Santtu Rouvali, dirigent Monica Groop, mezzosopran Heini Kärkkäinen, piano Mikko Heiniö: Månkonsert, Pianokonsert nr 8: 38 min Reflektioner och variationer över teman av John Dowland och Hugo Ingelius, uruppförande (YLE:s beställning) I Notturno II Rosso III Finale PAUS 20 min Leonard Bernstein: Tre dansscener ur musikalen On The Town 11 min I The Great lover (Allegro pesante) II Lonely Town (Pas de deux) (Andante Sostenuto) III Times Square: 1944 (Allegro) Leonard Bernstein: Symfoniska danser ur musikalen West Side Story 22 min I Prologue (Allegro moderato) II Somewhere (Adagio) III Scherzo (Vivace e leggiero) IV Mambo (Meno presto) V Cha-cha (Andantino con grazia) VI Meeting Scene (Meno mosso) VII Cool Fugue (Allegretto) VIII Rumble (Molto allegro) IX Finale (Adagio) Paus ca kl. 19.45. Konserten slutar ca kl. 20.45. Sänds direkt i YLE Radio 1 och på internet (www.yle.fi/rso). 1
Mikko Heiniö (F. 1948): Månkonsert, Pianokonsert nr 8: Reflektioner och variationer över teman av John Dowland och Hugo Ingelius Kuukonsertto (Månkonserten) som beställts av Radions symfoniorkester är den åttonde pianokonserten i min serie, där jag börjande med besättningen varierat genrens tradition (utöver pianot är fjärde konserten skriven för stråkorkester och blandad kör, den sjätte för stråkorkester och sopran, den sjunde för fem slagverkare). I Månkonserten är utgångspunkten s.a.s. lied, mezzosopran och piano. Månkonsertens underrubrik Reflektioner och variationer över teman av John Dowland och Hugo Ingelius hänvisar till Erik XIV:s värld, som jag håller på att skriva en opera om inför Åbo kulturstadsår 2011. Jag använder mig av den kända sången Kung Erik, som åbobon Hugo Ingelius komponerade på 1800-talet till en romantisk text av den svenske hovdiktaren Carl Snoilsky. I den slutar varje vers med orden Kung Erik leker på luta, vilket gav anledning till att ta med element ur Dowlands komposition för luta Galliard to Lachrimae. Månkonsertens övriga texter är tre expressionistiska sånger med månmotiv av Edith Södergran. Erik XIV var en ivrig astrolog och efter giftermålet lät han göra ett adelssigill och vapen under namnet Karin Månesköld för sin hustru Karin Månsdotter. Ingelius och Dowlands melodier bildar emellertid bara en del av Månkonsertens musikaliska material. Till de centrala utgångspunkterna hör även ett spektralt 12-tonsackord samt ett pentatoniskt ackord, vars tonförråd härstammar från lutans lösa strängar. Mikko Heiniö (sammandrag) Leonard Bernstein (1918 1990): Tre dansscener ur musikalen On The Town Leonard Bernsteins första helaftonsmusikal On The Town hade premiär på Broadway i december 1944. Vid samma tid gavs den unge tonsättarens succébalett Fancy Free på Metropolitan och bakom sig hade han uruppförandet av första symfonin och sin uppseendeväckande dirigentdebut (i täten för New Yorks filharmoniker med ett dygns varsel i stället för insjuknade Bruno Walter). On The Town bygger på samma berättelse som Fancy Free: tre marinsoldater på 24 timmars permission i New York. Framtiden är osäker på grund av kriget och de tre unga männen försöker uppleva så mycket som möjligt av livet på ett dygn. Den populära musikalen innehöll flera dansscener, utgående från vilka Bernstein sammanställde den föreliggande kompositionen för orkester (1946). Det gjordes även en film av musikalen (1949) med Gene Kelly och Frank Sinatra i huvudrollerna (en del av Bernsteins musik ersattes i filmen med sånger av Roger Edens). I den första satsen har marinsoldaten Gabey somnat i tunnelbanan och drömmer att han är en stor charmör som med sin dans lyckas imponera på sin drömpinuppa. I andra satsen ser Gabey en äldre marinsoldat förföra och sedan överge en tonårsflicka. Med ett Coplandliknande sorgmod påminner musiken om den ensamhet som man bara kan uppleva i en storstad bland miljoner människor. Kompositionens sista sats ger en panoramabild av männens firande med klanger som påminner om de blinkande reklamskyltarna på Times Square. 2
