I november 2013 godkände styrelsen i Skåne Nordväst den strukturplan som arbetats fram under 2011-2013. Strukturplanen har sedan dess fungerat som en planeringsförutsättning och ett stöd vid övergripande planering i de nordvästskånska kommunerna. I strukturplanen ingår en infrastrukturstrategi som togs fram 2011. Strategin beskriver Skåne Nordvästs ambitioner och prioriteringar avseende infrastruktur. De viktigaste infrastrukturobjekten presenteras och vad Skåne Nordväst vill uppnå med dessa. Satsningar på infrastruktur sker kontinuerligt och infrastrukturen är därför i likhet med samhället i ständig förändring. Detta ställer krav på uppdatering och revidering av strategier och planer för infrastruktur. Trafikverket och Region Skåne gör detta vart fjärde år för den nationella och regionala transportinfrastrukturen. För att påverka framtida satsningar på infrastruktur måste även Skåne Nordväst uppdatera strategier och planer i samma takt som Trafikverket och Region Skåne. Med utgångspunkt i befintlig infrastrukturstrategi från 2011 avser infrastrukturgruppen i Skåne Nordväst ta fram en uppdaterad infrastrukturstrategi. Ett arbete som är tänkt att upprepas vart fjärde år inför återkommande nationell och regional planeringsprocess. Beroende på framsteg i respektive planperiod blir arbetet mer eller mindre omfattande. SKNV Styrelse Ledningsgrupp: Kommundirektörsgruppen Referensgrupp: Region Skåne, Skånetrafiken, Trafikverket, Länsstyrelsen, m.fl. Uppdragsansvarig: Renée Mohlkert Arbetsgrupp: Medarbetare från infrastrukturgruppen (Projektledare: Simon Randahl) Konsultstöd: process, ev. specialister, layout/produkt Workshop 1-3 Infrastrukturgruppen SKNV Ev. kommunala specialister
Skåne Nordvästs 11 kommuner Trafikverket Region Skåne Länsstyrelsen Region Halland Skånetrafiken Skåne Nordost MalmöLundregionen Syftet med att ta fram en infrastrukturstrategi är att tydligt visa vilka infrastrukturobjekt vi inom Skåne nordväst driver och därigenom påverka den nationella och regionala planeringsprocessen för perioden 2018-2029. Huvudmålet är en gemensam infrastrukturstrategi för Skåne Nordväst som underlag för Region Skånes och Trafikverkets material till infrastrukturpropositionen under 2016. Rätt satsningar i nationell och regional transportinfrastrukturplan för 2018-2029 bidrar till förbättrade och snabbare kommunikationer inom och mellan kommunerna i Skåne Nordväst. Genom detta stärks upplevelsen av Skåne Nordväst som en sammanhängande stad där hållbart resande har hög attraktivitet och konkurrenskraft. Infrastrukturstrategin är framtagen i bred samverkan genom tre workshops med representanter från samtliga kommuner inom Skåne Nordväst. Infrastrukturstrategin är presenterad för intressenter utanför Skåne Nordväst som t.ex. Region Skåne, Region Halland, Trafikverket m.fl. Åtgärder för ytterligare minst ett prioriterat objekt i Skåne Nordväst finns med i nationell eller regional transportinfrastrukturplan 2018-2029. Ytterligare minst ett prioriterat objekt i Skåne Nordväst finns med på listan över möjliga åtgärdsvalsstudier i regional transportinfrastrukturplan 2018-2029.
Utgångspunkt är befintlig infrastrukturstrategi från 2011 samt de infrastrukturobjekt som finns med i verksamhetsplanen för Skåne Nordväst 2016-2019. Därutöver kompletteras infrastrukturstrategin med områden eller objekt utifrån de workshops som genomförs inom projektet. Kortfattad men ändå innehållsrik med tilltalande, enkel och tydlig layout är målbilden för den färdiga produkten. Samverkan mellan text och bild är viktig och ytterligare given förutsättning är en eller flera informativa kartor. Format, layout och paketering av produkten tas fram i samarbete med en konsult för bästa möjliga resultat. Slutprodukten presenteras för styrelsen i Skåne Nordväst samt för berörda tjänstemän inom respektive kommun vid olika tillfällen. Därefter presenteras slutprodukten för övriga intressenter vid lämpligt tillfälle. För planerad leverans, se senast uppdaterad tidsplan. En projektledare och arbetsgrupp med deltagare från Skåne Nordvästs infrastrukturgrupp driver arbetet med infrastrukturstrategin. Alla kommuner är välkomna att aktivt delta eller som adjungerade. En upphandlad extern moderator kompletterar arbetsgruppen och driver de 2-3 workshops som genomförs i projektet. Infrastrukturstrategin presenteras som en innehållsrik men ändå enkel och kommunikativ produkt. Extern konsult upphandlas för layout och paketering av produkten. Kontinuerlig avstämning och redovisning av pågående arbete sker vid ordinarie möten i infrastrukturgruppen inom Skåne Nordväst under hösten. För detaljer se senaste uppdaterade tidsplan. Sommar 2015 September 2015 Arbetsgrupp inleder arbetet, projektplan tas fram. Underlag för upphandling - moderator upphandlas. Arbetsgruppen och moderatorn inleder samarbetet. Workshop 1 30 september.
Antagen projektplan (17-18 sep). Ev. underlag för upphandling av produktframställning. Oktober 2015 November 2015 December 2015 Ev. konsult för produktframställning upphandlas. Workshop 2 20 november. Produktion text och kartor till slutprodukt. Januari 2016 Workshop 3 Produktion text och kartor till slutprodukt. Layout och produktframställning. Februari 2016 Mars 2016 Koncept, granskning och revidering. Färdig slutprodukt. År 2015 År 2016 Totalt 100 000 kr 100 000-150 000 kr 200 000-250 000 kr. Projektledare 2015: ca 90 timmar 2016: ca 30 timmar Deltagare i arbetsgruppen 2015: ca 60 timmar 2016: ca 10 timmar Deltagare workshop och avstämning 2015: ca 20 timmar 2016: 0 timmar Utvärdering och uppföljning görs dels mot uppställt huvudmål och delmål inom projektet, dels mot verksamhetsplan för Skåne Nordväst. Eventuellt tas en handlingsplan fram som komplement till infrastrukturstrategin för tydligare uppföljning av de strategier och aktiviteter som krävs för att projektmålen ska uppfyllas.
Tidsplan Infrastrukturstrategi SKNV 2015-07-22 Aktivitet/Produktion Projektplan Tidsplan Inriktning workshop Material inför workshop Sammanställning workshop Text strategi Kartor/bilder strategi Paketering och layout Koncept produkt Revidering Färdig slutprodukt Ev. tryck och distribution 2015 2016 juni juli augusti september oktober november december januari februari mars 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 Arbetsgruppsmöten A1 - A12 A1 A2 A3 A4 A5 A6 A7 A8 A9 A10 A11 A12 A13 Workshops W1, W2, W3 W1 30 sep 9-16 W2 20 nov 8.30-10.30 W3 14 jan 9-16 Avstämningsmöten Infra. gr. SKNV X X Styrgrupp Kommundir. gr. (X) X Styrelsen SKNV (X) X Upphandling FFU moderator FFU produkt Anbudstid Utvärdering Avtal 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 juni juli augusti september oktober november december januari februari mars 2015 2016
Flygplatsens betydelse för Familjen Helsingborg Arbetsgruppens förslag till beslut om SKNV samarbete med Ängelholm-Helsingborg Airport ur perspektiven näringslivsutveckling och tillgänglighet Regionen och dess näringslivs tillväxt är beroende av god tillgänglighet i allmänhet, och enkla snabba inrikes förbindelser med tåg och flyg i synnerhet. I regionen finns en större andel huvudkontor, här finns också en större andel utlandsägda företag än i övriga Skåne. För dessa företag är tillgängligheten avgörande för fortsatt verksamheten. En regional flygplats med ökad verksamhet och goda förbindelser framför allt till Stockholm, är av stor betydelse för regionens fortsatta utveckling. Med hänsyn till värdet av flygplatsen för de Nordvästskånska kommunerna och de begränsningar som finns vad gäller investeringar i privat verksamhet redovisar vi följande förslag till beslut om ett löpande samarbete med Ängelholm-Helsingborg Airport. Förslag till beslut bygger på WSP rapport Flygplatsens betydelse för Familjen Helsingborg 150616 Utgångspunkten i samarbetet med Ängelholm-Helsingborg Airport är näringslivets behov och tillgänglighet till och från regionen. Förslag till beslut att Familjen Helsingborg inom ramen för insatsområdet Näringslivs- och destinationsutveckling tar initiativ till att i samarbetet med Ängelholm-Helsingborg Airport arrangera ett näringslivsseminarium med fokus på en framtidsorienterad dialog om näringslivets behov av tillgänglighet och flygplatsens betydelse. Seminariet kan adderas till befintliga forum såsom t.ex. Företagardagarna i Ängelholm, Entreprenörsveckan i Båstad och HbgTalks Helsingborg. Resultatet av dessa diskussioner ska ligga till grund för gemensamma insatser från näringslivet, Ängelholm-Helsingborg Airport och medlemskommunerna i Familjen Helsingborg. Insatserna ska bidra till näringslivsutveckling och att långsiktigt säkra och utveckla tillgängligheten till regionen. att Familjen Helsingborg i regionala och nationella sammanhang värnar och lyfter Ängelholm- Helsingborg Airports betydelse för den regionala utvecklingen. Familjen Helsingborg ska bidra med kunskap och stöd till flygplatsledningen i myndighetsfrågor av betydelse för flygplatsens långsiktiga utveckling. att Familjen Helsingborg inom ramen för insatsområdet Infrastruktur tar initiativ till löpande dialog om regionala infrastrukturfrågor av betydelse för flygplatsens långsiktiga utveckling. att Familjen Helsingborg inom ramen för insatsområdet Näringslivs- och destinationsutveckling och gällande plan tar initiativ till att etablera ett arbetssätt för gemensamma marknadsföringsaktiviteter i syfte att öka attraktionskraften för destinationen och näringslivet. Insatserna fokuseras på evenemang, besöks- och upplevelsenäringen. Dessa insatser görs gemensamt av näringslivet, Ängelholm-Helsingborg Airport och medlemskommunerna i Familjen Helsingborg.
