Ärende om uppehållstillstånd m.m.

Asylprövningsenheten/barn i Malmö Beslut 2011-10-10 Beteckning Akt 1.22 1 / 11 Ärende om uppehållstillstånd m.m. Sökande Adress:, född 85, k, medborgare i Somalia Offentligt biträde: Beslut Migrationsverket beslutar att - avslå din ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd - inte bevilja dig flyktingstatusförklaring, alternativ skyddsstatusförklaring eller övrig skyddsstatusförklaring - utvisa dig, med stöd av 8 kap. 7 utlänningslagen (2005:716) - utvisningen ska verkställas genom att du reser till Somaliland i Somalia om du inte visar att verkställighet kan ske till någon annan del av Somalia eller något annat land kan ta emot dig - bevilja det offentliga biträdet (9 922) kronor i ersättning, varav 1 984 kronor är moms. Staten står för ersättningen till och den betalas ut av Migrationsverket Migrationsverket Asylprövningsenheten/barn i Malmö Besöksadress Postadress Box 3147 SE-20022 Malmö Telefon 0771-235 235 Telefax 040185228 E-post via: www.migrationsverket.se/e-post Hemsida www.migrationsverket.se Organisationsnr 202100-2163

2 / 11 Ansökan med mera Du reste in i Sverige den 2 november 2009 och ansökte om asyl den 8 november samma år. Du har åberopat skyddsskäl som grund för din ansökan. Migrationsverket ska då pröva din rätt att få flyktingstatusförklaring, alternativ skyddsstatusförklaring eller övrig skyddsstatusförklaring. Som skäl för din ansökan har du i huvudsak uppgett följande. Du och din familj ägde en biograf i Mogadishu. Al-Shabaab uppmanade dig och din familj att stänga biografen eftersom ni visade filmer som inte var tillåtna. Ni följde inte Al-Shabaabs påbud vilket resulterade i att biografen brändes ned och att din far och din manliga vän sköts till döds. Du fängslades och dömdes till döden men lyckades fly i samband med strider mellan Al-Shabaab och regeringsstyrkor. Vid ett återvändande till Somalia riskerar du att dödas av Al-Shabaab. Du har uppgett att du inte har några asylskäl mot norra Somalia. Skälen för beslutet Identitet och hemvist Inom asylrätten är det en grundläggande princip att den asylsökande ska göra sitt skyddsbehov sannolikt. För att kunna bedöma asylskälen måste först avgöras om sökanden gjort sin identitet och sitt uppgivna medborgarskap eller hemland sannolika, bland annat för att kunna fastställa mot vilket eller vilka länder som ansökan ska prövas (jfr MIG 2007:12). Somaliska medborgare har som regel inte möjlighet att göra sin identitet, medborgarskap eller hemvist sannolik genom skriftlig bevisning, vilket främst beror på att det under lång tid inte funnits några egentliga myndigheter i landet som kunnat utfärda identitetshandlingar. Trovärdighetsbedömningen av identitet och hemvist blir därför särskilt viktig i dessa ärenden. I fokus står då sökandens hemvist och tillhörighet till klan eller minoritetsgrupp (Rättschefens kommentar med anledning av Migrationsöverdomstolens domar om väpnad konflikt, 2009-10-14, Lifos 21598 och MIG 2009:17). Identiteten består av sökandens namn, födelsetid och, som huvudregel, medborgarskap. (Rättschefens rättsliga ställningstagande 2011-06-17 angående kraven på pass och klarlagd identitet i ärenden om uppehållstillstånd, RCI 16/2011, där hänvisningar görs till Migrationsöverdomstolens dom, UM 8325-10, Lifos 25398). Migrationsverkets utredningsskyldighet Migrationsöverdomstolen har i avgörande från den 7 september 2011 (UM 10404-10) betonat Migrationsverkets utredningsskyldighet. Migrationsöverdomstolen hänvisar till förarbetena till utlänningslagen (prop. 2004/05:170 s. 153 ff.). Beträffande Migrationsverkets handläggning

