvärderas utifrån "managerial criterias" för att gynna marknadsanpassningen. Antagningssystemet förändras för att gynna de mest lönsamma utbildningsalternativen. Den 25 oktober strejkade mer än 2 miljoner studenter inom skolor och universitet mot privatiseringen av utbildningen och över 120 000 deltog i demonstrationer över hela landet efter anmodan från studentunionen. Ännu fler, ca 3 miljoner, deltog den 7 november. Denna gång deltog också ca 90 procent av universitetslärarna och andra universitetsanställda. Mer än 200 000 deltog i olika demonstrationer, varav 50 000 i Madrid, 20 000 i Sevilla etc. Att det blev såstor uppslutning vid detta senare tillfället berodde på att studentunionen kraftigt markerat att kampen mot universitetsförordningen var en gemensam kamp för lärare, studenter och övriga anställda. KTH kommersialiseras Inte heller KTH har undgått en kommersialisering, som går tillbaka till tiden för den nya universitetslagen och universitetsförordningen från 1993. De ständiga omorganiseringarna sedan dess som lett till en platt organisation och storinstitutioner (eller matrisorganisation som det ibland kallas) är ett uttryck för ökat managementtänkande på bekostnad av ett demokratiskt inriktat beslutsfattande, vilket lett till minskat lärar- och studentinflytande och centraliserat beslutfattande till ett mindre antal personer och organ. Näringlivet har fått ett avgörande inflytande i universitetsstyrelsen, och ordförande utses från näringslivet (detta är numera harmoniserat över hela EU-området). Det finns inte längre något krav på att ha institutionsstyrelser. HÅS/HÅP-systemet har gjort studenterna till kunder, vilket lett till kortsiktig ekonomifixering som enda ledstjärna. Långsiktiga diskussioner om utbildningsbehov förs inte längre inom de olika utbildningsområden då man kan förlora medel på att "missa" kurser. Detta har lämnat fältet fritt för den centrala ledningen att bestämma utbildnings- och forskningsprioriteringar på oklara och sällan redovisade grunder och samtidigt överlåta åt utvalda prefekter att ta sitt ekonomiansvar på storinstitutionsnivån. Därutöver har EU-systemets konvergenskrav, vilket bland annat uttrycks som budget- och utgiftstak på den nationella nivån, enligt en debattartikel i Dagens Nyheter lett till att den högre utbildningen skulle behöva ett tillskott på 3,2 miljarder kr för att uppnå samma ekonomiska situation som 1994/95. Bristen på medel ser vi bl.a. i form av minskad personal, 4
försämrade service och överflyttning till kommersiellt betingade serviceverksamheter genom ett växande upphandlingsförfarande. Posten har lagts ned, ekonomikassafunktionen och materialboden har upphört, lokalhanteringen kommersialiserats, städ- och restaurangfunktioner upphandlas. Statshälsan blev det privata Previa, som förlorade den senaste upphandlingen till något som kallar sig Feel Good! Den yttersta konsekvensen av denna utveckling blir om den fortsätter att delar av centrala KTH kan göras om till ett mindre beställarkontor, som upphandlar lärar- forsknings- och serviceentrepenörer i konkurrens till av näringslivet beställda utbildnings- och forskningsprogram. Men vad blir det då av arbetsglädjen, arbetsmiljön, utbildnings-och forskningskvaliteteten? Naturligtvis bör inte kollegiet acceptera en sådan utveckling. Vad göra? Min egen uppfattning är att det offentliga, allsidiga, mångsidiga och kritiska universitet måste försvaras. Det offentliga universitet är en del av vårt nationella kulturarv, som inte får kommersialiseras, privatiseras och styckas upp på nyliberalismens (och nykorporatismens) altare med hänvisning till den "oundvikliga" globaliseringen. Den svenska riksdagen måste på nytt ta kontrollen över universitetssystemet och inte passivt lämna över beslutsfattandet och internationaliseringen (t.ex. 3-5-8) till Bryssel och WTO/GATS-systemet. Vi anställda på KTH-nivå måste ges tillfälle att diskutera de s.k.omvärldsfaktorerna, vilket dock kräver att nödvändig bakgrundsinformation görs tillgänglig och transparent för bland annat kollegiets ledamöter. Jan-Erik Gustafsson (Sprid gärna den information vidare. Liksom de flesta av er så känner säkert bara några få av dina kollegor till Bolognadeklarationen och GATS-avtalet). 5