Kol lek tiv tra fi kens mål bild i Gö te borg/möln dal/par til le ge nom Ei nar Hans son och Ste fan By dén 10/6 2016 Vi på Me li ca mi ljö kon sul ter har eng a ge rat oss myck et i ut veck ling en av Gö teborgs kol lek tiv tra fik, ända se dan 1980-ta let. Vi är gla da över att det änt li gen har kom mit fram en hel hets bild med myck et ma te ri al för den fort sat ta ut veck ling en av en lång sik tigt håll bar kol lek tiv tra fik. Här är våra kom men ta rer i ett re mis svar. Gö te borg den 10/6 2015 Ei nar Hans son ei nar.hans son@me li ca.se 0706-478502 Ste fan By dén ste fan.by den@me li ca.se 0706-722080
Re mis svar från Melica Våra ut gångs punk ter för en håll bar ut veck ling av stads re gio nen och tra fi ken Kol lek tiv tra fi ken i Gö te borg med om nejd har för bät trats myck et un der de se naste de cen ni er na. Den li der dock av en rad bris ter som gör den min dre at trak tiv. Res ti der na till job bet för många är långa ofta mer än dub belt så långa som med bil Många van li ga re se re la tio ner krä ver ett par by ten, med obe kväm och osä ker an slut ning Spår vä gen li der av vagn brist tek niskt då li ga vag nar som sän ker kom for ten, ska par stor trängs el i hög tra fik och gör det omöj ligt att öka tur tät he ten till be ho vet Många lin jer har gles tra fik även i hög tra fik och är oan vänd ba ra för ar bets resor Sys te met av lin jer och knut punk ter är del vis oö ver skåd ligt och svårt att ta till sig Kol lek tiv tra fi ken fast nar fort fa ran de i bil kö er på fle ra stäl len Brunn spar ken och Nils Eric sons plat sen är kraf tigt över be las ta de med trög och för se nad tra fik på många lin jer Ut över de för bät tring ar som be hövs i da gens sys tem krä ver fram ti den sto ra grepp. Gö te borgs re gio nen väx er med 200 000 nya invånare till 2035. För att sam ti digt upp nå en lång sik tigt håll bar ut veck ling mås te bl.a. ut släp pen av kol diox id min ska med 60 %. Även an nan skad lig mi ljö på ver kan mås te min ska, som utsläpp av mik ro plast från bil- och buss tra fi kens däck. Glo balt sett när mar sig privat bi lis men en his to risk topp, peak car. Den na min ska de bi lan vänd ning ut manar yt ter li ga re kol lek tiv tra fi kens ut veck ling och fram för allt dess plats i en framsynt stads pla ne ring som kan krä va sto ra om ställ nings åt gär der. Den öka de ojäm lik he ten är ett an nat oroan de pro blem. Där är det vik tigt att även kol lek tiv tra fi ken ut veck las så att re ses tan dar den inte minst för väl fun geran de ar bets re sor kan bli lik vär dig för in vå na re i oli ka de lar av sta den och re gionen. Be grep pen Ko mof ta och Kom Fort mås te till äm pas så att alla arbetsresor kan bli både och på sikt. An de len kol lek tiv tra fik re se nä rer mås te öka från de pro gnos ti se ra de cir ka 30 % till runt 60 % som mo der na re stor stä der har, både för att kla ra mi ljö må len och för att sta dens rum inte kla rar mera biltrafik. Till sam mans med be folk nings till väx ten skul le det ta be ty da att ka pa ci te ten mås te mer än för dubblas. Det ta in ne bär med sä ker het att mål bil dens åt gärds prog ram be hö ver kom plet te ras med långs ik ti ga och steg vi sa ut byg g nads stra te gi er. Kol lek tiv tra fik som är smart och an vänd bar för alla är ett stra te giskt in strument för en lång sik tigt håll bar ut veck ling, mi ljö mäs sigt so ci al ekonomiskt Kom men ta rer till mål bild srap por ten Den ut red ning som kal las mål bild för kol lek tiv tra fi ken har gjort ett stort ar be te, kart lagt ön ske mål för för bät tring ar, in ven te rat lös ning ar från and ra stä der och skis se rat ett an tal tänk ba ra sys tem för bät tring ar. Des sa kan ge ett bra idés toff. Men ut red ning en har någ ra sto ra ofull kom lig he ter som gör att den mås te kom- 2
