Libanonkriget i svensk opinion

Libanonkriget i svensk opinion Libanonkriget i svensk opinion Ulf Bjereld I år är det 40 år sedan sexdagarskriget 1967 mellan Israel och dess arabiska grannstater. Sedan dess ockuperar Israel bl a den arabiska Västbanken med östra Jerusalem och kontrollerar även i praktiken gränserna till Gazaremsan. Men kriget och ockupationen innebar inte fred och säkerhet för Israel. I stället har de 40 åren präglats av nya krig eller krigshot, terrorhandlingar och palestinska uppror. En självständig palestinsk stat på Gazaremsan och Västbanken är fortfarande avlägsen. Det senaste kriget utspelade sig sommaren 2006, då Israel med militära medel försökte köra ut den islamistiska libanesiska rörelsen Hizbollah från södra Libanon. Samtidigt genomförde Israel en militär offensiv på Västbanken och Gaza. Flera palestinska parlamentsledamöter från Hamas fängslades och fördes till israeliska fängelser. Kriget hade föregåtts av raketbeskjutning mot Israel från Libanon och från Gaza, samt av kidnappningar av israeliska soldater. Kriget blev ett misslyckande för Israel. Hizbollah finns kvar i södra Libanon, de israelska soldaterna är fortfarande i fångenskap och raketbeskjutning mot Israel fortsätter. Men framförallt förlorade Israel kriget om världsopinionen. En omfattande mediebevakning visade hur den israelska krigföringen innebar enorma materiella skador i Libanon och att ett stort antal civila dödades. Synen på Israel och dess agerande i Mellanösternkonflikten har under flera decennier varit ett tvisteämne i svensk debatt. Israel hade från sitt bildande 1948 och fram till mitten av 1970-talet en stark ställning i svensk opinion. Men därefter har Israels ställning i opinionen kraftigt försvagats. I en opinionsundersökning av Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar från 1973 sade sig 49 procent gilla Israels agerande i Mellanösternkonflikten. I 1986 års SOM-undersökning hade andelen sjunkit till 20 procent och i 2004 års SOM-undersökning till 8 procent. I dessa mätningar ställdes också frågan om stödet till de palestinska organisationerna Al Fatah (1973) och PLO (1986, 2004). År 1973 var det endast 5 procent som sade sig gilla Al Fatahs agerande. År 1986 och 2004 uppgick andelen som sade sig gilla PLO:s agerande till 8 respektive 7 procent. De palestinska organisationerna har således inte lyckats vinna det opinionsstöd som Israel förlorat (se Bjereld 2005). Men en brist i tidigare mätningar har varit att de ensidigt fokuserat på relationen mellan Israel och Al Fatah/PLO och inte uppmärksammat andra aktörer i Mellanösternkonflikten. Därför har SOM i 2006 års undersökning för första gången frågat även om synen på andra aktörer. Tabell 1 jämför svenska folkets inställning till Israels uppträdande i Mellanösternkonflikten med inställningen till Hamas, Hizbollahs, USA:s och Irans uppträdande. 443

