Statens kulturråd swedish national council for cultural affairs 2002-09-02 Dnr 1023/02-223 Sektorsansvar och etappmål för ökad tillgänglighet till kultur för personer med funktionshinder Uppdraget Statens kulturråd har i regleringsbrevet för år 2002 fått i uppdrag att definiera sin roll som sektorsansvarig myndighet för handikappolitiken och ta fram förslag till etappmål för hur myndigheten skall kunna uppfylla sin del av de handikappolitiska målen. Etappmålen bör vara uppfyllda senast 2010. Detta arbete skall genomföras i samverkan med de andra sektorsmyndigheterna och i samråd med handikapporganisationerna. Uppdraget skall redovisas till regeringen senast den 3 september 2002. Kulturrådet skall vara stödjande, samlande och pådrivande i förhållande till övriga berörda parter i sin roll som sektorsansvarig myndighet för handikappfrågorna med anknytning till rådets verksamhetsområde. Bakgrund 1993 antog FN internationella regler för personer med funktionshinder. Reglerna är 22 till antalet. Regel 10 handlar specifikt om kultur. Där står: Staterna skall se till att människor med funktionsnedsättning kan delta i kulturlivet på lika villkor. Staterna bör se till att människor med funktionsnedsättning har möjlighet att använda sin kreativitet och sina konstnärliga och intellektuella färdigheter. Detta oavsett om de bor i en stad eller på landsbygden. De skall få den möjligheten inte bara för sin egen skull, utan också för att berika sin omgivning med dans, musik, litteratur, teater, målning och skulptur. Staterna bör främja tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning till lokaler för kulturutbud som teatrar, museer, biografer och bibliotek. Staterna bör främja utveckling och användning av särskild teknik så att litteratur, film och teater görs tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. År 1997 fick Statens kulturråd i uppdrag av regeringen att göra en kartläggning och ett handlingsprogram för att främja funktionshindrades deltagande i kulturlivet. Uppdraget redovisas i rapporten Funktionshindrades tillgång till kultur (1998:3). Kartläggningen visar att den yttre tillgängligheten är fundamental. För flera av handikapporganisationerna är det den allra viktigaste frågan vid sidan av kraven på att film, radio och TV är tillgängliga. Kulturrådets enkäter till kulturinstitutionerna visar att det saknas såväl kunskap om hur man förbättrar tillgängligheten till lokaler postadress box 7843 103 98 sto ckholm besöksadress långa raden 4 skeppsholmen telefon 08-519 264 00 telefax 08-519 264 99 o rg. n r 20 21 00-12-80 e-post statens.kulturrad@kur.se webbplats www.kur.se
2 och verksamhet, som ekonomiska resurser för ombyggnad och anpassning av ny teknik. Åtgärder för att öka tillgängligheten är inte förankrade i måldokument och handlingsprogram. Det finns brister i kontakterna med handikapporganisationerna. Många efterlyser konkreta önskemål från de funktionshindrade själva om hur verksamheten skall utformas. Handlingsprogrammet för att öka tillgängligheten till kultur har delats in i fem olika delområden och omfattar mål på kort sikt och på lång sikt. De olika delområdena handlar om kultur i vård och omsorg, kulturinstitutionerna, folkbildning och eget skapande, litteratur, film och medier samt program för ökad tillgänglighet. Kulturrådet föreslog att ett nytt bidrag på 10 miljoner skulle erhållas för att verkställa det föreslagna handlingsprogrammet. Kulturrådet erhöll 2 miljoner kronor för detta arbete från och med 1999. Målen för den nationella handikappolitiken Med anledning av regeringens proposition Från patient till medborgare 1999/2000:79 har riksdagen beslutat att de nationella målen för handikappolitiken är: en samhällsgemenskap med mångfald som grund. att samhället utformas så att människor med funktionshinder i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet. jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionshinder. Riksdagen har vidare angett att det handikappolitiska arbetet särskilt ska inriktas på: att identifiera och undanröja hinder för full delaktighet i samhället för människor med funktionshinder. att förebygga och bekämpa diskriminering mot personer med funktionshinder att ge barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder förutsättningar för självständighet och självbestämmande. Enligt riksdagens bedömning bör följande arbetsområden prioriteras under de närmaste åren: att se till att handikapperspektivet genomsyrar alla samhällssektorer att skapa ett tillgängligt samhälle, samt att förbättra bemötandet. I propositionen slår man fast att ytterligare åtgärder behövs inom kultursektorn för att kulturlivet skall bli användbart för personer med funktionshinder. Åtgärder som särskilt lyfts fram är att det behövs kraftfullare satsningar när det gäller syntolkning av teaterföreställningar, den fysiska tillgängligheten till kulturlokaler måste förbättras, utbildning inom kulturområdet för personal inom omsorgen behöver utvidgas men också personal vid kulturinstitutionerna behöver utbildning i bemötandefrågor, den pedagogiska verksamheten för barn och ungdomar behöver utvecklas.
