TALLENS TALANGER DEN HÄR ÖVNINGEN RIKTAR SIG TILL ÅK 4-6. MED TALLENS TALANGER FÅR ELEVERNA UTFORSKA TALLEN OCH DESS INVÅNARE. VI UNDERSÖKER TALLEN SOM ETT EKOSYSTEM OCH FUNDERAR ÖVER NÄRINGSVÄVAR, POLLINERING OCH FOTOSYNTES. ÖVNINGEN INNEHÅLLER ENKLA FÄLTSTUDIER OCH DOKUMENTATION. I TYRESTA FINNS MÅNGA GAMLA TALLAR MED FANTASIFULLA FORMER. KOMBINERNA GÄRNA MED EN TUR PÅ URSKOGSSTIGEN, MED INFORMATIONSTAVLOR OM JUST URSKOGEN.
KOPPLINGAR TILL LÄROPLANEN Övningen kopplar till följande delar i läroplanen (Bi åk 4-6) Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband Ekosystem i närmiljön, samband mellan olika organismer och namn på vanligt förekommande arter. Enkla fältstudier och experiment. Planering, utförande, utvärdering. Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter. FÖRBEREDELSER Leta gärna upp bilder på de arter ni eventuellt kommer att upptäcka (exempel på arter finns listade i elevbladet). Läs gärna igenom elevbladet tillsammans. Om ni vill göra övningen under ett besök i Tyresta nationalpark rekommenderar vi en kort promenad längs med Urskogsstigen, som ligger ett stenkast från busshållplatsen. Kontakta naturum om ni önskar en guidad tur. Efter några hundra meter leder stigen upp er till hällmarkerna och där väntar många vackra tallar. GENOMFÖRANDE Till övningen finns ett elevblad som hjälper eleverna att undersöka tallen och tallens invånare. I skogen delas klassen upp i mindre grupper, som får välja varsitt träd att undersöka. Dela ut kikare och luppar för att upptäcka de små detaljerna. Det är ofta dessa som ger ledtrådar och inblick i djurens, svamparnas och växternas liv. MATERIAL: Lupp, kikare och måttband. Penna och papper.
TANKAR KRING EN TALL FÖRSLAG PÅ FRÅGESTÄLLNINGAR UNDER ELLER EFTER ÖVNINGEN Fotosyntes: Ta fram ett frö ur en kotte. Hur kan ett sådant litet frö bli en så stor tall? Var kommer allt det tunga ifrån? Pollinering: Hur bildas ett frö? Och hur blir det nya tallar? (Jämför tallen som pollineras med hjälp av vinden med exempelvis ett blommande äppelträd). Nedbrytning: Vad händer när tallen dör? Har gruppen observerat någon död ved? Tallen som ett ekosystem. Har ni sett spår av andra arter på tallen? Hur fungerar tallen som bostad och för vem? Finns det något att äta på tallen och vem gör det? Hur många olika sorters djur/arter har ni observerat? Försvar: Varför har tallen kåda? Symbios: Övningen innehåller två exempel på den här typen av samarbete i naturen (mykorrhiza och lavar). Vad finns det för fördelar med att samarbeta? FÖRSLAG PÅ FÖRDJUPNING OCH REDOVISNING I KLASSRUMMET Rita upp en stor tall. Eleverna får i uppdrag att ta reda på mer fakta om varsin art som hör hemma i tallen. Illustrera på valfritt sätt, t.ex. genom att rita. Arterna sätts upp i tallen där de hör hemma (vid rötterna, på stammen eller i trädkronan) tillsammans med en kort faktaruta.