Flygplatsens betydelse för Familjen Helsingborg 2015-08-13
Sammanfattning Familjen Helsingborg har fortfarande en stor grad av specialisering inom tillverkningsindustrin jämfört med både riket och övriga Skåne men dessa branscher är kraftigt minskande. Detta beror till stor del på att Familjen Helsingborg genomgår en hög grad av tjänstefiering men att denna utveckling inte har kommit lika långt som i många andra regioner. En ökad flygverksamhet har framför allt positiv inverkan på utvecklingen av tjänsteföretag medan effekten för tillverkningsföretag är mindre entydig. Branscher som kultur, hotell och restaurang samt handel är snabbt växande. En ökning av lufttrafik har positiva effekter på förutsättningarna för dessa branscher. Andra branscher som är kraftigt växande är konsultverksamhet, huvudkontorsverksamhet, kontorstjänster, arbetsförmedling och datorprogrammering. Dessa branscher är inte traditionella branscher för Familjen Helsingborg men branscher i snabb tillväxt. För att dessa kontaktintensiva tjänstebranscher skall fortsätta växa krävs god tillgänglighet i allmänhet, och enkla snabba inrikes förbindelser samt goda förbindelser till Kastrup i synnerhet. Med anledning av ovanstående har tillgänglighetens betydelse för tillväxten modellberäknats. För kommunerna inom Familjen Helsingborg innebär det att vid en nedläggning av flygplatsen skulle tillgängligheten minska med 50% och man skulle, allt annat lika, bli av med 6200 arbetstillfällen i 2400 företag med en minskad lönesumma på 2 miljarder kr som följd. Om flygtrafiken istället utökas med 2 avgångar på vardagar ökar tillgängligheten till kommunerna med 8% vilket enligt beräkningarna ger 960 nya arbetstillfällen i 380 nya företag med en lönesumma på 340 Mkr. Flygplatsen är idag privatägd och detta innebär att kommunerna inte har möjlighet att investera i verksamheten utan är helt beroende av det privata företagets intresse och möjlighet att utveckla och investera i verksamheten. I styrelsen ingår dock representanter från Skåne Nordväst. Med hänsyn till värdet av flygplatsen för de Nordvästskånska kommunerna och de begränsningar som finns vad gäller investeringar i privat verksamhet redovisar vi följande rekommendationer.
Rekommendationer Med hänsyn till Ängelholm-Helsingborg Airports betydelse för näringslivet i nordvästra Skåne och dess fortsatta utveckling bör ett tätare samarbete mellan privata och offentliga aktörer utvecklas och en plan för det gemensamma arbetet diskuteras i styrelsen. Genom de kontakter som Familjen Helsingborg har med företagen i regionen kan deras behov utgöra grund för en framtidsorienterad utvecklingsdialog där flygplatsens betydelse, roll och behov diskuteras. Kommunerna bör också initiera ett närmare samarbete med flygplatsen vad gäller planfrågor och andra frågor som gäller infrastruktur såsom järnvägar och tillfartsvägar. Skåne Nordväst kan här via sin representation i styrelsen vara ett stöd för flygplatsledningen. En gemensam plattform för information där man marknadsför varandra är att rekommendera för utvecklingen av turism och företag. En plan kan tas fram där gemensamma marknadsaktiviteter planeras och där samma information kommuniceras.
Bakgrund Ängelholm-Helsingborg Airport övertogs av PEAB 2011 i samband med att Swedavia avvecklade flera av sina regionala flygplatser. De kringliggande kommunerna hade då förklarat att de inte hade något intresse att vara delägare. Men kommunsamarbetet Skåne Nordväst är representerat i styrelsen. Utvecklingen av antalet passagerare för Ängelholm-Helsingborg Airport har varit god och haft en genomgående positiv trend sedan slutet på 90-talet Skåne och Halland är två av de regioner som haft den bästa befolkningsutvecklingen i Sverige under minst 4 decennier. Med sitt läge i den funktionella skärningspunkten mellan dessa två län har Ängelholm-Helsingborg Airport ett strategiskt läge i en attraktiv del av regionen. Vad gäller utbildning ligger också Skåne, med flera universitets- och högskoleorter, bra till. En relativt välutbildad befolkning alltså. Detta är dels en effekt av att regionen själv utbildar sin befolkning men också därför att välutbildade personer söker sig till storstadsregionerna. Här finns de mest specialiserade företagen och därmed den typ av jobb som de högst utbildade söker. Men inom familjen Helsingborg råder stora skillnader mellan olika kommuner och flygplatsen kan här vara till hjälp för att utveckla regionen och minska skillnaderna.
Dagens situation Skåne Nordväst har ett stadigt växande befolkningsunderlag som kommer att vara i allt större behov av ökad tillgänglighet. Regionen är också växande sett till BRPutveckling vilket leder till växande marknader och regionförstoring. Familjen Helsingborg har fortfarande en stor grad av specialisering inom tillverkningsindustrin jämfört med både riket och övriga Skåne men dessa branscher är kraftigt minskande. Detta beror till stor del på att Familjen Helsingborg genomgår en hög grad av tjänstefiering men att denna utveckling inte har kommit lika långt jämfört med andra regioner. Detta är en naturlig utveckling sett till utvecklingen av globala värdekedjor och en allt större outsourcing av tillverkning till låglöneländer. De branscher som istället växer kraftigast är kompetensintensiva tjänstebranscher. En ökad flygverksamhet har en positiv inverkan på utvecklingen av tjänsteföretag och en mera negativ inverkan på tillverkningsföretag. Branscher som kultur, hotell och restaurang samt handel är snabbt växande. En ökning av lufttrafik har positiva sysselsättningseffekter på dessa branscher. Andra branscher som är kraftigt växande är konsultverksamhet, huvudkontorsverksamhet, kontorstjänster, arbetsförmedling och datorprogrammering. Dessa branscher är inte traditionella branscher för Familjen Helsingborg men branscher på snabb tillväxt. Branscher som har goda förutsättningar att utvecklas i regionen och som också växer är transport och magasinering, jordbruk, byggverksamhet, och fastighetsverksamhet. De traditionella industrierna inom kemikalier, mineraliska produkter, läkemedel, livsmedel, gummitextil och grafisk produkter är de branscher som haft sämst utveckling de senaste åren. Inom dessa områden är till exempel livsmedel en relativt stor bransch. Branscher som minskar mest är olika tillverkningsindustrier inom datorer, trä och papper samt vård, post och reklam. Även förlagsverksamheten minskar.
Utbildningsfördelning Vad som också kan vara intressant att titta på är fördelningen av utbildningsnivåer då kunskapsintensiva tjänsteverksamheter generellt har större efterfrågan på tillgänglighet (i detta fall tillgång till flygplatser såväl som inomregionala kopplingar) jämfört med tillverkningsindustri. I Familjen Helsingborg är andelen personer med eftergymnasial utbildningsnivå lägre än i resterande Skåne och riket samt i nivå med Hallands län. Andelen med gymnasial utbildningsnivå är istället högre än i riket och resterande Skåne samt i nivå med Halland. Andelen med endast förgymnasial utbildningsnivå är också något högre än alla jämförelsegrupper. Andelen med eftergymnasial utbildningsnivå är dock växande och har ökat med 20 procent sedan 2008. Dessa andelar kommer också att fortsätta växa sett till de kraftigt ökande andelarna av förvärvsarbetande inom kompetensintensiva tjänstesektorer. Detta samtidigt som andelen förvärvsarbetande inom icke-kompetensintensiva tillverkningsindustrier minskar kraftigt. Dessutom har Familjen Helsingborg goda kommunikationer till Lund och andra närliggande högskolor/universitet. 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% Utbildningsfördelning 2014 Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial 0% Familjen Helsingborg Resterande Skåne Hallands län Riket
Andelen anställda inom utlandsägda företag Andelen anställda på arbetsställen som tillhör utlandsägda företag är hög i Familjen Helsingborg, högre än i resterande Skånes län och Hallands län. Detta är intressant då dessa företag ofta är beroende av internationella kontakter och hög tillgänglighet. Vad som dock framgår är att många av dessa arbetsställen tillhör tillverkningsindustrin, en branschgrupp som är på nedåtgående sett till utvecklingen av andelen förvärvsarbetande de senaste åren. Oavsett detta är tillgänglighet en viktigt förutsättning för att locka till sig utländska direktinvesteringar. Flygplatsers lokalisering kan vara avgörande för import- och exportföretag när de bestämmer sig för var de skall lägga sin verksamhet. Här är tillgången till snabba och enkla förbindelser till Stockholm samt direktförbindelse till Kastrup en viktig kombination. 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% Andelen anställda på arbetsställen i utlandsägda företag av totalt antal förvärvsarbetande dagbefolkning, 2013 2% 0% Familjen Helsingborg Resterande Skåne Hallands län
Tillgänglighetens betydelse för tillväxten För att undersöka tillgänglighetens betydelse för tillväxten har 2 alternativa scenarier tagits fram. Flygtrafiken på Ängelholm-Helsingborg Airport försvinner Dagens flygtrafik utökas med 2 avgångar dagligen på vardagar Resultatet redovisas på följande sidor. För Familjen Helsingborg innebär det i korthet att vid ett jämnviktläge efter 38 år skulle en nedläggning av flygplatsen innebära att tillgängligheten minskat med ca 50%, och ca 6200 arbetstillfällen i ca 2400 företag försvunnit med en minskad lönesumma på ca 2 miljarder kr. Detta endast av att flygplatsen försvinner och ingen övrig ökning av tillgängligheten sker. Om flygtrafiken istället utökas med 2 avgångar ökar tillgängligheten till familjen Helsingborg med 8% och effekten av detta efter 38 år ger 960 nya arbetstillfällen i 380 nya företag med en ökad lönesumma på 340 Mkr
Flygplatsens betydelse för tillgängligheten 0% Effekt på flygtillgänglighet i % för Ängelholm Helsingborg Airport alt nedlagd -10% -20% -30% -24% -22% -40% -50% -60% -70% -64% -59% -56% -55% -50% -44% -44% -40% -80% -76%
Flygplatsens betydelse för sysselsättningen Perstorp Svalöv Örkelljunga Långsiktiga tillväxteffekter för Ängelholm Helsingborg Airport alt nedlagd Antal företag Lönesumma [Mkr] Sysselsättning Klippan Bjuv Åstorp Landskrona Båstad Höganäs Ängelholm Helsingborg -3 000-2 500-2 000-1 500-1 000-500 0
Flygplatsens betydelse för tillgängligheten 14% Effekt på flygtillgänglighet i % för Ängelholm Helsingborg Airport alt +2 avg 12% 12% 10% 8% 6% 10% 9% 9% 9% 8% 7% 7% 6% 4% 2% 0% 4% 3%
Flygplatsens betydelse för sysselsättningen Perstorp Bjuv Örkelljunga Långsiktiga tillväxteffekter för Ängelholm Helsingborg Airport alt +2 avg Antal företag Lönesumma [Mkr] Sysselsättning Svalöv Landskrona Åstorp Klippan Höganäs Båstad Ängelholm Helsingborg 0 50 100 150 200 250 300 350
Slutsatser Kommunerna inom Skåne Nordväst genomgår en strukturomvandling från beroende av tillverkningsindustri till mer kunskapsintensiva tjänsteföretag. För dessa företag är tillgänglighet till flyg en förutsättning för fortsatt utveckling. Analysen visar att tillgängligheten till flyg har en mycket stor betydelse för utvecklingen av företagandet och antalet arbetstillfällen i regionen. Inom området finns en större andel huvudkontor som för att inte omlokalisera sin verksamhet både är beroende av snabb och enkel inrikestrafik som närheten till den internationella flygtrafiken på Kastrup. Inom Familjen Helsingborg finns också en större andel utlandsägda företag än i övriga Skåne. Dessa företag är liksom huvudkontoren beroende av såväl goda inrikes förbindelser som utrikesförbindelser. Här är närheten till Kastrup också en fördel. En annan växande sektor är turismen som skapar utveckling inte bara inom hotell- och restaurang utan även in handel och annan besöksnäring. Turismen har stora potentialer att växa och detta gäller såväl den inhemska som en utländska turismen. Viktigt för den fortsatta utvecklingen är tillgången på välutbildad personal. De nordvästskånska kommunerna har här en lägre andel av personer med eftergymnasial utbildning än resten av Skåne och övriga landet. Denna andel är dock starkt växande och sammanhänger med den förändrade företagssammansättningen med fler kunskapsföretag. Andelen med förgymnasial och gymnasial utbildning är högre än i övriga Skåne och riket. Detta måste på sikt förändras för att en fortsatt positiv utveckling skall ske. Flygplatsen är idag privatägd och detta innebär att kommunerna inte har möjlighet att investera i flygverksamheten utan är helt beroende av det privata företagets intresse att utveckla och investera i verksamheten. I styrelsen ingår dock representant från Skåne Nordväst. Ett närmare samarbete mellan flygplatsen och kommunerna är viktig för att utveckla verksamheten och underlätta för fortsatt drift av flygplatsen.
