Momentguide: Makt & demokrati

Relevanta dokument
SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

Momentguide: Analys av aktuell väpnad konflikt

Kursplan: Samhällskunskap

Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP

Prövningsanvisning. Kurs: Samhällskunskap 1b. Kurskod: SAMSAM01b. Gymnasiepoäng: 100 poäng. Instruktioner och omfattning

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Momentguide: Samhällsvetenskaplig metod

Samhällskunskap. Ämnets syfte

Samhällskunskap. Ämnets syfte. Samhällskunskap

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

PRÖVNINGSANVISNINGAR

Det centrala innehållet i samhällskunskap i gymnasieskolan en översikt

Momentguide: Aktörer inom internationell politik

Momentguide: Nationalekonomiska teorier

Pedagogisk planering. Ämne: Samhällskunskap höstterminen Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning

Pedagogisk planering. Ämne: Samhällskunskap höstterminen Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning

Momentplanering: Vetenskapliga begrepp i samhällsdebatten och samhällsvetenskaplig metod

Demokrati. Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskolan 2011

Lärarhandledning Upplev riksdagen

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150

samhällskunskap Syfte

Ämnesområde Hållbar konsumtion

Lärarhandledning: Offentlighetsprincipen. Författad av Jenny Karlsson

Läsårsplan i Samhällskunskap år 6-9, Ärentunaskolan

Kropp, kläder och identitet Kopplingar till läroplanen (Lgy 11) för Gymnasiet

Arbetsområde: Min tid - min strid

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia

SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Arbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga

SAMHÄLLSKUNSKAP - KUNSKAPSKRAV ATT UPPNÅ I ÅR 9

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Arbetsområde: Mönsterigenkänning på gott och ont

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

Momentguide: Kalla kriget

Arbetsområde: Samtycke (Ska vi ha sex, eller?)

MEDIER, SAMHÄLLE OCH KOMMUNIKATION

HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen

PETER DJERV OCH MATS JOHNSSON

Betyg i gymnasieskolan. En översiktlig presentation

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Arbetsområde: Ljuva dröm - att bli en riktigt svensk

HISTORIA. Ämnets syfte

Religionskunskap. Ämnets syfte

Från val till val. Hur går valen till? Hur stiftas lagar? Vad händer sen?

Demokrati. Folket bestämmer

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

SPEAK TRUTH TO POWER MOD UTAN GRÄNSER MÄNNISKORÄTTSFÖRSVARARE SOM FÖRÄNDRAR VÅR VÄRLD LÄROPLAN KOPPLINGEN TILL GY11 OCH LGR11

Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter)

Arbetsområde: Häng dom jävlarna!

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

Hur Sverige styrs. Vår demokrati bygger på att vi använder vår rösträtt

FÖRETAGSEKONOMI. Undervisningen i ämnet företagsekonomi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Syfte och mål med kursen

Samhällskunskap. Redovisning. Ämnets syfte

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?


Det svenska politiska systemet: Valsystem och parlamentarism

reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll

Samhällskunskap 7 Skolval, demokrati och lag och rätt #Valetärditt. Samhällskunskap åk 8 Skolval, Så styrs Sverige och arbetsliv #Valetärditt

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

Samhällskunskap Demokrati

PRÖVNINGSANVISNINGAR

Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska

MAKTFAKTORN LÄRARHANDLEDNING

Den svenska statistiken 3 Människorna i Sverige 4 Samhällets ekonomi 7 Utbildning, jobb och dina pengar 10 Val och partier 12

Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia)

Momentplanering: Vetenskapliga begrepp i samhällsdebatten och samhällsvetenskaplig metod

3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll

Planering Religionskunskap

Individer och gemenskaper

LEDARSKAP OCH ORGANISATION

RÖSTMÄKLARNA LÄRARHANDLEDNING

d) För att man lättare ska kunna ta hand om lokala problem där de som situationen rör får bestämma.

Ämnesområde Hållbar konsumtion

Riksdagen en kort vägledning

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Lag och Rätt 7D och C

Vad kan jag göra för att visa det? 1A Eleven uppfattar innebörden i

Hur Sverige styrs. Vår demokrati bygger på att vi använder vår rösträtt

Förslag den 25 september Samhällskunskap

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

Samhällskunskap kurs 1a1 och 1b

Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter)

Ämnesområde Hållbar konsumtion. Årskurs Gymnasiet. LÄRARINSTRUKTION Lek och allvar med begrepp

Transkript:

Momentguide: Makt & demokrati Stefan Löfvens regering har nu avverkat halva sin mandatperiod och den politiska debatten går varm när Magdalena Andersson häromdagen presenterade budgetpropositionen. Det här arbetsområdet ska hjälpa dig in i politikens ljuva värld och stärka din beredskap som demokratisk medborgare i Sverige. Examinationen på kursen sker i form av ett kunskapstest. Schema Må On 38 Demokrati & diktatur Grundlagarna 39 Riksdagen Regeringen 40 Från förslag till lag Från förslag till lag 41 Aktuella demokratifrågor Aktuella demokratifrågor 42 Repetition Kunskapstest 43 Lokal nivå: kommunen Internationell nivå: EU Material Almgren, Hans & Höjelid, Stefan & Nilsson, Erik. 2012. Reflex 123. Malmö: Gleerups. Sidor 153-180 EU-upplysningen, Sveriges Riksdag, http://www.eu-upplysningen.se/ Sveriges riksdag, Kränkande fotografering: http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/utskottens-dokument/betankande n/arenden/201213/juu21/ Sveriges riksdag, Studiematerial: http://www.riksdagen.se/sv/start/bestall/studiematerial/ Sveriges riksdag, Så funkar riksdagen: http://www.riksdagen.se/sv/sa-funkar-riksdagen/ + Genomgångar (jji.se)