ELEVBLAD TALLENS TALANGER I den här övningen ska ni studera ett av Sveriges vanligaste träd tallen. Tänk er att tallen är som ett stort hus, där det bor flera olika arter. Alla är beroende av varandra, påverkar varandra och har sin speciella talang. Man kan faktiskt se tallen som ett ekosystem. Alla ekosystem behöver energi för att fungera. Solen ger energi till tallen och tallen ger energi till de som äter tallen. När ni undersöker tallen ska ni titta på trädet i sin helhet. Men också de små detaljerna. Om ni har, undersök gärna med både lupp och kikare! Det är lurigt att exakt veta ett träds ålder. En tall kan vara flera hundra år gammal, men ändå vara liten om den växer på näringsfattig mark. En krum tall med krokiga grenar, insektshål och tickor är säkert över 100 år. Mät omkretsen på tallen. Är omkretsen över 125 cm är den garanterat ännu äldre, kanske 300 år! HUR GAMMALT? Ett gammalt träd har varit med om mycket under sin livstid. Tyrestas äldsta tallar är över 400 år. Då byggdes och sjönk Vasaskeppet. En av Sveriges kungar såg ut så här (Gustaf II Adolf) och Sverige var med i ett 30 år långt krig. OMKRETS: OBSERVATION AV ARTER: ÅLDER?
Använd gärna lupp när ni utforskar barken. Kan ni se spår av tallens invånare? På stammen kan ni leta efter tickor. De lever som parasiter och skadar trädet. Talltickan växer högt upp och hittar ni en sådan vet ni att trädet är över 100 år gammalt. Ni kommer också att hitta lavar. Laven är egentligen en svamp och en alg som samarbetar (symbios). Kanske ser ni små hål? Det är vedlevande insekter som har lagt ägg under barken. Ofta vill de bo i gamla eller döda träd. På döda träd kan man se vackra mönster. Det är spår efter larverna. Spana efter större hål från hackspettar, som äter insektslarver och puppor. Gnugga lite på barken för att känna hur den luktar. Leta efter kåda och läkta skador och se att barken är som ett skydd, precis som vår hud. Kanske ser ni svarta spår efter en skogsbrand? BARKEN TALLTICKA, FNÖSKTICKA, ELDTICKA, BLÅSLAV, SKÄGGLAV SNYTBAGGE, TIMMERMAN, MÄRGBORRE, BARRPRAKTBAGGE, MYROR OBSERVATIONER AV ARTER OCH ANDRA SPÅR: HUR LUKTAR BARKEN:
När ni undersöker trädkronan kan det vara bra med en kikare. Spana efter tallens kottar. Använd kikaren eller leta på marken. Varje kottefjäll kan jämföras med en frukt, som har ett frö, som ska bli en ny tall. Kan ni hitta några frön? I trädkronan finns mat. Korsnäbb och ekorre äter gärna kottarnas frön. På vintern äter tjädern av tallens barr. TRÄDKRONAN På sommaren kan du se tallens blommor. Det finns gula hanblommor, som sprider sina pollen till de röda honblommorna. Då bildas det kottar. HUR TROR DU ATT TALLEN SPRIDER SINA POLLEN? MED VINDEN ELLER MED INSEKTER? EKORRE, TJÄDER, STÖRRE HACKSPETT, KORSNÄBB, SPILLKRÅKA, GRÖNGÖLING, TOFSMES HUR SPRIDER TALLEN SINA FRÖN? VAD BEHÖVER ETT FRÖ FÖR ATT BLI ETT TRÄD? VAR KOMMER ALLT DET TUNGA I TRÄDET IFRÅN?
Följ rötterna och se vart de tar vägen! Tallen har en djup pålrot som håller den kvar trots stormar och tunt jordlager. Finns det några håligheter under rötterna och spår av djur? Runt rötterna i jorden finns små trådar. Det är mykorrhiza, som bildas av svampar och trädets rötter och som hjälper trädet att ta upp vatten och näring. I utbyte får svampen lite av tallens energi socker. Utan svampar skulle det faktiskt inte finnas några träd. SKOGSMUS, SORK, VÄGGMOSSA, HUSMOSSA RENLAV RÖTTERNA OBSERVATION AV ARTER OCH ANDRA SPÅR