Rekommendationer Med hänsyn till Ängelholm-Helsingborg Airports betydelse för näringslivet i nordvästra Skåne och dess fortsatta utveckling bör ett tätare samarbete mellan privata och offentliga aktörer utvecklas och en plan för det gemensamma arbetet diskuteras i styrelsen. Genom de kontakter som Familjen Helsingborg har med företagen i regionen kan deras behov utgöra grund för en framtidsorienterad utvecklingsdialog där flygplatsens betydelse, roll och behov diskuteras. Kommunerna bör också initiera ett närmare samarbete med flygplatsen vad gäller planfrågor och andra frågor som gäller infrastruktur såsom järnvägar och tillfartsvägar. Skåne Nordväst kan här via sin representation i styrelsen vara ett stöd för flygplatsledningen. En gemensam plattform för information där man marknadsför varandra är att rekommendera för utvecklingen av turism och företag. En plan kan tas fram där gemensamma marknadsaktiviteter planeras och där samma information kommuniceras.
KOLLEKTIVTRAFIKGRUPP SkåneNordväst Bjuv, Båstad, Helsingborg, Höganäs, Klippan, Landskrona, Svalöv, Åstorp, Ängelholm och Örkelljunga i samverkan med Region Skåne för utveckling av kollektivtrafiken inom Skåne Nordväst SAMMANTRÄDE 2015-06-01 Kollektivtrafikgrupp Skåne Nordväst, tjänstemän kallas härmed till sammanträde måndagen den 1 juni 2015 kl. 14.00-16.00 rum 398, stadsbyggnadshuset, Järnvägsgatan 22, Helsingborg Kallade: Andreas Jansson Björn Svensson Camilla Lundgren Dick Johansson Erik Bredmar Fredrik Eek Jarl Gustavsson Karolina Hansen Didrik Weber Kenth Svensson Lena Åström Malin Bergman Victoria Johansson Båstad Svalöv Klippan Helsingborg Höganäs Landskrona Bjuv Perstorp Örkelljunga Örkelljunga Ängelholm Åstorp Helsingborg Dick Johansson öppnar mötet och hälsar alla välkomna Presentationsrunda Gemensamt skolskjutsregelverk Leif Bengtsson skolskjutsplanerare i Helsingborgs stad beskriver arbetet med att ta fram ett gemensamt förslag till skolskjutsregelverk inom Skåne Nordväst. Tre möten på kort tid, det har varit svårt för tjänstemännen att enas om ett gemensamt förslag då de bedömer att situationen och förutsättningarna ser så olika ut i de 11 kommunerna. Frågor man diskuterat och inte kan enas om är; F-klassares rätt till skolskjuts, avståndsgränser, väntetider, restider, växelvis boende, skolskjuts vid val av annan skola, avgift vid borttappat busskort, gymnasieelevers resor. Det finns nu en gemensam stomme som kommer att presenteras för styrelsen i augusti. Det var redan 2012 som kommunerna fick i uppdrag att arbeta för ett gemensamt regelverk där allmän kollektivtrafik är första alternativet för grundskolelevens resor. Skånetrafiken ser inte skolelever som resenärer vilket försvårar arbetet, linjer dras in och möjligheten för kollektivt resande vid sidan om de starka stråken är näst intill obefintlig. Det gäller att släppa kommungränserna, det fungerar i tågtrafiken. Under hösten bör vi bjuda in tjänstemän från Skånetrafiken för att diskutera frågan vidare.
Regional superbuss Regionalsuperbuss Didrik Weber, Örkelljunga redogör för hur linje 10 från och med augusti skall trafikera som Regionalsuperbuss. Hur hållplatserna och körvägen skall vara utformad framöver är ännu inte bestämt. Resenärernas av- och påstigande skall snabbas upp liksom körvägen. Skånetrafiken skall utreda detta och möjliga förändringar sker ev. i decembertidtabellen. Erik Bredmar, Höganäs eventuellt aktuellt med regionalsuperbuss Höganäs-Helsingborg vid nästa fordonsupphandling 2022. Verksamhetsplan Jan-Inge Hansson har bett oss att fylla i 3 st. mätetal utifrån framtagna strategier, se bilaga. Förbättrad kollektivtrafik i och mellan kommunerna. Finns ett mätetal; antal resande i Skåne Nordväst som åker kollektivtrafik ska öka. Bra dialog med Region Skånes kollektivtrafiknämnd, fångar in de frågor som vi har angående det Regionala trafikförsörjningsprogrammet, uppföljning och utvärdering av Avtal om ansvar för lokal och regional kollektivtrafik i Skåne, Färdtjänstavtalet mm. Hur skall vi få igång regionens intresse kring busstrafik runt stationer, andra noder, ordentligt kombinera olika sorters trafik genom gemensamma upphandlingar mm. Föreslaget mätetal; minst 2 politiska möten per år för att diskutera övregripande kollektivtrafikfrågor. Aktiv aktör i marknadsföring av befintlig kollektivtrafik, är det kommunens roll att marknadsföra kollektivtrafiken? Vi kan genom regelverksförändringar arbeta för att integrera olika sorters trafik, vilket borde resultera i att antal resande i Skåne Nordväst som åker kollektivtrafik ska öka. Gruppen enas i att det känns svårt att ta fram mätetal utifrån redan framtagna strategier. Övrigt Nästa möte 21/9 kl. 14.00-16.00 Victoria Johansson
Rätten till skolskjuts regleras genom 10 kap. 32-33 skollagen för grundskolan och 11 kap. 31-32 skollagen för grundsärskolan. Med stöd av dessa paragrafer tar respektive kommun fram ett regelverk som styr hur skolresorna ska utformas i respektive kommun. Skolskjuts och allmän kollektivtrafik har under många år trafikerat parallellt på landsbygden. För att framöver skapa underlag till kollektivtrafik utanför de starka stråken är samverkan mellan de olika trafikslagen nödvändig. För att väcka frågan och om möjligt få till en förändring har Styrelsen inom Skåne Nordväst gett kollektivtrafikgrupp Skåne Nordväst i uppdrag att titta över vilka gemensamma grundbultar som behövs i våra respektive kommuners skolskjutsregelverk. Mer enhetliga regelverk, där kollektivtrafik ses som en naturlig del av skolskjutsen underlättar samarbetet mellan kommunerna och i sin tur mellan kommunerna och Skånetrafiken. Flera av representanterna i Kollektivtrafikgrupp Skåne Nordväst har ingen erfarenhet av skolskjuts. Därför utsågs en särskild arbetsgrupp som under senvåren 2015 har träffats vid tre tillfällen för att se över möjligheterna till ett gemensamt regelverk i Skånenordväst. Till sin hjälp har de haft Helsingborgs stads stadsjurist Magdalena Kocan som tagit fram en stomme till ett gemensamt regelverk, se bilaga. Det har varit svårt för gruppen att förhandla fram ett gemensamt förslag. Som exempel, Helsingborgs stads regelverk där alla barn får möjlighet att åka kollektivt oavsett vilken skola de väljer i kommunen eller grannkommunerna en ganska stor avvikelse från många kommuners regelverk. Att föreslå att den avvikelsen tas bort är utan tvekan en politisk fråga som hör tätt samman med det fria skolvalet. Då regelverken och förutsättningarna ser så olika ut i de 11 kommunerna har det varit svårt för arbetsgruppen att enas om ett gemensamt förslag. De frågor som det inte råder enighet kring är:
Rätten till skolskjuts om man väljer annan skola inom eller utanför den egna kommunen. Vilket avstånd skall krävas mellan hemmet och skolan för att ett barn skall ha rätt till skolskjuts. Hur långt skall ett barn som längst behöva gå till hållplatsen. Väntetider mellan att skolbussen anländer till skolan/skolstart samt när skolan slutar för dagen/bussen avgår. Vad skall gälla vid växelvis boende, skall barnet få hjälp med resan till den andra föräldern inom kommunen och/eller till grannkommunerna. Skall kommunen ta ut en avgift vid borttappat busskort. Gymnasieelever, elevresor väldigt olika hur detta hanteras i kommunerna. Skall förskoleelever ha rätt till skolskjuts, finns ingen skyldighet för kommunen att anordna detta enligt skollagen. Kollektivtrafikgrupp Skånenordväst ser det nu som viktigt att det gemensamma uppdraget förtydligas. Att respektive kommun diskuterar frågan internt och tar fram en analys av vad ett förändrat regelverk kan innebära för kommunens grundskolelever. Styrelsen bör också tillse att de som sitter med i arbetsgruppen har mandat att företräda sin kommun. I dagsläget kan arbetsgruppen endast redovisa likheter och avvikelser samt addera till de extra förmåner som finns. Kollektivtrafikgruppen Skåne Nordväst föreslår att man inom kommundirektörsgruppen diskuterar frågan och förtydligar uppdraget.