Leonard Bernstein (1918 1990): Symfoniska danser ur musikalen West Side Story Leonard Bernsteins West Side Story (1957) hör till den amerikanska musikteaterns hörnstenar. Storyn är en modern version av Romeo och Julia. Den utspelas i de fattiga kvarteren i västra Manhattan och handlar om Maria och Tony, som hör till två olika gäng och etniska grupper. Symfoniska danser (1960) är en orkestersvit som spelas i en följd och som sammanställts utgående från några av de centrala scenerna i musikalen. Orkestersviten trollar fram musikalens dynamiska rörelseenergi. I West Side Story lyftes dansen fram som ett likvärdigt uttrycksmedel vid sidan av musiken och replikerna. Musiken domineras av ingredienser ur latinamerikansk musik och jazz. I kärnan sprakar det s.k. tritonusintervallet, dvs. en högspänning mellan två avlägsna toner, som uttrycker såväl gängens konflikter som de älskandes tragiska öde. Den fördomsfrie Bernstein var väl förtrogen med den moderna kulturen och behärskade både den klassiska och den populära musiken under en tid då populärkulturen inte ens betraktades som kultur. Bernsteins arbete styrdes också av hans sociala samvete. Personerna i West Side Story representerar människogrupper som inte får sin röst hörd inom högkulturen. Susanna Välimäki (sammandrag) Santtu Rouvali Helsingforsaren Santtu-Matias Rouvali (f. 1985) började studera slagverk för Jorma Alanne i Lahtis år 1991. Han fortsatte sina studier vid konservatoriet i Lahtis och år 2003 vid Sibelius-Akademins ungdomsavdelning, där han studerade under ledning av Olli-Pekka Matikainen. Han fick även undervisning av Pasi Suomalainen och Christian Martínez, som Rouvali studerat för säsongvis i Danmark alltsedan 15-årsåldern. Rouvali vann den finländska uttagningen till Eurovisionens tävling för unga solister 2004 och han har uppträtt som solist med bl.a. Sinfonia Lahti och vid Aki Ylisalomäkis kompositionskonsert i Helsingfors. Numera koncentrerar sig Rouvali på att komponera. År 2007 inledde han studierna i Leif Segerstams dirigentklass och han har även fått undervisning av Jorma Panula och Hannu Lintu. Sommaren 2009 arbetade Rouvali som assistent för Radions symfoniorkesters dirigent Sakari Oramo under Karleby Operasommar. Där dirigerade han med framgång Sebastian Fagerlunds opera Döbeln. Rouvali är den ena av Finlands två representanter vid Jorma Panula internationella dirigenttävling 10 13 november, dit tjugo representanter från 14 europeiska länder har valts. Monica Groop Monica Groop har gästspelat i de stora internationella operahusen, bl.a. i Amsterdam, Paris, Frankfurt, London, Rom, Los Angeles och New York. Hon har även uppträtt som solist med Chicago Symphony Orchestra, Boston Symphony Orchestra, Los Angeles Philharmonic Orchestra, New York Philharmonic Orchestra, Philharmonia Orchestra, Gewandhausorchester Leipzig, m.fl. Hon har gett egna konserter bl.a. i Carnegie Hall och Alice Tully Hall i New York, Wigmore Hall i London och Musikverein i Wien. Monica Groop har fått stor internationell uppskattning som tolk för barockmusik. Till 3
hennes operaroller hör bl.a. Cherubino (Figaros bröllop), Dorabella (Così fan tutte), Carmen, Octavian (Rosenkavaljeren), Orfeus (Orfeus och Eurydike), Olga (Eugen Onegin), Pilgrimen (L amour de loin) och Anna (Pappas flicka). I fjol sjöng Groop Adrianas roll i Saariahos opera Adriana Mater på Nationaloperan i Helsingfors, i London och vid operafestivalen i Santa Fe. Hon uppträdde även som solist för Philharmonia Orchestra i Schönbergs Gurrelieder under Esa-Pekka Salonens ledning. Monica Groop har gjort en komplett inspelning av Griegs sånger samt deltagit i en komplett utgåva av Sibelius sånger. Med RSO under Jukka-Pekka Sarastes ledning har hon spelat in Madetojas Österbottningar och Sibelius Kullervo och Stormen, samt under Muhai Tangs ledning en skiva med franska