3 / 11 är det av stor vikt för den enskilde att Migrationsverket får möjlighet att göra prövningen på ett så komplett beslutsunderlag som möjligt. En förutsättning för att Migrationsverket ska kunna göra en fullständig prövning är att alla i ärendet relevanta omständigheter liksom alla dokument eller annat som åberopas läggs fram när prövningen sker i första instans. Av förarbetena framgår ytterligare att sökanden och Migrationsverket har ett delat utredningsansvar. Sökanden skall presentera sina yrkanden och de grunder han eller hon vill åberopa samt åberopade bevis. Migrationsverket har i egenskap av förvaltningsmyndighet ett utredningsansvar. Ett utvidgat utredningsansvar föreligger för förvaltningsmyndigheterna i ärenden där ett starkt skyddsintresse föreligger. För att korrekt bedöma en asylsökandes skyddsbehov och möjlighet till verkställighet bör Migrationsverket närmare utreda sökandes sannolika hemvist. I södra och centrala Somalia bedöms det för närvarande råda inre väpnad konflikt (MIG 2011:4). I somaliska ärenden är det därför av särskild vikt att närmare bestämma i vilken del av landet sökande har sin hemvist. Din redogörelse och åberopad bevisning Du har uppgett att ditt namn är och att du är född den 1985 i Mogadishu i Somalia. Du är medborgare i Somalia och har din hemvist i Mogadishu. Du har även uppgett att du tillhör klanen asharaf. För att göra din uppgivna identitet och hemvist sannolik har du åberopat din muntliga berättelse och lämnat in ett somaliskt födelsebevis. Bevisvärdet av skriftlig bevisning För att göra din identitet sannolik har du som skriftlig bevisning lämnat in ett födelsebevis. Du har yrkat att en äkthetskontroll av födelsebeviset ska genomföras om Migrationsverket skulle ifrågasätta intygets äkthet. Somaliska handlingar har generellt ett lågt bevisvärde vilket främst beror på att det under lång tid inte funnits några behöriga myndigheter i landet som kunnat utfärda identitetshandlingar. Inlämnat intyg är enligt sin lydelse utfärdat i Mogadishu med uppgift om ditt namn och angiven födelsetid den 1985. Handlingen saknar foto. Migrationsverket gör bedömningen att handlingen är av enkel beskaffenhet. Handlingen har ett lågt bevisvärde varför en äkthetskontroll anses obefogad i ärendet. Migrationsverket har därför inte gjort en äkthetskontroll av handlingen. Den ingivna handlingen kan inte göra din identitet sannolik. Bevisvärdet av en språkanalys Migrationsverket har vid de muntliga asylutredningarna låtit dig beskriva din hemort för att du på så sätt ska kunna göra din hemvist sannolik. Du har dock inte lämnat så utförliga svar att din hemvist i Mogadishu gjorts sannolik. Migrationsverket har funnit behov att närmare utreda din uppgivna

4 / 11 hemvist. Du gavs därför möjlighet att genomgå en så kallad direktanalys vilket är en språkanalys med kunskapskontroll. Migrationsöverdomstolen har i avgörande från den 7 september 2011 (UM 10404-10) bedömt bevisvärdet av en språkanalys. Migrationsöverdomstolen konstaterar att det inte är en ovanlig företeelse i asylärenden att en asylsökandes identitet är oklar och att osäkerhet råder om till vilket land en eventuell verkställighet ska ske. Härvid står olika möjligheter Migrationsverket till buds, bl.a. kunskapsfrågor, språkanalys och ambassadförfrågningar. Domstolen hänvisar bland annat till SOU 2003:25 där det bland annat framgår att berörda myndigheter måste ha möjlighet att använda sig av en språkanalys som ett instrument i verkställighetsarbetet och för att fastställa den sökandes identitet. När beslut fattas av de berörda myndigheterna råder det fri bevisprövning. Utredningen hänvisar till att språkanalyserna aldrig ensamma bör läggas till grund för en slutsats från vilket land en utlänning härstammar. I situationer där en asylsökande saknar pass och andra identitetshandlingar och inte samarbetar i övrigt för att fastställa sin identitet är en språkanalys emellertid ett av de få instrument som finns att tillgå för att fastställa varifrån sökanden kommer. Migrationsöverdomstolens fastställer i avgörandet från den 7 september 2011 att en språkanalys, beroende på omständigheterna i det enskilda fallet, kan ha ett betydande bevisvärde. Bedömning av din språkliga bakgrund Du har genomgått en direktanalys där ditt språkbruk och dina kunskaper om Mogadishu kontrollerades. Språkanalysresultatet från den 13 augusti 2010 visar att din dialekt går att hänföra till norra Somalia och då främst till Awdal i Somaliland. Analytikern skriver i analysrapporten att du talar somaliska på modersmålsnivå men att din dialekt avviker från normen i uppgivet hemområde. Analytikern menar att analysunderlaget talar starkt för att du har din språkliga bakgrund i Somaliland och starkt emot att du skulle ha din språkliga bakgrund i Mogadishu. Den sakkunnige som genomfört direktanalysen i ditt ärende är född och uppvuxen i Mogadishu i södra Somalia och flyttade till Sverige år 2003. Den sakkunnige har en ekonomexamen från ett universitet i Somalia och har en lång erfarenhet av att arbeta som tolk i Sverige. Du har tillsammans med ditt offentliga biträde bemött resultatet från språkanalysen. Du har då uppgett att du vidhåller att du har den dialekt som talas i Mogadishu. Du vet inte var dina far- eller morföräldrar härstammar ifrån. Du tror att dina föräldrar är från södra Somalia. Du har uppgett att du under största delen av din uppväxt mest vistats i din bostad. Du har vidare anfört att Mogadishu rent allmänt bebos av människor från olika delar av Somalia och att det därför är naturligt med dialektala blandningar. Migrationsverket konstaterar att du lämnat motstridiga uppgifter då du