Måluppföljning för Sopsamarbetet Skåne Nordväst 2015-08-25 Sedan 2009 har de 11 kommunerna i Nordvästra Skåne samarbetat under namnet Sopsamarbete Skåne Nordväst. Målen som redovisas nedan är de strategiska målen från Sopsamarbetet Skåne Nordväst genom projektet Skitlite 2020. Dessa mål togs i Skåne Nordväst samt av alla kommunernas fullmäktige under 2011/2012. Målen skall uppfyllas till år 2020. Förebyggande av avfall, den totala avfallsmängden 1 hushållsavfall ska minskas från 500 till 320 kg per person och år. Materialåtervinning, mängden restavfall ska halveras från 200 till 100 kg per person och år. Avgifta kretsloppen, mängden farligt avfall inklusive el- och elektronikavfall i restavfallet ska halveras från 3 kg/hushåll och år till 1,5 kg/hushåll och år. God arbetsmiljö och hygien, antalet arbetsskador skall halveras. God service, halvera antalet kundklagomål. Kostnadseffektivisering, nettokostnaden ska halveras. Kommunerna uppdrog våren 2012 åt regionens avfallsbolag LSR AB, NSR AB och NÅRAB att till årsskiftet 2013/2014 ta fram förslag till handlingsplan med åtgärder som leder till uppfyllelse av målbilden. I början av 2014 redovisades arbetet med handlingsplan. I det arbetet kom också fram att avfallsverksamheten inte var mest lämpad att driva projekt som rör konkret avfallsförebyggande. Att förebygga avfall är ju inte primärt en avfallsfråga. Vidare finns det en hel del som talar för att den kommunala avfallshuvudmannen inte får avsätta medel för åtgärder som inte strikt kan rymmas inom den kommunala renhållningsskyldigheten. Därför delades ansvaret för förebyggande av avfallet upp mellan avfallsbolagen och kommunerna där avfallsbolagen arbetar med frågan utifrån det som kan finansieras inom renhållningstaxan och kommunerna med den rena beteendefrågan som inte kan finansieras med renhållningstaxan. För att finansiera arbetet med beteende frågan har under 2014 och 2015 arbetats med en ansökan ur EU fonden Horizon 2020. Denna avslogs tyvärr under sommaren 2015 vilket gör att vi nu är utan extern finansiering av beteendeförändringsprojektet. 1 Den totala mängden avfall är det som kommer från fastighetsnära insamling, återvinningscentraler och återvinningsstationer. I den totala mängden räknas ej trädgårdsavfall med.
2015-08-25 Det här har hänt under 2014 Nedan redovisas några av de större sakerna kommunerna resp. avfallsbolagen som gjort under 2014 under temat förebyggande av avfall. Förebyggande av avfall Kommunerna Ansökan för Horizon 2020 togs fram. En inspirationsfilm om avfallsminimering och återanvändning har spelats in i ett samarbete mellan NSR, Miljöförvaltningen och skol- och fritidsförvaltningen som spridits på Helsingborgs stads miljöblogg. Återbruket i Helsingborgs stad startade upp i april 2014, en intern förmedlingstjänst för begagnade möbler. Avfallsbolagen Projektet Skitlite 2020 tog hem priset Årets Förebyggare på Återvinningsgalan i Stockholm (27 november) Uppföljning av pilotstudie inom Skitlite 2020 Innovationsupphandling SAMSA där lösning söktes på hur vi kan ta oss högre upp på avfallstrappan. vinnare av tävlingen är Atkins. Atkins bidrag handlar om att skapa en digital plattform med tydligt grannskapsfokus där främst privatpersoner ska kunna låna, hyra, ge, eller byta olika produkter av varandra. Kampanj Länge leve prylen i samband med Europa minskar avfallet med stort genomslag i media bla i Expressen. Utvecklat samarbete med föreningen Malvan, bland annat hjälper utsatta i Landskrona med mat och kläder. Insamling av kläder på åvc i Landskrona. Deltagit i nätverket förebyggande av avfall hos HUT Skåne (Hållbar Utveckling Skåne) Deltagit på Avfall Sveriges nätverksträff för förebyggande (25 september) Deltagit i styrgruppen för avfallsförebyggande Avfall Sverige. Deltagit på det första seminariet i forskningsprojektet Från avfallshantering till avfallsbyggande (Lunds universitet och Göteborgs universitet (13 november) Utredning kring hantering av grovavfall för att öka återanvändande. I foldern Nårabs Lilla Gröna gav vi tips på hur man kan banta soppåsen under julen. I Kretsloppet fanns ett test Vad gör du för att förebygga uppkomsten av avfall 2
2015-08-25 Hur ligger vi till? Tabell 1. Beskrivning av mål samt en sammanfattande status för 2010, 2013 och 2014. Den procentuella förändringen som anges inom parentes för 2014 avser förändringen från 2010. Röd målet uppnås ej om inte åtgärder vidtas, Gul målet riskerar att inte uppnås, Grön målet uppnås eller är på god väg att uppnås. Målområde Målformulering Mål 2020 Förebyggande av avfall Materialåtervinning Avgifta kretsloppen God arbetsmiljö och hygien Den totala avfallsmängden 2 hushållsavfall ska minskas från 500 till 320 kg per person och år. Mängden restavfall ska halveras från 200 till 100 kg per person och år. Mängden farligt avfall inklusive el- och elektronikavfall i restavfallet ska halveras från 3 kg till 1,5 kg per hushåll och år Antalet arbetsskador ska halveras. 320 kg per person och år 100 kg per person och år 1,5 kg per hushåll och år Data saknas 2010 2013 2014 519 kg per person och år 536 kg per person och år 528 kg per person och år (+1,7%) 196 177 177 (-9,7%) Minsta värdet 0 och högsta 4,16 kg per hushåll och år Data saknas Minsta värdet 0,52 och högsta 2,08 kg per hushåll och år 21 tillbud 36 olyckor Minsta värdet 0,52 och högsta 5,08 kg per hushåll och år (10 kommuner låg under 2,08) 33 tillbud 19 olyckor God service Kostnadseffektivisering Antalet kundklagomål ska halveras. Nettokostnaden ska halveras. Data saknas Data saknas Kundnöjdindex Lägsta värdet 3,5 och högsta 4,1 Kundnöjdindex Lägsta värdet 3,3 och högsta 4,1 Kundnöjdindex Lägsta värdet 4,0 och högsta 4,4 1019 kr/inv 897 kr/inv 875 kr/inv (-14,1%) 2 Den totala mängden avfall är det som kommer från fastighetsnära insamling, återvinningscentraler och återvinningsstationer. I den totala mängden räknas ej trädgårdsavfall med. 3
2015-08-25 Når vi de regionala målen? I tabell 1 kan vi se att inget mål är idag uppnått, efter 4 år av 10 år, men många går åt rätt håll, nettokostnaden har minskat med 14,1%, restavfallsmängderna har minskat med 9,7 %, NKI index visar på en ökad nöjd kund i regionen och när det gäller farligt avfall kvar i restavfallet har någon kommun redan nått målet. Det mål som blir tuffast att nå är på de sex år som är kvar är målet om avfallsminimering. De totala avfallsmängderna har ökat med 9 kg/inv sedan 2010. När det gäller avfallsminimeringen som handlar om en beteendeförändring hos befolkningen finns där ett delat ansvar mellan Skåne Nordväst och avfallsbolagen. Avfallsbolagen arbetar med förebyggande som går inom ramen för den ordinarie verksamheten, aktuell lagstiftning och god ekonomisk hushållning. Skåne Nordväst arbetar med avfallsminimering som ett regionalt utvecklingsarbete där man söker samverkanspartners och externfinansiering för detta arbete. För att nå de regionala målen måste vi arbeta på ett nytt sätt. Utifrån beteendestudier har sex strategier tagits fram med vilka vi ska nå ovan mål. 1. Insatser ska anpassas för olika målgrupper 2. Öka kunskapen 3. Ständigt ledande inom debatten 4. Tillhandahålla hållbara lösningar 5. Bra val ska löna sig 6. Samverka med olika aktörer Målen är möjliga att nå men inte med de handlingsplaner som finns idag. Ska målet med avfallsförebyggande nås krävs mer insatser både på beteendeförändring och på återbruksverksamhet. Det är av yttersta vikt att de Avfallsplaner som antas i kommunerna visar på vilket sätt det är möjligt att nå målen, tydligt ansvar samt att dessa handlingsplaner genomförs Fullständig rapport finns att ladda ner på projektets hemsida: www.skitlite2020.se 4
Skitlite 2020 1. Bra övergripande resultat 2. Bra samverkan mellan avfallsbolagen 3. Utmaning i fråga om det lokala arbetet med avfallsminimering 4. Utmaning i fråga om extern finansiering Kort om läget
Skitlite 2020 Ansökan Horizon 2020 Förslag till fortsatt arbete Kommunernas ansvar för regionens avfallsmål
Skitlite 2020 Ansökan Horizon 2020 Konsortium med SKNV (kommuner och renhållningsbolag), Reykjaviks kommun (SORPA), Helsingörs kommun, Gdansk Stad/Gdansk Universitet, IKEA, SBHUB, Lunds kommun, Malmö Stad, Lunds Universitet Omfattande material från projektet och projektpartners Avslag pga. för låg innovationsgrad Förslag till fortsatt arbete Kommunernas ansvar för regionens avfallsmål
Skitlite 2020 Ansökan Horizon 2020 Konsortium med SKNV (kommuner och renhållningsbolag), Reykjaviks kommun (SORPA), Helsingörs kommun, Gdansk Stad/Gdansk Universitet, IKEA, SBHUB, Lunds kommun, Malmö Stad, Lunds Universitet Omfattande material från projektet och projektpartners Avslag pga. för låg innovationsgrad Förslag till fortsatt arbete Dela upp materialet och ansök till olika EUfonder för genomförandeprojekt Uppskattad kostnad: ca 215 000 kr, varav 90 000 kr finns kvar i tidigare budget Kommunernas ansvar för regionens avfallsmål