3 I propositionen föreslås därför att statens insatser för ökad tillgänglighet inom kultursektorn för personer med funktionshinder bör förstärkas. Målet bör vara att verka för allas möjlighet till kulturupplevelser och eget skapande. Statens kulturråd bör därför få disponera ytterligare 7,5 miljoner för genomförande och utvidgning av handlingsprogrammet för ökad tillgänglighet som finns i rapporten Funktionshindrades tillgång till kultur 1998:3. Från år 2001 disponerar Kulturrådet sammanlagt 9,5 miljoner/år för att öka tillgängligheten till kultur för personer med funktionshinder. Kulturrådets tillgänglighetsarbete Kulturrådet har verkställt delar av det handlingsprogram som finns i rapporten Funktionshindrades tillgång till kultur, genom egna projekt och genom att bevilja medel till externa aktörer, såsom handikapporganisationer, kulturinstitutioner, kommuner m fl. Med tillgänglig kultur avses både att kunna ta del av kultur och få möjlighet till eget skapande. Den första punkten i handlingsprogrammet handlar om kultur i vård och omsorg och där konstateras att omsorgspersonal behöver olika former av kulturutbildningar. Kulturrådet har tagit initiativ till utbildningsinsatser för omsorgspersonal i kommunerna. Alla kommuner i Sverige informerades skriftligen om det nya handikappolitiska programmet. Elva av dessa kommuner sökte och beviljades projektmedel för olika former av kulturutbildningar. De olika kulturutbildningarna kommer att presenteras i en skrift som är under produktion. Kulturrådet hoppas att skriften ska inspirera och ge uppslag till övriga kommuner att genomföra motsvarande utbildningar för sina medarbetare inom omsorgen. Bemötandet av personer med funktionshinder måste bli bättre konstaterar regeringen i sin proposition. Därför har Kulturrådet och länsbiblioteket i Västerbotten initierat en utbildning tillsammans med Pocket teater och utbildning AB, som riktar sig speciellt till bibliotekspersonal. Denna utbildning har i dagsläget genomförts i samtliga län utom ett och utvärderingarna visar på ett gott resultat. Motsvarande bemötandeutbildning planeras nu för museer och teatrar. Syntolkning och textning av teater är två krav som framförts av handikapporganisationerna. Till syntolkningsutbildningar har Kulturrådet beviljat medel till flera län. På sikt skulle det behövas en certifierad syntolkningsutbildning. Kulturrådet har tillsammans med Stockholms Stadsteater utvecklat en bärbar textapparat som denna termin testas i färdigt skick på Stadsteatern. De tester som genomfördes på prototypstadiet visade på ett närmast översvallande mottagande av testpersonerna. Att komma in i de lokaler där det bedrivs kulturverksamhet är ett grundläggande krav för att kunna ta del av kulturverksamheten. Därför har Kulturrådet ställt arkitektkompetens till förfogande för att få en genomlysning av tillgängligheten. Även kostnadsberäkningar har gjorts på de åtgärder som behöver göras för att
4 tillgängligheten skall bli bra. Kulturrådet har villkorat bidraget med att handlingsplan med tidplan skall presenteras och att de föreslagna åtgärderna skall tas med i ordinarie budgetarbete. Ett annat krav är att handikapporganisationerna bjuds in för att ange fem åtgärder i prioriteringsordning som kan göra besöket på kulturinstitutionen lättare och bättre. Dessa förslag skall också tas med i handlingsplanen. Kalmar län har varit ett modellän och vid länets tolv huvudbibliotek har projektet genomförts. En del av Västra Götalands huvudbibliotek står i startgroparna för att genomföra motsvarande projekt. Kulturrådets förhoppning är att den här formen av tillgänglighetsinventering skall användas av samtliga kulturinstitutioner och län. Övriga projekt som beviljats medel har bland annat möjliggjort eget skapande inom dans, teater, bild, film, upprättande av checklistor för att öka tillgängligheten och teckenspråkstolkning av teater. Västra Götaland har fått medel till ett tvåårigt tillgänglighetsprojekt med det något provocerande namnet 110% tillgänglighet. Projektet avslutas i höst med fyra nationella konferenser om tillgänglighet. Länsbiblioteket i Örebro har beviljats medel för att starta ett resursbibliotek för döva. Synskadades Riksförbund har fått bidrag till punktskriftsbokklubb för blinda och till punktklubben för synskadade barn. Stockholms Dövas Förening har fått bidrag till teckenspråksteaterfestival, filmfestival och till seminarier för döva artister. Definition av Kulturrådets sektorsansvar Statens kulturråd har regeringens uppdrag att verkställa de kulturpolitiska målen och att fördela bidrag till teater, dans, musik, konst, museer, utställningar, litteratur, bibliotek och kulturtidskrifter. Kulturrådet definierar sitt sektorsansvar till att gälla inom de verksamheter som kulturrådet har ansvar för och ger bidrag till. Konkret innebär det att sektorsansvaret för kulturinstitutioner utgörs av de regionala kulturinstitutionerna såsom länsteatrarna, länsmuseerna och länsbiblioteken. Kulturrådet har i sin definition av sektorsansvaret också tagit hänsyn