plet te ras och del vis om de fi ni e ras för att kun na fun ge ra som stra te gi och långs ik tig ut veck lings plan. Bra i mål bil den med del rap por ter: Den in ne hål ler ma ti ga bak grunds rap por ter och sys te mö ver sik ter, in tres san ta utblick ar mot and ra stä der, en del vik ti ga nya idé er till lin jesträck ning ar av spår m.m. Det ta fat tas i mål bil den med del rap por ter: Ana ly sen av stom nä tet täck er inte hela tra fi ken de fles ta ar bets re sor in nefat tar idag and ra lin jer där nä tet har många bris ter. Båt tra fik, tvär gå en de buss för bin del ser, al ter na tiv som spår bi lar tas inte upp i ana ly sen. En ligt tra fik stra te gin för Gö te borg fung e rar inte upp del ning en av tra fik i Kom-fort och Kom-ofta. Den bör tas bort som grund för ut veck ling av syste men. ett orät tvist sys tem. Det sak nas skis ser till fun ge ra de lin je nät med ana lys av res ti der, by te s- problem etc. Man tar inte höjd för den kraf ti ga ut byg gnad av spår för bin del ser som kan bli nöd vän dig för att ga ran te ra ka pa ci tet och res tids kva li tet. Spår bi lar nas po ten ti al som kom plet te ran de och yt täck an de sys tem be rörs inte. Det sak nas en fär dig ana lys av trängs el i city och be ho vet av snab ba re re sor både till och ge nom oli ka de lar av cen tra la sta den. Det sak nas helt etapp mål och ut byg gnads stra te gi er för ett allt bät tre fun geran de sys tem för alla. Den stom lin je plan som mål bil den vi sar har fun da men ta la bris ter Den vi sar ing en tan ke på hur en hel ar bets re sa som om fat tar både stom lin je och an slut nings tra fik skall fun ge ra. Pla nen lyf ter fram be prö va de och op rö va de sys tem utan ut veck lings perspek tiv. Hel hets bild av nät m.m. ojämn täck ning i re gio nen, ojämnt med knutpunk ter, för de lar med ett ut veck lat spår nät i för hål lan de till till ag da nya tek ni ker som buss ba nor i be tong. Buss ar som gum mi hjuls språr vag nar på be tong (starkt mi ljö på ver kan de) Spår bi lar av fär dan de Den vi sar inget fulls tän digt lin je nät, var ken för mål bil dens ho ri son tår el ler för de ut byg gnad se tap per som mås te tas i bruk ef ter hand. Den rör sig fort fa ran de med be grep pen kom-fort-lin jer och kom-ofta-linjer utan att för kla ra vil ka som kan få nöja sig med att åka ofta, men inte fort till job bet, t.ex. En stor stads stom nät mås te ju ba se ras på ka pa ci tetsstar ka lin jer som går både ofta och fort vil ket kan upp nås i upp gra de ra de spår vägs sys tem med tun nel ba ne lik nan de län kar. Den na mo dell har prö vats i fle ra tys ka stä der av Gö te borgs stor lek. 3
Re mis svar från Melica Många knut punk ter och kon flikt punk ter är olös ta Lil la Bom men-cen tra len-drott ning tor get -Stam pen; här re do vi sas inte hur oli ka spår vägs lin jer skall le das vid a re ge nom den na stads mi ljö som idag är över be las tad av köan de spår vag nar, stom bus sar och ex press bus sar i hög tra fik. Kopp ling ar na mel lan Al lé län ken och Hi sings bron är okla ra och lin je näts struk tu rer sak nas. Prins ga tan-mas thugg stor get-järn tor get-haga. Här har knut punk ten Järn torget de lats upp på fle ra. Det krävs en nog grann sa mord nings plan för att inte by ten mel lan Väst län ken, Hi sings lin jer, Frö lun da lin jer och Ma jor na lin jer skall bli oöverskådliga och tidsödande. Hjal mar Bran tings plat sen-brunns bo. Här krävs nog grann sam pla ne ring för att und vi ka dub bel by ten från Bo hus ba nans järn vägs sta tion till den täta spår väg stra fiken mot bl.a. Nor ra Älv stran den, Bis kops går den och centrum. Mer pe ri fe ra by tes punk ter Någ ra av dem fung e rar gan ska bra, som Frö lun da Torg, Möln dal C och Par til le C. För att fun ge ra i hög tra fik be hö ver dock buss tra fi ken för tä tas till 15-mi nu ter sinter vall. Det ta är ett så ofta fö re kom man de för bi se en de att det bör på pe kas i en mål bild sa na lys. And ra knut punk ter har ett su ve ränt läge med många lin jer, men de är helt okoor di ne ra de med gles tra fik som Mar klands ga tan el ler som i Kungs stens el ler Wie sel grens plat sens fall pas se rar bra lin jer utan att stan na och gör knut punk ten dysfunktionell. En plats som Hjäll bo har idag en svag knut punkts funk tion med byte mel lan spår väg och ett par buss lin jer. Hjäll bos läge kan ut nytt jas myck et bät tre med en ny pen ded ltågs sta tion och för bin del ser över äl ven med linbana eller bro. 4