Skitlite 2020 Ansökan Horizon 2020 Konsortium med SKNV (kommuner och renhållningsbolag), Reykjaviks kommun (SORPA), Helsingörs kommun, Gdansk Stad/Gdansk Universitet, IKEA, SBHUB, Lunds kommun, Malmö Stad, Lunds Universitet Omfattande material från projektet och projektpartners Avslag pga. för låg innovationsgrad Förslag till fortsatt arbete Dela upp materialet och ansök till olika EUfonder för genomförandeprojekt Uppskattad kostnad: ca 215 000 kr, varav 90 000 kr finns kvar i tidigare budget Kommunernas ansvar för regionens avfallsmål Försök görs på NSR att arbeta in detta i avfallsplanen för HBG Förslag: Ansvaret hanteras med externfinansierade projekt samt eget arbete med stöd av renhållningsbolagen och som definieras i respektive kommuns avfallsplan
Skitlite 2020 Förslag: 1. Använda befintligt material/konsortium för att söka EUfinansiering för olika genomförandeprojekt under 2015-16 2. Arbeta in kommunernas avfallsminimeringsarbeten i avfallsplanerna, med stöd av renhållningsbolagen. 3. Externfinansierade genomförandeprojekt samverkar med det lokala arbetet för att nå regionens avfallsmål
Uppföljning av Skitlite målen i Sopsamarbete Skåne Nordväst 2010-2014 Cecilia Holmblad, NSR Karolina Karlsson, LSR Sandra Persson, Nårab 2015-05-
Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 2 Strategiska mål... 2 2.1 Hur ligger vi till??... 3 2.1.1 Når vi de regionala målen?... 3 2.2 Förebyggande av avfall... 4 Delmål 2.2.1... 4 2.3 Materialåtervinning... 6 Delmål 2.3.1... 6 2.4 Avgifta kretsloppen... 10 Delmål 2.4.1... 10 2.5 God arbetsmiljö och hygien... 12 Delmål 2.5.1... 12 2.6 God service... 12 Delmål 2.6.1... 12 2.7 Kostnadseffektivisering... 14 Delmål 2.7.1... 14 3 Det här har hänt under 2014... 18 1
1 Inledning Den här gemensamma uppföljningen av de uppsatta målen i Sopsamarbetet Skåne Nordväst kommer att delas in efter målstrukturen i Sopsamarbete Skåne Nordväst. Förutom arbetsgrupper för de olika målen har en arbetsgrupp för kommunikation arbetat. Nedan struktur visar organisationen under 2014. Denna har förändrats under 2015. Styrgrupp: Dan Waldemarson VD Nårab, Jonny Meerwald VD LSR, Kim Olsson VD NSR Kontakt mot Skåne Nordväst: Patrik Johansson Båstad kommun Projektledning: Cecilia Holmblad NSR, Karolina Karlsson LSR, Sandra Persson Nårab Kommunikation: Helena Eriksson NSR Kostnadseffektivitet: Per Karlsson Nårab Arbetsmiljö: Karolina Karlsson LSR God Service: Anette Jarl- Sundgren LSR Avgifta Kretsloppen: Johanna Ljung NSR Materialåtervinning: Angelika Blom NSR Förebyggande: Sandra Persson Nårab 2 Strategiska mål Målen som redovisas nedan är de strategiska målen från Sopsamarbetet Skåne Nordväst genom projektet Skitlite 2020. Dessa mål togs i Skåne Nordväst samt av alla kommunernas fullmäktige under 2012. Målen skall uppfyllas till år 2020. Förebyggande av avfall, den totala avfallsmängden 1 hushållsavfall ska minskas från 500 till 320 kg per person och år. Materialåtervinning, mängden restavfall ska halveras från 200 till 100 kg per person och år. Avgifta kretsloppen, mängden farligt avfall inklusive el- och elektronikavfall i restavfallet ska halveras från 3 kg/hushåll och år till 1,5 kg/hushåll och år. God arbetsmiljö och hygien, antalet arbetsskador skall halveras. God service, halvera antalet kundklagomål. Kostnadseffektivisering, nettokostnaden ska halveras 1 Den totala mängden avfall är det som kommer från fastighetsnära insamling, återvinningscentraler och återvinningsstationer. I den totala mängden räknas ej trädgårdsavfall med. 2
2.1 Hur ligger vi till?? Tabell 1. Beskrivning av mål samt en sammanfattande status för 2010,2013 och 2014. Den procentuella förändringen som anges inom parentes för 2014 avser förändringen från 2010. Röd målet uppnås ej om inte åtgärder vidtas, Gul målet riskerar att inte uppnås, Grön målet uppnås eller är på god väg att uppnås. Målområde Målformulering Mål 2020 2010 2013 2014 Förebyggande av avfall Avgifta kretsloppen God arbetsmiljö och hygien God service Materialåtervinning Kostnadseffektivisering Den totala avfallsmängden 2 hushållsavfall ska minskas från 500 till 320 kg per person och år. Mängden restavfall ska halveras från 200 till 100 kg per person och år. Mängden farligt avfall inklusive el- och elektronikavfall i restavfallet ska halveras från 3 kg till 1,5 kg per hushåll och år Antalet arbetsskador ska halveras. Antalet kundklagomål ska halveras. Nettokostnaden ska halveras. 320 kg per person och år 100 kg per person och år 1,5 kg per hushåll och år 519 kg per person och år 536 kg per person och år 528 kg per person och år (+1,7%) 196 177 177 (-9,7%) Minsta värdet 0 och högsta 4,16 kg per hushåll och år Minsta värdet 0,52 och högsta 2,08 kg per hushåll och år Data saknas Data saknas 21 tillbud 36 olyckor Data saknas Kundnöjdindex Lägsta värdet 3,5 och högsta 4,1 Kundnöjdindex Lägsta värdet 3,3 och högsta 4,1 Minsta värdet 0,52 och högsta 5,08 kg per hushåll och år (10 kommuner låg under 2,08) 33 tillbud 19 olyckor Kundnöjdindex Lägsta värdet 4,0 och högsta 4,4 Data saknas 1019 kr/inv 897 kr/inv 875 kr/inv (-14,1%) 2.1.1 Når vi de regionala målen? I tabell 1 kan vi se att inget mål är idag uppnått, efter 4 år av 10 år, men många går åt rätt håll, nettokostnaden har minskat med 14,1%, restavfallsmängderna har minskat med 9,7 %, NKI index visar på en ökad nöjd kund i regionen och när det gäller farligt avfall kvar i restavfallet har någon kommun redan nått målet. Det mål som blir tuffast att nå är på de sex år som är kvar är målet om avfallsminimering. De totala avfallsmängderna har ökat med 9 kg/inv sedan 2010. När det gäller avfallsminimeringen som handlar om en beteendeförändring hos befolkningen finns där ett delat ansvar mellan Skåne Nordväst och avfallsbolagen. Avfallsbolagen arbetar med förebyggande som går inom ramen för den ordinarie verksamheten, aktuell lagstiftning och god ekonomisk hushållning. Skåne Nordväst arbetar med avfallsminimering som ett regionalt utvecklingsarbete där man söker samverkanspartners och externfinansiering för detta arbete. 2 Den totala mängden avfall är det som kommer från fastighetsnära insamling, återvinningscentraler och återvinningsstationer. I den totala mängden räknas ej trädgårdsavfall med. 3
kg/inv/år För att nå de regionala målen måste vi arbeta på ett nytt sätt. Utifrån beteendestudier har sex strategier tagits fram med vilka vi ska nå ovan mål. 1. Insatser ska anpassas för olika målgrupper 2. Öka kunskapen 3. Ständigt ledande inom debatten 4. Tillhandahålla hållbara lösningar 5. Bra val ska löna sig 6. Samverka med olika aktörer 2.2 Förebyggande av avfall Förebyggande av avfall är det första steget i EU:s avfallshierarki. Allt avfall innebär en miljöbelastning på ett eller annat sätt och det bästa är om avfall aldrig uppstår. Delmål 2.2.1 Mål: Den totala avfallsmängden 3 hushållsavfall ska minskas från 500 till 320 kg per person och år. (Skitlite 2020) Mätetal: Allt inkommande hushållsavfall fastighetsnära, via återvinningsstationer samt via återvinningscentraler exkl trädgårdsavfall. Redovisas i kg/inv och år. 700,00 Förändring av totala mängden insamlat avfall i regionen (exkl. trädgårdsavfall) 600,00 500,00 400,00 300,00 200,00 NSR Nårab LSR 100,00 0,00 2009 2010 2011 2012 2013 2014 År Figur 1: Den totala insamlade mängden hushållsavfalls (exkl trädgårdsavfall)förändring under åren 2010 till 2014 i kg/inv och år redovisat per avfallsbolag. 3 Den totala mängden avfall är det som kommer från fastighetsnära insamling, återvinningscentraler och återvinningsstationer. I den totala mängden räknas ej trädgårdsavfall med. 4
kg/inv/år Förändring av totala mängden insamlat avfall i regionen (exkl. trädgårdsavfall) 560,00 550,00 540,00 530,00 520,00 510,00 500,00 490,00 2009 2010 2011 2012 2013 2014 År Skånenordväst Figur 2: Den totala insamlade mängden hushållsavfalls (exkl trädgårdsavfall)förändring under åren 2010 till 2014 i kg/inv och år redovisat för hela Skåne Nordväst. När vi tittade närmre på statistiken visade det sig att vi 2010 hade mer än 500 kg avfall per person. Istället fanns det nästan 550 kg avfall per person och år. Avfallsmängderna går nedåt och vi börjar nu närma oss 500 kg. För att nå målet på 320 kg/inv krävs dock att det vidtas ytterligare insatser. 5