5 / 11 under utredningen vid Migrationsverket den 21 september 2010 uppgett att du haft lärare från olika delar av Somalia. Du har uppgett att du gick i skolan i Mogadishu mellan åren 1997-2006. Enligt Migrationsverket är detta uppgifter som talar för att du vistats i samhället och inte endast i din bostad som du själv hävdar. Migrationsverket anser därför att du inte har lämnat en trovärdig förklaring till varför ditt språkbruk talar starkt för Somaliland och starkt emot att du skulle ha din språkliga bakgrund i Mogadishu. Bedömning av dina kunskaper om Mogadishu Migrationsverket har genomfört två muntliga asylutredningar med dig. I ärendet har även en direktanalys genomförts där dina kunskaper om Mogadishu kontrollerades. Vid den muntliga utredningen den 23 juni 2010 vid Migrationsverket har du nämnt ett flertal byggnader och platser i Mogadishu men du har inte kunnat ge några närmare beskrivningar om var de är placerade eller hur omgivningarna ser ut. Dina uppgifter bedöms som vaga och allmänt hållna. Direktanalysresultatet från den 13 augusti 2010 visar att du har relativt bristande kunskaper om Mogadishu. Under den andra muntliga utredningen den 21 september 2010 kunde du uppge korrekta svar på frågor rörande marknadsplatser, radiostationer, och byggnader som du tidigare svarat felaktigt på under direktanalysen. Migrationsverket bedömer att dessa nu detaljerade uppgifter är en efterhandskonstruktion för att göra din hemvist i Mogadishu sannolik. Dina bristfälliga kunskaper om Mogadishu förklarar du med att det under största delen av din uppväxt varit krig och att du som kvinna mest stannat hemma i din bostad. Migrationsverket noterar dock att du uppgett att du under åren 1997-2006 gått i skolan i Mogadishu. Din förklaring är därför motsägelsefull i denna del. Du förklarar även de bristande kunskaperna under direktanalysen med att du innan utredningen mådde dåligt samt att du svarat att du inte vet svaret på frågorna för att få slut på utredningen. Oavsett hur du mådde när direktanalysen genomfördes framstår analysen som detaljerad och korrekt genomförd. Du har därför inte lämnat en godtagbar förklaring i denna del. Du har även uppgett att du mådde mycket dåligt i samband med den tidigare utredningen vid Migrationsverket vilket förklarar dina bristfälliga uppgifter. Vidare har Migrationsverket inte läst upp protokollet varför du inte har haft möjlighet att korrigera detta. Migrationsverket konstaterar att du har fått frågan hur du mår vid båda utredningarna hos verket, den 23 juni 2010 och den 21 september 2010. Du har vid båda tillfällena svarat att du mår bra och att du har förstått tolken väl. Vid det senare tillfället närvarade även ditt offentliga biträde. Eftersom du inte framfört att du mådde dåligt till utredaren vid de muntliga utredningarna och då denna uppgift först framkom i ditt biträdes inlaga den 18 oktober 2010 framstår din förklaring i denna del inte som trovärdig. Migrationsverket konstaterar att biträdet i