Våra för slag till ut veck ling av mål bil den och av kol lek tiv tra fi ken i cen tra la Gö te borgs re gio nen Kol lek tiv tra fik sys te men mås te in te gre ras med sam hällspla ne ring Det på går en hel del pla ne ring i Gö te borgs re gio nen, trots brist på sty ran de översiktsplan. Kol lek tiv tra fik pla ne ring en be hö ver in te gre ras väl med des sa pla ner och stra te gi er. Ex em pel är: Ut byg gnad spla ne ring en som vi sar på för tät ning och nya snab ba res be hov till fle ra etable ra de stads de lar Idén om bou le vards ta den, med en tra di tio nell stads byg gnads mo dell längs ett huvud stråk med spår tra fik skis se rat för Dag Hammsr skjöld sle den och an vänd bart på fler stäl len Över däck ning ar av mo tor le der kan bäd da för nya spår drag ning ar De oli ka för bin del ser na till Hi sing en som pla ne ras (inkl en pla ne rad översväm nings vall vid Älvs borg) kan bli en grund för ett kraf tigt för bät trat spårnät till Hi sing en. Spår tra fi kens ut veck ling Spår tra fik är det tra fik slag som har fö rut sätt ning ar för att kla ra de stör sta re semäng der na och som är mest kli mat neu tralt. Spår tra fi ken ut veck las nu ock så över hela värl den. Dels om allt mer ut bygg da och upp snab ba de spår vägs sys tem i bl.a. Tysk land, och i nya an lägg ning ar i bl.a. USA, Storb ri tan ni en och Frankri ke. Det kan vara mo der na pen del tåg, spår väg, snabb spår väg och mel lan va ri an ten Light rail lät ta tåg med dubbla el sys tem (duo sys tem) som ock så kan gå på spår vägsräls. Spår tra fi kens ut byg gnad och samman kop pling mås te dri vas be tyd ligt läng re än i mål bild srap por ten 5
Re mis svar från Melica En vik tig frå ga är tur tät het som upp rät thålls vid by ten. Hur många spår lin jer kan dras på en sträcka utan stör ning ar och med rim lig tur tät het? På vil ket sätt på ver kar det an ta let ut byg gna der av nya spår och län kar? By ten mel lan spår väg och snab busslin jer är svårt att upp nå på kort sikt det är där för vik tigt med fler län kar och lin jer i spår vägs sys te met. Tripodtun nel Lind hol men-åka re plat sen-lin né plat sen För att kun na göra spår vä gen så snabb ge nom cen trum att den blir ett tun nel ba neal ter na tiv är det cen tralt att Lind hol men, Åka re plat sen och Lin né plat sen kan bindas ihop med snabb spår väg. Kon cep tet är vik tigt för att kun na an läg ga en Light- Rail för bin del se mel lan Kung älv och Borås, se bi lagd Light-Rail stu die. En spår väg stun nel mel lan Åka re plat sen och Lin né plat sen har stu de rats och en tun nel/bro mel lan Lin né plat sen och Lind hol men finns med i dis kus sio ner. Des sa två mås te sys ihop så att en för bindel se Åkareplatsen Lind hol men blir möj lig. Med ett dub belspår på Hi sing en, ett stick spår till Kung älv, och tri pod spå ret ge nom sta den går det att få en stark kom plet te ring av den spår bund na tra fi ken från Kung älv till Bo rås ge nom cen tra la de lar av cen tra la Gö te borg. 6