2.3 Materialåtervinning Materialåtervinning innebär att avfall blir till nya produkter. Genom plockanalyser undersöker vi vad som finns kvar i det vi slänger i soppåsen. I Skåne Nordväst vägde soppåsen 2010 ca 200 kg och mer än hälften av det som då hamnade i restavfallspåsen skulle ha kunnat gå att sortera ut. Detta målet strävar efter att det endast ska vara restavfall i soppåsen. Det andra ska vara utsorterat. Delmål 2.3.1 Mål: Mängden restavfall ska halveras från 200 till 100 kg per person och år. (Skitlite 2020) Mätetal: Utifrån plockanalyserna mäter vi hur stor andel av restavfallet som är kvar att sorteras ut. Genom att ta samma andel av de faktiska restavfallsmängderna och dividera med antalet invånare får man hur många kg/inv som finns kvar att sortera ut. Figur 3: Förändringen av restavfallet kg/inv och år mellan 2010 tom 2014 utifrån insamlade mängder. 2010 skiljde den totala avfallsmängden mer än 100 kg/inv och år mellan Nårab och LSR. 2014 skiljer det ca 70 kg. NSR och LSR har minskat sina totala avfallsmängder, men ligger stilla sedan 2012. Nårab har hela tiden legat på en låg nivå, men de ligger också stilla. I LSR ser man tydligt effekten av att bytet från standardabonnemang med matavfallssortering gav mindre restavfall. 6
Figur 4: Sammansättningen av restavfallet utifrån plockanalys från NSR kommunerna 2010 tom 2014 i kg/inv och år. 7
Figur 5: Sammansättningen av restavfallet utifrån plockanalys från NÅRAB kommunerna 2011 tom 2014 i kg/inv och år. Figur 6: Sammansättningen av restavfallet utifrån plockanalys från LSR kommunerna 2010 och 2014 i kg/inv och år. Det som benämns Övrigt i figur 3-5 är det avfall som ska vara i restavfallet, de andra kategorierna borde ha varit utsorterat från restavfallet. Figurerna baseras på data från 8
plockanalyser och insamlade mängder. Kategorin Övrigt ligger mellan 60 och 90 kg/inv och år beroende på år och bolag. I alla tre bolagen minskar tidningar och förpackningar som är kvar i restavfallet, med vissa fluktuationer framförallt för NSR. Matavfallet minskar i alla tre bolagen även om vissa årsvariationer syns här med. LSR har hittills gjort den största minskningen både mängdmässigt (ca 35 kg) och procentuellt (15 procent). Nårab ligger kvar på sin från början låga nivå. Figur 3-5 är ett underlag för att förstå vilka materialslag som utgör största mängderna av felsorteringarna, och var insatser i första hand bör inriktas. Plockanalyser är ett stickprov och man ska inte dra för stora slutsatser förrän samma resultat upprepar sig och man kan se en trend i siffrorna. Trender kan man inte se i två plockanalyser. 9
kg/hushåll och år som är kvar i restavfallet 2.4 Avgifta kretsloppen En viktig del i avfallshanteringen är att få bort giftiga och farliga ämnen ur kretsloppen. Delmål 2.4.1 Mängden farligt avfall inklusive el- och elektronikavfall i restavfallet ska halveras. (Skitlite 2020) Mätetal: Farligt avfall och elavfall i restavfallet ska halveras från 3 kg till 1,5 kg/hushåll och år. Årligen görs plockanalyser, mängden farligt avfall och elektronikavfall i kg/hushåll och år redovisas kommunvis. Alla kommunerna ska klara målet. Målet viktas ej samman till ett. 6 Farligt avfall kvar i restavfall hos villor 5 4 3 2 1 0 Bjuv Båstad Helsingb org Höganäs Åstorp Ängelhol m LSR Tätort 2010 0 2,6 1,04 4,16 1,56 2,6 2,6 2011 4,16 1,04 2,08 2,08 1,56 1,56 Klippan Perstorp Örkellju nga 2012 2,08 2,08 5,2 0,52 1,04 4,16 0,416 2,6 1,56 1,04 2013 0,52 1,04 2,6 2,6 2,08 2014 1,56 2,08 2,08 1,56 0,52 1,56 0,936 2,08 1,04 5,2 Figur 7. Mängden farligt avfall inkl elavfall i restavfallet utifrån plockanalyser 2010, 2011, 2012, 2013 och 2014 kg/hushåll/år från villor. 10
kg /hushåll som är kvar i restavfallet Farligt avfall kvar i restavfallet hos flerfamiljsfastigheter 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Helsingborg FFH LSR FFH Klippan Perstorp Örkelljunga 2010 3,12 0,52 2011 3,64 1,04 1,04 2,6 2012 4,68 3,952 2013 1,56 1,56 0,52 3,12 Figur 8. Mängden farligt avfall inkl elavfall i restavfallet utifrån plockanalyser 2010, 2011, 2012 och 2013. kg/hushåll/år från flerfamiljsfastigheter. Resultatet från plockanalyserna visar att det inte finns ett mönster i resultaten utan det varierar mycket från stickprov till stickprov. Detta gör att vi misstänker att provtagningsmetoden när det gäller farligt avfall behöver utvecklas. 11
2.5 God arbetsmiljö och hygien Delmål 2.5.1 Antalet arbetsskador skall halveras. (Skitlite 2020) Mätetal: Rapporterade tillbud och olyckor både entreprenörer samt egen personal. Tabell 2: visar det totala antalet olyckor och tillbud mellan 2012 tom 2014 för bolagen NSR, LSR och Nårab (entreprenörer inräknat). Bolag Tillbud 2012 Olyckor 2012 Tillbud 2013 Olyckor 2013 Tillbud 2014 Olyckor 2014 NSR 17 6 19 29 26 17 Nårab 1 4 0 6 6 2 LSR 0 2 2 1 1 0 Totalt: 18 12 21 36 33 19 Källa: Urval gjord av arbetsgruppen God Arbetsmiljö, fullständig sammanställning lämnas ut vid förfrågan. 2.6 God service Avfallshanteringen är en samhällservice och en viktig del av ett fungerade samhälle. En god service till kommunernas invånare innebär även att det blir lättare för dem att göra miljöriktigt rätta val. Delmål 2.6.1 Halvera antalet kundklagomål. (Skitlite 2020) Mätetal: Nöjdkundindex, Antal klagomål under mätperioden, Antal samtal inkomna per månad till kundservice /antal invånare Nöjdkundindex, NKI I enkäten som gjorde i beteendestudien 2013 i projektet Skitlite 2020 ställdes frågan Hur nöjd är du med kommunens avfallssystem där du bor? Under 2014 har NSR, Nårab och LSR valt att själv göra denna typ av undersökning. I tabell 2 redovisas nyckeltalen utifrån resultatet. Tabell 3. Nyckeltal, Nöjd Kund Index 2010 2013 2014 Bjuv 3,5 3,8 4,2 Båstad 4,1 3,5 4,4 Helsingborg 4,0 4,1 4,4 Höganäs 3,65 4,1 4,2 Klippan 4,1 4,3 Landskrona 3,65 3,5 4,0 Svalöv 3,95 3,6 4,0 Perstorp 3,7 4,4 Åstorp 3,8 3,3 4,3 Ängelholm 3,75 3,7 4,4 Örkelljunga 4,1 4,4 Dessa är uträknade på en skala 1-5 där 1 är mycket missnöjd och 5 är mycket nöjd. 12
Tabell 4. Antal klagomål under mätperioden Jan- 2013 Maj- 2013 Sept- 2014 Rekl. Klag. Rekl. Klag. Rekl. Klag. LSR 10 8 18 7 20(10%) i.u NSR 84 13 98 15 162 i.u (16,5%) Nårab 32 21 19 8 25 (10%) i.u 2013: Olika omständigheter har påverkat mätresultatet: Vid mätning i jan höll Nårabs entreprenör Ohlssons precis på med ruttoptimering vilket resulterade i många fler samtal till Nårab ang. tex uteblivna scheman. Vid mätning i jan hade NSR precis återtagit Kundtjänsten för Bjuv & Åstorp. 2014: Vid tidigare mätningar har vi endast räknat antal samtal gällande rekl/klagomål. Nytt för 2014 har varit att vi mätt alla samtal som inkommit till Kundservice/Kundtjänst samt ej delat upp i reklamation-klagomål utan endast reklamation. Tabell 5: visar antalet inkomna samtal till kundservice/antal invånare 2013-2014 Månad Nårab 2013 Nårab 2014 Januari 0,028 Februari 0,019 Mars 0,025 April 0,027 Maj 0,007 0,039 Juni 0,029 0,031 Juli 0,031 0,032 Augusti 0,029 0,033 September 0,027 0,042 Oktober 0,026 0,042 November 0,023 i.u December 0,030 i.u Nårab införde telefonstatistik mitten av maj 2013. NSR har ingen tillförlitlig telefonstatistik och LSR har haft problem med programmet för samtalsräkning. 13
2.7 Kostnadseffektivisering Delmål 2.7.1 Nettokostnaden ska halveras. (Skitlite 2020) Mätetal: Nettokostnaden = Kostnaderna - Intäkter material samt övriga intäkter = Intäkter Abonnenter I nedan två diagram för taxeutvecklingen per invånare och för nettokostnadsutvecklingen (kostnader - intäkter) per invånare. Diagramen visar utvecklingen för hela regionen och är även justerade med inflationsutvecklingen enligt årsmedelvärde för KPI. Resultatet är att taxan under dessa år minskat med 7,9 % och kostnaderna med 14,1 %. Att taxan inte justerats i samma takt som kostnaderna beror också på att resultatet för 2010 var negativt. Detaljsammanställningen ( se tabell 5 )visar att kostnadsbesparingarna främst skett på behandlingskostnader och återvinningscentraler samt ökade intäkter för materialåtervinning och övrigt medan kostnaderna för insamling och övrigt ökat. Invånarantalets förändringar påverkar givetvis den totala intäkten och kostnaden, vilket är anledningen till att vi redovisar per invånare. För dessa år 2010-2014 har vi en befolkningsökning om +3,3 % = +10682 invånare. Figur 9: Taxa kr per inv 2010 tom 2014 inflationsjusterad i Skåne Nordväst. Taxa kr / inv inflations justerad 1000 980 960 940 920 Taxa kr / inv inflations justerad 900 880 860 2010 2011 2012 2013 2014 14
Figur 10: Nettokostnaden per inv 2010 tom 2014 inflationsjusterad i Skåne Nordväst. Nettokostn/inv inflations justerad 1050 1000 950 900 Nettokostn/inv inflations justerad 850 800 2010 2011 2012 2013 2014 Inflationen som mäts genom årsmedelvärdet för KPI har förändrats under denna period med + 3,3 %. I tabell 5 finns fördjupad information kring intäkter och kostnader fördelade på olika delar som t.ex. materialintäkter, insamlingskostnader, behandlingskostnader mm. 15