6 / 11 efterhand haft möjlighet att korrigera i sina inlagor de eventuella brister som enligt dig förekommer i protokollet från den 23 juni 2010. Sammantagen bedömning av hemvist och identitet Migrationsverket ska göra en sammantagen bedömning utifrån samtliga uppgifter som framkommit i ärendet rörande din uppgivna hemvist och identitet. Du har inte lämnat några trovärdiga förklaringar till varför du har relativt bristfälliga kunskaper om Mogadishu samt varför ditt språkbruk talar starkt för att du har din språkliga bakgrund i Somaliland. Vid en sammantagen bedömning av omständigheterna i ärendet anser Migrationsverket att du inte har gjort din hemvist i Mogadishu sannolik. Eftersom du inte har lämnat en trovärdig berättelse om din uppgivna hemvist finner Migrationsverket även skäl att ifrågasätta uppgifterna om din identitet. I ärendet har åberopats ett födelsebevis vilket Migrationsverket ovan har bedömt inte kan göra din identitet sannolik. Av direktanalysresultatet framgår även att du lämnat felaktiga uppgifter om din klantillhörighet. Migrationsverket bedömer därför att du inte har gjort din identitet sannolik. Mot bakgrund av vad som framkommit i ditt ärende finns tydliga indikationer på att du har din hemvist i Somaliland i norra Somalia. Migrationsverket bedömer att utredningen i ärendet är tillräcklig för att kunna fastställa din hemvist till denna del av Somalia. Migrationsverket kommer därför att pröva din asylansökan mot förhållandena som råder i Somaliland i norra Somalia. Den allmänna situationen i Somaliland i Somalia Somaliland, i den nordvästra delen av Somalia, har utropat sin självständighet men är inte internationellt erkänt. Sedan självständigheten utropats har val hållits, en konstitution och lagar antagits och myndigheter bildats. Ett väl genomfört regionalt val i juni 2010 har visat på en spirande demokrati. Säkerhetsläget är generellt sett stabilt. Brott mot de mänskliga rättigheterna förekommer i jämförelsevis lägre utsträckning än i övriga landet men övergrepp på internflyktingar, journalister och lokalbefolkning har rapporterats. Somalilands konstitution stadgar rätten till ett oberoende rättssystem men i praktiken är rättsväsendet inte självständigt. Somaliland har dock genomfört viktiga reformer inom rättssektorn. I de omdiskuterade områdena Sol, Sanag och Cayn, i gränslandet mellan Puntland och Somaliland, har demonstrationer och strider förekommit vilka krävt och fortsätter att kräva civila dödsoffer.(utrikesdepartementet, Mänskliga rättigheter i Somalia 2010, Lifos 25483). Samhället är strukturerat enligt klan. Klanlojaliteten är ryggraden i det civila samhället och i de politiska partierna. Klanskyddet fungerar i Somaliland. Det är etablerat och upprätthåller säkerheten. Staten i Somaliland ska ge befolkningen skydd genom polis och domstol. Klansystemet kan dock gripa in och en klanintervention leder till konsensus. Har offrets familj en

7 / 11 överenskommelse med förövarens familj måste domstolen respektera den (Migrationsverket, Somalia Klanskydd Rapport från utredningsresa 27 februari 12 mars 2009 till Hargeisa och Nairobi, Lifos 20642). Migrationsöverdomstolen har senast i februari 2011 i avgörande MIG 2011:4 bedömt säkerhetsläget i Somalia. Domstolen bedömde att det vid tiden för prövning av målet rådde ett tillstånd av inre väpnad konflikt i hela södra och mellersta Somalia, dvs. i de delar av Somalia som inte utgörs av Somaliland och Puntland. Domstolen konstaterade att det får anses klarlagt att säkerhetsläget i Somaliland och Puntland ligger på en acceptabel nivå och att det är möjligt för asylsökande därifrån som inte har individuella skyddsskäl att återvända dit. Enligt Migrationsverkets bedömning är den allmänna situationen i Somaliland i Somalia inte sådan att den generellt sett ger rätt till asyl i Sverige. En individuell bedömning av asylskälen skall därför göras i varje enskilt ärende. Därför anser Migrationsverket att du inte är flykting, alternativt skyddsbehövande eller övrig skyddsbehövande Tillämpliga bestämmelser Av 4 kap. 1 utlänningslagen framgår att en flykting är en utlänning som inte är i det land som han eller hon är medborgare i därför att han eller hon känner en välgrundad fruktan för att förföljas på grund av - sin ras - sin nationalitet - den samhällsgrupp som han eller hon tillhör - sin religion - sin politiska uppfattning - kön eller sexuell läggning För att bedömas som flykting ska han eller hon inte kunna använda sig av sitt lands skydd eller på grund av sin fruktan inte vilja göra det. Det är ingen skillnad om det är myndigheterna som är ansvariga för att han eller hon riskerar att utsättas för förföljelsen eller om myndigheterna inte kan antas erbjuda trygghet mot förföljelse från enskilda personer. En utlänning som inte är flykting bedöms som alternativt skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 utlänningslagen, om han eller hon har lämnat sitt land därför att det finns grundad anledning att anta att - han eller hon i hemlandet skulle löpa risk att straffas med döden eller utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning eller, - han eller hon som civilperson skulle löpa en allvarlig och personlig risk att skadas på grund av urskillningslöst våld med anledning av en yttre eller inre väpnad konflikt. För att bedömas som alternativt skyddsbehövande ska han eller hon inte kunna använda sig av sitt lands skydd, eller på grund av den risk som nämns