Snabbt till och ge nom cen tra la sta den Det är vik tigt att ska pa för bin del ser runt cen tra la sta den. Men tra fi ken i det centra la om rå det in na för Kring en mås te fun ge ra smi digt och tätt. Hit kom mer trafi kan ter från alla håll på väg till oli ka cen tra la mål. Kring en mås te då fun ge ra smidigt även för bi Cen tral sta tio nen och Järn tor get. Ope ra län ken be hövs för att kunna ord na den na ring lin je utan att över las ta Brunn spar ken. Det ta är som vi ser det det enda lämp li ga lä get för en ring lin je. I för sta hand inte för pend ling mel lan hem och ar betsplats utan mera för att kun na ut rät ta oli ka ären den inom sta den. Mer om spår vä gar finns på Me li cas hem si da http://www.me li ca.se/spar vags stra te gi http://www.me li ca.se/spar vag-i-al len Allt utom en Ope ra länk finns för att en ring li nje skul le kun na dras igång. 7
Re mis svar från Melica Cen tra len syn dro met Ka pa ci te ten ge nom nål sö gat mås te ökas så att an ta let lin jer ge nom Brunn spar ken kan min skas även om an ta let lin jer ökar och re san det för dubblas. Både Ope ra länken och Al lé län ken är ett mås te för att lyck as med detta. Med en Ope ra länk och Tri pod spå ret kan Brunn spar ken av las tas även om fle ra spår vägs lin jer och en Light-Rail lin je dras ge nom sta den. By tes punk ter Det mås te fram hål las att för de fles ta re san de som ska byta mel lan tåg och spårvagn är Cen tra len det säm sta al ter na ti vet av de tre. Gång av stån den är här de största. Där för får Haga och Kor svä gen inte under di men sio ne ras. 8
Spår bil sys tem ny tän kan de i tra fi ken med för de lar i ett håll bart Göteborg Vi har gjort sto ra in ve ste ring ar i spår väg och det sys te met ska vår das. Men det behö ver kom plet te ras. Ett kom ple ment som skul le kun na pas sa i cen tra la Gö te borg är spår bil fö rar lö sa elek tris ka vag nar på en smal och flex i bel egen bana. Nam net spår bil pe kar på att vag nar na är små och kör dit du vill. Du sti ger på vid en av statio ner na (som kan lig ga gan ska tätt), knap par in din des ti na tion och kom mer Nil se riks son ter mi na len skul le fyl la en mo der na re funk tion som spår bil stermi nal än som "back ande-buss håll plats". 9
Re mis svar från Melica auto ma tiskt till slut sta tio nen. Vag nen kan stan na på vä gen för att släppa på eller av andra som har samma resväg som du. Re dan i slu tet av 1960-ta let skis se ra de spår vägs di rek tör Six ten Camp ett system. Prov ba nor ri ta des för eve mangs om rå det men an sågs inte real is tis ka. Nu finns fulls ka le sys tem med min dre, fö rar lö sa vag nar i drift på en rad flyg plat ser i Eu ro pa och som helt stad stra fik sys tem i Lil le-om rå det i Frankri ke. Även Köpenhamns nya Metro går utan förare. I pla ne ring en av ett samman kop plat stads cen trum på bäg ge si dor av äl ven an ser vi att spår bi lar kan få sto ra för de lar som kol lek tiv tra fik sys tem: In di vi du el la re svä gar ska pas inom ett kol lek tivt sys tem. I en tät stads kär na är res mön stret mer nätverk sar tat och där med svå ra re att ser va med ett tungt sta tiskt sys tem. Spår bi len ger flex i bi li tet i väg val utan tids krä van de och ir ri te ran de by ten. Flex i bel kon struk tion.spår bil ba nor na är ett lätt sys tem som går smi digt att an pas sa till oli ka mil jö er, dra i kur vor, i två vån ing ar och sma la tunn lar. De går till och med att dra ge nom stör re bygg na der. De pas sar där för i en tät stads mi ljö, där man vill min ska av stån den och eli mi ne ra bil tra fik. Flex i bel ut byg gnad.spår bil sys te met byggs som ett nätverk med täta mas kor, vil ket gör det lätt att kom plet te ra där mer ka pa ci tet be hövs (som inter net) Lätt att kopp la sys te met till knut punk ter. Till stom sys te met finns om stignings plat ser vid Cen tra len, fram ti da pen del tåg sta tio ner vid Ha ga kyr kan, Gam les ta den och Brunns bo samt knut punk ter som Järn tor get och Hjal mar. Lät ta bro kon struk tio ner gör det möj ligt att broa över äl ven på fle ra plat ser och att kny ta ihop pi rar na i Fri hamn som rå det Gods trans por ter i spår bil vag nar. På läng re sikt kan ock så oli ka slags godstrans por ter ske över spår bil nä