Tabell 5: Totala intäkterna och kostnaderna för hushållsabonnenterna under 2010,2011,2012,2013 och 2014 i Skåne Nordvästkommunerna. Totalt 2010 % Totalt 2011 % Totalt 2012 % Totalt 2013 % Totalt 2014 % Intäkter(+) Taxa 321842 99% 329 769 98% 309 753 93% 314 807 94% 316 452 94% Materialintäkter 286 0% 4 226 1% 7 042 2% 5 550 2% 5 414 2% Övriga intäkter 4058 1% 3 918 1% 15 091 5% 13 869 4% 15 698 5% Summa intäkter 326186 100% 337 913 100% 331 886 100% 334 226 100% 337 564 100% Kostnader (-) Insamling -136247-42% -139 431-41% -145 293-44% -142 422-43% -142 787-42% Behandling -116736-36% -93 622-28% -95 418-29% -93 646-28% -86 214-26% Återvinningscentraler -35756-11% -36 611-11% -29 570-9% -24 900-7% -26 621-8% Övriga -46875-14% -65 991-20% -66 778-20% -66 672-20% -69 210-21% Summa kostnader -335614-103% -335 655-99% -337 059-102% -327 640-98% -324 832-96% Resultat renhållning -9428-3% 2 258 1% -5 173-2% 6 586 2% 12 732 4% Taxa kr/inv 990 1 006 939 949 Övriga int kr/inv 13 25 67 59 Kostnader kr/inv Bolag Totalt Totalt Totalt Totalt Totalt Insamling -419-426 -441-429 - 425 Behandling -359-286 -289-282 -257 Återvinningscentraler -110-112 -90-75 -79
Övriga -144-201 -202-201 -206 Summa kostnader -1032-1 024-1 022-987 -967 17
3 Det här har hänt under 2014 Förebyggande av avfall Gemensamt: LSR: Uppföljning av pilotstudie inom Skitlite 2020 Innovationsupphandling SAMSA vinnare av tävling Projektet Skitlite 2020 tog hem priset Årets Förebyggare på Återvinningsgalan i Stockholm (27 november) Kampanj Länge leve prylen i samband med Europa minskar avfallet. Studiebesök pratade förebyggande Projektanställde miljövetare som jobbade med inventering och utv. av matavfall, kom även in på förebyggande när hon var i kontakt med kommunerna. Skapade kontaktlista. Utvecklat samarbete med föreningen Malvan, bland annat hjälper utsatta i Landskrona med mat och kläder. Insamling av kläder på åvc i Landskrona. NSR: Bytesevenemang med Helsingborgshem och Länge leve prylen (29 november) Artikel om Länge leve prylen i Kretslöpet, Lokaltidningen (vecka 47) Artikel i Epoch Times Sverige om Länge leve prylen och avfallsmängder med Rikard Almgren: Sopberget måste bort (Söndag 7 december). Deltagit i nätverket förebyggande av avfall hos HUT Skåne (Hållbar Utveckling Skåne) Deltagit på Avfall Sveriges nätverksträff för förebyggande (25 september) Deltagit i styrgruppen för avfallsförebyggande Avfall Sverige. Deltagit på det första seminariet i forskningsprojektet Från avfallshantering till avfallsbyggande (Lunds universitet och Göteborgs universitet (13 november) Utredning kring hantering av grovavfall för att öka återanvändande. Spelat in inspirationsfilm om avfallsminimering och återanvändning tillsammans med Miljöförvaltningen och skol- och fritidsförvaltningen som spridits på Helsingborgs stads miljöblogg. Återbruket i Helsingborgs stad startade upp i april 2014, en intern förmedlingstjänst för begagnade möbler. Nårab: Deltar i nätverket förebyggande av avfall hos HUT Skåne (Hållbar Utveckling Skåne) I foldern Nårabs Lilla Gröna gav vi tips på hur man kan banta soppåsen under julen. I Kretsloppet fanns ett test Vad gör du för att förebygga uppkomsten av avfall Artikel i Lokaltidningen, Söderåsen om Länge leve prylen med Sandra Persson: Återbruka dina prylar för miljöns skull (vecka 49)
LSR: Artikel i Lokaltidningen, Ängelholm om Länge leve prylen med Sandra Persson: Länge leve prylarna! (vecka 50) Materialåtervinning LSR har nya foldrar för abonnemangen, hel sida rörande förpackningar och insamling. LSR har projektanställd en person som jobbar mot verksamheter + ffh för att utöka utsortering av matavfall. LSR skickade ut ett vinterbrev, en kolumn gällande endast matavfall, inga plastpåsar mm. LSR har nytt tryck på matavfallspåsarna med illustration att endast använda papperspåsar ej plastpåsar. LSR sänkte taxan för miljöabonnemanget ytterligare. Nårab: Nårab deltar i KomKom (Kommunal Kommunikationsstrategi) för ökad och förbättrad insamling av matavfall. Klippans kommun testar insamling av matavfall i biopåse för att se om det ger en större och renare mängd insamlat matavfall. Foldern Nårabs Lilla Gröna gavs tips på hur man kan återvinna sommarfesten. Nårab har på ÅVC infört komprimatorer för insamling av wellpapp, mjukplast och övrig plast, vilket underlättat och ökat insamling av återvunnet material. NSR: NSR deltar i KomKom2 (regionalt projekt om gemensamt koncept för matavfallskommunikation) för ökad och förbättrad insamling av matavfall. NSR fortsatte sitt samarbete med miljöverkstaden, som i sin tur håller lektioner tillsammans med SFI samt för tredje- och åttondeklasser i sina ägarkommuner. NSR fortsatte sitt samarbete med Helsingborghem, angående områden som t ex Drottninghög, Fredriksdal och Dalhem. Miljöombud från NSRs ägarkommuners förvaltningar bjöds in till NSR i början på 2015. Matavfallskvarnar till separat ledning är visionen för H+ bygget i Helsingborg. Målsättningen är att öka insamlingen av matavfall från hushållen. NSR deltog i Urban Magma och fokusområdet Borden till Jorden, för ökad insamling och återvinning av matavfall från ny och befintlig bostadsbebyggelse. NSR:s biogasanläggning fördubblade behandlingskapaciteten. NSR har deltagit i olika event för att lyfta frågor om återvinning, t ex genom Pricka Rättmaterialet NSR: God arbetsmiljö och hygien I förebyggande åtgärd så har hämtningsvägar inspekterats i Båstad. Ett samarbete med Bjuvs kommun har inletts för att komma till rätta med dåliga hämtställen. Medarbetarundersökning genomfördes. Fallskydd på återvinningscentralerna installerades. Dessutom så bestämdes att höjden på fallskydden skall vara 90 cm. Konsekvensanalys gjordes i samarbete med skyddsombud vid omorganisation. 19
LSR: Årlig skyddsrond i september, innan detta möte hade vi miniskyddsrond för varje huvudroll och dess ansvarsområde. Arbetsmiljöingenjör gick igenom arbetsställning, utrustning, belysning med varje medarbetare på kontoret. Genomförde mätning av mögelsporer på ett kontorsrum. Nårab: Alla personal hade i april en halvdags uppföljning av Gordios-Utbildningen i hur jag hanterar samtalet med kunden och hur jag kan undvika en konflikt. Skyddsrond på samtliga ÅVC genomfördes i maj. Deltog i Avfall Sveriges seminarium kring bättre arbetsmiljö vid slamtömning. Bytt ut samtliga lock på fyrfackskärlen då de var en risk vid tömning när de trillade av. God Service Genomfört enkätundersökning Nårab, LSR & NSR. Telefonmätning. Studiebesök genomförda. 20
YTTRANDE 2015-09-18 Stadsjurist Stockholms stad Lena Tebring KF/KS kansli 0431-468086 Stadshuset lena.tebring@engelholm.se 105 35 Stockholm Kommunerna i Skåne Nordväst motsätter sig genom detta yttrande nedläggning av Bromma flygplats. I nordvästra Skåne samarbetar följande elva kommuner under varumärket Familjen Helsingborg: Båstad, Åstorp, Bjuv, Höganäs, Örkelljunga, Klippan, Perstorp, Helsingborg, Landskrona, Svalöv och Ängelholm. Näringslivet inom Skåne Nordväst är beroende av goda flygförbindelser med Stockholm och Bromma flygplats har en viktig roll. Förbindelserna med Bromma flygplats är i sin tur viktiga för Ängelholm-Helsingborg Airport. Ängelholm-Helsingborg Airport ligger inom Ängelholms kommuns geografiska gränser och har stor betydelse för näringslivet i hela nordvästra Skåne med Båstad i norr och Landskrona i söder. Flygplatsen drivs sedan 2011 i privat regi. Flygplatsen har linjetrafik till Arlanda och Bromma samt viss säsongstrafik och chartertrafik. År 2014 visar passagerarstatistiken på dryg 408 000 resor. Linjetrafiken till Bromma är en viktig del i flygplatsens resandeunderlag. Nordvästra Skåne har, i förhållande till såväl riket som övriga Skåne, fortfarande en stor grad av specialisering inom tillverkningsindustrin samtidigt som en allt snabbare tjänstefiering av det regionala näringslivet sker. Branscher som växer snabbt är exempelvis kultur, hotell & restaurang och handel, men även konsultverksamhet, huvudkontorsverksamhet, kontorstjänster, arbetsförmedling och datorprogrammering. Tillväxten i dessa växande kontaktintensiva tjänstebranscher är starkt sammankopplad med god tillgänglighet i allmänhet, enkla snabba inrikes förbindelser samt goda internationella förbindelser. Med anledning av ovanstående har Familjen Helsingborg låtit beräkna tillgänglighetens betydelse för tillväxten. Modellberäkningen har utförts av konsultföretaget WSP och visar ett tydligt resultat: -För kommunerna inom Skåne Nordväst innebär en nedläggning av Ängelholm-Helsingborg Airport en halvering av dagens tillgänglighet och, allt annat lika, en förlust av 6200 arbetstillfällen i 2400 företag med en minskad lönesumma på 2 miljarder kr som följd.