till och utformat etappmålen att gälla verksamheter som når så stor del av allmänheten som möjligt. Förslag till etappmål Återrapporteringskrav och handlingsplaner. Mål 1 Kulturrådet ska föra en dialog med och stödja kulturinstitutionerna i arbetet med att ta fram handlingsplaner för att säkerställa tillgängligheten till information, lokaler och verksamhet. Ambitionen bör vara att handlingsplaner skall finnas år 2005. Kulturrådet har infört återrapporteringskrav för kulturinstitutionerna från och med 2001. De har ålagts att redovisa vilka insatser som gjorts för att öka tillgängligheten till kultur för personer med funktionshinder avseende information, lokaler och verksamhet. I anslutning till detta kommer Kulturrådet att föra en dialog med kulturinstitutionerna i syfte att se till att handlingsplaner upprättas för att säkerställa tillgängligheten till information, lokaler och verksamhet. Målet är att handlingsplaner ska vara klara till 2005. Tillgänglig information innebär bland annat att digital och
5 tryckt information är tillgänglig för personer med läshandikapp vilket innebär att informationen skall finnas i talad form och skriven på lättläst svenska. Informationsmaterialet ska också ha handikappinformation. Detta kan beskrivas med olika symboler. Tillgängliga lokaler innebär bland annat att det ska vara möjligt att komma in och ta sig runt i lokalerna även om man är rullstolsburen eller har svårt att orientera sig. Tillgänglig verksamhet inom till exempel teaterområdet innebär att föreställningarna syntolkas och textas. Informationsinsatser. Mål 2 Kulturrådet ska informera alla som återstår inom Kulturrådets definierade sektorsansvar om regeringens handikappolitik och Kulturrådets handlingsprogram. Detta arbete skall fortsätta under 2002 och pågå kontinuerligt till 2010. Kulturrådet har genomfört informationsinsatser både skriftligt och muntligt om målen i regeringens handikappolitik och Kulturrådets handlingsprogram. Dessa informationsinsatser skall fortsätta tills alla kulturinstitutioner, arrangerande föreningar och konsulenter som ingår i Kulturrådets sektorsansvar har nåtts av informationen. Detta arbete måste pågå kontinuerligt. Utbildningsinsatser. Mål 3 Samtliga kulturinstitutioner inom Kulturrådets sektorsansvar ska erbjudas någon form av bemötandeutbildning till 2006. Samtliga konsulenter inom de olika konstområdena som ingår i Kulturrådets sektorsansvar ska genomgå utbildningar i handikapp- och tillgänglighetskunskap. Dessa utbildningar påbörjas under 2003 och skall vara genomförda till 2006. Bemötandeutbildningar har genomförts inom biblioteksområdet som tidigare beskrivits. Detta arbete ska fortsätta tills samtliga kulturinstitutioner har genomfört utbildningen. Under hösten 2002 och våren 2003 ska personal vid länsmuseerna genomgå denna utbildning. Utbildningar har också genomförts i handikapp- och tillgänglighetskunskap i Kulturrådets regi och även med andra aktörer som arrangörer. I dessa utbildningar har ofta olika handikapporganisationer deltagit och varit en värdefull kunskapsförmedlare av vad olika funktionshinder innebär och vad man kräver för att kulturbesöket skall bli bättre. Ett effektivt sätt har varit att till exempel få pröva på fingerad optik med olika synnedsättningar och ta sig fram med hjälp av vit käpp. Verksamhetsplan. Mål 4 I Kulturrådets verksamhetsplan ska de utarbetade kvantifierbara och mätbara målen för ökad tillgänglighet för personer med funktionshinder avseende information, lokaler och verksamhet samt utbildning integreras från och med 2003.
6 Under våren har Kulturrådets handläggare inom de olika konstområdena utarbetat kvantifierbara och mätbara mål för sin verksamhet för att öka tillgängligheten till kultur för personer med funktionshinder avseende information, lokaler och verksamhet. Här ingår också mål för utbildningsinsatser. Samtliga mål ska integreras i Kulturrådets verksamhetsplan från och med 2003. Handikappråd. Mål 5 Kulturrådet skall senast 2003 inrätta ett handikappråd bestående av representanter för Handikappades samarbetsorgan (HSO) och Synskadades Riksförbund (SRF). Detta råd skall vara delaktigt i Kulturrådets tillgänglighetsarbete. Samråd har skett muntligen och skriftligen med Handikapporganisationernas samarbetsorgan (HSO) och Synskadades Riksförbund (SRF) vid utformningen av etappmålen. Kulturrådet samråder ofta med de olika handikapporganisationerna när det gäller utveckling av projektidéer, förslag till åtgärder och för utbildningar i handikappkunskap. Kontakterna har varit informella. Nu finns behov av ett mer formellt samarbete för att följa upp Kulturrådets tillgänglighetsarbete och för det fortsatta utvecklingsarbetet. Kulturrådet föreslår därför att ett handikappråd inrättas med representanter från Handikapporganisationernas samarbetsorgan (HSO) och Synskadades Riksförbund (SRF). Detta föreslogs också av HSO i samband med samrådet när utformningen av etappmålen diskuterades. Handikapprådet skall förslagsvis ha fyra möten om året och kan ha olika tema för sina möten.