operaarior. Monica Groop debuterade vid Finlands Nationalopera som Charlotte i Werther 1987. I år utnämndes hon till professor i sång vid Sibelius-Akademin. Heini Kärkkäinen Heini Kärkkäinen spelar regelbundet som solist med flera av de inhemska symfoniorkestrarna och hon har uppträtt under ledning av bl.a. Sakari Oramo, Jukka-Pekka Saraste och Esa- Pekka Salonen. Våren 2007 gästspelade hon även som solist för Orquesta Ciudad de Granada i Spanien. Kärkkäinen har uppträtt vid Kuhmo Kammarmusik, i Musikfestspelen Korsholm, festivalen vid Tusby Träsk (numera Vår festival ) och i Åbo, vid musikfestivalerna i Esbjerg och Canterbury samt sommarfestivalen Charleston Manor i södra England. Hon har spelat kammarmusik tillsammans med bl.a. Ana Chumachenko, Robert Cohen, Pekka Kuusisto och Jean-Jacques Kantorow. Heini Kärkkäinen har ofta inbjudits att uruppföra kammarmusik och olika orkesterverk, bl.a. Mikko Heiniös Pianokvintett och Basklarinettrio samt Olli Koskelins Pianokonsert som solist för RSO under Jukka-Pekka Sarastes ledning. I oktober 2008 spelade Heini Kärkkäinen för första gången i Finland Thomas Agerfeldt Olesens pianokonsert Steinfeld som solist för Helsingfors stadsorkester. Heini Kärkkäinen vann Ilmari Hannikainenpianotävlingen 1984 och fick några år senare en andra placering i Maj Lind-tävlingen. År 1993 var Kärkkäinen Ung artist vid Esbo internationella pianovecka. Kärkkäinen har gjort ett antal skivinspelningar för skivmärket Ondine, bl.a. en prisbelönt duoskiva (Szymanowski - Kódaly Schnittke) med cellisten Jan-Erik Gustafsson samt Bartóks konsert för två pianon och slagverk. År 2004 släpptes Pekka Kuusistos och Heini Kärkkäinens Sibelius-duoskiva och våren 2007 en CD med musik av Saint-Saëns, som BBC Music Magazine valde till månadens skiva och tidskriften Gramophone inkluderade i sin förteckning Editor s Choice. Radions symfoniorkester Radions symfoniorkester (RSO) är Rundradions orkester. Den firade sitt 80-årsjubileum hösten 2007. Den nuvarande chefsdirigenten Sakari Oramo tillträdde hösten 2003. Radioorkestern grundades år 1927 och bestod då av tio musiker. På 1960-talet utvidgades den till en fulltalig symfoniorkester. Orkes- terns tidigare chefsdirigenter är Toivo Haapanen, Nils-Eric Fougstedt, Paavo Berglund, Okko Kamu, Leif Segerstam och Jukka-Pekka Saraste. Den nya inhemska musiken utgör en viktig del av RSO:s repertoar. Varje år uruppför orkestern ett flertal verk som beställts av Rundra- 4
dion. RSO har inalles uruppfört över 500 verk. Under säsongen 2009 2010 spelar orkestern sex uruppföranden och därtill ett flertal andra verk som hörs för första gången i Finland. RSO har gjort över 100 skivinspelningar. På nyårsdagen 1939 inspelades en historisk pärla i Helsingfors Konservatorium (nuvarande Sibelius-Akademin). Som en del av en radiohälsning till amerikanarna dirigerade Jean Sibelius sitt eget Andante festivo. Detta är det enda dokument som bevarats av Sibelius som dirigent. Med Sakari Oramo har RSO spelat in musik av bl.a. Bartók, Hakola, Lindberg, Kaipainen och Kokkonen, samt den första skivinspelningen av Armas Launis opera Aslak Hetta. RSO:s inspelningar har fått ett flertal prestigefyllda priser, bl.a. Gramophone Award och BBC Music Magazine Award. Senast fick RSO MIDEM Classical Award 2008 för sin inspelning av Magnus Lindbergs och Sibelius violinkonserter med Lisa Batiashvili som solist (SONY BMG). RSO spelar även in skivor för bl.a. Ondine. RSO:s första utlandsgästspel ägde rum i Leningrad 1963. Sedermera har RSO spelat närmare 300 konserter utomlands. I Japan har orkestern gästspelat fyra gånger. Under säsongen 2009 2010 gästspelar orkestern i S:t Petersburg, Benin och Stockholm. RSO:s egen radiokanal, YLE Radio 1, radierar alla orkesterns konserter. I allmänhet sänds både de inhemska och utländska konserterna direkt. Konserterna kan även avlyssnas världen runt via RSO:s webbsidor (www.yle.fi/rso). 5