8 / 11 ovan, inte vilja göra det. Det är ingen skillnad om det är myndigheterna som är ansvariga för att han eller hon löper sådan risk eller om myndigheterna inte kan antas erbjuda trygghet mot att utsättas för sådan risk genom handlingar från enskilda personer. En utlänning som inte är flykting eller alternativt skyddsbehövande bedöms som övrig skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 a utlänningslagen, om han eller hon lämnat sitt land därför att han eller hon - behöver skydd på grund av en yttre eller inre väpnad konflikt - på grund av andra svåra motsättningar i hemlandet känner välgrundad fruktan att utsättas för allvarliga övergrepp -inte kan återvända dit på grund av en miljökatastrof Det är ingen skillnad om det är landets myndigheter som inte kan ge skydd i en konflikt eller om myndigheterna inte kan antas erbjuda trygghet mot övergrepp från enskilda personer. Flyktingar, alternativt skyddsbehövande och övrig skyddsbehövande har enligt 5 kap. 1 utlänningslagen rätt till uppehållstillstånd. Din redogörelse Som skäl för din ansökan har du uppgett i huvudsak föjande. Du tillhör klanen asharaf och du är hemmahörande i Mogadishu i Somalia. Al-Shabaab hade invändningar mot din familjs biografverksamhet, där även du arbetade. Al-Shabaab uppmanade er att stänga biografen för att ni visade filmer som inte var tillåtna och för att både män och kvinnor vistades i lokalen samtidigt. Ni följde inte Al-Shabaabs påbud varpå de en kväll attackerade er. Din pappa och din manlige vän sköts till döds och biografen brändes ner. Du fördes till ett fängelse där du dömdes att stenas till döds. Efter två dagar i fängelset blev det strider mellan Al-Shabaab och regeringsstyrkor vid fängelset och du lyckades då att fly. Du flydde till din fars vän i Mogadishu där du stannade några dagar innan du med hjälp av en smugglare flydde från landet. Efter ankomsten till Sverige har du haft kontakt med din make som befinner sig i Mogadishu. Vid ett återvändande till hemlandet riskerar du att dödas av Al-Shabaab. Migrationsverkets bedömning av åberopade skyddsskäl Du har vidhållit dina asylskäl mot Mogadishu i södra Somalia. Det är en allmän princip att det är den asylsökande som ska göra sitt behov av internationellt skydd sannolikt. Du har inte gjort sannolikt att du har din hemvist i Mogadishu. Du har därför inte heller gjort sannolikt att du är i behov av internationellt skydd i förhållande till Mogadishu. Migrationsverket har bedömt att du har din hemvist i Somaliland i norra Somalia. Du har uppgett att du inte har några asylskäl mot norra Somalia. Det har inte heller framkommit att det skulle finnas någon hotbild mot dig vid ett återvändande till Somaliland i norra Somalia. Migrationsverket bedömer därför att du inte är att betrakta som flykting enligt 4 kap 1 utlänningslagen, alternativt skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 eller övrig