Ulf Bjereld Tabell 1 Svenska folkets uppfattning om Israels, Hamas, Hizbollahs, USA:s och Irans uppträdande i Mellanösternkonflikten 2006 (procent och opinionsbalans) Fråga: I vilken utsträckning är du positiv eller negativ till följande staters/gruppers uppträdande i Mellanösternkonflikten? Israel 6 18 76 100-70 18 Hamas 2 16 83 101-81 22 Hizbollah 2 13 85 100-83 22 USA 7 20 73 100-66 16 Iran 1 15 84 100-83 23 Kommentar: Svarsalternativen var mycket positiv, ganska positiv, varken positiv eller negativ, ganska negativ, mycket negativ och ingen uppfattning. I tabellen är mycket positiv och ganska positiv hopslagna till positiv, medan ganska negativ och mycket negativ är hopslagna till negativ. Andelen som svarade ingen uppfattning ingår ej i procentberäkningarna utan redovisas separat i tabellen. Opinionsbalansen visar andelen som är positiv minus andelen som är negativ till respektive parts uppträdande. Tabell 1 visar att det hösten 2006 finns en övervägande negativ bild i svensk opinion av de olika aktörerna i Mellanösternkonflikten. Inställningen till USA och Israel är något mindre negativ än inställningen till Hamas, Hizbollah och Iran. Men skillnaderna är små. Endast 7 respektive 6 procent sade sig vara mycket eller ganska positiv till USA:s respektive Israels agerande, mot 2 procent för Hamas och Hizbollah och 1 procent för Iran. Hur ser då stödet för konfliktens aktörer ut i olika befolkningsgrupper? Kvinnor är något mer negativt inställda än män till samtliga konfliktens aktörer. Störst skillnader finns i synen på USA och Israel. Bland kvinnor var 5 procent positiva till USA:s agerande och 4 procent positiva till Israels agerande, medan motsvarande andel bland män var 10 respektive 11 procent. Inom olika åldersgrupper var stödet för USA och Israel lägst i åldersgrupperna 15-30 respektive 61-75 år. I den svenska Libanondebatten anklagas vänstern ibland för att inte bara vara kritisk till Israels krigföring utan också för att stödja den terroranklagade organisationen Hizbollah. Men är det verkligen så? Ett sätt att undersöka det är att se hur opinionen ser ut bland olika partisympatisörer. Tabell 2 visar först de olika partisympatisörernas uppfattning om Israels uppträdande i Mellanösternkonflikten. 444

Libanonkriget i svensk opinion Tabell 2 Svenska folkets uppfattning om Israels uppträdande i Mellanösternkonflikten 2006, efter parti (procent och opinionsbalans) Fråga: I vilken utsträckning är du positiv eller negativ till Israels uppträdande i Mellanösternkonflikten? Vänsterpartiet 1 9 89 99-88 9 Socialdemokraterna 4 20 76 100-72 19 Miljöpartiet 2 16 82 100-80 15 Centerpartiet 4 9 86 99-82 21 Folkpartiet 7 10 83 100-76 18 Kristdemokraterna 21 23 56 100-35 20 Moderaterna 12 20 68 100-56 18 Tabell 2 visar att kristdemokrater och moderater är minst negativa till Israels uppträdande i Mellanösternkonflikten. Av kristdemokraterna uppger 21 procent att de är positiva till Israels uppträdande, medan motsvarande andel bland moderaterna är 12 procent. Därefter följer folkpartiet där 7 procent är positiva till Israel. Mest negativa till Israel är vänsterpartister och miljöpartister, där endast 1 respektive 2 procent är positiva till Israels uppträdande. Av de 28 sverigedemokrater som uttryckte en åsikt om Israel var 11 procent positiva. Motsvaras då den negativa Israelbilden hos vänsterpartister och miljöpartister av en mer positiv åsikt om Hizbollah? Tabell 3 visar svenska folkets uppfattning om Hizbollahs uppträdande i Mellanösternkonflikten efter partisympati. Tabell 3 Svenska folkets uppfattning om Hizbollahs uppträdande i Mellanösternkonflikten 2006, efter parti (procent och opinionsbalans) Fråga: I vilken utsträckning är du positiv eller negativ till Hizbollahs uppträdande i Mellanösternkonflikten? Vänsterpartiet 3 13 84 100-81 18 Socialdemokraterna 1 16 82 99-81 24 Miljöpartiet 2 10 88 100-86 17 Centerpartiet 0 4 96 100-96 26 Folkpartiet 5 10 85 100-80 21 Kristdemokraterna 1 15 84 100-83 22 Moderaterna 1 11 89 101-88 22 445