Mål och innehåll Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: 1. Kunskaper om demokrati och de mänskliga rättigheterna såväl de individuella som de kollektiva rättigheterna, samhällsfrågor, samhällsförhållanden samt olika och funktion från lokal till global nivå utifrån olika tolkningar och perspektiv. 2. Kunskaper om historiska förutsättningars betydelse samt om hur olika ideologiska, politiska, ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer. 3. Förmåga att analysera samhällsfrågor och identifiera orsaker och konsekvenser med hjälp av modeller och metoder. 4. Förmåga att söka, kritiskt granska och tolka information från olika källor samt värdera källornas relevans och trovärdighet. 5. Förmåga att uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer. Undervisningen utgår från följande centralt innehåll: Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Internationella och nordiska samarbeten. Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån grundläggande demokratimodeller och den digitala teknikens möjligheter. Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier. Samhällsvetenskapliga modeller och metoder i samband med undersökningar av samhällsfrågor. Exempel på metoder för att samla in information är intervju, enkät och observation. Exempel på metoder för att bearbeta information är statistiska metoder, samhällsvetenskaplig textanalys, argumentationsanalys och källkritik.

Kunskapskrav E C A Eleven kan översiktligt redogöra för och analysera olika eleven enkla samband och drar enkla slutsatser eleven med viss säkerhet modeller och metoder. Eleven kan utförligt redogöra för och analysera olika eleven samband och drar välgrundade slutsatser eleven med viss säkerhet modeller och metoder samt värderar dem med enkla omdömen. Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för och analysera olika eleven komplexa samband och drar välgrundade slutsatser eleven med säkerhet modeller och metoder samt värderar dem med nyanserade omdömen.

Instuderingsfrågor 1. Vilka kriterier måste en stat uppfylla för att vara en demokrati? Hur skulle demokratin i ett land som Sverige påverkas om vi slutade uppfylla de olika kriterierna? 2. Vad är det för skillnad på direktdemokrati och representativ demokrati? Ge exempel. 3. Vad finns för problem med demokrati? 4. Varför är det bättre för ett barn att växa upp i en demokrati än en diktatur? Nyansera och argumentera. Eller; varför är demokrati trots brister och fel bättre än demokrati? 5. Vilka är Sveriges grundlagar? Sammanfatta innehållet i dem kort. 6. Vad innebär offentlighetsprincipen? 7. Hur kan grundlagar ändras och varför fungerar det så? 8. Vilka är riksdagens fyra huvuduppgifter? Förklara utförligt och använd relevanta begrepp: talman, misstroendeförklaring, konstitutionsutskottet, proposition, motion 9. Varför, tror du, att riksdagsledamöter lägger ner sådan ansträngning på att skriva motioner när de så sällan antas? 10. Vilken roll har utskotten i riksdagen? 11. Vilken del av riksdagsarbetet sker i kammaren, plenisalen? 12. Vad innebär det att vi har proportionellt valsystem i Sverige? 13. Vad är det för skillnad mellan fasta mandat och utjämningsmandat? 14. Vad innebär det att vi har parlamentarism i Sverige? 15. Vad är det för skillnad mellan enparti- och koalitionsregering? 16. Vad är det för skillnad mellan majoritets- och minoritetsregering? 17. Beskriv hur regeringens arbete är organiserat. 18. Vilka uppgifter ingår i regeringens makt enligt RF? 19. Vad kan det finnas för anledningar till att en regering avgår? 20. Regeringens förlängda arm ut i samhället är statsförvaltningen, en rad olika myndigheter och ämbetsverk, som ser till att lagar och beslut följs och blir verklighet. Ge exempel på några sådana och vad de gör. 21. Gå in på regeringen.se eller titta i presentationen på jji.se på hur ministrarna i regeringen ser ut. I vilken utsträckning upplever du att hela Sverige är representerad i regeringen? Kön? Klass? Etnicitet? Ålder? 22. Vilket inflytande har du över politiken i Sverige?

23. Efter riksdagsvalet 2014 hette det att det är ett svårt parlamentariskt läge - förklara utifrån valresultatet och begreppet parlamentarism vad som menas. 24. Beskriv ett exempel på ärendets gång från förslag till verkställd lag utifrån ett fiktivt eller verkligt exempel. Kränkande fotografering blir ett brott (verkligt fall) http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/utskottens-dokument /Betankanden/Arenden/201213/JuU21/ 22. Vad är lobbyism? Vilka för- och nackdelar finns det med lobbyism?