9 / 11 skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 a samma lag. Därför får du inte flyktingstatusförklaring, alternativ skyddsstatusförklaring eller övrig skyddsstatusförklaring Tillämpliga bestämmelser En flykting ska enligt 4 kap. 3 utlänningslagen erhålla flyktingstatusförklaring och en person som är alternativt skyddsbehövande ska enligt 4 kap. 3 a första stycket utlänningslagen erhålla alternativ skyddsstatusförklaring. En person som är övrig skyddsbehövande ska enligt 4 kap. 3 a andra stycket utlänningslagen erhålla övrig skyddsstatusförklaring. Migrationsverkets bedömning Eftersom Migrationsverket bedömt att du inte är flykting, alternativt skyddsbehövande eller övrig skyddsbehövande får du inte flyktingstatusförklaring, alternativ skyddsstatusförklaring eller övrigskyddsstatusförklaring enligt utlänningslagen. Därför får du inte uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter Tillämpliga bestämmelser Det framgår av 5 kap. 6 utlänningslagen att en utlänning kan få uppehållstillstånd i Sverige av synnerligen ömmande omständigheter. Enligt förarbetena (prop. 2004/05:170 s.185) till lagen ska det vara fråga om situationer som inte omfattas av någon av huvudgrunderna för uppehållstillstånd. Regeringen har också uttalat att begreppet synnerligen ömmande omständigheter ska markera att det rör sig om en undantagsbestämmelse. Migrationsöverdomstolen har i avgörandena MIG 2007:15 och MIG 2010:6 uttalat att tillståndsgrunden synnerligen ömmande omständigheter är av undantagskaraktär och att bestämmelsen ska tillämpas restriktivt. Migrationsverkets bedömning Vid bedömningen om det föreligger synnerligen ömmande omständigheter enligt 5 kap. 6 utlänningslagen skall det särskilt beaktas utlänningens hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situationen i hemlandet. Det har uppgett att du är vid god hälsa varför ditt hälsotillstånd inte är sådant att du kan beviljas uppehållstillstånd med stöd av 5 kap. 6 utlänningslagen. Du har vistats i Sverige sedan den 2 november 2009. Det har inte framkommit några uppgifter som tyder på att du har anpassat dig till det svenska samhället på ett sådant sätt att det kan ha en avgörande betydelse för att du ska beviljas uppehållstillstånd enligt 5 kap. 6 utlänningslagen. Du har uppgett att du har en bror och två systrar i Mogadishu. Efter ankomsten till Sverige har du haft kontakt med din make som befinner sig i

Mogadishu. Vidare är det i Somalia som du har varit bosatt innan ankomsten till Sverige varför Somalia är det land som du har mest anknytning till. Mot bakgrund av att du varken gjort din uppgivna hemvist eller ditt skyddsbehov sannolikt, anser Migrationsverket inte heller att du gjort sannolikt att du är att betrakta som ensam kvinna utan något kontaktnät vid ett återvändande till Somaliland. Migrationsverket anser därför att din situation i hemlandet inte är sådan att du kan beviljas uppehållstillstånd enligt 5 kap. 6 utlänningslagen. Vid en sammantagen bedömning av dina hälsoskäl, anpassning till Sverige och situationen i hemlandet finner Migrationsverket att förhållandena i ditt ärende inte är sådana att det är frågan om synnerligen ömmande omständigheter. Du kan därför inte beviljas uppehållstillstånd med stöd av 5 kap. 6 utlänningslagen. Därför utvisas du Eftersom det inte finns någon grund för att ge dig uppehållstillstånd avslår Migrationsverket din ansökan och utvisar dig från Sverige med stöd av 8 kap. 7 utlänningslagen. Om verkställighet Utlänningslagen förutsätter att den som får avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd lämnar landet självmant. Överklagande Information om hur man kan överklaga beslutet finns på beslutets sista sida. Detta beslut är fattat av undertecknad verksamhetsområdesexpert efter föredragning av beslutsfattaren

11 / 11 De här besluten kan överklagas Man kan överklaga Migrationsverkets beslut - att avslå en ansökan om uppehållstillstånd eller att återkalla ett sådant tillstånd - att avslå en ansökan om arbetstillstånd eller att återkalla ett sådant tillstånd, om verket samtidigt fattat beslut om avvisning eller utvisning - att avslå en ansökan om resedokument - i frågan om statusförklaring - om avvisning eller utvisning - om överföring enligt Dublinförordningen - om förbud att återvända till Sverige - om förvar och uppsikt - om ersättning till offentligt biträde. Så här gör du - Skriv vilket beslut du överklagar och hur du vill ha det ändrat. - Skriv ditt namn, personnummer, postadress och telefonnummer. - Underteckna brevet med ditt namn. Om du har ett ombud som hjälper dig att överklaga kan ombudet underteckna brevet. Ombudet ska i så fall skicka med en fullmakt. - Skicka överklagandet till Migrationsverket, Asylprövningsenheten/barn i Malmö, Box 3147, 200 22 Malmö. Överklagandet ska ha kommit in till Migrationsverket inom tre veckor från den dag då du fick del av beslutet. Rätten att överklaga ett beslut om förvar och uppsikt är inte tidsbegränsad. Migrationsverket överlämnar överklagandet till Förvaltningsrätten i Malmö, Migrationsdomstolen, om verket inte ändrar beslutet så som du vill.