Ulf Bjereld Resultaten visar att den negativa bilden av Israels uppträdande i konflikten inte i något parti motsvaras av ett starkt stöd för Hizbollah. Visserligen är det en större andel vänsterpartister som är positiva till Hizbollah än till Israel (3 respektive 1 procent). Men den minst negativa bilden av Hizbollah återfinns hos folkpartisterna, där 5 procent säger sig ha en positiv bild av Hizbollahs agerande i Mellanösternkonflikten. Av de 27 sverigedemokrater som uttryckte en åsikt om Hizbollah var 4 procent positiva. Vilka partiskillnader finns det då i synen på USA:s agerande i Mellanösternkonflikten? Tabell 4 visar svenska folkets uppfattning om USA:s uppträdande i Mellanösternkonflikten efter partisympati. Tabell 4 Svenska folkets uppfattning om USA:s uppträdande i Mellanösternkonflikten 2006, efter parti (procent och opinionsbalans) Fråga: I vilken utsträckning är du positiv eller negativ till USA:s uppträdande i Mellanösternkonflikten? Vänsterpartiet 1 7 92 100-91 11 Socialdemokraterna 6 20 73 99-67 18 Miljöpartiet 1 12 88 101-87 12 Centerpartiet 4 18 78 100-74 19 Folkpartiet 6 20 74 100-68 17 Kristdemokraterna 21 24 55 100-34 16 Moderaterna 10 24 66 100-56 14 Resultaten illustrerar att åsiktsskillnaderna mellan partisympatisörerna i synen på USA ganska väl överensstämmer med skillnaderna i synen på Israel. Minst negativa är kristdemokraterna, där 21 procent är positiva till USA:s uppträdande. Därefter följer moderater med 10 procent positiva samt folkpartister och socialdemokrater där 6 procent är positiva. Mest negativa till USA är vänsterpartister och miljöpartister, där endast 1 procent är positiva till USA:s uppträdande. Av de 29 sverigedemokrater som uttryckte en åsikt var 3 procent positiva till hur USA agerade i konflikten. Det övergripande resultatet är att den svenska folkopinionen har en negativ bild av de centrala aktörernas uppträdande i Mellanösternkonflikten. Resultaten är inte förvånande, utan stämmer väl överens med tidigare undersökningar. Konflikten mellan israeler och palestinier har pågått en lång tid och orsakat mycket lidande på båda sidor. Libanonkriget innebar knappast att vägen till fred i Mellanöstern blev kortare. Även om kritiken mot Israels och USA:s agerande är stark är Hamas av FN stämplad som en terrororganisation och även Hizbollah har tidigare använt sig av 446

Libanonkriget i svensk opinion terror som politiskt medel. Mot den bakgrunden blir det en oerhört hög tröskel för svarspersonerna att säga att de gillar någon av parternas agerande. Trots den tidvis intensiva och känslomässigt laddade debatten om Israel och Israels uppträdande finns det en samstämmighet mellan de svenska politiska partierna om hur konflikten bör lösas. En rättvis och hållbar fred måste baseras på en tvåstatslösning, där Israel och en palestinsk stat lever sida vid sida, i fred med varandra. Palestinierna och de arabiska staterna måste erkänna Israel efter 1967 års gränser, samtidigt som Israel återlämnar de ockuperade områdena, avvecklar bosättningarna och den mur som byggts på Västbanken och fullt ut erkänner en palestinsk statsbildning. Genom återlämnandet av de ockuperade områdena kan Jerusalem bli en öppen stad för två folk och tre världsreligioner. Flyktingfrågan måste få en lösning som accepteras av båda parter och som innebär kompensation för de palestinier som inte kan återvända till det som i dag är staten Israel. Båda parter måste efterleva folkrätten. Det innebär att den palestinska myndigheten skall se till att inga palestinska terrorhandlingar begås, och att Israel avhåller sig från militära raider på Västbanken och Gaza samt från folkrättstridiga dödsskjutningar av enskilda palestinier. Oenigheten i den svenska debatten gäller således inte detta slutmål, utan hur man bäst kommer dit och vem av parterna som bär ansvaret för att fredsprocessen gått i baklås. Efter 40 år av ockupation finns det en frustration i svensk opinion över att parterna inte lyckats lösa konflikten. Den frustrationen skapar en negativ bild av konfliktens parter. För att bryta denna negativa bild krävs att parterna lyckas avhålla sig från våldshandlingar och få igång fredsförhandlingar som leder till politiska framsteg. Referenser Bjereld, U (2005) Israel och PLO 35 år i svensk opinion i Holmberg, S. och Weibull, L. (red.) Lyckan kommer, lyckan går. Göteborgs universitet. Göteborg. 447