tet, sär skilt vid låg tra fik tid. God set går då i spe ci al bygg da vag nar som har egna stick spår för om last ning. Ge nom att man slip per di men sio ne ra nya kvar ter ef ter last bil strans por ter, kan då en tät, attrak tiv och ener gi ef fek tiv stads mi ljö byg gas upp. Nils Eric son ster mi na len är ett vack ert byg ge, som re dan har över levt sig själv som buss ter mi nal. Kö er na, mi ljös tör ning ar na och är inte vär di ga hjär tat av en stor stad med håll bar hets mål. Den k-märk ta bygg na den kan i stäl let stäl las om till en central ter mi nal för spår bi lar, som kan be hö vas för att för bätt ra till gäng lig he ten till oli ka de lar av cen trum, eve ne mangs om rå det, Gull berg svass, Frihamnen och andra delar av nya Älvstaden. Mer om spår bi lar finns på Me li cas hem si da http://www.me li ca.se/spar bil Kom bi ne ra sys tem med smar ta by ten som med ger snab ba re sor från dörr till dörr Spår bi lar na kan bli den vik ti ga pus sel bi ten som får sam ver kan de kol lek tiv tra fiksys tem att fun ge ra där det finns svagt under lag och gle sa län kar: Stom sys tem spår väg, pen del tåg, light rail, stom bus sar Tätt sys tem av an slu tan de tra fik buss/el buss i många fall An rops styr da sys tem i svår för sörj da och gle sa om rå den 10
Lin ba nor kan be hö vas i vis sa älv snitt Brunns bo, Hjäll bo och mel lan bergen i An ge red I gles bygd kan t.o.m. sa måk ning och cy kling kom bi ne ras med kol lek tiv trafik. Hi sing ens pro blem Hi sing en har ti di ga re va rit för bun det med sö dra fast lands si dan ge nom ett halvdus sin täta fär jel kin jer som i stort sett dyg netr runt frak ta de pas sa ge ra re bl.a. till ar betsplat ser na på var ven. Nu är det gle sa re för bin del ser och en plan för ut veckling en av en tät trfaik med älv bus sar längs och tvärs äl ven är både an ge lä gen och at trak tiv nämns ty värr inte alls i mål bil den. Tra fik sys te men över äl ven be hö ver kopp las ock så sam man via en sa mord nad plan för spår för bin del ser på minst tre stäl len: Hi sings bron, Älvs borg sval len, bro el ler tun nel vid Lind hol men/stig ber get. Man fun de rar ock så på buss fi ler i Ma ri e- holms tun neln och en ny bro vid Hjäll bo. Hi sing ens lin je när för nya spår m.m. bör ock så ta in behovet av fler älvförbindelser. Si sjön bi lis mens härd smäl ta Si sjöns in du striom rå de har ut veck lats och byggts ut kraf tigt som ett verk samhets om rå de men ock så han delsplats, helt ba se rat på till gäng lig het med pri vat bilar. Någ ra buss lin jer går dit i ett glest och svår beg ri pligt sys tem. Tra fik stock ningar na har bli vit så sto ra att man pra tar om att byg ga ut ex tra kör fält för bil ar. Is tället bör man prö va ny ska pan de kol lek tiv tra fi klös ning ar i det ta om rå de som har en del ut rym me för nyan lägg ning ar, t.ex.: Hop kop pling av nya spår vä gar till Möln dal/åbro och Dag Ham mar skjöldsbou le var den /Ra dio mo tet via Si sjön. För läng da stom busslin jer (99 från Frö lun da Torg som kan ta en slinga ge nom Si sjön-högs bo in du striom rå de och fort sät ta från Mar klands ga tan mot Hising en) En pi lo tan läg gning för spår bi lar från Frö lun da Torg till Mar klands ga tan och Möln dal med fle ra sta tio ner i Si sjön (även Sands jö backa fri lufts om rå de) Fram tids pro cess Mål bil den kan bli en start för en långs ik tig för bät trings pro cess för re gio nens kollek tiv tra fik. För att det ta skall vara möj ligt är det vik tigt att vär de ra oli ka för slag i mål bil den och i re mis som gång en se riöst skis se ra ett par fulls tän di ga al ter na tiv för ge nom ar be tad lin je drag ning på 20 års sikt skis se ra lik nan de al ter na tiv på 40 års sikt som genom ar be ta de vi sio ner re do vi sa etap put byg gnad spla ner som ger stän di ga för bät tring ar, fram för allt i de sämst för sörj da om rå de na. 11