2 (2) Ängelholms kommun Helsingborgs stad Båstads kommun... Lars Nyander Peter Danielsson Bo Wendt Åstorps kommun Bjuvs kommun Höganäs kommun... Ronny Sandberg Anders Månsson Peter Kovacs Örkelljunga kommun Klippans kommun Perstorps kommun... Carina Zachau Kerstin Persson Ronny Nilsson Landskrona stad. Thorkild Strandberg Svalövs kommun. Birgitta Jönsson Även i digital form(word) till e-postadress: RI-remissvar@stockholm.se
YTTRANDE 2015-09- 2015/575 Stadsjurist Stockholms stad Lena Tebring KF/KS kansli 0431-468086 Stadshuset lena.tebring@engelholm.se 105 35 Stockholm Yttrande angående Bromma flygplats Ert dnr KS 106-648/2015. Kommunerna i Skåne Nordväst motsätter sig genom detta yttrande nedläggning av Bromma flygplats. I nordvästra Skåne samarbetar följande elva kommuner under varumärket Familjen Helsingborg: Båstad, Åstorp, Bjuv, Höganäs, Örkelljunga, Klippan, Perstorp, Helsingborg, Landskrona, Svalöv och Ängelholm. Näringslivet inom Skåne Nordväst är beroende av goda flygförbindelser med Stockholm och Bromma flygplats har en viktig roll. Förbindelserna med Bromma flygplats är i sin tur viktiga för Ängelholm-Helsingborg Airport. Ängelholm-Helsingborg Airport ligger inom Ängelholms kommuns geografiska gränser och har stor betydelse för näringslivet i hela nordvästra Skåne med Båstad i norr och Landskrona i söder. Flygplatsen drivs sedan 2011 i privat regi. Flygplatsen har linjetrafik till Arlanda och Bromma samt viss säsongstrafik och chartertrafik. År 2014 visar passagerarstatistiken på dryg 408 000 resor. Linjetrafiken till Bromma är en viktig del i flygplatsens resandeunderlag. Nordvästra Skåne har, i förhållande till såväl riket som övriga Skåne, fortfarande en stor grad av specialisering inom tillverkningsindustrin samtidigt som en allt snabbare tjänstefiering av det regionala näringslivet sker. Branscher som växer snabbt är exempelvis kultur, hotell & restaurang och handel, men även konsultverksamhet, huvudkontorsverksamhet, kontorstjänster, arbetsförmedling och datorprogrammering. Tillväxten i dessa växande kontaktintensiva tjänstebranscher är starkt sammankopplad med god tillgänglighet i allmänhet, enkla snabba inrikes förbindelser samt goda internationella förbindelser. Med anledning av ovanstående har Familjen Helsingborg låtit beräkna tillgänglighetens betydelse för tillväxten. Modellberäkningen har utförts av konsultföretaget WSP och visar ett tydligt resultat: -För kommunerna inom Skåne Nordväst innebär en nedläggning av Ängelholm-Helsingborg Airport en halvering av dagens tillgänglighet och, allt annat lika, en förlust av 6200 arbetstillfällen i 2400 företag med en minskad lönesumma på 2 miljarder kr som följd. Ängelholms kommun 262 80 Ängelholm Tel: 0431-870 00 E-post: info@engelholm.se www.engelholm.se www.facebook.com/angelholm www.twitter.com/engelholm
2 (2) Ängelholms kommun Helsingborgs stad Båstads kommun... Lars Nyander Peter Danielsson Bo Wendt Åstorps kommun Bjuvs kommun Höganäs kommun... Ronny Sandberg Anders Månsson Peter Kovacs Örkelljunga kommun Klippans kommun Perstorps kommun... Carina Zachau Kerstin Persson Ronny Nilsson Landskrona stad. Thorkild Strandberg Svalövs kommun. Birgitta Jönsson Även i digital form(word) till e-postadress: RI-remissvar@stockholm.se
Jan-Inge Hansson Tel 0732-31 53 68 OBS! Utkast! Program för styrelsekonferensen 17-18 september 2015 2015-08-17 Processledare seminariet: Roger Johansson, Public Partner Torsdag 17 september 12.00-13.00 Samling med gemensam, lunch 13.00-17.15 inkl kaffe VÄLKOMNA, Peter Danielsson (15 min) Upplägg och innehåll Målsättningar för seminariet Ngn slags incheckning så att alla kommer med från start.. Cirkatider nedan 13.20-14.30 Presentation av tre perspektiv Olika Skåne NV perspektiv, beskrivning/gestaltning av: Det lokala kommunperspektivet Det regionala/delregionala perspektivet Greater Copenhagen perspektivet (med översiktlig presentation av logik mm) Rollfördelning mellan de mixade grupperna i rummet, med särskilt ansvar i varje grupp för ngt av perspektiven Prövning av perspektiven i enklare övning 14.30-15.00 Kaffe 15.00-17.00 Verksamhetsplan 2016, steg 1 Olika perspektiv Sammanhangsmarkering så här ser tidplan och beslutsprocess ut Svep över Skåne NV s tidslinje (från Båstad i januari). Jag kan t ex svepa över tidslinjen och ställa frågor till er. Verksamhetsidé och Vision (bra om ngn/några kunde repetera. Ev kan ni använda mig i sammanhanget. Eller låta mig intervjua någon/några i gruppen)
Målområdesvis genomgång. Mål och strategier 3-5 minuterspresentationer av resp målområde, förslagsvis av ett urval ur KD-gruppen (behöver inte vara fem olika. Kan t ex vara tre som hjälps åt att dra målområde för målområde). Efter dragningen av ett målområde ges grupperna i uppdrag att kommentera förslag till mål och strategier, ur sina resp perspektiv sett. Kanske ska man här få ange de viktigaste framsidorna och ev baksidor med målområdets mål och strategier, sett ur det perspektiv gruppen företräder. De olika perspektivrapporterna dokumenterar vi live (whiteboard/blädder/skärm), så att vi när de fem målområdena gåtts igenom har fått en samlande bild där alla fem är belysta ur de tre perspektiven, med fram- och baksidor för vart och ett av perspektiven. 16.45-17.30 Verksamhetsplan, steg 2. Slutsatser och rekommendationer Den bild som då växt fram blir underlag för en avslutande övning där grupperna kliver ur sina perspektivroller (tydliggörs i rummet) och istället koncentrerar sig på att i sina ordinarie roller (KSO, vice KSO/opposition och KD) formulera sina slutsatser av övningen i form av medskick och rekommendationer inför beslutsprocessen längre fram i höst Sen avslutas dagen 17.30-18.30 Gemensam aktivitet, tipsrunda med kunskapsfrågor om våra kommuner 19.00 Gemensam middag
Fredag 18 september 07.30-08.30 08.30-09.30 Frukost Kortare backspegel GREATER COPENHAGEN, Palle Lundberg (15 min inspel) Uppskattande undersökning: Utforskande av möjligheter som detta kan innebära för oss i Fam Hbg/SKNV Kort genomgång, förnyad prövning och accept av slutsatser och rekommendationerna från gårdagen (Verksamhetsplanen) 09.30-11.30 inkl kaffe ÖVRIGA FRÅGOR (2 tim) Familjen Helsingborg den fortsatta resan, Inspel av Traineeprojektet Anna Höckert och Emelie Svensson Arbetsformer och organisation Samarbetsavtalet Finansieringen Tre rappa processteg/fråga ovan: Dragning av hur frågan ser ut idag Korta arbetspass i grupperna, hur förhåller vi oss till detta, förslag till förändring,etc Utrop och summering i form av medskick inför beslutsprocessen Summering och utvärdering, Peter Danielsson ORDINARIE STYRELSEMÖTE (ca 11.30-12.00 särskild kallelse sänds ut) 12.00-13.00 Avslutning med gemensam lunch Peter Danielsson Ordförande Jan-Inge Hansson Sekretariatschef
Fritt wifi och öppna data i staden #freewifihbg och @oppnadatahbg 28 augusti 2015
#freewifihbg Internet är viktigt.
#freewifihbg Cory Doctorow @ internetdagarna 2014
Stor förändring sker när vi gör många små saker. #freewifihbg
#freewifihbg Därför är det viktigt.
#freewifihbg 1. Demokratin.
#freewifihbg
#freewifihbg
#freewifihbg 2. Näringslivet.
#freewifihbg 3. Besökarna.
#freewifihbg
#freewifihbg
#freewifihbg
#freewifihbg Så här har vi byggt det.
men först en viktigt förutsättning.
Vad hinner hända på två år 100 94% 2010 2012 75 50 25 7% 0 9 10 11 12 13 14 15 16 Källa: Ungar och medier, 2013. Q; Vad brukar du använda mobilen till? A; Internet
#freewifihbg Nästan 200 surfzoner
Huvuddelen är enkla och billiga (1654 accesspunkter) En mindre del är svåra och dyra (29 accesspunkter) Driftskostnad är 811SEK/st/år i snitt. (och minskande) Total drift: ca 1,34MSEK
Ett basnät 5 mbit/s synkront. Ingen inloggning. Ingen captive portal. Inga begränsningar i tid, trafikmängd etc
Ett basnät Endast 5 mbit/s. Inte heltäckande över yta. Inget läckage in i byggnader*. Ingen P2P.
#freewifihbg och så här tycker man om det.
#freewifihbg
#freewifihbg Mikael Damberg, Innovations- och näringsminister i Almedalen igår
#freewifihbg
#freewifihbg och nu den större bilden.
#freewifihbg vad händer härnäst i Helsingborg?
Nästa steg Smart city / hbg öppna sensornätverk. Samarbete med forskningen. Big data. Ny teknik (mesh) / billigare lösningar. Fysisk återkoppling
#freewifihbg
#oppnadatahbg Viktigt av samma skäl som #freewifihbg
Tack & snack
Länkar: Läsning finns på webben om både öppna data och freewifihbg: https://oppna.helsingborg.se/projekt-oppna-helsingborg/ https://oppna.helsingborg.se/oppna-allt/helsingborgs-fria-wifi-oppna-tradlosa-natverk-istaden/ Rapporten om wifi i Öresundsregionen: http://www.oresundskomiteen.org/2015/08/det-ar-dags-att-infora-fritt-wifi-i-helaoresundsregionen/ En utmärkt rapport om hur man kommer igång med öppna data: http://www.handelskammaren.com/press/nyheter/nyhet/artikel/fraan-byraakrati-tillinnovation-1/