Gäddfiske på vättern (Fest eller Pest) Så kom den äntligen, min drömgädda! Det hela började på ett rödingpass i en båt ute på vättern, där vi så när som på avfärdstid spikade en helg tillägnad norra vätterns grova fröknar. Fredag morgon, jag hämtar upp erik och båten(tack för lånet henke) för resan mot norr, efter ca 2,5 timmars bilfärd o lite matintag är vi framme. Kunde inte riktigt föreställa mig hur vacker vättern kan vara förrns vi intog aspa småbåtshamn. Väl ute ur bilen möts vi av en doft som endast kan jämföras med andedräkten på en asätande ardennerhäst. Fort i med båten ingen tid att förspilla, Helt utan rutin och vetskap av vattnet, sätter vi förhoppningsfullt första släppet i en av fjärderna. Efter några timmars körande utan resultat pratar vi lite med några vänner som också låg ute på fjärden, inte heller dom hade haft någon påhälsning. Efter ytterligare några timmar o funderingar på vad som gör att inget händer, så ropar erik fisk fisk, samtidigt som han tar spöet o gör mothugg, en gädda på ca 2-3 kg sitter där, detta visar sig bli resans minsting. När endast ngn timma av första dagens fiske återstår föreslår erik att vi ska prova lite jerkfiske i någon av de för ögat heta vikarna, visst säger jag, guida mig till en är du snäll. Framme vid eriks heta vik tar jag i första kastet sikte mot en sten en bit ut i vattnet o tjoff!, där satt den. Japp ropade jag, vadå japp sa erik, nu har jag en sa jag, kul sa erik. Fisken kändes inte så stor, kanske 3-4 kg, väl inne vid båten ser vi att den är lite bättre än så. Erik gälar denna köldstela o lugna madammen som visar sig väga strax över 8 kg. Efter fotning o vägning får hon en puss o friheten åter, det är en riktigt mäktig syn att se en ryggbred gädda jobba sig neråt i vätterns siktklara vatten. Med ngt förbättrat självförtroende beger vi oss av hemmåt för lite mat o umgänge på gästhemmet. Efter mat o lite uppfräschning anländer kapten huggkrok o bonnpojken, alltid lika kul att se dessa två nunor. Lite taktik o tips inför morgondagens bravader gås igenom under kvällen. Med fyllda termosar och äggstinna bukar ger vi oss av ner mot båtarna, för yttrligare en dags fiske, Joel o Jonis som inte verkar ha några som helst trötthetskänslor har redan kört ngn timme innan vi ens börja lossa båten, kapten o bonnpöjken var även dom morgon pigga o raporterar om en fin fisk på 5 kg precis när vi satt oss i båten. Erik o jag tittar på varann o tänker nog båda två att det här kan nog bli en riktigt bra dag, men vågar kanske inte tro det med tanke på gårdagens tröga fiske. Många betesbyten senare har det fortfarande inte böjts ett enda spö i våran båt, de sömnlösa grabbarna joel & jonis ängar sig denna dag åt flötestrolling vilket visar sig vara effektivt om inte minnet är fel så tror jag dom landar ett tiotal fiskar under dagen, dock ingen av de omtalade grova damerna. Först på efter middagen får vi lite aktivitet i våran båt, först löser en av de inre paravanerna ut, tyvärr krokas inte gäddan och våra mungipor börjar dra sig mot de nedre regionerna av ansiktena. Som tur är dröjer det inte länge innan det gungar till i ett av eriks spö, rutinerad som få gör han inga tabbar o vi har snart fotostudion o vågen i full gång, en härlig pjäs på 7,5 kg får sedan också den simma tillbaka.
Vi landar ytterligare en gädda ganska snart på exakt samma plats o bestämmer oss för att lägga rejält med krut på denna plats nästa dag. När kvällen kommer o vi samlas runt bordet, är väl det roligaste som kommer på tal bonnpöjkens ordval efter en missad fisk, låt mig citera sug mitt bruna anus. Efter trevlig samkväm med en del gäster via telefon är det åter igen dags för bingen. Kl 6 nästa morgon kliver jag o min vapendragare upp, morgontupparna joel & jonis är redan nere vid båten, kapten o bonnpojken ligger i fas med oss. Från fönstret ser vi att isen har lagt sig i viken under natten. Men med rätt klädsel o Borkum Riff i pipan är kylan något som inte bekommer oss något nämnvärt. Jag o slaven beger oss till våran heta plats o det dröjer inte länge, max 10 min efter att vi lagt i första släppet som det händer, det där som gör att jag för all framtid kommer att gilla doften av andedräkten på en asätande ardennerhäst, att gilla kalla tidiga morgnar. På skoj säger erik. Den där paravanen har ju löst ut(lite internt skoj sen dagen innan då jag missade utlösningen o erik fick säga till mig.) utan att veta att så skulle det bli bara någon sekund efteråt -Nej men den gör ju det nu sa jag. Snabbt mothugg o tung gung..nja inte direkt, känndes inte som nån av dom där omtalade ni vet. Efter en ganska händelsefattig drillning o viktgissningar på alltifrån 3 till 7-8 kg, blir vi tysta istället. -Det där kan va min första tia säger jag. -Det är det lätt, den är en bra bit över t.o.m säger Erik som satt sig på knä för att landa fisken. Allt går enlig planerna o vi kan knappt tro det när hon visar sig väg 13,6 kg fördelade på 126 cm och en omkrets på 61 cm, maffig syn o äntligen över den där förädiska gränsen. Nu kan jag bryta mitt vad med mig själv, som går ut på att döda alla gäddor som väger 9,9 kg o gör en så besviken över att inte klara gränsen.
Strax där efter får vi veta att jonis dratt en på 9,8 kg. Några missade fiskar senare är det dags för Erik att drilla, rutinerad som få, sätter han ingen större press på fisken innan han fått in all tunn linai(0,17) på spolen, sen är resten en baggis o vi får nästan gåshud igen, 11,1 kg kött, ben, slem sammansatt till en enda fisk gör vem som helst till en speleman.
Vi får bara en fisk till denna dag, en fin bit på 6,5 kg innan det är dags att bege oss av hemåt. En fantastisk dag o en fantastisk helg är över, o jag tror inte det dröjer så värst länge innan någon av oss återvänder till denna underbart doftande skärgård! / Ciceronen